Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


(Page 1) | 2 | 3 | .... | 28 | newer

    0 0

    Novia skriver en egen koncessionsansökan till undervisnings- och kulturministeriet och också SFP tänker om i fusionsfrågan mellan yrkeshögskolan Arcada och Novia.

    Novia och yrkeshögskolan Arcada har förhandlat om en fusion eftersom ministeriet meddelat att bara en svensk koncession kommer att beviljas i framtiden, men förhandlingarna har ännu inte lett till resultat.

    Novias rektor Örjan Andersson säger till Västra Nyland att man bör veta om man söker koncession för den nuvarande organisationen eller för en ny organisation när man börjar skriva ansökan. Ansökningarna ska lämnas in i september.

    – I brist på beslut om en eventuell fusion med Arcada och eftersom tiden tar slut, måste vi utgå från det vi vet. Och det enda vi vet är att vi har en yrkeshögskola som vi tycker uppfyller kraven, säger han.

    Både Yle och Vasabladet rapporterar att Svenska folkpartiet, som tidigare har förespråkat en fusion mellan de svenskspråkiga yrkeshögskolorna, nu har tänkt om och tror på två separata koncessioner för svenskspråkiga yrkeshögskolor.

    – Ett långvarigt äktenskap måste vara lyckligt från början. Det är uppenbart att det inte finns några förutsättningar för en lyckad fusion mellan yrkeshögskolorna, säger SFP:s ordförande Carl Haglund till Vasabladet.

    Enligt Yle säger Haglund att undervisningsminister Krista Kiuru"verkar ha förståelse" för att Arcada och Novia kunde fortsätta som skilda enheter.

    Till Hbl säger Kiuru ändå att hon inte kommenterar frågan eftersom inga beslut ännu är fattade.

    Arcadas rektor Henrik Wolff säger till Yle att han är besviken över SFP:s vändning.


    0 0

    Svenska folkpartiet som tidigare har förespråkat en fusion mellan de svenskspråkiga yrkeshögskolorna Novia och Arcada har nu tänkt om och tror på två separata koncessioner för svenskspråkiga yrkeshögskolor, skriver Vasabladet.

    – Ett långvarigt äktenskap måste vara lyckligt från början. Det är uppenbart att det inte finns några förutsättningar för en lyckad fusion mellan yrkeshögskolorna, säger SFP:s ordförande Carl Haglund till tidningen.

    Förutom de enorma svårigheterna att nå gemensamma linjer för fusionen upplever Haglund att det utbildningspolitiska klimatet har ändrats i och med den nya undervisningsministern.

    – Jag har diskuterat saken med Krista Kiuru och jag upplever att det finns en förståelse hos den nya ministern för den här frågan, säger Haglund.

    Ulla-Maj Wideroos, som leder SFP:s partifullmäktige, säger att det även handlar om att tiden håller på att ta slut. Yrkeshögskolorna ska i höst anhålla om koncessioner för fortsatt verksamhet. Två permanenta koncessioner för de svenskspråkiga yrkeshögskolorna vore då den bästa lösningen.

    Tanken på en svenskspråkig yrkeshögskola lever vidare, men Wideroos tycker att tiden nu inte är mogen. 


    0 0

    I år var det rekordsvårt att komma in till gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Framgång i gymnasiet hänger ändå inte på vilket gymnasium man går i.

    I gymnasiet Lärkans festsal står två ståtliga bord uppställda i väntan på att de nya eleverna ska skriva in sig. I går publicerades namnen på de elever som antagits till skolan. Vid lunchtid har det droppat in cirka fyrtio elever som uppnådde det rekordhöga medeltalet.

    – Det knöt sig i magen på morgonen. Jag visste att jag rörde mig på gränsen med mitt medeltal på 8,92. Lättnaden var stor när jag surfade in på hemsidan och såg namnet på listan, säger David Riska som nyss tagit emot sin studieplats.

    Han är en av de 125 elever som ska börja i Lärkan i höst. Det var främst Lärkans goda rykte som avgjorde valet.

    Djungeltelegrafen har informerat Catharina Adolfsson om det goda gymnasiet. Förväntningarna är stora på hur det ska bli i den nya skolan.


    – Nu är det slut på latandet. Gymnasiet kommer att innebära stora utmaningar. Det var ett ganska lätt val att välja Lärkan. Det är nära, har hög standard och verkar trivsamt, säger Adolfsson.

    Rektor Magnus Westerlundär nöjd med den nya årskullen och tror att det blir ett bra läsår. Han menar ändå att det inte är någon skillnad vilket gymnasium man går i.

    – Alla gymnasier är bra. Nyckeln är inte i skolans händer om studierna går bra eller dåligt. Det är upp till eleverna själva att hitta studiemotivationen oavsett vilken skola de går i, säger Westerlund.

    Svenskspråkigt lättare
    Hur svårt det är att komma in i ett gymnasium brukar variera från år till år. Ett par år har det varit svårare att komma in i de svenskspråkiga gymnasierna än i de finskspråkiga. Nu har trenden vänt. Det är lättare att komma in i ett svenskspråkigt gymnasium än ett finskspråkigt.

    Bland Helsingforsgymnasierna är det lättast att komma in på gymnasiet Svenska normallyceum. Där krävs endast ett medeltal på 7,0 för att få en plats.

    Det är en kraftig sänkning jämfört med för ett år sedan. På gymnasiet anser man att det inte kommer att ske några större förändringar.

    – Det intressanta i det hela är att en tredjedel av årets studerande kommer från kranskommunerna. Det betyder att eleverna kommer från tretton olika grundskolor och har helt olika studiebakgrund, säger Mikael Nyholm som är rektor för gymnasiet Svenska normallyceum.

    Han poängterar ändå att det inte kommer bli några svårigheter att få med alla elever i gemenskapen och att resultatet nog blir bra.

    Stor spridning gynnar

    – Resultat och studiemotivation är tätt sammansvetsade. Det ena ger det andra, i bägge riktningar, säger Michael Uljens professor på Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi.

    Han påpekar ändå att man inte blint kan lita på medeltal.

    – Man måste minnas att variation mellan elever är en värdefull pedagogisk resurs i sig själv – kontrasternas spel synliggör det egna tänkandet. Mångfalden i skolan är värdefull.

    Rektor Hannu Ollikainen i Sibbo gymnasium håller med Uljens om en blandning av elever. I Sibbo gymnasium har man ofta haft ett lågt medeltal för att komma in. Däremot är det väldigt få elever som de facto har ett lågt medeltal. Ofta är det endast en handfull elever med medeltal under sju.

    – Att stirra blint på medeltal är töntigt. På Sibbo gymnasium vill vi ge en chans åt alla som vill fortsätta efter grundskolan, säger Ollikainen. 


    0 0
  • 06/14/13--00:20: Om att välja rätt
  • Det är inte lätt att välja. I går fick tusentals ungdomar en liten glimt av framtiden. För största delen gick det som de hade tänkt sig, medan andra får nöja sig med ett andrahandsval eller ingen studieplats alls.

    Och hur ska man veta att man valt rätt? För visst är det skillnad på i vilken skola man går. Skillnaden ligger inte i att vissa skolor är bättre och andra sämre. Skillnaden ligger i vad man gör med sina tre gymnasieår.

    Jag grubblade länge på om jag verkligen hade valt rätt. Någonting kändes fel. Jag gick i Sibbo gymnasium och saknade utmaning. Men det var inte gymnasiet det var fel på.

    I ett halvår prövade jag därför på att studera vid gymnasiet Lärkan. Jag hade hoppats på att det skulle förändra mitt sätt att se på gymnasietiden.

    Jag ville få utmaning, men i stället fick jag motivation. Det har gått en hel del år sedan dess, och minnet har kanske blivit lite kantstött under åren. Men det jag kan minnas är att det inte kändes bättre i Lärkan. Visst, betyget fick sig en totaluppgradering liksom min motivation.

    I efterhand har jag ändå förstått att jag hade glömt bort det viktigaste. Det gäller att trivas med sig själv och sina val. Jag tvivlade på mitt val av gymnasium och därför saknade jag motivation. Efter mitt halvår var allting annorlunda. Jag blev nöjd med valet av gymnasium. Och då blev motivationen bättre.


    0 0

    Lärartjänsterna vid Isnäs skola har sökts av fyra nya personer men ingen av dem är behörig. Nu har skolan dessutom tappat elever inför nästa läsår. Utbildningschef Timo Tenhunen dementerar alla rykten om att skolan ska stänga.

    Lärarsituationen i Isnäs skola är fortfarande olöst. Trots upprepade försök har man inte ännu kunnat anställa två lärare till nästa läsår.

    Tidigare i våras fick skolan inga ansökningar på de ledigförklarade tjänsterna. Ansökningstiden förlängdes och uppdragen söktes då av sex personer. Men den enda behöriga personen valde att i sista stund ta tillbaka sin ansökan.

    Ansökningstiden förlängdes igen och löpte ut klockan tolv i torsdags. Några timmar senare samlades skolans direktion för att gå igenom skörden.

    – Vi fick fyra nya ansökningar så nu har vi sammanlagt nio, säger rektor Laura Ståhl som berett ärendet för direktionen. Men ingen av de sökande är behörig.

    Eftersom en av de två lärarna ska fungera som skolans föreståndare kräver bildningsnämndens svenskspråkiga sektion att den läraren är utbildad och har lärarbehörighet.

    På grund av detta kriterium ansåg direktionen att de inte kunde välja personer till uppdragen. Direktionen skrev genast ett utlåtande till sektionen där de också föreslog att sektionen kunde lätta på kriterierna.

    – Jag har sett ansökningarna och vet att där finns personer som bra kan fungera som lärare trots att de är obehöriga, säger Ståhl. Kanske någon annan kunde sköta föreståndarskapet?

    Utbildningschef Timo Tenhunen anser att direktionen fattade rätt beslut. Nu är bollen tillbaka hos sektionen men enligt Tenhunen är det fortfarande öppet hur problemet ska lösas.

    Flera saker ska utredas

    Isnäs skola befann sig i en dylik situation i fjol. Skolan anställde två lärare men på hösten stod det klart att ingen av dem ville vara skolföreståndare. Då löste man situationen med att Laura Ståhl, som huvudsakligen är rektor för Harjuntaustan koulu, tog över det administrativa ansvaret.

    – Men vi vill ogärna sätta skolan i samma situation igen, säger Tenhunen.

    Nu håller Tenhunen på att reda ut om han på tjänstemannavägnar kan besluta om läraranställningarna. Under sommarmånaderna undviker man att sammankalla sektionen och i stället ges en del av arbetsansvaret över till tjänstemännen.

    – Jag håller på att reda ut det juridiska med vår förvaltningsdirektör. Frågan är om jag kan välja lärare direkt efter att direktionen konstaterat att den inte kunde?

    Elever har bytt skola

    Skolan står dessutom inför ett helt nytt problem. Den senaste tidens läraroklarheter har lett till att elever bytt skola. För några veckor sedan talade man om att 18 skolbarn och 3 förskolebarn börjar i Isnäs i höst. Nu är siffran redan nere i 15 plus 3.

    Färre antal elever gör att Tenhunen nu också reder ut om Isnäs skola faktiskt behöver två lärare i höst. Ett ytterligare alternativ är att Isnäseleverna flyttar tillfälligt till exempelvis Forsby skola men Tenhunen ser att de hellre ska få fortsätta i sin egen skola.

    – Jag vill understryka att Isnäs skola inte ska dras in, säger han.

    Tenhunen hoppas på att kunna lösa problemet så snabbt som möjligt för att sedan få ut informationen till vårdnadshavarna.


    0 0

    Lärarsituationen i Isnäs skola ser ut att få en lösning. Utbildningschef Timo Tenhunen bekräftar att han på tjänstemannavägnar kan besluta om läraranställningarna.

    – Isnäs får sina lärare och eleverna får vara kvar i sin skola nästa läsår, säger Tenhunen och förklarar att han så snabbt som möjligt ska besluta vem som väljs.

    Frågan gällande föreståndarskapet löser man genom ett samarbete med grannskolan Isnäsin koulu. Rektor Taija Hyttinen tar över det administrativa ansvaret även för Isnäs skola.

    De två uppdragen vid Isnäs skola söktes av sammanlagt nio personer men skolans direktion ansåg att de inte kunde ta beslut om anställningarna eftersom ingen av sökandena var behörig. Behörighet krävs för att kunna sköta föreståndarskapet.

    Här kan du läsa artikeln från förra veckan.


    0 0

    På fredag rapporterade Västra Nyland att Novia sitter och skriver på en koncessionsansökan för just den yrkeshögskola de har i dag. Rektor Örjan Andersson verkar ändå hålla dörren på glänt för en fusion med Arcada.

    "I brist på beslut om en eventuell fusion med Arcada och eftersom tiden tar slut, måste vi utgå från det vi vet. Och det enda vi vet är att vi har en yrkeshögskola som vi tycker uppfyller kraven", säger Andersson till VN.

    Arcadas rektor Henric Wolff har inte heller gett upp:

    "Det här betyder antagligen att det blir för svårt att få till stånd en fusion nu." (Yle Nyheter, 14.6)

    Antagligen? Då man tänker på den Nej!-dominerade processen kring planerna på att slå samman Novia och Arcada så är ett sista-minuten-mirakel osannolikt. Samma fredag som VN skrev om Novia kom nämligen Vasabladet och Österbottens Tidning. med sin egen fusionsnyhet: Svenska folkpartiet, som mycket aktivt har drivit på en fusion, tror att två separata koncessioner ändå är bäst.

    "Ett långvarigt äktenskap måste vara lyckligt från början. Det är uppenbart att det inte finns några förutsättningar för en lyckad fusion mellan yrkeshögskolorna", säger SFP-ordförande Carl Haglund till Vbl och ÖT.

    Ur Lovisasynvinkel har det varit smått frustrerande att på avstånd följa med alla svängar i processen. Många unga från den här trakten studerar vid Arcada eller Novia (eller har sökt in dit nu). I ett inslag som gjordes av Vega huvudstadsregionen uppgav lyckligtvis flera studerande att de inte var så insatta i institutionernas stora armbrytning. Det är mycket bra om de unga har undgått bråket, för det har knappast personalen.

    "Det roende och hopande som det har varit kring fusionsplanerna är tungt för personalen", säger Novia-enhetschefen i Åbo,Eivor Huldén (Vega Åboland, 14.6).

    Utgångsläget har varit ganska enkelt: hotbilden är att det i framtiden (möjligtvis!) finns enbart en koncession för en svenskspråkig yrkeshögskola. Därför borde Novia och Arcada slås ihop. Själva processen har ändå handlat främst om makt och prestige, och väldigt lite om hur utbildningens kvalitet ska tryggas. Hela spelet borde ha blåsts av i ett tidigare skede, då det stod klart att nej förblir är ett nej. Det skedde inga egentliga närmanden, och vissa ukasartade uppmaningar kändes olämpliga om målet var en dialog.

    Status quo är i det här fallet, absurt nog, ett steg framåt från den hopplöst låsta situationen. Carl Haglund uppgav också något intressant: det "utbildningspolitiska klimatet" kan ha ändrat. "Det finns en förståelse för den här frågan", formulerar Haglund halvt kryptiskt (Vbl och ÖT). Så det kan alltså vara ok med både Novia och Arcada också i framtiden? Allt bråk för ingenting, alltså? Ibland känns det som om Svenskfinlands värsta fiender är finlandssvenskarna själva.

     

     


    0 0

    Arcada anser att den planerade fusionen mellan Arcada och Novia är omöjlig för tillfället.

    Tiden är inte mogen för en helhetslösning för den svenska yrkeshögskoleverksamheten i Finland, anser Stiftelsen Arcadas styrelse.

    Styrelsen framhåller ändå att behovet av internationellt konkurrenskraftiga svenska högskolor kvarstår och att trycket på förändring inom högskolevärlden fortsättningsvis är stort. Status quo är inte ett hållbart alternativ för den svenska högskoleverksamheten på sikt.

    – Den minskade offentliga finansieringen drabbar särskilt yrkeshögskolorna och det är orealistiskt att räkna med en fullständig kompensation under de närmaste åren, säger Henrik Wolf, vd och rektor för Arcada, i ett pressmeddelande.

    I framtiden behövs det ännu starkare och internationellt konkurrenskraftiga svenska högskolor för att utveckla välståndet i de finlandssvenska regionerna, konstaterar stiftelsen.

    På tisdagen gick Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) ut med beskedet om att de önskar att Novia förblir självständigt. Novias två andra ägare, Åbo Akademi och Utbildningsstiftelsen Sydväst, uttryckte fortsättningsvis sitt stöd för en fusion på onsdagen. 


    0 0

    Arcada anser att den planerade fusionen mellan Arcada och Novia är omöjlig för tillfället. Tiden är inte mogen för en helhetslösning för den svenska yrkeshögskoleverksamheten i Finland, anser Stiftelsen Arcadas styrelse.

    Styrelsen framhåller ändå att behovet av internationellt konkurrenskraftiga svenska högskolor kvarstår och att trycket på förändring inom högskolevärlden fortsättningsvis är stort. Status quo är inte ett hållbart alternativ för den svenska högskoleverksamheten på sikt.

    – Den minskade offentliga finansieringen drabbar särskilt yrkeshögskolorna och det är orealistiskt att räkna med en fullständig kompensation under de närmaste åren, säger Henrik Wolf, vd och rektor för Arcada, i ett pressmeddelande.

    I framtiden behövs det ännu starkare och internationellt konkurrenskraftiga svenska högskolor för att utveckla välståndet i de finlandssvenska regionerna, konstaterar stiftelsen.

    På tisdagen gick Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) ut med beskedet om att de önskar att Novia förblir självständigt. Novias två andra ägare, Åbo Akademi och Utbildningsstiftelsen Sydväst, uttryckte fortsättningsvis sitt stöd för en fusion på onsdagen.


    0 0

    Det är helt vanliga, vardagliga faktorer som bidrar till elevernas psykiska hälsa i en skola, framgår det i en färsk doktorsavhandling.

    Skolgemenskapen har en stor betydelse i att främja skolelevernas psykiska hälsa. Det här framgår av en doktorsavhandling i vårdvetenskap av Kristiina Puolakka.

    Puolakkas undersökning visar att det är helt vanliga, vardagliga faktorer som bidrar till att eleverna trivs och mår bra. Skolan och lärarna har en speciellt viktig roll i att främja den psykiska hälsan.

    Enligt undersökningen uppfattar lärarna sig dock inte som "mentalarbetare" och därför kan de skygga för att ingripa i elevernas problem.

    Puolakka kom också fram till att skolelevernas mentala hälsa inte bara angår skolan och hemmet utan också kommunen och alla förvaltningsgrenar.


    0 0

    Finlands Kommunförbund kritiserar detaljerna kring de elektroniska studentskrivningarna.

     De studerande som inleder sina gymnasiestudier hösten 2013 kommer att vara de första som avlägger studentexamen genom elektroniska studentskrivningar. 

    Några medel för finansieringen av elektronifieringen har ändå inte avsatts. I ramarna för statsfinanserna 2014–2017 har det inte anvisats några anslag alls för att genomföra reformen, påpekar Kommunförbundet.

    Tyska, geografi och filosofi är de första läroämnena som skrivs i elektronisk form hösten 2016. Läroämnena utökas gradvis och våren 2019 är alla läroämnen med i de elektroniska studentskrivningarna.

    – De gymnasiestuderande som deltar i de elektroniska studentskrivningarna ska arbeta med hjälp av datorer redan under gymnasiestudierna så att de får tillräckliga färdigheter för att klara det tekniska i studentskrivningarna, säger Päivi Väisänen-Haapanen som är sakkunnig i frågan.

    Kommunförbundet anser att det uppkommer stora kostnader när man gör en så stor förändring. Både teknisk utrustning och ökat behov av fortbildning kommer att betyda höga kostnader för skolorna.

    - Alla åtgärder för att säkerställa att de elektroniska studentskrivningarna fungerar tekniskt orsakar tilläggskostnader för utbildningsanordnarna, och kostnaderna måste beaktas i den ekonomiska planeringen, påpekar Päivi Väisänen-Haapanen.


    0 0

    Var fjärde student avlägger examen inom en annan bransch än den där studenten ursprungligen fick studieplats.

    Läkarstudier väntar den 21-åriga Tuulia Pajunen i höst. Det är tredje gången hon är förstaårsstuderande.

    – Jag studerade kemi ett år och biokemi följande år. Det känns tråkigt att jag upptagit en studieplats för någon som velat fortsätta i branschen, säger Pajunen som samtidigt tror att studierna hjälpte henne komma in på utbildningen hon verkligen var intresserad av.

    Pajunen är inte den enda som byter bransch. En undersökning som gjorts av Jyväskylä universitet visar att var fjärde student avlägger examen inom en annan bransch än den där studenten ursprungligen fick en studieplats.

    Forskaren Marja-Leena Stenström säger att en del byter studieplats för att de upptäcker att de studerar fel bransch. Andra studerar andra ämnen för att få bättre möjligheter att komma in på en viss utbildning.

    – Till exempel de som söker till den medicinska fakulteten läser ofta andra ämnen först.

    Antagningen ändras

    De som byter studieinriktning anses ställa till det för dem som nyss blivit studenter. Av dem som avlade sin studentexamen 2011 och sökte en studieplats genast blev 45 procent utan. Nästa år ändras ansökningsförfarandet. Då kan högskolorna reservera en del av studieplatserna för de nya studenterna och nya sätt att byta studieinriktning erbjuds för dem som vill det.

    Ändringen kan vara en orsak till att fler personer än någonsin tidigare sökte till högskoleutbildningar i våras. Universiteten fick ansökningar av 73 000 personer och yrkeshögskolorna av 76 500 personer, i båda fallen en ökning på 5 000.

    Armén räddar ur knipa

    Den 18-åriga Leevi Kulju sökte studieplatser och fick en, men han är inte intresserad av branschen. Militärtjänstgöringen räddar honom ur knipan ett tag.

    – Jag kan ta emot studieplatsen för säkerhets skull och söka igen nästa år och året därpå om jag måste, säger han.

    För den 20-åriga Riina Bathia hägrar drömyrket. En preparationskurs hjälpte henne att få studieplatsen.

    – Det var skrämmande att söka direkt efter gymnasiet. Jag trodde aldrig jag skulle komma in, säger hon.

    Någon studieplats blev det däremot inte för Patricia Paunonen. Hon kommer att ha ett mellanår i studierna och jobba.

    – Jag sökte till Skotland och kom inte in. I Finland gick jag inte ens till inträdesproven. Varför skulle jag studera något jag inte är intresserad av? säger hon.

    För svårt komma in

    Paunonen och Kulju är irriterade över trycket från samhället att söka till högskoleutbildningar.

    – Högskoleexamina uppskattas på något sätt för mycket, säger Paunonen.

    – Om en ung inte vet vad han eller hon vill så måste den söka ändå, säger Kulju.

    Det stör dem inte att de måste söka på nytt nästa år. De tycker att de har tillräckligt med tid. Men Bathia tycker att ett år vore en lång tid att vänta. Det är för svårt att komma in på högskolor i Finland, säger hon.

    – Visst är det konstigt att det är svårare att komma in på finländska universitet än många toppuniversitet i världen.


    0 0

    Kampen om de lediga hyresbostäderna blir hård i slutet av sommaren. Många studerande har bråttom att flytta in och det är då som bedragarna slår till. Man ska inte betala någon garanti förrän man sett lägenheten.

    – Har man endast två veckor kvar tills studierna börjar och ingen bostad att flytta till stänger man av sitt förstånd. Därför riktar bedragarna annonserna till studerande i de stora städerna, säger Jussi Lystimäki, verkställande direktör för Tori.fi.

    Precis det här hände Vanessa Åkerman. Hon hittade en bostadsannons på nätet som verkade lockande. Ja, nästan lite för bra. Men först ville hon utreda varför bostaden var så billig.

    – Jag hittade en förvånansvärt billig lägenhet på Vilhelmsgatan mitt i Helsingfors. Jag tog kontakt via förmedlingssidan och fick ett mejl som svar, säger Åkerman.

    I mejlet kallar annonsören sig för Tula Mikion. Med en svag finska frågar han om de kan byta till engelska. Han förklarar utförligt varför han hyr ut lägenheten. Han köpte lägenheten när han jobbade i Finland, men fick ett arbetserbjudande i England. Han har redan flyttat till England men skriver att det nog går att ordna en bostadsvisning.

    – För att jag skulle få se på lägenheten ville bluffaren använda ett företag i mellanhand. Jag skulle betala in en summa till företaget som håller pengarna tills jag godkänt bostaden. Mikion skulle alltså inte få tillgång till pengarna förrän jag sett på lägenheten och gett klartecken. Allt det här förstås för min egen säkerhet.

    I stället för att betala in summan som Mikion bett om, ville Åkerman veta mer. Hon frågade efter en planritning och en realistisk förklaring till varför hyran var så låg. Men det fick hon inte. Hon avbröt affären och varnade andra för att gå i fällan.

    Skickliga bedragare lurar femtiotal

    – När man är bostadssökande så är det nog lätt att glömma det kritiska tänkandet. Jag kan tänka mig att många som varit i desperat behov av bostad gått på det, säger Åkerman.

    På nätet finns det mängder av historier som påminner om Åkermans. I Finland får polisen in ett femtiotal liknande anmälningar per år. I år har det redan kommit in trettio anmälningar om bostadsbedrägeri.

    På polisen säger man att annonserna ofta är skickligt utformade.

    – Bostadsportalerna tar bort uppenbart falska annonser. Men ofta är de så skickligt utformade att det inte går att skilja dem från riktiga annonser. Det gäller för vanligt folk att sluta drömma om den perfekta billiga lägenheten. För den finns inte, säger kriminalöverkonstapel Juha Laaksonen på Helsingfors polisanstalt.

    Uthängd på nätet

    I ett bostadsbedrägeri är det inte bara hyresgästen som är ett offer. Bedragarna behöver riktiga adresser som lockbete. De som bor i lockbetet blir omedvetet utnyttjade på nätet.

    Under våren började det plötsligt smyga okända ungdomar runt ett hus i Gumtäkt. Paret som bodde i lägenheten blev tagna på sängen när de upptäckte att de skumma ungdomarna ville hyra en lägenhet på deras adress.

    – Det kändes verkligen inte bra när vi upptäckte det hela. Bedragare rör sig i alla branscher, men att få sin bostad uthängd på nätet är hemskt. Andra kunde ju tro att det var vi som försökte lura dem, säger bostadsägaren.

    Någon hade lagt upp en hyresannons som helt klart var riktad till unga studerande. En 20 kvadratmeter stor radhuslägenhet hyrdes ut billigt i närheten till universitetet.

    Som ägare av lägenheten hade bedragaren uppgett en finsk kvinna från Joensuu. Och för att hon skulle åka in till Helsingfors för att visa lägenheten ville hon att hyresgästerna skulle betala in en garantiavgift.

    Bostadsägarna fick reda på att det inte var kvinnan i Joensuu som försökte luras. Även hon var offer, eftersom hennes pass tappats bort lite tidigare.

    Paret gjorde en polisanmälan och bostadsannonsen togs bort.

    Tack vare att de modiga ungdomarna tog sig till den uppgivna adressen och frågade dem som bodde där kunde historien klaras upp. Om de hade betalat in hyresgarantin hade pengarna varit förlorade.

    FAKTA: BOSTADSSÖKANDENS BONDFÖRNUFT

    • Är det väldigt billig hyra så är det en bluff.
    • Slut aldrig ett avtal om du inte sett lägenheten.
    • Skicka aldrig pengar förrän du fått nycklarna.
    • Pengarna ska alltid levereras direkt till hyresvärden och alltid via banken.
    • Mellanhänder ska undvikas. En utländsk bedragare kan påstå att de är säkrare, men det stämmer inte.
    • Ring upp annonsören om du tvekar. Svarar han eller hon inte ska man vara på sin vakt.
    • Det är inget fel med att ringa upp ägaren eller besöka lägenheten. Det visar bara att man är ansvarstagande.
    • Om annonsören vill skynda på affären ska man vara extra uppmärksam.

    0 0

    Föräldrarna och skolledningen sätter ofta käppar i hjulet när läraren föreslår att en svagare elev ska gå om sin klass, säger en lärare med över 30 års erfarenhet av undervisning i finlandssvenska grundskolor.

    – Det är väldigt hög tröskel för oss lärare i dag att ge underkända betyg. I de flesta fall är skolans ledning emot det. Det blir extra besvär, och man gör tolkningen att en skola är bättre om inga elever går om klassen, säger läraren, som slår larm med anledning av Hbl:s artikel tidigare i sommar som handlade om orsaker till att ungefär en elev på 200 årligen går om sin klass.

    – Förutom ledningen sätter sig också föräldrarna på bakhasorna. De flesta tycks anse att det är till skada för en elev att gå om en klass, vilket det inte alls behöver bli.

    Enligt läraren gör man svagare elever en verklig björntjänst genom att slussa dem vidare genom systemet trots att deras kunskapsnivå inte räcker till. I grundskolans sista årskurser kan problemen sedan kännas oöverkomliga för eleven.

    – Om man hade tagit itu med svårigheterna tidigare kanske eleven skulle ha kommit i fatt och kunnat utvecklas på ett helt annat sätt. Men en lärare som vill att en elev ska gå om klassen blir tyvärr ofta lämnad ensam. Jag tror inte de lärare är ärliga som säger att de aldrig ger nådefemmor till svaga elever, säger läraren som vill vara anonym.

    En ovanlig åtgärd

    Dan Johansson, förbundsordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL, säger att argumenten är bekanta, men att saken inte tagits upp på förbundsnivå.

    – Det har blivit ovanligare att elever går om klassen, och jag förstår att det därför kan vara känsligare för föräldrarna. Man tror ibland att det skadar skolornas rykte om elever går kvar i klassen, trots att det borde vara tvärtom, säger Johansson.

    Johansson påpekar att läraren vanligen prövat allt innan hon eller han föreslår att eleven ska gå om klassen.

    De extra kostnaderna en sådan lösning innebär för kommunen, vanligen mellan 5 000 och 8 000 euro per elev, är enligt Johansson så marginella att de inte inverkar på besluten.

    På förbundet Hem och Skola i Finland rf tror man inte att lärarens synpunkter representerar en majoritet.

    – Jag ser inte det här som ett stort problem. Nu för tiden sätter man in så många andra typer av stödåtgärder att behovet av omtagningar minskat, säger verksamhetsledare Micaela Romantschuk-Pietilä.

    "Ingen statusfråga"

    De rektorer Hbl pratade med håller inte med om att skolans anseende skulle stå på spel om en elev går kvar i klassen. Däremot betonar de vikten av en aktiv dialog med föräldrarna när beslut om omtagningar fattas.

    – Jag har aldrig motsatt mig ett omtagningsbeslut för att det skulle betyda mera besvär för skolan. Det har hänt att elever gått om klassen uttryckligen för att föräldrarna önskade det. Det där med skolans prestige utåt är kanske ett storstadsfenomen, säger Elisabet Ehrstedt, rektor vid Katarinaskolan i Karis.

    För Ronnie Rehn, rektor vid Cygnaeus lågstadieskola i Helsingfors, låter den erfarna lärarens iakttagelser främmande.

    – Jag håller verkligen inte med om att ledningen skulle ställa sig i vägen för lärarnas rekommendationer. Men situationen kan kännas knepig för föräldrarna om förslaget kommer som en total överraskning på våren när betygen delas ut. Därför är det viktigt att man för en tillräckligt bra diskussion med vårdnadshavarna så att de är införstådda med barnets behov, säger Rehn.

    Elise Kurtén, rektor för Sirkkala skola i Åbo, känner igen lärarens argument, men skriver inte heller under att omtagningar skulle vara krångliga ur skolledningarnas synvinkel.

    – Det händer att vårdnadshavarna inte godkänner att barnet går om klassen, och då är det i princip omöjligt att genomföra. Det är aldrig lätt för en förälder heller. Men åtminstone i lågstadieklasserna är det inte en fråga om status, utan om att i god tid nå en gemensam överenskommelse med barnets bästa i åtanke.

    – Jag har aldrig stött på en elev som skulle ha mått dåligt av att gå om sin klass, tvärtom. Det är tungt för ett barn om hon eller han hela tiden tvingas kämpa för att hålla huvudet ovan ytan i klassen, säger Kurtén.


    0 0

    Det vore en positiv förändring om läroplikten förlängdes med ett år, säger Risto Rinne, professor i pedagogik vid Åbo universitet.

    Professor Risto Rinne stödjer alltså undervisningsminister Krista Kiurus (SDP) förslag om längre läroplikt.

    Professorn anser att förlängningen kunde bidra till att förebygga ungdomsarbetslöshet.

    – Det här löser visserligen inte alla problem, men det är inte en dum lösning under rådande arbetslöshet.
    Rinne anser att situationen är oroande eftersom en stor del av de unga årskullarna hotar att marginaliseras och inte ser någon framtid på arbetsmarknaden.

    – Det är viktigt att utbildningen kan kopplas ihop med ett jobb.

    Rinne påpekar att åldern för läropliktens början eller slut inte är given. Den varierar mycket i Europa.
    Enligt professor Rinne skulle förlängningen med ett år också innebära en signal till andra länder om att Finland verkligen vill satsa på framgångsrika studier


    0 0

    Över en fjärdedel av lärarna har funderat på att byta bransch.

    En sjättedel skulle genast byta till ett annat jobb om de fick chansen. Det här framgår av en undersökning som offentliggörs i höst och som gjorts av forskningsinstitutet Koulutuksen tutkimuslaitos vid Jyväskylä universitet..

    Av undersökningen framgår att lärarna upplever sitt jobb som tungt, bland annat på grund av elever som stör undervisningen.

    Lärarna upplever också att de blir utan stöd. Över hälften av lärarna berättar att i deras skola får nya lärare nästan ingen handledning alls.

    Lärarfacket OAJ oroar sig för om läraryrket längre är tillräckligt lockande. Ordförande Olli Luukkainen vill att nyutexaminerade lärare ska få en stödperson åtminstone för det första arbetsåret. 


    0 0
  • 07/21/13--01:10: "Förnya undervisningen"
  • Den färska undervisningsministern Krista Kiuru (SDP) föreslår lagskärpningar för undervisningen – obligatorisk förskola, förlängd läroplikt, lagstiftning om hur stora skolklasser får vara finns bland recepten.

    – Lagen om småbarnsfostran är äldre än jag, det säger väl något om att det är dags att fräscha upp den, säger Krista Kiuru.

    Hon flaggar för undervisningens utjämnande effekter i samhället, oroar sig för ökande skillnader i inlärningsresultat och har inte mycket till övers för system där en del skolor blir elitskolor medan andra ses som sämre. Hon är också för obligatorisk förskola.

    – Det är visserligen bara två procent av barnen som inte går i förskola, men frågan är om vi ska nöja oss med att nittioåtta procent går i förskolan, eller få med alla. 

    Kiuru har under sommaren tagit upp en fråga som med jämna mellanrum väcker debatt, det vill säga att förlänga läroplikten med ett år.

    Betyder det att också konceptet med tionde klass borde utvecklas?
    – Tanken är inte att förlänga grundskolan, utan att se till att flera börjar på en utbildning efter grundskolan.

    Det första året av mellanstadiet skulle alltså omfattas av läroplikt, anser Kiuru och hänvisar till att omkring 110 000 unga vuxna i Finland saknar annan utbildning än grundskola.

    – Vad gäller tionde klass återstår att diskutera vilka alla medel som skulle behövas för att uppfylla en längre läroplikt. Tionde klass är en faktor, antingen i nuvarande form eller via andra mjukare former. Det behövs flera alternativ till gymnasium eller yrkesskolor.

    Mindre klasser
    I samband med den kommande gymnasiereformen ser hon själva undervisningsmetoderna, miljön och skolans förmåga att förbereda elevernas levnadskunskaper i samhället som en knäckfråga.

    – Det är också märkligt att det funnits politisk vilja att satsa pengar på morötter för att minska klasstorlekarna, men att man inte kunnat ta steget fullt ut och lagstadga om klassernas storlek, säger Kiuru.

    Läs texten i sin helhet på Hbl premium.


    0 0

    SIBBO. En färsk undersökning påvisar att var fjärde lärare funderar på att byta yrkesbransch. Det här varken överraskar, eller oroar fyra erfarna Sibbolärare.

    I en undersökning gjord av Jyväskylä universitet har var fjärde lärare övervägt att byta bransch och lämna skolvärlden. I undersökningen framkommer också att en av sex lärare är redo att byta bransch om de bara fick chansen.Resultaten av undersökningen överraskar inte Sibbolärarna Kasper Nyberg, Anna-Karin Brunberg, Clara Lindqvist och Kim Orama.

    – Första dagen på "Peffan" visste man redan att många av de studerande aldrig skulle jobba som lärare, säger Nyberg.

    De fyra lärarna konstaterar att många väljer lärarutbildningen för att den är bra och faktiskt kan vara till nytta i många fall. Lärarutbildningen ses också som ett väldigt tryggt val. Som lärare behöver man inte bekymra sig över att bli arbetslös ifall man vill återvända till skolvärlden efter att ha provat vingarna i någon annan bransch.

    – Det finns alltid lärarjobb i Nyland, säger Lindqvist och säger att det är en enorm trygghet som lärare.

    I undersökningen nämns det specifikt att många lärare vill byta yrke för att de upplever att de inte får tillräcklig guidning i början av sin yrkeskarriär. Det här påstår ändå Sibbolärarna att är mycket individuellt och poängterar att orienteringen även hänger på eget initiativ.

    – Jag fick mycket stöd av både rektorn och resten av kollegiet. Men det är upp till en själv att våga be om hjälp, säger Orama som är relativt ny som lärare.

    De fyra lärarna säger att det absolut jobbigaste som de inte var förberedda på som nyutexaminerade, var kontakten med föräldrarna. Föräldrar har höga krav på skolan nu för tiden och det kan vara tungt att handskas med det.

    – Att stå som nyutexaminerad 25-åring framför en grupp äldre föräldrar med dömande blickar kan vara rätt skrämmande, säger Orama.

    Samtliga säger att det viktigt att stå upp för sig själv och intyga föräldrarna om att lärarna är proffs med utbildning. Men lite mer redo skulle man gärna få vara som färsk lärare.

    – Det skulle vara bra ifall man redan under studietiden skulle få erfarenhet av föräldramöten, påpekar Brunberg.

    Lärarutbildning på svenska finns endast i Vasa för tillfället och innebär att de flesta lärarstuderandena är från de trakterna. Det är brist på behöriga lärare i Nyland, så vid rekrytering är det inte hård konkurrens om platserna.

    Sibbolärarna tycker trots det att det inte är nödvändigt med en lärarutbildning i Nyland.

    – Det är hälsosamt för oss nylänningar att åka till Österbotten! säger Brunberg.

    Att skilja på jobb och fritid är ofta en utmaning för nya lärare. De vill prestera bra och sitter plötsligt långt in i småtimmarna och planerar lektioner. Det leder till att många blir utbrända redan i början av sin yrkeskarriär.

    – Ju äldre jag blir desto lättare har jag för att avgränsa jobbet från fritiden, säger Lindqvist.

    – Jag kan egentligen bara koppla bort jobbet helt under det sommaren, säger Brunberg och säger att det är svårt att hitta en balans.

    Dessutom innebär det människonära yrket en hel del problemlösningar och hantering av människor som kan vara påfrestande. Sibbolärarna säger att läraryrket ibland snuddar lite på gränsen till socialarbetare.

    I början av lärarkarriären upplever dessutom många lärare att det var viktigt att vara omtyckt. Men med lite erfarenhet i bagaget tycker de fyra lärarna att det inte är det man ska sträva efter som lärare.

    – Det viktigaste är att man är rättvis och får respekt av eleverna. Då blir man samtidigt ofta omtyckt, säger Brunberg.

    Alla fyra är överens om att man måste ha en empatisk läggning som lärare.

    – Man måste kunna sätta sig i elevens position och förstå hur de upplever olika situationer, säger Nyberg.

    De säger att det är viktigt att se eleverna och deras styrkor för att kunna uppmuntra dem och förstärka elevernas självkänsla.

    De fyra lärarna verkar uppenbart trivas med sina yrken och kan inte för tillfället se sig själva i någon annan bransch.

    – Jag brinner för det här yrket! säger Nyberg och tillägger att det är ett fantastiskt privilegium att dessutom alltid ha lov samtidigt som sina barn.

    – Kontakten med eleverna och deras föräldrar är det bästa och mest givande i yrket, även om det är det klart svåraste i början av karriären, säger Brunberg.

    – Barns idéer är så fräscha och nya så man undviker att själv bli inrutad. De lär en lika mycket som man lär dem, säger Lindqvist.

    De tycker inte att resultatet av undersökningen är oroväckande på något vis. För hur vanligt är det egentligen att människor nu för tiden jobbar på ett och samma ställe i mer än 30 år?

    – Människor i andra branscher byter ofta jobb. Varför skulle läraryrket vara annorlunda? undrar Nyberg.

    Å andra sidan ser Brunberg heller inget fel i att jobba på ett och samma ställe i 25 år ifall man trivs.

    – Jag tycker inte man ska byta bara för bytandes skull, kommenterar hon.

     


    0 0

    BORGÅ. Är ett stort centralkök det enda rätta sättet att lösa bespisningsfrågan i Borgå? Vad skulle det kosta att hålla kvar de ännu funktionsdugliga köken?


    Den 27 augusti bänkar sig direktionen för affärsverket Borgå lokalservice till möte för första gången efter sommarpausen. Det finns genast stora och avgörande frågor på föredragningslistan.
    Förslaget till budget för nästa år ska behandlas, men den största frågan är om lokalservice i framtiden ska satsa på ett riktigt stort centralkök.
    I centralköket ska man kunna framställa 10 000 matportioner per dag. Portionerna ska inte levereras varma, som i dag, utan tanken är att den tillagade maten snabbt kyls ner, förvaras och levereras kall och värms upp först på den plats där maten ska ätas.
    I den utredning som ligger som grund för förslaget har konsulten koncentrerat sig på två alternativ. Det ena skulle innebära att alla stadens kök skulle göras om till tillagningskök och det andra att alla kommunala kök endast värmer mat från centralköket.
    Mindre tillagningskök kräver mindre investeringar men stora personalkostnader. Ett stort centralkök kräver större investeringar men mycket mindre personalkostnader.
    Öppna frågor
    Mats Nyman, SFP, är vice ordförande för affärsverkets direktion.
    – Det är inte den nuvarande direktionen som har gett tjänstemännen i uppdrag att utreda centralköksfrågan. Vi började först vid årsskiftet och har inte ännu fört någon diskussion kring ärendet.
    – Jag tycker att det fortfarande är många frågor som är öppna och som jag hoppas få svar på vid mötet i augusti.
    Det som Nyman främst efterlyser är ett utredningsalternativ där man hade beaktat att en del av stadens kök fortfarande är helt funktionsdugliga och användbara.
    – Nu har man utrett två ytterligheter, ett centralkök och många små tillagningskök, säger Nyman. Om man i stället hade räknat med att kunna använda de kök som ännu fungerar och slopat bara de oändamålsenliga och föråldrade, vilket hade resultatet då blivit?
    – Vilka är förklaringarna till att den här mellanformen inte alls finns med i utredningen? Det är viktigt att känna till effekterna av alla alternativa lösningar innan man fattar ett beslut.
    Måste spara
    Som helhet vill Nyman ändå inte sätta tummen ner för utredningen.
    – Det här är ett sätt att spara inom serviceproduktionen och just det som vi måste satsa på i Borgå i framtiden. Ekonomiskt står vi nu med ryggen mot väggen och måste spara där det bara går att göra det.
    – Jag föredrar absolut att vi sparar på matservicen framför att vi måste centralisera mera och slå ihop alla små daghem till några få jätteenheter, eller dra in alla små skolor. Det här är en bättre väg att gå. Frågan är bara om ett centralkök är det bästa och förmånligaste alternativet.
    Finansieras av affärsverket
    Direktionens ordförande Torolf Bergström, SDP, tycker i det här skedet att ett centralkök är ett bra alternativ, både när det gäller matens kvalitet och kommunekonomiskt.
    – Ett centralkök finansieras direkt av affärsverket och belastar inte stadens budget. Ju mer vi får bort investeringar från moder Borgå, dess bättre.
    Bergström förhåller sig ändå än så länge avvaktande och deklarerar att det kan hända att han ändrar åsikt när han närmare har bekantat sig med ärendet.
    – Alla nyheter har två sidor. Jag har som skolelev för länge sedan fått avnjuta mat som tillretts i det egna skolköket, och visst var det gott. Men all mat är i princip ätbar. 


    0 0

    Lärarfacket OAJ föreslår att ungdomarna som inte ansöker om en studieplats efter grundskolan inte ska ha rätt till full social trygghet.

    Enligt ordförande Olli Luukkainen ska skyddsnätet uppmuntra till jobb och studier – därför har samhället rätt att kräva att de unga anstränger sig i gengäld mot den sociala tryggheten.

    Studiernas inverkan på förmånerna skulle motivera unga att studera, säger Luukkainen. Utbildning på andra stadiet ökar i sin tur möjligheterna att få jobb, förlänger karriärerna och inverkar positivt på hälsan och behovet av social trygghet.

    Förslaget får kritik av SDP:s riksdagsledamot Eeva-Johanna Eloranta. Hon säger att socialskyddet är till för dem som inte har pengar till uppehälle, och det kan man inte tumma på. 

    Studentorganisationerna skjuter ned OAJ:s förslag. Studenterna anser att ungdomar borde ansöka om studieplats på basis av sin egen motivation, inte av ekonomiskt tvång.
     


(Page 1) | 2 | 3 | .... | 28 | newer