Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 11 | 12 | (Page 13) | 14 | 15 | .... | 28 | newer

    0 0

    Välj inte bort en utbildning bara för att den innebär att man måste flytta. Det säger Ramona Nyman som studerar på Brusaby där hon bor under veckorna.

    Endast en tvåmånaders praktikperiod återstår av Ramona Nymans studier vid Axxells enhet i Brusaby i Kimito. Efter en tre år lång utbildning kan hon snart titulera sig lantbruksföretagare.

    Karisbon Ramona Nyman vill fortsätta i samma spår och tänker nu söka in till Novias agrologutbildning i Ekenäs.
    Hon har trivts utmärkt i Brusaby, där hon bott i skolans internat under hela studietiden. Hon var 16 år då hon började där.
    – Först kändes det lite annorlunda. Jag var van vid att bo hemma.
    Snabbt anpassade hon sig till vardagen på internatet, som består av flera hus med tre stycken tvåpersoners rum var. Rumskompisarna byter med åren.
    – Man måste respektera varandra och ta hänsyn till de andra.

    För det mesta har det gått smärtfritt, även om alla inte har samma syn på städning och ordning, säger Ramona.
    Ensam har hon inte känt sig. Dels är internatet ganska stort, dels ordnas det rätt mycket program för invånarna.
    Ramona säger att kontakterna med de gamla vännerna i Karis rostat en aning under de senaste åren, men att hon samtidigt fått nya genom studierna.

    Hennes råd är att man inte väljer bort en intressant utbildning bara för att den innebär flytt hemifrån.
    – Man vänjer sig. Alla trivs inte, men får man goda kompisar så går det bättre.


    Ingen tvekan
    Även om det allra först kändes lite pirrigt rådde det inte någon tvekan att låta Ramona börja studera i Kimito. Det säger hennes mamma Therese Nyman hemma i Karis.
    – Vi visste att det går bra.
    Då fanns det en internatsanställd på plats även nattetid, och det kändes tryggt, säger hon.
    Personalen är fortfarande på plats på kvällen, men inte nattetid då de studerande kan kontakta den bevakningsfirma som numera sköter jouren.

    Även om maten och boendet i Brusaby inte kostat något för Ramona har hennes vistelse där inneburit ganska stora utgifter, säger Therese. Bland annat har resorna kostat en hel del, trots att de samordnats med andra västnylänningar som studerar där.
    Ramona har kommit hem till Karis varje helg.
    Therese anser att de studerande borde få någon form av bidrag, vilket inte varit fallet för hennes dotter.
    Hur lyder hennes råd till föräldrar vars barn börjar studera på annan ort?
    – Jag önskar att de har så goda kontakter att barnet faktiskt vågar ringa ifall något är på tok.
    De unga ska kunna känna sig trygga fast de inte är hemma, säger hon.


    0 0

    Efter grova anonyma kränkningar av elever stänger Nyköpings kommun det sociala nätverket Ask.fm på skolornas datorer.

    Barn- och elevombudet (BEO) välkomnar att kommunen agerar.

    – Jag tycker naturligtvis att det är väldigt bra att kommunen visar att den tar det här på största allvar, säger BEO Caroline Dyrefors Grufman till TT.

    I Ask.fm registrerar användare en profil och kan lägga upp bilder och information. Men den som ställer frågor kan göra det anonymt. I Nyköping har polis, socialtjänst, skolpersonal och politiker larmat om grova kränkningar, inte sällan sexuella.

    Dyrefors Grufman anser att vuxna måste prata med barnen och få dem att förstå att nolltolerans gäller även på nätet.
    – Ofta vet man inte hur illa man gör andra.

    Hon påpekar att det är skolans ansvar när elever kränks på nätet efter en händelse i skolmiljö. Och i anmälningar till BEO om nätkränkningar har händelsen nästan alltid föregåtts av bråk, misshandel eller mobbning i den faktiska skolmiljön.

    De senaste åren har barn och ungdomar ägnat mer och mer tid åt sociala medier. Det syns också i BEO-anmälningarna.

    – Ökningen om just kränkningar på de sociala medierna motsvarar utvecklingen, tyvärr, säger Dyrefors Grufman.

    I Storbritannien har Ask.fm kopplats till självmord på grund av nätmobbning. Tjänsten är populär också bland finländska barn och unga. 

    Skolbarn och unga i Finland använder också Ask.fm
     


    0 0

    Läsveckorna lockar eleverna i Karis till böckernas värld. Nytt för i år är högläsning.

    – Turkarna kommer, alle man på sin post!
    Vilma Eklöv läser högt ur Zacharias Topelius berättelse Fästningen Hjälteborg. Hennes åhörare, eleverna i klass 3 A i Katarinaskolan i Karis, är en tacksam publik.
    Det är lugnt och tyst i klassen. Under de senaste veckorna har eleverna fått höra många sagor och berättelser som Vilma och hennes klasskamrat Shanti Grönholm läst högt för dem.

    Vilma och Shanti går i årskurs nio i grannskolan Karis svenska högstadium, där det nu för fjärde veckan i rad pågår ett läsprojekt som sysselsätter hela skolan.
    Varje dag viks en gemensam timme i skolan för läsning. Då greppar alla en bok eller tidning och sätter sig ner för att fördjupa sig i den – oberoende av vilken lektion som är inskriven i schemat.


    Hallonmasken
    Som alternativ till att läsa själv eller lyssna på när en vuxen läser har eleverna också kunnat välja att traska över till en lågstadieskola eller ett daghem och läsa högt för eleverna eller barnen där.
    Det är det som Vilma och Shanti gjort, till elevernas belåtenhet:
    – Det har varit roligt! intygar Anna, Viktor och Tim i en mun efter lektionen.

    Fästningen Hjälteborg var spännande, men den roligaste historien för dagen var ändå Topelius berättelse Hallonmasken, som Shanti läste upp. Det är Tim och Viktor överens om. Anna håller för Tuttemuj, också den av Topelius.
    Anna, Viktor och Tim intygar att de läser mycket, både i skolan och hemma.
    – Jag har en egen bokhylla, säger Tim som gillar mysterierna som Lasse-Majas detektivbyrå löser.
    Viktor läser gärna böckerna om Sune.
    – De är roliga, faktiskt, säger Anna.


    Tusentals sidor
    Det är nu för tredje året i rad som högstadiet ordnar sitt läsprojekt som engagerar hela skolan.
    – Alla läser en timme om dagen, också lärarna, säger Veronica Vähäkainu som är lärare i modersmål och litteratur.
    En vecka kvarstår av det fem veckor långa projektet. När det avslutas kommer skolan att ha 25 gemensamma lästimmar bakom sig.
    – Det har fungerat mycket bra. Det är i princip mycket tyst i skolan under lästimmen.
    Som exempel nämner hon att de 16 eleverna i hennes egen klass hade tagit sig igenom sammanlagt drygt 4 000 sidor på tre veckor.

    Initiativet till projektet togs ursprungligen av Eva Salminen, också hon lärare i modersmål och litteratur.
    I bakgrunden ligger farhågorna att elevernas benägenhet att läsa sjunker. Det här är ett sätt att locka de unga till böckernas och tidningarnas värld, säger Veronica Vähäkainu.


    0 0

    Tiden är för knapp för att arrangera en folkomröstning i Lappträsk om Porlom skolcenters framtid.

    Det anser kommundirektör Tiina Heikka som kallar till ett extra kommunstyrelsemöte på måndag. Hon kommer att föreslå att styrelsen föreslår fullmäktige att man inte arrangerar en rådgivande folkomröstning.

    Ett fullmäktigebeslut om folkomröstning borde fattas minst 60 dagar innan folkomröstningen genomförs. Kommunen måste besluta om skolcentrets framtid snabbare.

    Heikka anser att folkomröstning är ett kraftfullt redskap som man ska ta till när det gäller beständiga förändringar i kommunens verksamhet, till exempel kommunsammanslagningar.
    Över 270 namnunderskrifter samlades in som stöd för en folkomröstning, och det är ett kraftigt budskap till beslutsfattarna om hur betydelsefull frågan om skolans framtid är för invånarna.

    Flytta eleverna till Kouvola
    Bildningsnämnden diskuterade på sitt möte i onsdags två alternativ om hur skolgången ska lösas i Porlom. Ett alternativ är att Hilda Käkikosken koulu i Porlom stängs från och med hösten 2014 och ger plats för eleverna i högstadiet och gymnasiet i stället.

    Eventuellt kan skolan då behöva tilläggsutrymmen.
    Det andra alternativet är att Lappträsk inte erbjuder undervisning för elever på högstadiet och gymnasiet i egen regi utan utvecklar kommunens lågstadieskolor och satsar på barnomsorgen.

    Om kommunfullmäktige beslutar att högstadiet och gymnasiet stängs föreslår bildningsnämnden att eleverna ska undervisas i Kouvola.

    Förutsättningen är att avtalet med Kouvola är ekonomiskt minst lika fördelaktigt jämfört med avtalet som Lovisa stad har erbjudit.


    0 0

    BORGÅ. Bildningsnämnden har valt Borgå taxi, Jimlog, Håkan Eriksson Transport, GB palvelut och Sopari att sköta skolskjutsar som beställningstrafik fram till och med våren 2017.


    Bildningsnämndens beslut innebär att det nu blir ett slut på anlitandet av Esboföretaget Kajon för Borgåskolskjutsarna. Kajon togs in för fem år sedan när skolskjutsavtalen senast förnyades.
    Redan för ett år sedan gjordes en ny anbudsomgång, men bildningsnämnden kunde inte godkänna det sätt som stadens anbudsenhet hade räknat ut prisen. Alla avtal förnyades för ett extra skolår och nu börjar den nya avtalsperioden i höst.
    Perioden omfattar de följande tre läsåren, med en tilläggsoption för läsåren 2017-2018 och 2018-2019.
    Totalt 17 olika objekt, eller skjutsuppdrag, gavs ut i anbudsbegäran.
    I 14 av de här objekten har bildningsnämnden nu valt att ge en sammanslutning kring Borgå Taxi uppdraget.
    – Vi har skrivit ett avtal med andra företagare för att klara av alla skjutsar, säger Lars Salomaa, styrelseordförande för Borgå Taxi.
    – Från Borgå Taxi deltar ett drygt tiotal bilar och Jimlog står för de större bilarna med plats för många barn.
    Jimlog är nära lierat med Gustafssons Taxi, men har inga taxilov utan i stället minibussar med trafiklov. En del av bussarna kan ta upp till 20 passagerare.
    Kajon har bara gjort anbud på fyra av de 17 skjutsuppdragen och priserna de kräver är rätt så höga. Det verkar alltså som om Kajon inte mera skulle intressera sig för Borgåskjutsarna.
    Stor volym
    Att bildningsnämnden för ett år sedan inte kunde komma till ett beslut om hur skjutsarna skulle fördelas får full förståelse av Salomaa.
    – Det nya sättet att räkna, som man har tillämpat i år, blev mycket mera rättvist. Nu vet alla hur många bilar som krävs för varje område.
    – Det var lättare att ge ett rimligt anbud den här gången. Exakt kan man ju aldrig räkna på förhand, men vi har gjort ett stort arbete för att komma så nära sanningen som möjligt.
    När man jämför priserna kan man konstatera att Borgå Taxi-sammanslutningen genomgående håller mycket låga pris.
    – Vi har gjort relativt aggressiva anbud från vår sida, medger Salomaa. Men vi räknar med att vi ska få det att gå igenom. Nu när vi har en stor volym, många bilar, så får vi också synergier.
    Hållbara pris
    Företaget Jimlog ägs av Jimmy Gustafsson och Peter Blomqvist.
    – Vi har nu åtta minibussar och kan utöka med ytterligare fyra om det finns behov, säger Gustafsson. Vi kör ju redan nu skolskjutsar men räknar med att behöva större volym från hösten.
    – Priserna är helt hållbara, vi har räknat många gånger. Med bra planering kan man köra effektivt, det räknar vi med.
    Om företaget inte skulle ha klarat sig i anbudstävlingen kunde resultatet ha blivit bedrövligt.
    – Vi kunde ha fått halvera verksamheten, säger Gustafsson.
    – Men nu känns det otroligt bra, jag är väldigt glad att det gick så här.
    Borgåbolag
    Alla bolag som har valts att sköta skolskjutsar i Borgå från hösten 2014 är registrerade i Borgå.
    – Totalekonomiskt är det mycket lyckligt för regionen, säger Gustafsson. Alla pengar stannar kvar på orten, som löner och också indirekt till exempel som betalningar till däckfirmorna.
    Hur fördelningen ser ut mellan Borgå Taxi och Jimlog är inte ännu klar, liksom inte heller exakt hur rutterna kommer att se ut.
    – Det blir mycket jobb under veckorna just före skolstart, konstaterar Peter Blomqvist. Skolornas scheman blir klara först i augusti och sedan gäller det att pussla rätt för att få alla skjutsar att fungera på bästa sätt.
    Besvär mot bildningsnämndens beslut ska göras inom trettio dagar. 


    0 0

    Könsroller var huvudtemat när vårens studentskrivningar körde i gång med modersmålsprovet i textkompetens.

    Utpumpade men lättade Esboabiturienter strömmade ut ur skrivningssalen i Mattlidens gymnasium i eftermiddags. För Rebecka Behm och Henrik Nortamo vär vårvinterns första eldprov avklarat: textkompetensprovet i modersmål.

    – I dag var det nervöst. Modersmålet är någonting många sätter stort värde på. Det står viktiga poäng på spel med tanke på vårens ansökningar, säger Nortamo.

    Bakgrund
    Tidtabellen för vårens studentskrivningar
    • 7 februari: Modersmål, provet i textkompetens
    • 10 februari: Hörförståelseprov i främmande språk, lång lärokurs
    • 11 februari: Hörförståelseprov i det andra inhemska språket
    • 12 februari: Hörförståelseprov i främmande språk, kort lärokurs
    • 10 mars: Modersmål, essäprovet
    • 12 mars: Religion, livsåskådning, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap
    • 14 mars: Främmande språk, lång lärokurs
    • 17 mars: Andra inhemska språket
    • 19 mars: Matematik, lång och kort lärokurs
    • 21 mars: Psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi
    • 24 mars: Främmande språk, kort lärokurs

    Abiturienternas valspråk Abivederci Mattliden står skrivet på Nortamos svarta munkjacka. Hans sikte är inställt på Aalto-universitetets inträdesprov senare i vår.

    – Därför är matematiken viktigast för mig, säger Nortamo, som skriver fyra ämnen den här våren.

    Könsroller var den röda tråden i de fem textanalysfrågorna, av vilka abiturienterna skulle välja tre. Till provuppgifterna hörde bland annat att analysera kommunikationen mellan könen i Juba Tuomolas serie om Viivi och grisen Wagner.

    – Det var inte de perfekta uppgifterna, men det gick någorlunda bra ändå. Det här var det prov jag var mest orolig för. Känns nästan tomt nu efteråt, säger Rebecka Behm.

    Hbl-artikel satte myror i huvudet

    Den fråga som verkar ha vållat abiturienterna mest huvudbry byggde på Hbl:s Nordenkorrespondent Matts Lindqvists artikel om pronomenet hen från hösten 2012. Abiturienternas uppdrag var att analysera vilken funktion de olika personerna som uttalar sig om ordet hen har i Lindqvists text.

    – Flummiga frågor. Det känns nästan som om jag inte själv förstod vad jag skrev på ett par ställen, säger Andrea Backman.

    – Hen ger huvudvärk! Ska det till exempel vara citationstecken runt ordet eller inte? säger Rebecca Lönnberg.

    Tillsammans med klasskamraterna Jan Toivonen, Jenny Thors, Petter Westberg och Christoffer Slotte laddade Lönnberg upp inför fredagskvällens middag med Mattlidens lärare på restaurang Börs - en av abiturientvårens odiskutabla höjdpunkter.

    – Adrenalinet bara pumpar. Hoppas jag ändå kan bete mig på kvällen så att jag inte sänker mina betyg på Börs, säger Lönnberg.

    – Det ska bli roligt att se sina lärare på ett annat sätt, säger Backman.

    Över 30 000 elever hade anmält sig till gårdagens modersmålsprov. Drygt 2 100 skrev provet på svenska. Förutom provet i textkompetens bestäms abiturienternas modersmålsbetyg utifrån essäprovet den 10 mars.

    Hack i häl på gårdagens textkompetensprov följer hörförståelseproven i finska och främmande språk nästa vecka. Efter det har abiturienterna läslov i nästan en månads tid innan resten av de skriftliga proven ska avläggas. Läslovet inleds med bänkskuddardagen och abikryssningen i slutet av nästa vecka.

    Testa dig själv: Modersmålsprovet i textkompetens


    0 0

    En regnig eftermiddag för sex år sedan blev jag stor. Eller kanske det snöade? Nå, hursomhelst såg två förskräckligt söta minibebisar dagens ljus. Jag grät av glädje, och sedan grät jag av oro – hur ska jag, min klåpare, klara av det här.

    Gråtmild är jag alltjämt. Bebisarna har blivit driftiga förskolebarn. De tycker fortfarande att det är gulligt då jag släpper en tår bara för att ”du är så himla söt”, men det kan ändras med tiden. I något skede blir jag (kanske) pinsamma mamman, vars högsta uppgift i livet är att skämma ut hela hushållet.

    Det är okej. Det hör till.

    Det som också hör till är det enorma ansvaret jag fick när pyttebebisarna kläcktes. Enormt är fel ord, oerhört, kolossalt, svindlande är det här ansvaret. Hela världen blev annorlunda.

    Det här svindlande ansvaret minskar inte när barnen blir mer självständiga. Det förändras men det minskar inte. Man kan inte ge bort det, men man kan få hjälp. Ingen kan göra allt allena. Vi behöver varandra.

    Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn. Det borde inte ha blivit en föråldrad klyscha. Mitt sätt att uppfostra är, nå, i den ledigare ändan av spektrumet. Hos oss är det mest lek och kramar, rabaldret har inte börjat – än. Hur ska jag ta itu med angstiga tonårsgangstrar (av statistiken att döma kommer jag att ha två simultanrebeller om några år)? Hjälp?

    På tisdag ordnar Generalshagens Hem och Skola rf en träff där föräldrarna tillsammans kan bygga upp de bästa förutsättningarna för våra finaste barn. Temat är att sätta gränser. Ansvaret för att utrusta barnen med rätt verktyg för en trygg vardag och en stark självkänsla ligger hos oss.

    Jag önskar att du kommer med, kom med och berätta hur du uttrycker din kärlek till ditt barn. Berätta hur du sätter gränser, hur du visar ditt barn att du är trygghet och kärlek, hur du alltid kommer att göra det bästa för ditt barn. För det var ju det vi visste när de föddes, intet ont ska hända dig och jag kommer aldrig att lämna dig vind för våg.

    Det är inte alls så lätt att vara liten. Jämfört med att vara stor är det supersvårt. Hur ska jag göra, vad gör de andra, jag kan inte det här, men alla andra får ju. Kommer du ihåg när du var liten, skitig och rädd för tåget? Minns du hur det var? Jag minns.

    Ett större ansvar än det man får som förälder finns inte.

    Rubriken är tagen ur den vackra låten ”Mitt lilla barn” av Jojje Wadenius, en sång till barnet han drömmer om att få någon dag. Han sjunger: ”men, ska jag säga, akta dig för eld och djupa vatten! Gå aldrig, aldrig bort från mig, i den svarta natten.” Och jag sjunger med, och gråter igen. Inget ont ska hända er så länge jag finns i livet, ni magiska barn, de finaste gåvor jag någonsin fått.

     

    Skribenten tycker att barn är magiska under.

     

    Fotnot: statistikcentralen publicerade i veckan två offentliggöranden under rubrikerna ”finländarna tillbringar mer tid ensamma än tidigare” och ”föräldrarna tillbringar allt mindre tid med sina barn”. Det är något ruttet i byn, men tillsammans kan vi väl ändra på det


    0 0

    Sibbofullmäktige godkände på måndagskvällen förslaget till projektplan för Nickby hjärta.

    Alla politiska grupper talade för projektet och hoppades att alla så småningom ska kunna omfatta tanken på ett samlokaliserat högstadium.
    Clara Lindqvist från Vårt gemensamma Sibbo konstaterade att Sibbo är en pionjär.
    – Det är fint att Sibbo som första kommun vågar bygga ett samlokaliserat högstadium. Det visar på samma framåtanda som man hade då Zachrisbackens skola i tiden byggdes.
    Lindqvist som är rektor i Zachrisbackens skola konstaterade att en skola med två språk, kräver en tydlig struktur och ledning.
    – Kommunens ledningsgrupp och bildningsavdelningen bör därför ge ordentliga verktyg åt de som ska jobba i skolan.
    En grupp lärare vid Kungsvägens skola slog för en tid sedan larm om planeringen av Nickby hjärta. För smått och för dålig analys av konsekvenserna för minoritetsspråket, skrev lärarna.
    Men planeringen framskrider med fart och lärarnas åsikter ska beaktas i den arbetsgrupp som i februari ska lämna sina åsikter om hur de pedagogiska aspekterna ska beaktas.
    Den knappa utrymmesdimensioneringen kommer att sätta sin prägel på skolarbetet och innebär att skolorna måste anpassa sig och delvis förändra sina verksamhetssätt, säger man i planerna. Den finska och den svenska skolan måste helt enkelt komma överens om hur utrymmena används och för det ska regler skrivas.
    En princip i skolans verksamhet kommer att vara att eleverna alltid har rätt att agera på sitt modersmål.
    Gymnastiksalen ska byggas först i den andra fasen, det vill säga två–fyra år efter byggstart. Det beslutet bygger på ekonomiska grunder. Skulle man ha startat gymnastiksalsbygget nu genast så skulle budgeten ha överskridits med över 2,6 miljoner euro. 


    0 0

    När skolorna i västra distriktet slås ihop föreslås skolans nya namn bli Hoplaxskolan. Skolans direktion föredrog Hoplaxskolan fram om Västra skolan som också var ett alternativ.

    – Vi pendlade mellan alternativ som hänvisade till västra distriktet men tyckte att det var ganska smaklöst att köra med väderstreck medan namnet Hoplax har en historisk koppling och är ett etablerat namn. Det är kort och slagkraftigt, säger MikaelSjövall som är medlem i direktionen.

    Enligt Sjövall fanns det ganska litet stöd i direktionen för namn som hänvisar till någon person som ElielSaarinen, ToveJansson eller KjellWestö.

    – Förslaget Westöskolan förföll då rektorn läste upp hans självironiska mejl av vilket det framgick att han inte var överförtjust i idén, säger Sjövall.

    I en omröstning bland personal, elever och vårdnadshavare, sammanlagt 800 personer, fick namnet Västra skolan i Helsingfors flest röster. Tillsammans fick Västra skolan, Hoplaxskolan, Tove Jansson-skolan och Westöskolan 80 procent av rösterna. Utbildningsnämndens svenska sektion beslutar om namnet antingen i början av mars eller i april.

    I Hbl:s enkät fick förslaget Westöskolan flest röster. 


    0 0

    BORGÅ. Nervositeten var påtaglig då de barn som ska börja skolan till hösten anmälde sig på Kvarnbackens skola. Föräldrarna verkade mer nervösa än barnen.

    Kön till rummet där rektorn för Kvarnbackens skola, Anne Smolander, har mottagning ringlar lång. I aulan trängs de barn som i höst ska inleda sin skolgång.

    Maria Fagerstedt, har kommit till skolan med sin dotter Clara. Claras bror William går redan i skolan och enligt Clara är det roligt att ha både sin bror och kompisar från förskolan i samma skola. På frågan vad som är roligast med att börja skolan svarar Clara:

    – Det vet jag inte, jag har inte börjat ännu.

    Raster och mat

    Alina Skog är på det klara med vad hon tycker är roligast med skolstarten:

    – Rasterna och maten.

    Alinas mamma, Jenny Skog, bekräftar att det är just rasterna och maten Alina mest pratat om där hemma. Alina ser, enligt mamma, också fram emot att återse de barn som tidigare gick i samma förskola som Alina.

    Jenny Skog suckar djupt och erkänner att stunden känns speciell, Alina är det första barn Jenny anmäler till skolan. Det är fråga om en stor omställning i familjen Skogs liv.

    – Det som oroar är väl det vanliga, hur ens lilla barn ska klara sig. I fråga om Alina är hennes specialbehov något som också gör att det känts lite nervöst, fortsätter Skog.

    – Vår närskola är egentligen Näse, men efter besök här på Kvaba, samtal med rektorn och den övriga personalen, beslöt vi komma hit. Och efter att ha bekantat oss med också undervisningen och utrymmena känns det mycket bättre, säger Jenny Skog.

    Många frågor

    Inne hos rektorn sitter Felix Sundström tillsammans med sin mamma Anette Sundström. Felix verkar inte helt bekväm med alla de frågor som Anne Smolander ställer. På frågan om Felix redan bekantat sig med skolan är svaret jakande.

    – Jo, vi har varit och tittat på ett klassrum och så har vi fått pröva på att sitta i en pulpet, berättar Felix.

    I Borgå är det cirka 600 barn som inleder sin skolgång i höst, av dem kommer cirka 180 elever att välja en svenskspråkig skola. Anne Smolander tog under tisdagen emot drygt femtio blivande förstaklassister.

    – Som det ser ut just nu kommer vi att ha tre ettor i höst, säger Smolander.


    0 0

    ÖSTNYLAND. Östnylands nyaste gymnasieutredning föreslår ett intensivt samarbete, med delvis gemensam läroplan och lärare som kan undervisa i fler skolor samtidigt.

    Svenskspråkigt samarbete i gymnasierna i Sibbo, Borgå, Lovisa och Kotka har utretts och slutresultatet presenterades på onsdagen. 

    Gymnasierna ska enligt förslaget kvarstå som självständiga förvaltningsmässigt men operativt ska samarbetet intensifieras. Det behövs på grund av sjunkande elevantal, sparkrav på grund av minskande statsbidrag och också som en följd av den nya läroplanen som kommer att ge eleverna större valfrihet.

    I ämnen som nu samlar bara få elever kan man samsas om samma lärare i flera gymnasier och lägga upp undervisningen som en kombination av närundervisning och distansstudier. Sibbo Gymnasiums rektor Hannu Ollikainen ser inte bara hot utan också möjligheter.

    – Världen har förändrats, liksom de studerandes vardag, därför måste skolan också förändras och erbjuda alternativa sätt att studera. Vårt nya samarbete kan också ge lärarna fler möjligheter att samarbeta.

    De politiska besluten ska fattas i vår. Enligt arbetsgruppen som har gjort utredningen kan man inleda det konkreta samarbetet redan hösten 2014.


    0 0

    SIBBO. Finskspråkiga Sibboföräldrar är förbryllade över hur svenskan upplevs hotad i skolan.

    Anu Aalto i Hertsby är uppriktigt förvånad. Den diskussion som har uppstått i kommunen kring den planerade sammanbyggda tvåspråkiga Nickby hjärta-skolan känns främmande.

    Svenskspråkiga lärare som ska jobba i det framtida skolhuset har varnat för att det svenska rummet blir otydligt och att sammanblandningen kommer att leda till att finskan tar över.

    Själv har Anu Aalto tvåspråkiga rötter i Österbotten. När hon bildade familj tyckte hon att det var just till en plats som Simosbacken i Hertsby hon ville flytta, bland svenskspråkiga grannar.

    – Ofta har jag förstås fått säga till grannarna här att de inte ska slå över till finska med mig, utan tala svenska.


    Enas trivsel, andras hot

    Familjen Aaltos två barn Iris och Eljas kom att gå i det svenska språkbadet i Alvägens skola i Nickby – landets unikt enda fullständiga språkbadsskola.

    Eljas, nu 18, idrottar och hittade sin väg till Sibbo-Vargarna.

    – Det var så fint att se hur de unga talade finska och svenska helt om varandra! säger hon.

    Men ändå är det just sådana situationer som många svenskspråkiga tycker blir ett hot mot svenskan...

    Anu Aalto gör stora ögon.

    – Är det verkligen så? Var finns de människorna som tycker så?! Jag har aldrig träffat en enda, säger hon.

    Efter språkbadsskolan har hennes barn fortsatt i svenska Kungsvägens skola, där språkbadseleverna går hälften av skolan på svenska, hälften på finska. När Anu Aalto har frågat hur barnen fått kompisar i skolan har språket inte varit det avgörande.


    Krav på föräldrarna

    Kimmo Remes har sett den språkliga utvecklingen i Sibbo länge.

    – När jag först kom hit handlade ju de finskspråkiga i Elanto, de svenskspråkiga i Varuboden, medan K-Öhman betjänade på båda språken, ler han.

    Kimmo Remes är pappa till döttrarna Rosa, Nora och Vivi. De äldre har gått i Alvägens skola och 11-åriga Vivi gör det fortfarande, fast familjen har flyttat till Kervo.

    När vi träffas, skrapar Vivi lite med foten, och undrar om man måste tala svenska nu också.

    Själva intervjun för Borgåbladet går på finska; vi talade en del svenska i telefon på förhand, men nu talar vi familjernas hemspråk. Det är entydigt finska.

    Kimmo Remes hör till veteranerna bakom språkbadsskolan i Nickby. Först var han med i föreningen Kielikylpy som drev på en språkbadsskola i Sibbo, sedan i föräldraföreningen när skolan stod klar 1996.

    – Jag brukar fortfarande tala för föräldrar till blivande språkbadselever om att man också som förälder måste satsa på att stödja svenskan hemma, säger han.

    Det handlar om att ta reda på vad "blåsippa" betyder i barnets läxor om man inte vet det. Och man behöver stå ut med att barnet kommer hem från skolan och säger "pappa, du kan inte svenska".


    Också ansvar hemma

    Om det svenska språket nu upplevs hotat av finskspråkiga tycker Kimmo Remes att de svenskspråkiga hemmen nu ska ta bollen.

    – Kan inte ni (svenskspråkiga) också jobba mera med svenskan hemma. Varför ska man göra det till enbart samhällets sak?

    Anu Aalto är också förvånad över den stora oron över det svenska språket.

    – Om barnet umgås med finskspråkiga, inte leder det väl till att det börjar tala finska också hemma?


    Kniv och gaffel

    I språkbadsfamiljerna har också delar ur den finlandssvenska kulturen kommit in.

    Familjens Remes flickor har varit lucior; familjen Aalto är inskrivna i den lokala ungdomsföreningen NSU, "festerna är underbara, det är att som att förflyttas årtionden bakåt i tiden".

    Många av de finskspråkiga barn fortsätter däremot inte nödvändigtvis att studera på svenska efter språkbadet.

    Hos Aaltos har Eljas fortsatt i ett finskt gymnasium i Helsingfors; Iris, som är 19, har börjat läsa geografi vid finska Åbo universitet, geologi vid svenska Åbo Akademi kom god tvåa.

    – Svenskan öppnar nya möjligheter. Den är en port till att lära sig också andra språk. Svenskan är ett redskap, det är kniv och gaffel, säger Kimmo Remes.

    Det som för er finskspråkiga är ett redskap och extra glasyr på kakan, handlar för svenskspråkiga om mera, om att kunna leva sin vardag på sitt modersmål... 

    – Det är sant. Vi måste också jobba med tråkiga attityder inom språkpolitik, pratet om pakkoruotsi och så, säger Kimmo Remes.

    Anu Aalto nickar. I hennes jobb som tandläkare kommer det kunder som vill tala svenska.

    – Då ska de naturligtvis få göra det. Det har de rätt till, säger Anu Aalto.

    Däremot tror hon att oron för språket handlar om att samhället i allmänhet förändras, att landsbygdskulturen här ute omkring försvinner.

    När vi dricker ur det sista kaffet, ur finlandssvenska muminmuggar, hoppas de att läget nu inte ska leda till en språksplittring som blir tydligare också i Sibbo.


    0 0

    De tvåspråkiga barnens svenska blir sämre – lärarna oroade.

    Varken Erika Helling eller Hillevi Lassas kommer från några oförstående pursvenska kretsar, tycker de.

    Modersmålslärare Erika Helling gick hela sin barndoms dagis i Sibbo på finska och inser i dag att hon blev tvåspråkig tidigt.

    Hillevi Lassas, engelsklärare från finskdominerade Strömfors, är född i en finskt-svenskt tvåspråkig familj, och har i dag själv en sådan.

    Men det som håller på att hända i språkklimatet i Sibbo, och i språkoptimismen kring skolprojektet Nickby hjärta, oroar dem.

    Den tvåspråkiga skolan med otydliga språkliga "rum" ökar risken för att svenskan hos skolelever från tvåspråkiga hem blir svagare.

    – Många av ungdomarna saknar i dag mera abstrakta ord, förstår inte alltid anvisningar, och har ibland svårt att förklara saker på sitt modersmål, säger Hillevi Lassas.

    Många elever är naturligtvis glada för att de kommer att få gå i skola med sina finskspråkiga kompisar.

    – Men när jag frågar om de kommer att tala svenska med dem tittar de storögt på mig, säger Erika Helling. Naturligtvis kommer de att tala finska.


    Idrotten har blivit finsk

    Att idrotten i Sibbo nu går mest på finska tycker hon också att visar hur det kan gå, "det får vi bara acceptera".

    Så de två lärarna talar gärna om vad språkforskningen har visat: saknas ett utrymme där det är tryggt och okej att tala svenska, så tar majoritetsspråket över. I Kanada har man haft tvåspråkiga skolor, men lagt ner dem just därför.

    Det anser Erika Helling att man måste kunna säga utan att få höra att man är rädd, har förlegade attityder eller bygger Berlinmurar.


    Språkbad ger mest personlig nytta

    Språkbadseleverna anser de två lärarna att är en stor tillgång för skolan. Deras svenska språk är däremot mera en personlig resurs för eleverna själva för framtiden. De svenskspråkiga behöver få ha sitt minoritetsspråk därute som ett samhällsbärande språk.

    Naturligtvis har hemmet en betydelse, anser Erika Helling. Däremot är det ofta tvåspråkiga elever med välutbildade föräldrar som har två språk för att man läser och diskuterar hemma.

    De resurserna har inte alla, och det finns skolan till för.

    – Det är inte heller mycket bara en person hemma kan göra för språket, säger Erika Helling. Och det är sent att ta en tonåring i famnen nu och läsa högt, liksom.
     


    0 0

    Skolorna i Sverige har lämnat många pojkar i sticket genom att ställa för låga krav, säger regeringens utredare. Konsekvensen kan bli en växande grupp män som slås ut.

    Det är svenska regeringens utredare Svend Dahl som riktar kritik mot svenska skolans oförmåga att lyfta killarnas resultat. Bilden är känd sedan länge: Killarna får lägre betyg och blir i högre utsträckning underkända. Särskilt läsförmågan är dålig hos många pojkar.

    Den korta förklaringen är att killar anstränger sig mindre. Och det i sin tur är kopplat till förutfattade meningar om vad killar kan och vill, enligt Dahl.

    – Skolsystemet är dåligt på att ha förväntningar på pojkar. Det leder till att pojkarna inte får det stöd de borde få, säger han.

    Inget gjort

    Svend Dahl hävdar att skolan lämnat pojkarna i sticket.

    – Betygsgapet har funnits under lång tid och hade det varit en prioriterad fråga hade man vidtagit åtgärder. Tvärtom, tror jag, spökar föreställningen att pojkar är stökigare.

    Han får stöd av professor Martin Ingvar, som redan 2010 undersökte könsskillnaderna i skolan.

    – Det här är vuxentänk som gått överstyr. I dag har vi ett samhälle där det är en riskfaktor att vara pojke när det gäller skolresultat. Det kommer att kosta dyrt, säger Martin Ingvar.

    Skolan har, tvärtemot vad som är dess uppgift, förstärkt ojämlikheten i samhället, säger han. Bland annat tas inte hänsyn till att pojkar ligger upp till ett år efter flickor i mognad under de tidiga skolåren.

    Gått bra ändå

    Hittills har killarna klarat sig bra ändå. Men Dahl understryker att skolans "pojkkris" kan få allt allvarligare följder i takt med att utbildningskraven i arbetslivet höjs.

    – Det har funnits gott om jobb som inte krävt utbildning, men den sortens jobb minskar. Därmed riskerar vi att en stor grupp pojkar med ofullständiga betyg hamnar vid sidan av arbetsmarknaden, sade han i samband med en pressträff.

    Hans uppdrag har inte varit att lämna förslag på åtgärder. Men han pekar på de skolor som faktiskt lyckats förbättra killars resultat. En av dem är Ronnaskolan i Södertälje som satsade på två lärare per klass och att bekämpa den antipluggkultur som tidigare rått.

    – I en ålder då identitetsbyggandet är väldigt viktigt kan elever som inte kan profilera sig i skolans ämnen i stället lyckas profilera sig i gruppen på ett negativt sätt. Blir den falangen alltför stark får den med sig väldigt många andra elever och framför allt pojkar, säger rektor Lina Axelsson Kihlblom.

    – I dag gör det mig väldigt glad när jag hör elever stå och jämföra sina matematikresultat med varandra.


    0 0

    Vackra klänningar, glädje, kärlekspar, vänner, kompisgäng - här är era bilder från De gamlas dans! Du kan fortfarande skicka in bilder - använd i så fall hashtaggen #hbldans på Instagram så kan din bild dyka upp i HBL:s bildspel.

    Se Sofia Westbergs video från De gamlas dans i Katedralskolan i Åbo från i går kväll

    Det går lika bra att mejla in bilder till webb@hbl.fi.

    Du kan ladda upp bilder både från förberedelserna och från själva dansen!

    Vi publicerar ett urval av era bilder på webben och i tidningen.

    Bildspelet med läsarnas bilder från penkis kan du se här.

     


    0 0

    Eleverna i yrkesskolorna litar på att de får jobb efter sina studier, visar en färsk undersökning.

    Av de studerande tror 78 procent att de får jobb genast när de studerat färdigt.

    Yrkesskolestuderandena har också en positiv inställning till sin utbildning. Hela 93 procent säger att de valt utbildning utgåendefrån det de är intresserade av. 83 procent anser att utbildningen ger dem goda färdigheter för yrkeslivet.

    Över 3 500 studerande i tio olika yrkesskolor på olika håll i Finland svarade på undersökningen som genomfördes av sex stora företag och en kommunikationsbyrå.


    0 0
  • 02/14/14--02:00: Extra glans i entrén
  • Guldsmidesstuderande ställer ut unika smycken i biblioteket i Ekenäs.

    Det nyrenoverade biblioteket i Ekenäs har fått tillfälligt extra glimmer. I foajén i nedre våningen ställer Axxells guldsmidesstuderande ut smycken som de gjort som kundarbeten.

    I vitrinskåpen kan totalt 15 unika arbeten beskådas, de flesta gjorda i silver. Alla har gjorts som beställningar och ska småningom levereras till kunderna.

    Utformningen av smyckena har skett utifrån de önskemål som beställarna haft, men det är ändå de studerande som bestämt hur de slutligen ska se ut, säger Ida-Kajsa Johansson som är en av de fjorton personer som deltar i utställningen.

    – Kundens feedback har varit viktig under arbetets gång, säger studerandekollegan Gustaf Lindblom.

    Han fick i uppdrag att tillverka ett halssmycke.

    – Det fick inte vara tråkigt och inte heller traditionellt.

    Resultatet blev ett smycke i silver och pärlemo med en halsring som är öppen framtill.

    Arbetena är skickligt utformade. Mimmi Hatara visar de två örhängen hon gjort, formade som små tänger.

    Reklam för skolan

    Smyckena har gjorts inom ramen för yrkesprovet i kundarbete. Jobbet har tagit i runda tal tre veckor från en första diskussion med kunden till färdig produkt.

    – Själva tillverkningen av smyckena har tagit ungefär en vecka, säger Ida-Kajsa Johansson.

    Syftet med utställningen är inte enbart att visa upp arbetena, utan också att påminna om att det finns en guldsmedsutbildning i Knipnäs i Ekenäs.

    – Utbildningen tar tre år, berättar Gustaf Lindblom som blir klar till våren.

    Mimmi Hatara och Ida-Kajsa Johansson studerar för andra året.

    Alla tre är mycket nöjda med utbildningen, som de tycker ger en stabil grund att stå på. Att de studerande har rätt olika bakgrund gör helheten bara bättre, säger Lindblom, Hatara och Johansson som kommer från Stockholm, Kouvola och Korpo.

    Utställningen pågår till den 28 februari.


    0 0

    Yrkeshögskolan Novias samarbetsförhandlingar är avslutade. Också enheten i Raseborg drabbas.

    Rektor Örjan Andersson säger att sparkraven fördelas jämnt mellan förvaltningen och undervisningen.

    – Av de nio årsverkena som försvinner ska det mesta skötas med minskad arbetstid, men vi kan inte utesluta att det blir enstaka uppsägningar.

    Novia har sammanlagt 380 anställda. Hur hårt enheten i Raseborg drabbas är fortfarande oklart. Det klarnar under våren.

    Andersson säger att besparingarna fördelas mellan enheterna. Den del av undervisningen som drabbas är hårdast är timplaneringen inom sådana kurser där uppdateringsbehovet bedöms vara minst.

    – Matematik, fysik och språk, till exempel. De är ganska oberoende av vad som händer i arbetslivet, säger Örjan Andersson och poängterar att ämnena lärs ut vid alla enheter.

    Ny enhetschef sökes till Raseborg

    Novia utsåg i går också Raseborgsenhetens tidigare chef Thomas Böckelman till enhetschef vid Novia i Åbo från den 1 augusti i år till den 31 juli 2017.

    Böckelman har under det senaste året fördelat sin tid mellan Raseborg och Åbo. I Raseborg har Eva Sandberg-Kilpi fungerat som tillfällig enhetschef.

    – Vi ledigförklarar befattningen som enhetschef i Raseborg under de närmaste veckorna, hälsar Örjan Andersson.


    0 0
  • 02/14/14--05:28: Kärlek på dansgolvet
  • Små röda pappershjärtan pryder festsalen i Brändö gymnasium i Helsingfors då tvåorna i dag firar att de är äldst i skolan.

    På nyårsafton för drygt ett år sedan beslöt Alex Antikainen och Ella Rönnberg att bli ett par. Ungefär samtidigt bestämde de sig för att dansa De gamla dans tillsammans.

    – Parbildningen sker jättetidigt, de flesta börjar fundera på sitt par ungefär ett år i förväg, berättar Antikainen.

    Antikainen och Rönnberg har en fördel av att vara tillsammans också utanför skolan, de har kunnat öva dansstegen hemma på vardagsrumsgolvet.

    – I skolan har vi övat 2–3 gånger i veckan sedan december.

    I dag började de med att dansa för skolans yngre elever. På eftermiddagen kommer föräldrar, mor- och farföräldrar och syskon för att titta på dem. Hela festsalen är fylld av glitter och glamour.

    Varken Rönnberg eller Antikainen har sett varandra så uppklädda tidigare.

    – Otroligt vacker! beskriver Alex Antikainen sin flickvän.

    – Jättestilig, säger Rönnberg och ler åt Antikainen.

    Alla hjärtans dag firar de i sällskap med drygt 100 andra elever på dansgolvet. På kvällen utlovas gemensam middag på Brändö Casino.

    – Jag fick en ros av Alex i morse, det kändes fint, säger Rönnberg.


    0 0

    Som modersmålslärare i gymnasiet ser jag hur väldigt olika tvåspråkigheten kan se ut i våra svenska skolor i södra Finland. En del elever formulerar sig suveränt på båda inhemska, medan andra har så svag svenska att man genast inser att de aldrig möter språket annanstans än i klassrummet.

    Så fast man suttit tolv år på skolbänken i en svensk skola kan modersmålsprovet i studentexamen bli en riktig stötesten. I bedömningskriterierna för de lägsta poängnivåerna står det till exempel att elevens text är obegriplig och att den innehåller allvarliga fel på olika språkliga nivåer. Det är minsann en utmaning att hjälpa en elev med sådana luckor i skolspråket att få sin vita mössa.

    Helsingfors universitets förslag om att minska bristen på behöriga lärare i huvudstadsregionen genom en tvåspråkig klasslärarutbildning med fokus på flerspråkiga miljöer låter alltså i princip som en god idé.

    Samtidigt gör ju pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa sitt bästa för att ge lärarna verktyg att undervisa språkligt sett heterogena elevgrupper. Både vid ÅA och HU bedrivs viktig forskning kring tvåspråkighet i våra skolor och det är synd att lärarutbildningarna alltid tycks befinna sig i en konkurrenssituation när man i stället kunde samarbeta mera.

    Men om en tvåspråkig klasslärarutbildning vid HU blir verklighet hoppas jag att man funderar noggrant på både rekryteringen av studerande och utbildningens uppbyggnad. Sannolikt skulle majoriteten av dem som söker till utbildningen själva vara tvåspråkiga och välbekanta med den språkliga verkligheten i huvudstadsregionen.

    Samtidigt ska vi minnas att det handlar om att utbilda klasslärare för den svenskspråkiga skolan. Och mer än någonsin förut behöver den lärare som är goda språkliga förebilder och inte själva har en svajande språkkänsla.

    PF kräver att sökande till klasslärarutbildningen som har studentvitsordet cum laude approbatur eller lägre i modersmålet klarar ett språkprov. Jag hoppas att HU har tänkt ställa minst lika höga krav.

    Också den tänkta utbildningens tvåspråkighet väcker frågor. Säkert kan studerandena ta till sig pedagogisk teori på både finska och svenska. Men samtidigt skulle det vara intressant att veta hur mycket av den mångfasetterade klasslärarutbildningen som HU har tänkt erbjuda på svenska. Också i årskurserna 1-6 måste läraren behärska termer och begrepp i allt från gymnastik och textilslöjd till religion och matematik.

    Studietiden är dessutom viktig för den ungas egen språkutveckling. Många blivande lärare från södra Finland som flyttat till Vasa har dragit stor nytta av att studera på svenska i en mycket svenskspråkig miljö. Det hoppas jag att åtminstone en del av de unga nylänningar och åbolänningar som drömmer om att bli lärare tänker på, om den nya utbildningen i Helsingfors blir av.


older | 1 | .... | 11 | 12 | (Page 13) | 14 | 15 | .... | 28 | newer