Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 9 | 10 | (Page 11) | 12 | 13 | .... | 28 | newer

    0 0

    I södra Finland är det lärarna som väljer skola, inte tvärt om. En lärarutbildning i Helsingfors med fokus på flerspråkighet får applåder av rektorerna. Tvåspråkigheten är en utmaning som lärarna i söder tacklar alla dagar.

    MarieLehtonen har ett kall: att vara lågstadielärare. På grund av sitt kall har hon jobbat nitton år på ettårskontrakt. Någon fast anställning har hon aldrig haft.

    – Jobb har det alltid funnits. Men det är klart att det har påverkat min ekonomi att inte vara behörig. En viss osäkerhet innebär det också, vi som inte är behöriga måste liksom alltid visa vad vi går för, säger Lehtonen.

    Kompetent men obehörig, preciserar rektor PiaSilvander vid Kottby lågstadieskola i Helsingfors, där Lehtonen jobbar för tredje året. För det är inte så att Lehtonen skulle sakna utbildning. Hon är yrkeslärare i huslig ekonomi, med bland annat pedagogikstudier och 1 400 timmar auskultering i ryggen. Men på pedagogiska fakulteten i Vasa ger det här ingen fördel, och med tre barn i Helsingfors kunde Lehtonen inte börja om från början i Vasa. Då Åbo Akademi har ordnat utlokaliserade påbyggnadsutbildningar i Helsingfors har inträdeskraven stigit för varje gång och Lehtonen aldrig hunnit i kapp kraven.

    – Då man till sist krävde magisterexamen gav jag upp. Men visst hade det påverkat mitt liv om det funnits lärarutbildning i södra Finland tidigare, säger Lehtonen.

    Kontakter behövs

    Och hon är inte den enda. I september berättade Hbl att ungefär var tredje lärare i Helsingfors är obehörig, och i går kom nyheten att Helsingfors universitet (HU) planerar en tvåspråkig klasslärarutbildning som skulle avhjälpa lärarbristen i södra Finland. Pia Silvander vet många som skulle hoppa på utbildningen.

    – Då vi pratat om den här saken i kollegiet har det kommit fram att det nog är många som skulle nappa. Det handlar ofta om personer med familj – att åka upp till Österbotten för flera år är helt enkelt inte möjligt. Jag skulle verkligen unna mina väldigt kompetenta men obehöriga lärare att få behörighet och därmed också bland annat högre lön.

    I Nordsjö lågstadieskola blir två tjänster plus rektors tjänst lediga den här månaden. Rektor Ole Sandbacka hoppas på behöriga sökande, men vanligtvis brukar man få vända på alla stenar för att hitta dem.

    – Man får utnyttja sina kontakter och bekanta för att uppmana behöriga att söka ett jobb. Men även om man får behöriga sökande är det läraren som väljer, sådan är marknaden.

    – Det har hänt att vi haft några behöriga sökande till en tjänst, men att ingen av dem valt oss i slutändan. På finskt håll är situationen en helt annan, intygar rektor Kristina Falkenstedt vid Mårtensbro lågstadieskola i Esbo.

    Tvåspråkigheten vardag

    Fokus i den nya utbildningen vid HU skulle ligga på undervisning i flerspråkiga miljöer.

    – Det låter ganska klokt. Största delen av våra elever är två- eller flerspråkiga, säger Silvander.

    Språksvårigheter stöter lärarna på alla dagar. Då är det bra om man är förberedd.

    – Man behöver förståelse för att barnen tänker på två språk, och en beredskap att utnyttja och stödja båda språken. Inte så att hela undervisningen skulle vara tvåspråkig, men så att man till exempel kan ge barnen de svenska benämningarna för olika saker. Det är också viktigt att inse att ett barn kanske kan och förstår en sak, även om det språkliga uttrycket haltar.

    Kristina Falkenstedt tror också att lärarna kunde ha nytta av mer kunskap om tvåspråkigheten.

    – Nu är vi ju liksom självlärda eftersom tvåspråkigheten är något vi varit tvungna att arbeta med redan länge. Också behöriga lärare kunde dra nytta av mer kunskap kring hur man bäst stöder och beaktar de olika språken.

    I Nordsjö lågstadieskola är ungefär två tredjedelar av eleverna tvåspråkiga, medan många av lärarna kommer från Österbotten.

    – Vi som kommer från Österbotten är ju sällan några experter på finska. Men det är viktigt att också den modersmålsinriktade finskundervisningen håller hög kvalitet.

    Följaktligen sköts den så kallade mofin av en obehörig lärare som själv är tvåspråkig och studerat finska.

    – Hon är jätteduktig, och till exempel för henne skulle det säkert vara fint att kunna göra sig behörig för jobbet här i södra Finland.


    0 0

    Utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) är oroad över planerna på att minska undervisningstimmarna i historia i gymnasiet.

    – Den som inte vet hur och varifrån vi har kommit dit vi befinner oss i dag, kan heller inte se in i framtiden och ta kontrollen över den. Det här stärker bristen på visioner samt ökar kortsiktigheten och levandet för stunden, som är karaktäristiskt för vår tid, säger Tuomioja i sin blogg.

    Tuomioja anser att man bör undvika att göra ämnet historia valbart i gymnasiet bara för att öka valfriheten.

    Världen skriker efter bättre kännedom om det gemensamma förflutna och kulturarvet, och inte bara i Finland.

    – Om man gör några ändringar, kunde man på goda grunder öka timantalet i historia och samhällskunskap, till exempel genom att slopa undervisningen i religion, skriver Tuomioja.


    0 0

    I Åbo har man förbjudit krukväxter i skolorna för att undvika problem med luften inomhus, skriver Turun Sanomat.

    Myllan som växterna är planterade i kan innehålla mögel. När myllan blir våt i samband med att växten vattnas så bildas det mikrober och eventuellt också mögel.

    Enligt Turun Sanomat är det stadens fastighetsaffärsverk och bildningssektor som kommit med ordern som en del av sin strävan efter att minimera problemen med luften i byggnader de ansvarar för.

    Vid första bästa klagomål om luftkvalitet kommer krukväxterna att bannlysas också från stadens övriga lokaler.

    En del av skolorna i Åbo har ersatt växterna med sådana som inte planteras i mylla. Lösningen kan vara växtväggar och hydroponisk odling.


    0 0

    Allt färre gymnasieelever studerar valfria språk, skriver tidningen Aamulehti. Omkring hälften av eleverna blir studenter utan att ha läst andra språk än svenska och engelska.

    Studierna av valfria språk kan minska ännu mer i och med den nya timfördelningen i grundskolan. Undervisningsrådet Anna-Kaisa Mustaparta på Utbildningsverket bedömer för tidningen att det sänkta antalet valfria ämnen sannolikt leder till att många väljer bort språk. Mustaparta säger att det inte förs en tillräcklig diskussion om finländarnas krympande språkkunskaper.

    Den nya timfördelningen i grundskolan tas i bruk 2016. 


    0 0

    I Åbo har man förbjudit krukväxter i skolorna för att undvika problem med luften inomhus, skriver Turun Sanomat.

    Myllan som växterna är planterade i kan innehålla mögel. När myllan blir våt i samband med att växten vattnas så bildas det mikrober och eventuellt också mögel.

    Det är stadens fastighetsaffärsverk och bildningssektor som kommit med ordern som en del av sin strävan efter att minimera problemen med luften i byggnader de ansvarar för.

    Vid första bästa klagomål om luftkvalitet kommer krukväxterna att bannlysas också från stadens övriga lokaler.

    En del av skolorna i Åbo har ersatt växterna med sådana som inte planteras i mylla. Lösningen kan vara växtväggar och hydroponisk odling. 


    0 0

    Familjedråp och skolskjutningar visar att det behövs mer religionsundervisning, anser kristdemokraten Peter Östman och går emot utrikesminister Tuomiojas förslag.

    Kristdemokraternas gruppordförande Peter Östman håller inte med utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) om att religionsundervisningen kunde slopas i gymnasiet.

    Östman anser att till exempel familjedråpen och skolskjutningarna visar att det tvärtom kunde finnas skäl att gå inför mer religionsundervisning.

    – På övriga håll i Europa har religionsundervisningen utökats, inte skurits ner, säger Östman.

    Tuomioja har varit orolig över planerna på att minska historieundervisningen i gymnasiet.

    – Om man gör några ändringar, kunde man på goda grunder öka timantalet i historia och samhällskunskap, till exempel genom att slopa undervisningen i religion, skriver Tuomioja i sin blogg.


    0 0

    Kristdemokraternas gruppordförande Peter Östman håller inte med utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) om att religionsundervisningen kunde slopas i gymnasiet.

    Östman anser att till exempel familjedråpen och skolskjutningarna visar att det tvärtom kunde finnas skäl att gå inför mer religionsundervisning.
    – På övriga håll i Europa har religionsundervisningen utökats, inte skurits ner, säger Östman.

    Tuomioja har varit orolig över planerna på att minska historieundervisningen i gymnasiet.
    – Om man gör några ändringar, kunde man på goda grunder öka timantalet i historia och samhällskunskap, till exempel genom att slopa undervisningen i religion, skriver Tuomioja i sin blogg.


    0 0

    Bristen på behöriga lärare i de svenska skolorna i huvudstadsregionen måste åtgärdas. Hur det sker är mindre viktigt än att det sker.

    Lärarna i huvudstadsregionen har inte de färdigheter de behöver, säger professor Gunilla Holm vid Helsingfors universitet (Hbl 10.1.) Hon menar att lärarna inte är rustade att tackla en verklighet där eleverna har en flerspråkig bakgrund. Ändå gäller det majoriteten av eleverna i de svenska skolorna i huvudstadsregionen i och med att de elever som kommer från helsvenska hem är en minoritet i klassrummen. Men på finskt håll i regionen är flerspråkigheten också vardag och då är det andra språket oftast ett annat än det andra inhemska.
    På svenskt håll är det dessutom ett stort problem att det är så svårt att hitta behöriga lärare i huvudstadsregionen.

    Det handlar alltså om två olika problem - dels bristen på behöriga klasslärare på svenskt håll och dels behovet att tackla två- och mångspråkigheten bland eleverna.
    Forskare vid Helsingfors universitet har skissat upp en tvåspråkig klasslärarutbildning i huvudstadsregionen som ska ge lärarna verktyg för den flerspråkiga verkligheten. En lärarutbildning i Helsingfors löser sannolikt också behörighetsproblemet.
    Eftersom den finlandssvenska lärarutbildningen handhas av Åbo Akademis och är placerad i Vasa kan Helsingforsidén lätt uppfattas som ett hot mot Pedagogiska fakulteten vid ÅA i Vasa. Inom SFP börjar varningsklockorna ringa och oron för ännu en finlandssvensk regional dragkamp infinner sig snabbt. Planerna på att slå ihop yrkeshögskolorna Novia i Vasa, Åbo och Ekenäs och Arcada i Helsingfors visade senast hur svårt och besvärligt det kan bli för SFP.

    Hittills har det väntade ramaskriet uteblivit, vilket förhoppningsvis inte innebär att man försöker tiga ihjäl att initiativet. Det finns hopp om en öppen och förutsättningslös diskussion.
    Som kollegan Åbo Underrättelser konstaterar måste frågan om den finlandssvenska lärarutbildningens nivå kunna ställas – och den behöver inte nödvändigtvis betraktas som ett misstroende.
    Helsingforsforskarna vill öppna för debatt - också om man har en ambitiös tidtabell och säger att utbildningen kunde köra i gång redan hösten 2016, om två och ett halvt år. Man tänker sig ett samarbete mellan den finska, välrenommerade lärarutbildningen och det svenska utbildningsprogrammet i pedagogik vid Helsingfors. Ett samarbete med ÅA är också möjligt men Helsingforserfarenheterna är att utlokaliseringar inte är så bra, särskilt om de är tillfälliga. Det handlar om resurser och behovet av en forskningsmiljö.

    Huvudstadsregionen behöver behöriga, finlandssvenska lärare och lärare som kan svara på tvåspråkiga barns behov. Helsingforsforskarna är värda en eloge för sitt initiativ. En debatt är välkommen och åtgärder är nödvändiga om vi vill att tvåspråkiga barn också i framtiden väljer den svenska skolan.


    0 0

    En tredjedel av Lappträsks bildningsväsende får sparken. Det blev klart sedan kommunstyrelsen slopade det nya skolcentret i Porlom.
    Det verkar allt mera sannolikt att alla lärare och hela kökspersonalen får sparken från skolcentret i Porlom. I Lappträsk jobbar 92 personer inom bildningsväsendet. Av dessa finns 29 på Porlom skolcenter. Dessutom är tre av skolans personal anställda på tekniska väsendet. Det betyder att en tredjedel av hela kommunens bildningsväsende får sparken när samarbetsförhandlingarna är avslutade. Det blev resultatet av måndagens kommunstyrelsemöte då ledamöterna slog fast att det varken blir något nytt skolcenter i mejeriet eller några baracker. Lösningen hade blivit för dyr. Kommunstyrelsens vice ordförande Thomas Antas säger att samarbetsförhandlingarna nu inleds.– Krasst sagt får lärarna och kökspersonalen sparken. Med tanke på det blev inte beslutet att stänga skolan lättare, säger Antas. Kommunen har ingen skyldighet att ordna nya jobb, även om personal som får sparken är först i turen om någon tjänst blir ledig. Antas vet inte heller hur arbetssituationen ser ut kring Lappträsk. Fullständigt hopplöst är det ändå inte. Om kommunen av någon orsak tog beslutet att låta bygga en ny skola så sägs ingen upp.– Men så länge det inte finns andra beslut så verkställer vi budgeten. Det betyder att vi varken beställer baracker eller bygger en ny skola. Han säger i samma andetag att det inte finns några realistiska alternativ och att ingen har hittat på något nytt för att lösa situationen.– Det flesta idéerna är dödfödda, även om några tål att funderas på lite mera. Marketta Takkala, rektor på Porlom skolcenter, säger att samarbetsförhandlingarna gäller hela bildningsväsendet och tekniska väsendet. För deras del säger hon att det finns lärare som har tillräcklig behörighet för att utbildas för någon annan uppgift.– Det borde man ta i beaktande i förhandlingarna. Men i huvudsak betyder det här att alla i personalen får sparken, säger Takkala. Hon berättar att skolan försökt ge alternativ i skolfrågan, men att beslutsfattarna inte nappat på dem.– Vi har haft alternativa, billigare lösningar. Läs hela artikeln i ÖN på torsdag, den 16 januari.

    0 0

    Sveriges regering bedömer nu att krisen i den svenska skolan är så djup att det behövs internationell hjälp.

    En kommission med bara utländska experter ska analysera orsakerna till försämringen.
    – Det är allvarligt för Sverige som nation, säger utbildningsminister Jan Björklund.

    Regeringen kommer därför att be OECD att tillsätta en kommission med internationella forskare och experter som ska analysera de dåliga resultat som framkom i Pisa-undersökningen nyligen.

    Rapporten visade att Sverige har den sämsta kunskapsutvecklingen av alla OECD-länder.

    Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet har tidigare krävt att en kriskommission tillsätts, men enligt Björklund är beslutet inte en eftergift till de kraven.


    0 0

    Nu är det klart. Också lärarna i Kyrkslätt permitteras i en vecka. – I slutändan är det eleverna som lider, säger Ann-Louise Nysand som oroar sig för hur hennes ettor i Bobäck skola ska klara sig.

    I måndags fattade Kyrkslätts kommunstyrelse det slutliga beslutet: så gott som all personal i kommunen permitteras i sju till fjorton dagar. Den kortaste tiden gäller lärarna.

    I Bobäck skola var stämningen förbittrad på tisdagsmorgonen.

    – Det känns som att få mattan dragen under fötterna, säger en märkbart missnöjd rektor Helena Lönn.

    Hon anser att permitteringar är en kortsiktig lösning, som kommunen i långa loppet inte sparar något på.

    – Tvärtom skapar vi otrygghet bland eleverna. Vi kan inte garantera kvalitén på undervisningen eller ens barnens trygghet.

    I praktiken kommer permitteringarna att leda till att lärare måste undervisa större grupper. Det kan handla om klasser med upp till fyrtio elever, som alla kanske inte ens ryms i samma rum.

    – Det blir inte undervisning, utan mer barnpassning, slår Lönn fast.

     

    "Varför du och inte jag?"

    Alla i lärarkåren berörs inte av permitteringarna. Varken visstidsanställda eller specialklasslärare drabbas.

    – Jag har full förståelse för att de jobbar med elever som inte kan lämnas utan övervakning, säger Lönn.

    – Men det är på gott och ont att man undantar vissa grupper. Det kan upplevas som orättvist, vissa kan fråga sig "varför du och inte jag?".

    Lönn är även rektor för bland annat Oitbacka skola, som endast har tre lärare. Hur det ska gå när de tvingas vara permitterade i tur och ordning är ett stort frågetecken.

     

    Hinner inte hjälpa alla

    Hittills har lärarna inte diskuterat permitteringarna med sina elever. De fyror som Ann-Louise Nysand undervisar i textilslöjd är fortfarande lyckligt omedvetna om vad som ska hända. De visar stolt upp sina handarbeten, medan Nysand jäktar runt och försöker hjälpa alla i tur och ordning så gott hon hinner.

    – Man kan inte ordna textilslöjd på det här sättet i större grupper. Det finns ingen möjlighet att hjälpa i alla hörn, säger Nysand medan hon assisterar en pojke med att sätta tråden på nålen.

    Nysand undervisar i vanliga fall ettor. Hon är orolig för hur det ska gå för dem.

    – De är mycket sårbara. Vi kommer att tvingas förstora grupperna ordentligt och i slutändan är det eleverna som lider.

     

    "Lönen minsta bekymret"

    Stora grupper leder till att lärarna måste sänka nivån på undervisningen, enligt Nysand. Det här kan skapa frustration hos mer snabblärda elever medan de som har svårare riskerar att falla av kälken.

    I går på eftermiddagen ordnades ett lärarmöte i Bobäck skola där permitteringarna diskuterades.

    – Det att vi blir utan lön i sju dagar är det minsta bekymret för lärarna. Som lärare vill man att allt ska fungera. Vi har kämpat hårt för att få systemet att rulla med en redan nu liten personalstyrka, och nu kommer det här och förstör allting, säger Lönn.

     

    Tre kommuner permitterar

    Lärarpermitteringar har länge hört till ovanligheterna men åtgärden blir allt vanligare i våra kommuner. Förutom Kyrkslätt har Vasa och Kristinestad fattat beslut om permitteringar, och också i Karleby är frågan aktuell.

    – Det är de kommuner som har svenska skolor. Men redan i november visste vi att åtminstone fjorton kommuner i Finland planerar att permittera sina lärare. I värsta fall blir 2014 lika illa som annus horribilis 1998, säger Finlands svenska lärarförbunds förbundsordförande Dan Johansson.

    Då gjordes så omfattande permitteringar att de till och med uppmärksammades utomlands. Kring 40 000 elever berördes.

     

    Leder till olagligheter

    Enligt Johansson leder permitteringen av lärare till olagliga situationer i skolorna, då elevernas rätt till undervisning äventyras.

    – Eleverna har rätt till läroplansenlig undervisning alla arbetsdagar. Det står i lagen. Men då lärare permitteras blir det fråga om förvaring, med filmvisning, etc.

    Dessutom kan de yngsta eleverna inte lämnas utan tillsyn i en hel vecka, vilket leder till att andra klasser i stället får nöja sig med sämre undervisning.

    Permitteringar leder ofta också till att undervisningsgrupperna blir större, vilket i sin tur kan äventyra de så kallade pop-pengar som kommunen får. Pengarna betalas för att kommunen ska minska gruppstorlekarna i skolorna.

    – Det står uttryckligen i anvisningarna att pengarna måste betalas tillbaka om man gör ingrepp i gruppstorlekarna, säger Johansson.

    Kyrkslätt har fått kring 800 000 euro i pop-pengar år 2013.

    – I allmänhet har de krävts tillbaka om kommunen har permitterat lärare. Vi tar nog en risk här, medger Kyrkslätts kommunstyrelseordförande Raija Vahasalo (Saml), som också är ordförande för riksdagens bildningsutskott.

    – Men tjänstemännen säger att det går att ordna så att gruppstorlekarna inte påverkas. Men det är en mycket krävande uppgift, och tiden får utvisa hur det blir. Vi har inte råd att gå miste om pengarna. Det handlar om kring tjugo lärares lön.

     

    Måste permitteras under arbetstid

    Lärare kan inte permitteras under sommaren.

    – Vid en permittering måste arbetsbördan minska. Därför kan ingen permitteras under sin semester, säger Johansson.

    Det betyder att permitteringarna ohjälpligt påverkar skolans vardag. Det är rektorernas otacksamma uppdrag att lägga det praktiska pusslet.

    – Rektorerna sätts i en synnerligen obehaglig situation. I slutändan är det ändå de som är ansvariga för eventuella följder av permitteringarna. Dessutom påverkas skolgången betydligt längre än permitteringsdagarna. Politikerna är nog inte insatta i vad åtgärden leder till när de fattar sådana här beslut.

    Helt oemotsagt gick inte permitteringsförslaget igenom i kommunstyrelsen. Ari Harinen (SDP) föreslog att permitteringarna inte skulle godkännas alls. Han fick stöd av Pekka M. Sinisalo (Sannf). I omröstningen blev de två ändå utan ytterligare uppbackning, så det ursprungliga beslutet gick igenom.

    Ari Harinen lämnade avvikande åsikt. Hans motivering var att permitteringar inte är den strukturförändring som främjar balanseringen av ekonomin.

    Kyrkslätt permitterar
    • Kommunens personal, inklusive sektordirektörerna, permitteras i 14 dagar under år 2014.
    • Lärarna inom den grundläggande utbildningen och i gymnasiet permitteras i sju dagar.
    • Vissa personalgrupper permitteras inte. Till dem hör bland annat: förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige, en del visstidsanställda, en del av vattenförsörjningsverkets personal, vårdpersonal vid enheter som erbjuder dygnetruntvård (inklusive hemvården för äldre), skötarna vid hälsocentraljouren och specialklasslärare.
    • Permitteringarna kan inledas en månad efter att personalen fått besked om dem. I praktiken betyder det att de genomförs under perioden mellan slutet av februari till slutet av december.

    0 0

    Sjutton sägs upp. Men det är bara början. När förhandlingarna om kosthållspersonalen på daghemmen är klara kan antalet uppsagda landa på närmare femtio.

    – Det är beklagligt att vi måste göra så här men jag hoppas att vi nu kan se framåt. Förhoppningsvis tvingar den här åtgärden oss att hitta andra mer långsiktiga lösningar på våra ekonomiska problem. Vi kan inte fortsätta år efter år med sparåtgärder, säger Kyrkslätts kommundirektör Tarmo Aarnio om de uppsägningar och permitteringar som kommunstyrelsen nu fattat beslut om.

    Av de sjutton som nu sägs upp jobbar fem inom koncernförvaltningen, fem inom bildningssektorn, fyra inom vård- och omsorgsväsendet och tre inom samhällstekniska sektorn. Av de fem inom bildningsväsendet är ingen lärare eller barnträdgårdslärare.

     

    Flera uppsägningar i sikte

    Då samarbetsförhandlingarna avslutades i december var beskedet att kommunen säger upp 60 personer. Att styrelsen nu godkände bara 17 uppsägningar betyder inte att sparmålet har krympt.

    – Till siffran kommer personer som har sagt upp sig och meddelat att de går i pension. Där ingår också tjänster som inte är besatta och som vi inte kommer att fylla, säger Aarnio.

    Dessutom pågår förhandlingar om vad kommunen ska göra med 32 anställda som jobbar med daghemmens kosthåll. De är inte underställda kosthållsenheten utan lyder under daghemsföreståndarna. Till deras arbetsfält hör förutom kökssysslor också andra uppgifter inom daghemmen.

    – En del av den här personalen kommer vi fortsättningsvis att behöva, men vi förhandlar just nu om hur arbetet ska ordnas. Ett alternativ är att kosthållsenheten eller ett privat företag tar över tjänsten. Då behövs sannolikt färre än nu. Resten måste gå.

    Senast i maj ska beslutet om de 32 tjänsterna fattas.

     

    Servicen försämras

    De 17 uppsagda skulle få beskedet i går. Eftersom de uppsagda inte måste arbeta under uppsägningstiden är det mycket som måste omorganiseras i kommunhuset. Ändå kommer uppsägningarna, och de permitteringar som också slogs fast i måndags, att märkas utåt.

    – Vi måste tänka om och överväga vad som är nödvändigt och vad som inte är det. Det är klart att servicenivån kommer att försämras, både internt och externt. Vi måste vara nöjda med en lägre servicenivå. Det gäller också kommuninvånarna.


    0 0
  • 01/15/14--22:00: Kondom och 112 bär långt
  • BORGÅ. Det finns stora brister i ungdomarnas kunskaper om sex, om könssjukdomar och preventivmedel men i Strömborgska skolan vet man litet mer.


    En del av dagens unga tror att man kan bli immun mot könssjukdomar, att om man en gång har insjuknat i klamydia kan man inte bli smittad igen.
    Femton procent av unga som har sex använde inget preventivmedel alls vid det senaste samlaget, trots att de inte vill bli med barn.
    Hur och när man kan smittas av HIV är för många ett stort frågetecken.
    Bland annat det här framgår i den stora nationella hälsoundersökningen för elever vid högstadier, gymnasier och yrkesinstitut. Resultatet i Östnyland följer rätt långt de nyländska siffrorna.
    I Strömborgska skolan i Borgå kan Eva Green ändå visa upp litet bättre resultat. Green är behörig att undervisa bland annat i läroämnet hälsokunskap, som blev obligatoriskt 2004. Redan före det hade man i Ströhö timmar i hälsokunskap, skolan var pilotskola för det nya ämnet.
    – Tidigare har det funnits hälsofostran och familjefostran och vad ämnet allt har hetat under åren, säger Green. Men först med hälsokunskapen flyttades betoningen från att överföra kunskap till att ta fasta på värderingar, uppmaningar om att ta reda på själv, att lära att man ska våga stå för sina åsikter.
    – Hälsokunskap är inget lätt ämne men ett ämne som jag gillar att undervisa i. Det gäller att skapa rätt atmosfär i klassrummet, alla ska våga fråga och berätta sin åsikt.
    Bra resultat
    Ämnet är mycket brett, det handlar bland annat om första hjälp och olycksfall, alkohol och droger, självkänsla och självförtroende, kost och motion, psykisk hälsa, folksjukdomar, trafikvett, medicinanvändning och sexualitet.
    – När det gäller sexualitet samarbetar jag både med biologiläraren och med hälsovårdaren, som ofta vill berätta om preventivmedel, för att det ska vara lättare för eleverna att ta kontakt om de behöver hjälp med recept och annat.
    Green tycker inte man kan generalisera och säga att dagens unga vet mer eller mindre om sexualitet, preventivmedel och könssjukdomar än tidigare generationer.
    – I stället gläder jag mig över att mina elever i den stora nationella skolhälsoenkäten har visat litet bättre resultat än statistiken över Borgå som helhet och också i jämförelse med de nyländska siffrorna.
    – 92 procent av våra elever vet att det bara är kondom som skyddar mot könssjukdomar, mot 81 procent i Borgå och 81 procent i Nyland.
    – Jag brukar säga att med kondom och med 112 kommer man långt i livet och det har tydligen gått hem hos eleverna.
    Tillräcklig information
    Tre nior slår sig ner vid bordet i salen för huslig ekonomi. Det är Hannes Huitula, Mathilda Söderblom och Caroline Karlsson som har lovat berätta vad de tycker om skolans undervisning när det gäller sexualitet, preventivmedel och könssjukdomar. Alla har också fyllt i det tjocka formuläret om ungdomars hälsa våren 2013.
    – Visst tog vi frågorna på allvar och svarade precis som vi tycker och känner, försäkrar de alla.
    Och jo, alla tre vet att kondom är det enda preventivmedlet som också skyddar mot könssjukdomar.
    Att prata med sina vänner om sex är inte svårt, men om könssjukdomar diskuterar man aldrig.
    – Egentligen tycker vi att vi får alldeles tillräckligt med information i skolan, det finns inget mer vi vill fråga om eller tycker att man borde ta upp på timmarna i hälsokunskap.
    Ungdomarna får bekanta sig närmare med svaren på frågorna i den stora hälsoenkäten.
    Mathilda hajar till inför uppgiften att bara 31 procent av de tillfrågade i Ströhö tycker att det är mycket lätt att tala öppet om sex med sin pojk- eller flickvän.
    – Det borde väl vara mycket lätt för alla.
    Avklädd på nätet
    Att köpa kondomer anser 42 procent är mycket lätt medan 43 procent tycker att det är ganska lätt. Också här har Ströhö bättre siffror än medeltalet.
    – Visst skulle det väl kännas litet nålåt, men helt ok, tycker Caroline.
    Ingen i skolan har enligt resultatet av enkäten lagt ut egna intima bilder på Internet för andras beskådande. Men kanske det ändå inte stämmer riktigt.
    Det kan gå till så att en flickvän lägger ut bilder på sig själv som bara hennes pojkvän får se. Så blir det slut och sedan publicerar han bilderna så att alla kan se dem, sådant har hänt, visar det sig.
    Alla tre är viktiga med hurudana bilder de publicerar på sig själva.
    – Inget avklätt alls, säger Caroline. Om man ligger på stranden kan man ta bilder av sina nakna tår och havet bakom, men inte något annat.
    – Jag tycker inte att det är fel att lägga ut bikinibilder från stranden, säger Mathilda. Men i vissa sammanhang kan de kanske ändå användas fel.
    – Det här hör inte till hälsokunskapens område men visst borde unga i dag få undervisning i vad man ska tänka på när man går ut på nätet, säger Eva Green. Det handlar om integritet och rätten till sin egen kropp. Den här kunskapen borde ges redan i lågstadiets högsta klasser.
    Vaccineringar
    Båda flickorna har valt att ta HPV-vaccinet mot papillomvirus som kan orsaka cancer i livmoderhalsen, trots att det finns kompisar som sprider rykten om hur vaccinet gör en steril och hur det inte alls skyddar mot cancer.
    – Mycket beror väl hysterin på alla diskussioner kring svininfluensavaccineringen och narkolepsin, tror Green. Vi har diskuterat både vaccineringar och narkolepsi på timmarna i hälsokunskap.
    – Efter många års erfarenhet av liknande ämnen tycker jag att ungdomarna är mer öppna i dag än förr, man vågar diskutera och man vågar fråga om man inte förstår.
    Det finns hopp om en utveckling, tycker Green.
    – Så visar ju också statistiken att sexdebuten görs litet senare nu än förr. Det beror kanske på att flera unga i dag vågar stå på egna fötter och ta sina egna beslut. Det är det jag alltid har betonat, att man är färdig för sex först när både hjärnan och tankarna är med. 


    0 0

    LOVISA/LAPPTRÄSK. Om inte samtliga 70 elever från finska skolan i Porlom kan flytta till Myllyharjun lukio kanske en del kan göra det.
    Bildningsnämnden tar upp ärendet om ett tillägg till avtalet om det gemensamma skolväsendet på mötet instundande onsdag. Lappträsk och Lovisa har i november och december 2013 samt i januari 2014 fört diskussioner om situationen i Porlammin yläkoulu. I skolan har man stora problem med inomhusluften och eleverna får inte fortsätta studera där hösten 2014. Lovisa, Lappträsk och Mörskom har samarbetat under många år och nämnden konstaterar att allt förlöpt väl, vilket också avtalet om det gemensamma skolväsendet är ett tecken på. Det avtal som är i kraft är uppdaterat 2012 och omfattar bland annat den svenskspråkiga undervisningen i årskurserna 7-9 samt specialundervisningen i Parkskolan och Harjuntaustan koulu. Utifrån de diskussioner som nyligen förts har tjänsteinnehavarna i Lovisa och Lappträsk gjort ett tillägg i avtalet. Nämnden föreslår att Myllyharjun koulu från och med 1.8.2014 skulle vara en gemensam skola för Lovisa stad och Lappträsk kommun. I praktiken innebär det att samtliga elever, cirka 70 studerande, från Porlammin yläkoulu skulle förflyttas till Myllyharjun koulu då höstterminen inleds i augusti. Tillägget i avtalet handlar bland annat om den gemensamma skolverksamhetens omfattning, förvaltning, direktioner och fördelningen av kostnaderna för det gemensamma skolväsendet. Om Lappträsk kommun inte godkänner förflyttningen av samtliga elever till Myllyharjun koulu, föreslår bildningsnämnden att avtalsförhandlingarna fortsätter. Man strävar efter att finna en lösning, så att åtminstone en del av eleverna i Porlammin yläkoulu kan börja studera vid Myllyharjun koulu hösten 2014. Då bildningsnämnden fattat sitt beslut går ärendet vidare til stadsstyrelsen.

    0 0

    Alla elever från en skola som stänger ska flyttas till en och samma skola.

    BORGÅ. Hösten 2016 finns inte Gammelbacka skola och Saxby skola längre eftersom nya Tolkis skola och Västra enhetsskolan i Näse då ska stå klara att ta emot sina elever.
    På tisdag ska svenskspråkiga utbildningssektionen slå fast vart eleverna från de stängda skolorna flyttar. Utbildningsdirektör Rikard Lindström ser det som viktigt att föräldrarna redan nu får veta vilka principer som gäller för närskolebeslutet.
    Elevernas hemadress spelar i det här skedet ingen roll, bara vilken skola de går i. Eleverna i en skola som stängs, delas inte upp på flera skolor utan ska alla få fortsätta i samma nya skola. Det här görs för att säkra en trygg skolgång och göra skolbytet så smärtfritt som möjligt.
    I praktiken innebär det här, enligt Lindströms förslag, att alla elever som går i Gammelbacka skola fortsätter sin skolgång i den nya skolan i Tolkis skola.
    Saxbyeleverna fortsätter i sin tur i Västra enhetsskolan. Kvarnbackens skola var ett annat alternativ för dem, men enligt Lindström blir elevernas flytt tryggare om Västra enhetsskolan blir deras nya närskola. Det är nämligen meningen att en stor del av personalen i Saxby skola flyttar över till enhetsskolan.
    För följande årskullar kommer elevupptagningsområdena att ändras, men syskon ska liksom tidigare alltid ges en möjlighet att gå i samma skola även om de skulle ha "fel" adress. Ett yngre syskon som inleder sin skolgång, och som enligt elevupptagningsområdet egentligen borde gå i Västra enhetsskolan, får därmed gå i Tolkis skola om där redan finns ett äldre syskon.


    Trappasvägen gräns?
    De nya elevupptagningsområdena måste vara klara inför skolstarten hösten 2017, men Rikard Lindström hoppas att de kan slås fast i god tid, redan inom detta år.
    För Gammelbackas del har det varit tal om att dela elevupptagningsområdet itu vid Trappasvägen så att Tolkis skola är närskola för barnen som bor på den ena sidan, och Västra enhetsskolan närskola för barnen på den andra sidan.
    – Men enligt den feedback vi fått är Trappasvägen kanske inte den bästa gränsen ur elevsynvinkel. Vi kollar det här med föräldrarna och skolpersonalen, säger Lindström.
    För Saxbys del ser han Borgå å som en naturlig gräns. Barn som bor öster om ån ska till Kvarnbackens skola medan barnen på västra sidan ska till Västra enhetsskolan.


    Söder och öst utreds
    Det framtida skolnätet för stadens södra och östra delar är fortfarande oklart. Stadsfullmäktige ville ha en tilläggsutredning för området Vårberga, Grännäs och Kråkö innan frågan kan avgöras.
    Det gäller bland annat att ta ställning till en sammanslagning av elevupptagningsområdena för skolorna på Kråkö och i Grännäs och att eventuellt grunda ett bildningscentrum.
    En arbetsgrupp har funderat på frågan i ett par repriser och borde komma med sitt förslag senast i april.


    0 0

    Ny trafikplanering hotar busshållplatsen närmast Mattlidens skolcentrum i Esbo. Då västmetron invigs försvinner också de flesta linjer som kör förbi skolan.

    Vardagsmorgnarna hos familjen Ramm-Schmidt i Notudden i Esbo är noggrant planerad. På morgonen hoppar den ena föräldern på regionbussen 132 som går dryga hundra meter från dörren rakt in till jobbet i centrum. Den andra kör barnen med bilen till daghemmet och förskolan vid Mattlidens skolcentrum. Bilen lämnas vid parkeringsplatsen bredvid busshållplatsen, och så hoppar den andra föräldern på buss 132 rakt in till jobbet. På hemvägen detsamma, men i omvänd ordning.

    När västmetron invigs får Ramm-Schmidts tänka om helt.

    – Med det nuvarande arrangemanget har vi klarat oss med en bil, men det blir i praktiken omöjligt såsom det nu är planerat. Det var ju knappast meningen, då metroprojektet sattes i gång, att folk skulle börja köra mera bil, säger Michaela Ramm-Schmidt.

    Hållplatsen flyttar längre bort

    Helsingforsregionens trafik HRT publicerade förra veckan de preliminära skisserna på hur matartrafiken och busslinjerna kör i framtiden. Hittills har bussförbindelserna till Esbos största skolcentrum varit snudd på optimala. Både många interna Esbolinjer och regionbussen 132 har stannat precis utanför skolan. I skisserna försvinner den här hållplatsen helt.

    Att västmetron och de förändringar den medför påverkar elever, lärare och föräldrar är ett faktum. Men hur många det påverkar negativt är oklart. Därför tycker rektorn för Mattlidens skolcentrum Laila Andersson att det är bra att saken diskuteras.

    – Många barn bor ganska nära skolan. Av de äldre skolbarnen, från åk 3 uppåt, är det också många som cyklar till skolan, säger Andersson.

    Föräldrarna har fått information via skolans intranät Wilma. Även föräldraföreningen och skolans direktion har fått informationen.

    – Den 27 januari har vi direktionsmöte då vi diskuterar frågan, säger Andersson.

    Med sammanlagt över tusen elever och daghemsbarn är Mattlidens skolcentrum Esbos största. Enligt Jonne Virtanen, kollektivtrafikplanerare på HRT, har det beaktats i planen så gott det går.

    – Visst, det kanske stämmer att skolvägen förändras så att det inte går en buss från dörr till dörr. Men man kommer helt behändigt till skolan också i framtiden, säger Virtanen.

    – Det går två busslinjer med hållplats nära skolan. Linje 111 med hållplats vid Fjärdingsvägen och 112 med hållplats vid Gäddbergsvägen. Det är några hundra meter till skolan från dem, säger Virtanen.

    I planeringen av linjerna har man utgått från metron och ritat in linjerna så nästan alla leder dit. Det är tänkt att eleverna tar sig med metro eller matartrafik till köpcentret Iso Omena och går därifrån (900 meter), eller byter till 111 eller 112 som tar dem närmare skolan.

    Men Michaela Ramm-Schmidt övertygas inte av det här upplägget.

    – Jag vill se den första- eller andraklassare som först ska ta en buss till terminalen vid Iso Omena, som för övrigt kommer att vara väldigt livlig när metron kör i gång, sen hitta rätt hållplats, ta rätt buss, stiga av och gå till skolan. Och detsamma på hemvägen. För ett litet barn blir det väldigt komplicerat.

    Hon tycker också det känns orimligt att de yngsta eleverna skulle gå nästan en kilometer från terminalen, antingen genom en på vintern mörk park, eller längs en livligt trafikerad väg.

    "Konstigt sätt förbättra kollektivtrafiken"

    Förutom linjerna väcker antalet p-platser dubier. Bara 350 p-platser har ritats in.

    – Det är ju tänkt att västmetron ska användas också av pendlande Kyrkslätts- och Sjundeåbor till exempel.

    Det känns enligt henne som om man vid planeringen av linjerna bara beaktat dem som tar sig rakt in till jobbet och tillbaka hem.

    – Men det finns många som har goda skäl att ta bilen en bit av vägen, men som ändå inte vill köra hela vägen till centrum. Man kanske skjutsar barnen nånstans, går på gym eller till butiken.

    Att föra barnen till dagis med buss är knepigt, speciellt om det inte i framtiden går en buss direkt. Resorna och pusslandet balanserar redan på gränsen till vad familjen kan hantera. Blir det mer komplicerat är den enda vettiga lösningen två bilar.

    – Det är ett konstigt sätt att "förbättra kollektivtrafiken" att tvinga folk att använda bil då det finns luckor i trafiknätverket och inga vettiga alternativ. Metron har kostat massor. Då ska det väl göras så att folk verkligen kan använda den.

    Ett möte som är öppet för invånarna ordnas på Iso Omena den 21 januari. Planen över linjenätet finns på Västmetrons webbsida och kan kommenteras fram till den 2 februari.


    0 0

    Budget, tidtabell och pedagogiska krav går inte ihop när Sibbo ska inhysa en svensk och en finsk högstadieskola under samma tak. – Jag känner mig lurad, säger rektorn för Kungsvägens skola.

    Nickby hjärta heter det skolcenter som planeras i norra Sibbo. Även om bygget inte påbörjats än blir det snart trångt om saligheten. Det säger Annu Helling, rektor för Kungsvägens skola som ska flytta in under samma tak som Sipoonjoen koulu.

    – Planeringen går åt fel håll, och nu är jag för diplomatisk. Vi har planerat en jättestor högstadieskola på ett sätt vi inte skulle ha gjort om vi vetat från början att det blir så här, säger hon.

    Allt kan kokas ner till ett enda ord, samlokalisering, som parterna kring mötesbordet definierar olika. För Annu Helling är det okej med finska och svenska elever – två skolor – under samma tak, men inte på vilka villkor som helst.

    – Den svenska delen behöver fler klassrum. Det heter att samlokaliseringen möjliggör korsanvändning av utrymmena, men det kanske inte alltid finns rum för oss att låna på finska sidan. Att bygga några klassrum till skulle kosta flera miljoner extra, säger hon.

    Budgeten går på drygt 16 miljoner euro. Enligt Helling förändras planerna varje vecka, men bara inom ramen för budgeten. Redan förra sommaren ströks rum som skulle behövas.

    – När de insåg att specialundervisningen måste få plats strök de andra klassrum i stället. Den tekniska planeringen utgår från att betjäna 740 elever, men den beaktar inte att de är fördelade på två skolor. Allt går inte bara att slå ihop.

    "Identiteten i fara"

    Annu Helling befarar att det svenska högstadiet förlorar sin identitet när det ska trängas med det finska.

    – Jag känner igen mina 350 elever. Det är en annan sak att dela på ansvaret för över 700.

    Skolans bottenplan är stjärnformat med vissa uddar vikta för den svenska skolan, andra för den finska. Däremellan kommer aula, matsal och gymnastiksal för alla.

    – Ritningen visar en skola för över 700 tonåringar utan chans att breda ut sig. Det är inte det bästa för eleverna, i synnerhet då de talar två språk.

    Annu Helling beklagar att nyckelpersoner inom bildningsväsendet i Sibbo har bytts ut under processen. Hon har saknat en chef som skulle ha försvarat det svenska, pedagogiska perspektivet. Den kritik hon själv framfört i arbetsgruppen tycker hon inte har noterats.

    – I flera månader fick vi inte visa ritningarna för personalen, men sedan de blev offentliga kan man knappt påverka dem. Jag känner mig nästan lite lurad.

    "Sent att stiga tidigt upp"

    Projektgruppens ordförande och kommunens tekniske direktör Ilari Myllyvirta säger till Sipoon Sanomat att han är förvånad över att den svenska oron och kritiken dyker upp först nu. Han intygar att båda skolornas identiteter bevaras, och att man justerat planerna enligt önskemål från skolorna.

    – Våra frågor är inte beaktade, kontrar Annu Helling.

    Hon vill ta timeout för att planera om, men enligt Myllyvirta kan tåget inte stanna. Minsta dröjsmål hotar skjuta upp byggstarten med ett år.

    Christel Liljeström (SFP) som är ordförande för fullmäktige betvivlar att arbetsgruppen verkligen hört Annu Hellings protester. Hon är inte heller säker på att det finns plats för den svenska läroplanens behov.

    – Vi skulle ha ett gemensamt campus med två skolor men nu är det inte det som genomförs.

    Liljeström inser att brådskan och budgeten inte tillåter den timeout Helling vill ha. Hon föreslår i stället att den finska delen byggs så snart helhetsplanen är klar.

    – Min kompromiss är att man börjar i den akuta ändan, ruckar på planerna för den svenska delen och bygger den senare.

    Mögelskadade Sipoonjoen koulu är tillfälligt inhyst i baracker.

    – Det är en stor utmaning för lärare och elever, och luften är inte heller bra i alla tillfälliga rum, säger rektorn Liisa Juga.

    Hon säger att det är viktigt att projektet inte fördröjs.

    – Båda skolorna måste få bevara en egen identitet, även om den förändras, samtidigt som vi ska skapa en gemensam verksamhetskultur. Det finns utmaningar men också möjligheter när vi bygger upp både separata och gemensamma lokaler.


    0 0

    Arcada har för andra året i rad utexaminerat ett rekordantal studenter.

     Sammanlagt fick i fjol 409 studenter examensbetyg. Året innan var siffran 404. Av studenterna avlade i år 12 stycken masterexamen.

    – Arcada jobbar målmedvetet och långsiktigt på olika plan för att öka studentgenomströmningen och för att i framtiden upprätthålla en stabil nivå, säger rektor Henrik Wolff i ett pressmeddelande. 


    0 0

    Tut. Tryck ett så får du betjäning på finska. Tut. Tryck två så får du betjäning på svenska.

    Det slutliga värdet på svenskspråkig service mäts på en liten guldvåg när man sitter och köar och köar till ett servicenummer.

    Minuterna går. Det kostar ingenting att köa. Tålamodet tryter. Bebisens gråt över ont i örat blir gällare. Och då beslutar vi ibland att betjäning på finska får duga. Vi knäpper av, ringer upp på nytt och satsar på det andra nummervalet. Ifall det skulle nappa fortare.

    I det stora perspektivet har konsulten och ex-stadsdirektören Marcus Henricson i Borgå (Bbl 21.1) en plan för svensk service i huvudstadsregionen. Där är de svenskspråkiga många, men också utspridda i en miljonmassa.

    Efter modell från Sverige föreslår Henricson att man fritt skulle få välja bland 14 kommuner var man vill ta sin service på svenska. I första hand skulle modellen tillämpas för äldrevård och hälsocentraler.

    I den moderna världen begränsar inte geografin oss längre. Tvärtom verkar vi ta steg i riktning mot den icke-geografiska kommunen.

    Det är inte helt och hållet science fiction att vi inom en överskådlig tid inte nödvändigtvis behöver bo i den kommun av vilken vi får våra tjänster. Man kan komma att välja att ha sin vård, skola, simhall, bibliotek i en annan kommun.

    Den som tycker sig behöva bara några få kommunala tjänster och vill betala lite skatt kan komma att kunna anmäla sig hos någon lågskattekommun och få tjänster därefter. Den som är angelägen om ambitiöst dagis, mångsidig skola och fina idrottsanläggningar kan välja en kommun där man betalar för det med högre skatter.

    För gator, vägar och kommunalteknik där man bor kunde framtidens kommuner fakturera varandra, så där som elbolagen gör upp om hur de har elkunder i varandras nät.

    Henricsons modell går redan i den riktningen. Han skissar en "svensk marknad" för samhälleliga tjänster, som kan produceras av kommuner, organisationer och kommersiella företag. Resurser, personal och vårdplatser kan röra sig över kommungränserna och det kan finnas möjligheter att göra saker och ting smartare.

    För den som är aktiv och frisk är det säkert inget problem att få läkarrecepten i Sibbo och ha dagiset i Vanda och gymnasiet i Lovisa. Men Henricsons modell prövas framför allt av dem som har det svårast i livet.

    En marknad skapar ofta mera nytta för ett stort flertal; andra grupper riskerar att bli ointressanta för marknaden och få leva på minimum och klena urval. Den som är bunden till sitt hem av sjukdom och orörlighet kan inte välja tjänster, eftersom det med geografiska avstånd snabbt blir många vårdtimmar och körkilometer.

    Fungerande svenska lösningar förutsätter också att vi svenskspråkiga lojalt väljer dem. Och det är ju inte självklart. Blir det full valfrihet kan den som känner sig trygg på finska också lätt välja finskspråkig service om den ligger bekvämare till, eller är bättre.

    Också det kan leda till att underlaget för god service på svenska till ett bra pris minskar. Vi är dessvärre inte så lojala med varandra, inte ens när tålamodet tryter i telefonkön.


    0 0

    En motion att renovera Porlom skolcenter väckte liv i mångmiljondilemmat i Lappträsk. I slutet av den här månaden får berörda också säga sitt i ärendet.
    Porlom skolcenters framtid är inte ännu fastslaget. Beslutet att inte bygga nya utrymmen i det gamla mejeriet, och i praktiken stänga skolan och sparka personalen, skulle bara vara ett konstaterande på onsdagens fullmäktigemöte. Så blev det också, men Tero Palokoski (SDP) gjorde dessutom en motion att låta reda ut vad det kostar att renovera skolcentret. Det betyder att frågan går till kommunstyrelsen och vidare till tekniska centralen som får bereda ärendet. I motionen föreslår Palokoski att det finns svar på frågan i slutet av april. Han vill också veta mera detaljer kring hälsoskyddets beslut att stänga byggnaden och att man utifrån den informationen gör en plan. Kommundirektör Tiina Heikka tror ändå att motionen kommer för sent.– Saken ska redas ut fort om det ska finnas svar till april. Och jag är ganska säker på att renoveringen inte skulle hinna bli färdig innan skolstarten, säger Heikka. I slutet januari blir det också ett möte där kommunen hör åsikter av invånare, företag och föreningar. Det är ett myndighetskrav, där stora beslut kräver att de som påverkas ska kunna framföra åsikter för att påverka beslutsfattandet.– Mötet gäller både Mörskom och Lappträsk. Tills vidare finns inget faktiskt beslut att stänga skolan, bara ett beslut att följa ekonomiplanen. Enligt den skulle staden reda ut skolavtal med närliggande kommuner.– Men om det faktiskt blir ändring i saken och skolan renoveras så krävs baracker och det kräver ändring i budgetplanen. Barackerna beräknas kosta över två miljoner euro som dessutom inte räknas som investering. Fullmäktiges ordförande Christina Mickos säger att tidsbegränsningar gör motionen svår att genomföra i praktiken. Dessutom finns det redan utredningar som visar att renoveringen skulle kosta lika mycket som en helt ny skola.– Fullmäktige måste fatta beslut i saken den 26 februari så att eleverna vet var de inleder skolåret i augusti. Det går inte att reda ut nya saker hur länge som helst, säger Mickos. Fakta: Ha åsikter om Porlom skolcenter Möte i Porlom skolcenters idrottshall den 29 januari klockan 18. Invånare, företag och föreningar från Lappträsk och Mörskom får där vädra sina åsikter kring skolans framtid.

older | 1 | .... | 9 | 10 | (Page 11) | 12 | 13 | .... | 28 | newer