Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 13 | 14 | (Page 15) | 16 | 17 | .... | 28 | newer

    0 0

    Undervisningen får fortsätta i Rödskogs skola i åtminstone en månad. Lokalcentralen har beställt prover av inomhusluften, när de analyserna är klara fattas beslut om skolans framtid.

    Föräldrarna till eleverna i Rödskogs skola är lättade. Staden har lyssnat på deras synpunkter och barnen får gå kvar i byskolan i åtminstone en månad, tills de påstådda luftproblemen är undersökta och analyserade. Vd CarlSlätis på Lokalcentralen har beställt en hälsogranskning av skolan, med provtagningar av inomhusluften och förekomsten av mikrober. Analyserna väntas vara klara i början av april.

    – Vi är nöjda med situationen för stunden, att inomhusluften undersöks grundligt. Vi är glada att skolans problem nu tas på allvar och hoppas att staden planerar en omfattande renovering av byggnaden, med tillfälliga utrymmen om sådana behövs, säger JarkkoMahkonen, förälder.

    Situationen tog en oväntad vändning förra torsdagen, då nämnden Svenska rum sammanträdde. Ordförande KurtTorsell (SFP) valde att lyfta upp Rödskogs skola till behandling, en rättighet som han i egenskap av nämndordförande har. Det beslutet makulerade automatiskt undervisningsdirektör Barbro Högströms tidigare beslut om att evakuera skolan och flytta Rödskogseleverna till Lagstads skola.

    – Eftersom undervisningsdirektörens beslut kritiserades så hårt på fältet och det saknades en grundlig undersökning av skolans kondition tyckte jag att det var mest demokratiskt att låta nämnden behandla skolans öde. Det kommer vi att göra så fort som provsvaren är klara, säger Torsell och understryker samtidigt att han förstår varför Högström fattade sitt beslut:

    – När man läser rapporten från Esboregionens miljö- och hälsoskydd så inser man att det finns stora brister i byggnadens skick. Men vi väntar nu på all fakta innan vi diskuterar vidare.

    Torsell trodde först att skolbyggnadens användningsförbud var ovillkorligt, men det var det inte, utan bara en rekommendation. Och eftersom varken elever eller personal vid Rödskogs skola har några symtom som skulle tyda på att det finns mögelsporer i luften anser både nämnden och föräldrarna att eleverna tryggt kan gå kvar i skolan tills provsvaren kommer.

    – Om det visar sig att skolan är i behov av en omfattande renovering så måsten den förstås ställas i kö. Vi måste också reda ut hur akut renoveringsbehovet är, säger Torsell.

    Rödskogs skola har senast genomgått en grundlig renovering 1958, då den fick en tillbyggnad. Rödskogs skola är den enda svenskspråkiga skolan norr om Ring III. Den är planerad för 30 elever, i dag går där 38 elever.


    0 0

    155 elever i Dickursby återvände i går till sitt skolhus och betyget för renoveringen är berömligt. Campus Dickursby inkluderar årskurserna 0–6 och så finns daghemmet Linda i samma byggnad.

    Gårdagen var ingen dålig start på skolveckan för eleverna i Dickursbyskolan i Vanda.

    Efter ett och ett halvt år i exil på Violvägens musikinstitut återerövrar elever, lärare och annan skolpersonal sin skolbyggnad på Idrottsvägen. Nästan ingenting är som förr, skolhusets äldre delar från 1930-­talet respektive 1950-talet har renoverats till oigenkännlighet och så har den nya skolflygeln fogats till. Och som bonus har skolgården blivit både större och bättre. Det är inte underligt att eleverna, som går husesyn för att lära sig att hitta i byggnaden, ger projektet berömligt betyg.

    – Här är så fint att man genast känner sig lite flitigare, försäkrar en kille i trean och inne på samma linje är fjärdeklassarna Alex From och Aron Setälä som har idel beröm att ge samtidigt som de tar tag i förmiddagens uppgift, att bära in flyttlådor i det egna klassrummet. Rosa Lindberg i årskurs 6 tycker att allt är jättestort och jättefint, men:

    – Synd att jag har så lite tid kvar här. I höst börjar jag nämligen i högstadiet i Helsinge.

    Återinflyttningen till skolbyggnaden försenades med flera månader för att byggföretaget gick i konkurs.

    – Men nu är vi här och jag tror att alla är mycket nöjda, säger rektor Dorrit Jaakkola. Alla årskurser har egna klassrum och ingen behöver arbeta i korridoren. De rymliga nyheterna är matsalen och gymnastiksalen, den förra med stora fönster och högt till tak, den senare med alla rackerier och redskap och till och med klättervägg. Daghemmet Linda är integrerat i skolan samtidigt som småbarnen ändå har lugn och ro i flygeln bakom mat- och gymnastiksalen.

    – På tal om lugn och ro så är det stressfria klassrummet skolans stolthet. En heltäckningsmatta dämpar ljudet och samlar samtidigt upp damm, säger Jaakkola och ber barnen i förskolan sitta helt tysta en stund.

    Särskilt länge varar tystnaden inte, men nojset från tjugo barn i sexårsåldern är onekligen mer dämpat tack vare mattan. Annat nytt är specialklasserna för dels musik och textilslöjd, dels fysik och kemi.

    Skolans färgskala utstrålar både lyster och lugn, tyger i lime piggar upp, nyanser i blek blå känns rofyllda. Fast helt till 100 procent är skolan ännu inte färdig. Till exempel väntar slöjdsalen på en del arbeten och så ska skolans allra äldsta del, trähuset från 1896 också renoveras.

    Arbetet med att bygga till och renovera kostar minst 9 miljoner euro. Skolan har 155 elever inklusive förskola och i personalen ingår 20 anställda. I vår går 17 elever ut sjätte klass, medan 30 elever är anmälda till ettan.

    – Det känns skönt att uppleva att skolhuset är bättre än någonsin. Jag kan med gott samvete lämna över till yngre krafter efter 41 år som lärare och 38 som rektor, säger Jaakkola som går i pension strax innan höstterminen börjar.


    0 0

    BORGÅ. Jämförelsen mellan Västra enhetsskolan som nybygge eller som renoverade och tillbyggda Point College är nu klar.


    – Konsulten har kommit fram till att det blir runt en miljon euro dyrare att bygga Västra enhetsskolan som ett nybygge än att utgå från nuvarande Pont College när skolan byggs. Det här med ett tidsperspektiv på 25 år.
    Det säger Tony Lökfors, projektansvarig vid Lokalitetsledningen.
    Konsulten presenterade sina uträkningar i går.
    Konsulten har utgått från att ett nybygge byggs på en tomt som lämpar sig för ett skolbygge, i priset ingår inga rivningskostnader till exempel.
    Man har också räknat med uppvärmningskostnaderna. Det blir dyrare att värma upp ett gammalt hus än ett helt nybyggt med all isolering enligt dagens krav.
    Det framtida reparationsbehovet finns också med i uträkningarna där man strävar efter en så rättvis jämförelse som möjligt.
    Point Colleges pris?
    – Delvis var väl resultatet det väntade, säger Lökfors. I ett nybygge är investeringarna litet större medan driftkostnaderna under årens lopp blir mindre än för ett gammal, sanerat hus.
    Samtidigt finns det många andra faktorer som påverkar det slutliga avgörandet.
    – Borgå stad har ju ansvar för Point College i vilket fall som helst, säger Lökfors.
    – Dessutom måste förhandlingar ännu föras om priset på Point Colleges.
    Staden har ett föravtal med Point Colleges styrelse och har lovat komma fram till ett egentligt beslut ännu i vår. Enligt tidigare förhandlingar har skolans styrelse ansett att fastighetens värde uppgår till 1,1 miljoner euro medan den konsult som staden har anlitat ansåg att värdet ligger mellan 300 000 och 900 000 euro.
    Om styrelsen håller fast vid sitt pris blir det alltså dyrare att sanera gammalt än att bygga nytt.
    Stadsstyrelsen avgör
    När förhandlingarna med Point Colleges styrelse är avklarade är ärendet klart för avgörande, i stadsstyrelsen i Borgå.
    SFP:s Berndt Långvik är första vice ordförande i stadsstyrelsen.
    – Det här gör det lättare att fatta ett avgörande med stöd av innehållet i skolfastigheten, alltså med tanke på standarden och kvaliteten på utrymmena.
    – I de här besvärliga ekonomiska tiderna kunde valet annars automatiskt ha fallit på det billigare alternativet. Nu är kostnaderna så lika att det blir andra frågor som blir avgörande.
    Långvik håller inte med om att SFP som grupp har stött ett nybygge framför en renovering.
    – Det finns också de i gruppen som anser att det går lika bra att jobba för en renoverad byggnad.
    – Strömborgska skolans lärare har visst också någon gång sagt att de föredrar Point College. Det tror jag ändå att de gjorde för att man utgick från att det skulle gå snabbare att renovera än att bygga nytt.
    Att det inte alltid blir bra när man renoverar gammalt visar också de nya beskeden om inneluftproblemen i Keskuskoulu.
    I maj 2013 räknade man med att Västra enhetsskolan som nybygge skulle kosta 12,5 miljoner euro. 


    0 0

    SIBBO. Böcker och läsande står i fokus i Norra Paipis skola. Projektet Läslust är en av satsningarna som ska stödja barnens läs- och skrivfärdighet.

    Barn sitter i grupper litet varstans i skolan. Vissa har skapat sig en mysvrå på golvet med dynor, andra har föst ihop några skolbänkar, några sitter i det lilla biblioteket.
    Det är grupper på två eller tre elever som läser ur var sitt exemplar av en bok. Först läser den ena ett stycke högt, sedan fortsätter den andra.
    – När vi kommer på ett svårt ord som vi inte förstår frågar vi först varandra och om ingen vet kontrollerar vi med läraren, berättar Joel Väänänen.
    – Den här boken har inte många svåra ord. Först förstod jag inte vad man menar med ordet brottsplatsen, men de andra kunde förklara.
    Joel, Emilia Kettunen och Miika Viitamäki läser boken Kalle Skavank Änglar på skogskyrkogården.
    – En spännande bok, åtminstone så här i början av boken, säger Emilia.
    I Norra Paipis skola satsar man en hel skoldag på projektet Läslust och mer blir det i fortsättningen.
    En kappsäck är packad
    Läslust är ett nationellt projekt som förverkligas tillsammans med biblioteken. I Sibbo är tre små skolor piloter inom Läslust, Norra Paipis skola, Södra Paipis skola och Boxby skola och deras samarbetspartner är Sibbo bokbuss.
    – Vi skapar fantasikappsäckar med material som inspirerar lärare och elever att jobba med språket på ett kreativt och lustfyllt sätt, säger rektor Jaana Lindstedt. Det gemensamma temat är resande, resor i fantasin, i världen och i tiden. Fokuseringen är litet olika för de olika årskurserna. På ettan och tvåan har vi fokus på muntligt berättande, på trean och fyran är det läsandet och på femman och sexan skrivandet som är viktigast.
    – I kappsäckarna sätter vi med vad som helst som kan inspirera. Det blir handledningsböcker, boklistor, men också dräkter och föremål och lekar. Alla som lånar väskan kompletterar materialet. Väskorna ska senare åka med i bokbussen så att också andra skolor än de som hör till pilotprojektet kan ta del av innehållet.
    Många tvåspråkiga
    Finländarna är traditionellt ett läsande folk, men för allt fler barn och unga är det inte mera så lätt att ta till sig skriven text.
    – Vi har många tvåspråkiga elever här i Norra Paipis skola, säger läraren Lilian Westerlund. Vi får satsa mycket på språket och på att läsa och nu har eleverna åtminstone på femman och sexan insett varför vi gör det. Om läsandet flyter är det lättare att lära sig de olika läsämnena och ordförrådet blir större.
    – När vi nu i dag går in för att eleverna läser högt för varandra hoppas jag att någon får en aha-upplevelse. Många lär sig bättre om de hör än om de bara ser texten.
    – Och sedan börjar vi med en kvart om dagen, det har vi redan haft föräldramöte om.
    I en kvart om dagen läser barnen hemma för föräldrarna eller tvärtom, eller också turas man om.
    – Här är det viktigt att vi hittar sådana böcker som intresserar både eleverna och föräldrarna, säger Westerlund.
    Klassen har hållit bokcirkel och det ska bli en fortsättning.
    – Vi ska engagera också skolfarfar i bokcirkeln, säger Westerlund. Vi satsar mycket på modersmålet, men ändå tycker jag att vi inte gör tillräckligt. Huvudsaken är ändå att barnen läser.
    Pärmen säger inte allt
    Och nog läser de. Under Läslustdagen får alla elever på sexan läsa sin bok på en läsplatta. Casper Lindberg, Jenny Nyman och Niklas Linderoos fördjupar sig i boken Spökhuset.
    Casper läser mycket.
    – Åtminstone 200 sidor varje dag. Jag gillar äventyrsböcker bäst. Mamma brukar låna på biblioteket, hon vet vad jag gillar.
    – Jag är inte så intresserad, säger Niklas. Jag läser bara när jag har tråkigt och om det då finns en bra bok att ta till.
    Alla tre påpekar att pärmen är viktig, men inte alltid.
    – Hela klassen läste en bok som heter Min vän Percy, Buffalo Bill och jag. Pärmen var riktigt dålig, men boken var ändå bra.
    Spännande böcker
    Linda Söderlund och Jim Granqvist läser båda Historien om Tracy Beaker, en helt ny bekantskap för båda.
    – Jag läser säkert tre böcker i veckan, säger Linda. Bäst är spännande äventyrsböcker. Jag lånar från biblioteken i Borgnäs, i Nickby och från bokbussen. Pappa brukar hjälpa mig att hitta bra böcker.
    – För mig blir det mest Kalle Anka, säger Jim. Om jag läser en bok ska den vara spännande eller rolig, som Fem-böckerna eller böckerna om Sune.
    Och trenden med bokslukande flickor och inte så intresserade pojkar fortsätter när vi söker oss in i skolans lilla bibliotek. Där sitter Pernilla Sundström och Roy Lindqvist.
    Pernilla läser flera böcker i veckan och har hela tiden tre böcker på gång, en som hon läser på kvällen, en på dagen och en i skolan. För Roy blir det kanske en halv bok i veckan.
    Pernilla har märkt att det kan vara bra att läsa högt.
    – Om jag är ensam hemma kan jag läsa läxorna högt, jag tycker att jag förstår dem bättre då.
    Ettan och tvåan läser inte. I stället springer de omkring både ute och inne och filmar sekvenser till egna kortfilmer. Daniel Gustafsson och Lukas Lehtimäki har tänkt filma en fotbollsmatch mellan klassens andra elever. Martta Weckstén har också manuset klart.
    – Jag ska spela in en berättelse om en flicka som mobbas. Det är jag som ska spela den flickan. Två andra flickor spelar två kompisar som alltid är tillsammans och som mobbar flickan. I slutet blir de alla vänner med varandra.
     


    0 0

    Siffror är lömska, anser utbildningschef Timo Tenhunen i Lovisa. Siffrorna är de 60 000 som staden ska spara genom att stänga Sensomotoriska centret, som arbetar med att höja inlärningsförutsättningarna hos barn med inlärningssvårigheter.

    Enligt Tenhunen kom beskedet om att Senso ska stängas i slutet av det här året som en blixt från klar himmel (radio Vega, 5.3). Östra Nyland skrev den 17 september om att en indragning av Senso fanns i förslaget till stadens sparpaket, men därefter åkte ärendet genom beslutsmaskineriet utan större debatt.

    Med lömskhet menar Tenhunen att besparingen inte är äkta. På sista raden i en budgetkalkyl går det kanske att påvisa att en kostnad har strukits, men i verklighetens andra ända blir det dyrt i och med följderna av ett svårare liv för många barn.

    "Det är helt omöjligt att reda ut hur mycket de så kallande smygande kostnaderna kan bli", säger Tenhunen (ÖN, 4.3).

    Det är det som är så lätt med att skära ned i kommunala finanser. Vi tar bort här och tar bort här och ingen kan peka ut var det skulle leda till ökade kostnader någon annanstans. Fast det gör det. Det här orsak-följd-sambandet är obestridbart; när det är svårt för barn att klara sig i skolan, blir det ännu tuffare för dem när de ska bli vuxna. Precis som inom hälsovården. En euro till förebyggande åtgärder sparar många fler euron i vårdkostnader.

    Kostnaderna för en stängning av Senso kommer, men de utgifterna blir kanske delvis andras problem, inte stadens.

    Det handlar såklart också om människovärde. Att stänga Senso är att ta många steg bakåt. Det är otäckt att tänka på hur många barn som förr klassades som dumma, bara för att de hade någon form av inlärningssvårigheter. Det finns många artiklar om människor som trots sina bekymmer har klarat sig riktigt bra. Sällan får vi läsa om de som i ett tidigt skede klassats som hopplösa, och hur det här påverkat deras livsval. Ångesten då de andra på klassen verkar läsa och förstå allt i ett huj medan man själv får kämpa med bokstäver och siffror som inte hålls på plats är gift för självkänslan. Många av de 300 (!) ungdomar som varje år blir utan avgångsbetyg från grundskolan kunde säkert ha fått en bättre start med några besök på Senso eller någon motsvarande enhet.

    Sensomotoriska centret har också potential att växa. Vart fjärde besök kommer från annan ort, vilket tyder på ett stort behov. Tänk om man kunde spara genom att utveckla centret, nyanställa, erbjuda stöd åt allt fler barn och unga. Det är fullt realistiskt att efter 14 års verksamhet få forskningsanslag – extern finansiering – och den vägen sysselsätta en forskare vid Senso för att studera resultat och vidareutveckla metoder. Senso kunde också sälja mer fortbildning i form av kurser. Staden sparar inga äkta pengar på att stänga Sensomotoriska centret. För att spara bör man låta centret växa.


    0 0

    LAPPTRÄSK. Tilläggsanslag behövs för renovering av Käkikosken koulu och Tallmogården. Lappträsk fullmäktige får ärendet på sitt bord på onsdag.
    Nyligen har Lappträsk kommun fattat det tunga beslutet om att stänga Porlammin koulu på grund av problem med inomhusluften. Att bygga en helt ny skola eller att hyra baracker blev för dyrt, sådana pengar fanns inte. Nu har en konditionsundersökning i Hilda Käkikosken koulu blivit klar. Rapporten visar att det finns problem i musikklassens golvkonstruktioner i nedre våningen. Enligt en preliminär tidtabell skulle saneringen utföras under sommarlovet. Såsom läget ser ut nu är man tvungen att riva upp den golvkonstruktion som finns i källaren och bygga ett nytt golv. Exakt hur jobbet ska utföras och vad det kommer att kosta klarnar senare. Enligt hälsoskyddet i Borgå kan utrymmena användas fram till sommaren om tillräckligt många luftrenare monteras upp i utrymmet. Upphandlingen av dem har inletts och de torde placeras ut den här veckan. Eftersom konditionsundersökningen blev klar först i februari finns inga pengar för reparationsarbeten reserverade i budgeten. Kommunstyrelsen har föreslagit att ett tilläggsanslag på 50 000 euro beviljas för sanering av källargolvet. Ett lika stort anslag behövs för eventuell reparation av golvet i seniorboendet Tallmogården. Där upptäckte man i februari nya sänkor i golvet. Fastigheten byggdes 1983 delvis på en gammal avstjälpningsplats. Problem med sänkor har funnits tidigare och inre pålningar gjordes i mitten av 1990-talet. Pålningen gav dock inte önskat resultat. Största sänkan finns nu i toalettutrymmena bredvid ytterdörren och i patientrummet bakom dem. En lång spricka har uppstått i tegelväggen mellan patientrummen och sprickor finns även i väggar på andra ställen i byggnaden. Man antar att bottenkonstruktionen har rört på sig och ytterligare utrymmen i huset har kunnat drabbas. Renoveringsplanen och kostnadsförslaget för den är inte klara men kommunstyrelsen anser att man så fort som möjligt måste reagera och få ett anslag för att göra akuta reparationer. 

    0 0

    BORGÅ. Underhandlingarna om vad Borgå stad måste betala för Point College inleds i slutet av den här månaden.


    – När vi förhandlar om priset på Point College representerar jag i första hand skolans styrelse, säger Markku Välimäki, Saml, ordförande för Point Colleges styrelse och medlem i stadsstyrelsen i Borgå.
    – När frågan behandlas i stadsstyrelsen kommer jag att jäva mig.
    Välimäki håller med om att han sitter på två stolar i den här frågan.
    – Men det är ju vanligt att centrala politiker sitter med i många sammanhang, i koncernbolagens styrelser till exempel.
    Andra politiker i skolans styrelse är Anders Rosengren, SFP, också han stadsstyrelsemedlem och Torolf Bergström, SDP, stadsfullmäktigemedlem. Dessutom har Borgås bildningsdirektör Hilding Mattsson en plats i styrelsen.
    Staden äger knappt 33 procent av aktierna i Point College men har fyra styrelsemedlemmar av nio. De övriga i styrelsen är Antti Skogster, SFP, Sibbo, Juha Karvonen Saml, Lovisa, Olli-Pekka Heikkilä, Saml, Askola, Jari Kivimäki som representerar Borgå företagare och Carl Pettersson, Aktia.
    Stadsstyrelsens nuvarande ordförande Matti Nuutti, SDP, var styrelseordförande i Point College före Välimäki.
    Priskompromiss
    Det man ska förhandla om är vad Borgå stad ska betala för Point College, i det fallet att stadsstyrelsen går in för att det bästa alternativet är att placera nya Västra enhetsskolan i den gamla skolfastigheten. Enligt en ny konsultutredning blir ett nybygge bara en miljon euro dyrare än en renovering, på 25 års sikt. Här har konsulten inte räknat med priset på Point College.
    Skolans styrelses utgångspris, eller det pris som finns nämnt i intentionsavtalet, är 1,1 miljoner euro.
    – Vi har definierat priset efter att ha gett värderingsuppdraget åt två skilda konsulter, säger rektor Sari Gustafsson. Vi ville ju ha så rättvisande uppgifter som möjligt och därför anlitade vi två konsulter, Newsec Valuation och Realia Management.
    Den ena konsulten gav en värdegaffel på 300 000 till 900 000 euro. Den andra konsulten värderade skolfastigheten till 1,6 miljoner euro.
    – Styrelsen slog fast anbudet 1,1 miljoner euro som en kompromiss mellan de två värderingarna, säger Gustafsson.
    Ännu inga statsstödbesked
    Det finns beslutsfattare som anser att ett nybygge är ett tryggare alternativ än renovering av en fastighet från 1960-talet. Andra vill ha en renovering, delvis med motiveringen att Point College-fastigheten ändå måste skötas av Borgå.
    Skolans aktier ägs till bara 33 procent av Borgå, varför anser man då att skolfastighetens öde, och kostnader, ligger helt på Borgås axlar?
    – Skolan har haft positiva bokslut de senaste fem till sex åren, säger Markku Välimäki. Vi klarar oss ganska långt med statsandelarna till exempel.
    – Och styrelsen har gjort upp plan B, C och till och med D om staden inte köper skolhuset. Vi har funderat på att sanera huset själva, att flytta ut och hyra nya utrymmen och att sälja skolan till ett bolag som kunde bygga om den till bostäder.
    Stadens förhandlare är stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula och lokalitetsdirektör Börje Boström.
    Staden har lämnat in en anhållan om statsstöd för Västra enhetsskolan, som nybygge eller som renovering, men har ännu inte fått några besked.
    – Staten har inte mycket pengar, men vi lever på hoppet, säger Börje Boström.
    – När det gäller den interna hyran, som bildningsväsendet ska betala för Västra enhetsskolan, är skillnaden närmast teoretisk. Hyran räknas på drift och investering, och som konsultutredningen visar är de så gott som lika stora i båda alternativen.
     


    0 0

    Den nya gemensamma grundskolan i västra distriktet i Helsingfors ska heta Hoplaxskolan. Det beslöt utbildningsnämndens svenska sektion enhälligt under torsdagen.

    – Det är ett bra namn för det är neutralt utan att vara helt intetsägande. Dessutom var processen för att hitta det nya namnet mycket fin, säger Johan Ekman, svenska sektionens ordförande. …

    Namnförslaget röstades fram av eleverna och vårdnadshavarna i de skolor som ska bli en del av Hoplaxskolan.

    Den nya skolan bildas när man slår samman Haga lågstadieskola, Kårböle lågstadieskola, Munksnäs lågstadieskola, Sockenbacka lågstadieskola och Munksnäs högstadieskola.


    0 0
  • 03/07/14--09:50: Färre skolor i storkommun
  • ÖSTNYLAND. Det finns för många skolor i Östnyland om en storkommun uppstår. Nu granskas tre teoretiska modeller enligt vilka antalet skolor minskar rätt drastiskt.

    I samband med fusionsutredningen har det gjorts både en undersökning om social- och hälsovården och en utredning om skol- och daghemsfastigheter. Styrgruppen behandlade de preliminära slutsatserna vid sitt möte i torsdags.
    Social- och hälsovården har ju diskuterats väldigt mycket i offentligheten, men skol- och dagisnätet har inte varit lika mycket framme. Nu har konsulten Heikki Lonka frånbolaget Granlund gjort teoretiska modeller och kalkyler för en modernisering av skolnätet i samarbete med lokala experter.
    70 skolor 2012
    År 2012 fanns det 70 skolor i Östnyland. I regionen används årligen 86,2 miljoner euro till den grundliggande utbildningen. Fastighetskostnadernas andel är 14,7 miljoner. Verksamhetskostnaderna per kommun varierar i skolorna och är 4200-11800 per elev.
    Enligt Lonka skulle dagens skolnät i utredningsområdet enligt nutida normer räcka till för ett mycket större invånarantal. Över hälften av skolorna har mindre än hundra elever. Skolnätet är dessutom dyrare än genomsnittet och skolskjutsarna kostar mera än i områden av motsvarande storlek på annat håll i landet.
    Antalet östnyländska daghem var 62 år 2012. Dagisarna har i medeltal 48 barn per daghem och kostnaderna varierar mellan enheterna. Det handlar om 2960-20820 euro per barn.
    Hälften av skolorna är byggda före 1966 och hälften av daghemmen före 1982. Så här gamla hus är föråldrade vad gäller både funktion och teknik. Också underhållet kräver mycket pengar.
    I en del kommuner har fastigheterna sanerats eller måste snart åtgärdas.
    Tre modeller
    I servicenätsutredningen har man granskat en situation där man år 2012 skulle ha byggt ett helt nytt skol- och daghemsnät. Till grund för det fortsatta arbetet föreslås tre teoretiska modeller, där till exempel antalet skolor i en vid modell minskar från 71 till 44 skolor, i en mellanmodell till 31 skolor och i en kompakt modell till 11 skolor.
    Kalkylerna är teoretiska och visar på en årlig sparpotential på upp till cirka 13–28 miljoner euro, om man samtidigt investerar 260–316 miljoner euro. Modellerna ska inte förverkligas som sådana. Resultaten av utredningen utnyttjas i fusionsutredningens slutfas som inleds i slutet av mars, vid planeringen av en eventuell ny kommun och när ett sammanslagningsavtal skrivs.


    0 0

    Efter ett par tysta år testar Evangeliska folkhögskolan i Hangö ny verksamhet. Man ordnar rehabilitering för arbetslösa.

    HANGÖ– Det finns inte efterfrågan på folkhögskolans verksamhet, därför satsar vi på det här projektet för arbetslösa. Det är en helt ny grej för oss, säger Mikael Nylund.

    Han är projektledare på Evangeliska folkhögskolan i Hangö. Från mitten av mars ska en grupp arbetslösa delta i rehabiliterande verksamhet i skolans utrymmen på Esplanaden.

    Folkhögskolan har haft några besvärliga år. På grund av elevbrist har den inte kunnat starta grundkurser. Försöket att ordna kortkurser har inte heller fallit ut väl.

    Mikael Nylund arbetade tidigare på Sjömansro i Lappvik. Där ordnades bland annat kurser och lägerskolor. Ägaren, Missionskyrkan i Finland, vill sälja stället så nu är Nylund engagerad i att blåsa liv i husen vid Esplanaden.

    Fönster och mat

    Folkhögskolan har slutit avtal med Hangö stad om några månaders rehabiliterande verksamhet för arbetslösa.

    Tanken är att man ordnar tre olika projekt. Det första handlar om att restaurera huvudbyggnadens fönster och ytterväggar. Antalet fönster räcker till arbete i lång tid.

    – Det är ett mångårigt projekt, vi börjar med fönstren, säger Nylund.

    Det andra projektet går ut på att starta lunchservering i kanslibyggnaden, där skolan har sitt kök. Anni Tuohimaa, skolans före detta köksa, ansvarar för den biten.

    Restaurangen ska heta Folkis och ha ett salladsbord och en varmrätt mellan klockan 11–13 på vardagar. Priset blir drygt åtta euro. Om verksamheten går med vinst är tanken att sälja lunch för en billig penning till de arbetslösa och till andra mindre bemedlade.

    Senare i vår tänkte Nylund dra i gång en månadslång turistkurs. På den skulle deltagarna kunna avlägga hygienpass och alkopass och lära sig kundservice.

    – Jag har erfarenhet av att driva Sjömansro och vet vilka egenskaper jag önskade att våra sommarjobbare skulle ha, säger Nylund.

    Tuohimaa har jobbat med skolans gästhem och hon vet att ett sådant arbete kräver olika kunskaper. Man borde vara något av en allt-i-allo och kunna duka fram morgonmål, ta emot övernattande kunder och städa.

    – Att berätta hur man ska vara klädd i ett kök är nästan en egen del, säger hon.

    Livat hos grannen

    Utanför är Kesko i färd med att bygga en ny K-supermarket. Betongpåle efter betongpåle drivs ner i jorden, vilket får golvet att skaka inne i skolans matsal.

    Nylund hoppas den nya affären kan föra med sig lite liv och rörelse till skolan också. Att ligga intill Alko och en ny mataffär är åtminstone inte fel.

    Den rehabiliterande verksamheten riktar sig främst till långtidsarbetslösa, men även andra arbetslösa är välkomna. Nylund hoppas att försöket faller ut väl och kan få en fortsättning.


    0 0

    Det är trångt på de svenskspråkiga daghemmen i Lojo. Stadens tjänstemän vill lösa problemet genom att flytta årskurserna 5 och 6 till Källhagens skola, där högstadiet och gymnasiet verkar.

    Föräldrar till barn i de två svenskspråkiga lågstadieskolorna i Lojo är förvirrade. De har under ett infomöte i slutet av februari fått höra att årskurserna 5 och 6 nästa höst flyttas till samma byggnad där högstadiet och gymnasiet verkar, Källhagens skola i centrum av Lojo. Orsaken är utrymmesbristen på de svenska daghemmen. Anne Toivonen, som är ordförande för Hem och Skola-föreningen vid Virkby skola, förstår inte hur man tänker på staden.

    – Jag vet inte varför staden vill flytta lågstadieklasser till högstadiet, det är inte trångt åtminstone i Virkby skola. Förskolan skulle bra få plats i skolan, då skulle också daghemmet Petter få några lediga platser, säger Toivonen.

    Virkby skola har kapacitet för 96 elever, i dag går där 61 elever. Däremot är det trångt på daghemmen Petter och Lilla My, där det nu finns 30 barn, när kapaciteten är 26. Förskolan, som verkar i daghemmets utrymmen, har 5 barn.

    I Lojo centrum har förskolan vid daghemmet Laban 9 barn och Solbrinkens skola 59 elever i årskurs 1–6.

    Lärarna vid Virkby skola är bekymrade över femte- och sjätteklassarnas utveckling, om de för tidigt flyttas till en miljö med äldre ungdomar. De befarar att barnen slutar leka ett par år för tidigt, då skolgården i Källhagen inte är planerad för lek och spel.

    Den svenska sektionen vid Lojo stad har under tre möten under det senaste halvåret behandlat utrymmesbristen inom småbarnsfostran. Föräldraföreningen fick nys om planerna att flytta elever först när barnen sinsemellan diskuterade skolornas framtid.

    – Vi föräldrar är väldigt missnöjda med informationen från staden. Vi har inte haft någon möjlighet att påverka besluten. Dessutom var alla sifferuppgifter på infomötet felaktiga. Hur kan stadens tjänstemän skyffla över daghemmens utrymmesbrist på undervisningssidan, undrar Toivonen.

    Lojos utbildningsdirektör Katri Kalske är på vintersemester och kunde inte nås för en kommentar före måndag.


    0 0

    Vårens studentskrivningar fortsätter i dag med essäprovet i modersmål.

    Drygt 30 000 elever har anmält sig till provet. Dessutom skriver cirka 750 elever provet i finska och svenska som andraspråk.

    I övermorgon testas abiturienternas kunskaper i religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi och hälsokunskap. På fredag ordnas proven i främmande språk, lång lärokurs.

    Studentskrivningarna pågår till slutet av mars.


    0 0

    BORGÅ Innehållet i den nya nationella läroplanen är än så länge en hemlighet.


    Sonja Rehn-Schmidt är lektor i modersmålet i Strömborgska skolan och Anders Back är lektor i gymnastik i Lyceiparkens skola. Båda gör en insats för att skapa den nya nationella läroplanen som ska tillämpas från hösten 2016.
    Ännu får de inte berätta något om de förändringar som eventuellt skiljer läroplanen 2016 från den som används i dag, den som blev klar 2004.
    – Det är inte fråga om några dramatiska förändringar, säger Rehn-Schmidt. Världen förändras och därför måste läroplanen följa med sin tid och ta fasta på det som är aktuellt just nu.
    – Att vi inte får ge ut uppgifter om den nya läroplanen beror på att det är fråga om en process. Vi har samlats en gång i månaden under en längre tid för att diskutera, ta del av andras åsikter, ge utlåtanden och resonera oss fram till formuleringar. Först när arbetet är färdigt kan det föras fram i offentligheten och då är vi bara glada över kommentarer och åsikter.
    Stort intresse
    Tidigare har ett utkast till grunderna för den grundläggande undervisningens läroplan lagts ut på utbildningsstyrelsens sidor, liksom också utkastet till grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen.
    Det finns ett stort intresse bland den stora allmänheten för vad skolan lär ut och på vilket sätt. Det visar diskussionerna kring till exempel konfessionslös religionsundervisning och undervisningen i svenska i finska skolor.
    De här frågorna är ändå redan avgjorda. Det är regeringen som drar upp riktlinjerna för den nya läroplanen och i juni 2012 stod det klart vilka de övergripande målen för den nya läroplanen är, vilka ämnen skolorna ska undervisa i och hur många timmar.
    Gymnastikundervisningen har också engagerat. Många vill ha fler timmar gymnastik eftersom en del av dagens barn rör på sig alltför litet. Därför blev det en rubrik när ett av våra nationella medier trodde sig ha upptäckt en riktig meganyhet.
    Inga gymnastiktimmar alls i nya läroplanen, larmade MTV:s nyheter för en tid sedan. Det visade sig i alla fall att de hade läst förslaget till ny läroplan för förskolorna. Där integreras gymnastiken och syns därför inte som ett skilt ämne.
    Simning enda enskilda grenen
    – Visst ska skolorna ha gymnastiktimmar också i fortsättningen, säger Back, som sitter med i gymnastikarbetsgruppen.
    Där är han enda svenskspråkiga medlemmen i en grupp på sju.
    – Vi har ännu två möten inbokade innan vi ska ha allt klart till den 14 april, säger Back. Det handlar mycket om nyanser när vi formulerar texten. Ändå måste man få texten så klar att alla lärare kan ta till sig budskapet.
    – Samtidigt måste man komma ihåg att när man bedömer en elev i gymnastik och idrott så utgår man från elevens personliga förutsättningar i relation till gruppen. Utvärderingen ska vara uppmuntrande och vägledande i förhållande till de uppställda målen i läroplanen.
    – Med tid och måttband kan man inte mäta upp betyget i gymnastik. Det finns så mycket mer man måste beakta.
    Utbildningsstyrelsens svenska direktör Bob Karlsson kan glänta på förlåten när det gäller gymnastiken i den nya läroplanen.
    – Nu ser man mer än förr på de motoriska färdigheterna och målsättningarna för dem. Förr nämndes flera olika idrottsgrenar i läroplanen, nu är simning det enda som finns kvar. Eleverna ska vara simkunniga när de går ut sjätte klassen i grundskolan.
    Ingen bunden handskrift
    Nytt inom modersmålet är bland annat att man håller på att avskaffa bunden handskrift och i fortsättningen bara lär barnen ett sätt att skriva bokstäver, textade bokstäver.
    – Det har gjorts ett grundligt jobb innan man kom så här långt, säger Rehn-Schmidt. Hjärnforskare har fått ge utlåtanden om sambandet mellan koordinationen öga och hand, och på vilket sätt den eventuellt försämras om barn inte lär sig skriva bunden text. Det visade sig i alla fall att koordinationen kan övas upp på andra sätt också.
    – I mitt dagliga arbete spelar det ingen roll om eleverna textar eller skriver bunden handskrift. Gärna ser jag att eleverna har en snygg stil men det är innehållet som är det viktiga. Dessutom använder vi ofta dator i skrivuppgifterna.
    Men eleverna blir hela tiden svagare när det gäller läsförmågan, både av text på papper, av bilder, av texter på nätet.
    – Modersmålet handlar om att kunna läsa, skriva, lyssna och tala, det är det vi ska jobba med, säger Rehn-Schmidt.
    – Den tid som nu har satts på att öva den bundna handskriften kan användas på att öva just läsförmågan.
    Kommentarer välkomnas
    Gruppen som jobbar med modersmålsundervisningen i den nya läroplanen består egentligen av många grupper.
    – Jag sitter med i den grupp som formulerar bestämmelserna om undervisningen i svenskt modersmål, säger Rehn-Schmidt. Dessutom finns det grupper för finska, för samiska och för romani.
    – Ibland möts alla grupper, ibland jobbar vi bara med den svenska läroplanen.
    Förslaget till ny läroplan kommer alltså att offentliggöras 14 april.
    – Den versionen kommer att kunna kommenteras på nätet av vem som helst, också förstås av kommunerna, säger Bob Karlsson. Tiden för kommentarer är en månad.
    – Kommentarerna bearbetas och det omarbetade förslaget går på hösten ut på höranderunda. Den färdiga nationella läroplanen presenteras i december.


    0 0

    På det stora hela mår Lovisas och Lappträsks ungdomar bra, åtminstone som i landet i snitt och i vissa fall till och med lite bättre.
    Barn och unga i Lovisa och Lappträsk mår bättre än tidigare, även om det blivit sämre på en del områden. Barnskyddsanmälningarna är ungefär lika många som i övriga landet. Färre har prövat på illegala droger. Färre saknar nära vänner. Färre högstadieflickor har upplevt sexuellt våld. Färre mobbas, åtminstone i Lovisa. Det är bara en del av det som framkommer ur den senaste forskningen om barn och ungas välbefinnande som Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjort i hela landet.Ännu saknas information om vissa ämnen, som psykisk hälsa. Klart bättre En av de klaraste förbättringarna handlar om sexuellt våld där var femte högstadieflicka i Lovisa råkat ut för det 2010. Tre år senare låg siffran på var tionde. Det betyder att Lovisa inte längre sticker ut i statistiken jämfört med övriga landet.– Vi är nu under landet i medeltal, och det är bra, säger Jaana Iivonen, servicechef för barn och unga. Andelen som prövat på illegala droger har också sjunkit märkbart och är nu under snittet i landet. I Lappträsk förblir siffran ändå oroväckande hög, och ligger på sexton procent. Också i yrkesskolorna är det vanligt med illegala droger. Där hade fler än var femte testat åtminstone en gång. Iivonen är glad över att det ändå verkar gå åt rätt håll i de två kommunerna.– Jag tror att cannabishärvan 2012 har påverkat viljan att pröva. Men det finns mycket att göra ännu, påpekar hon, och syftar på en rad problem som sticker ut på ett otrevligt sätt. I Lovisa är högstadieeleverna förtjusta i såväl tobak som alkohol, även om bruket minskat. Nästan var fjärde åttonde- och niondeklassare rökte varje dag 2013. Nästan var femte söp sig ordentligt berusad åtminstone en gång i månaden. I båda fallen är siffran klart högre än landet i snitt.– Särskilt bland åttorna och niorna finns det en kultur där det fortfarande är tufft att röka och dricka. Vi borde hitta rätt metoder att kunna påverka trenden. Ungdomsbrottslighet i Lappträsk Lappträsk sticker å sin sida ut med ungdomsbrottsligheten, även om siffrorna inte är från 2013. Det gäller varje åldersgrupp, men till exempel andelen femton till sjuttonåringar som varit misstänkta för brott var mer än dubbelt så hög där än i landet i snitt 2012. I praktiken handlar det bara om Porlomskolan eftersom siffrorna är kopplade till skolan eleverna går i. De svensktalande eleverna i Lappträsk ingår därför i Lovisas resultat. Urvalet är litet i Lappträsk, så det kan vara ett statistiskt fel.– Men vi har märkt att Lappträskunga ändå sticker ut i varje kategori. Vi har diskuterat saken mycket, och kommer att följa med läget. Problemet är att skolan stängs, och då måste vi hitta nya samarbetsformer med Kouvola, säger Iivonen. Fysiskt hot är också vanligt förekommande i såväl Lappträsk som Lovisa. Var femte åttonde och niondeklassare i Lovisa blev hotad 2013, medan var fjärde Lappträskelev hade upplevt någon form av hot. Det handlar specifikt om rån eller rånförsök och hot om kroppsligt våld. De motsvarar landet i helhet.– Men det är ändå höga siffror. I Lappträsk blir också mobbning allt vanligare samtidigt som skolan är i väldigt dåligt skick. Fetma är vanligt Också fetma är ett problem, särskilt bland gymnasieelever. Var fjärde första och andraklassare i Lovisa led av övervikt 2013. I Lappträsk gäller det nästan var femte.– Det kan ha en koppling till att få av eleverna motionerar, samtidigt som väldigt många låter bli att äta skollunchen, säger Iivonen. Ungdomsarbetslösheten fortsätter öka i Lovisa. Nittiotre personer i åldern 25 år eller yngre var arbetslösa 2013. 2011 var siffran femtio. Iivonen säger att ungdomsarbetslösheten ökar i hela landet och att Lovisa inte är ett undantag.– Arbetsverkstäderna, som Lilla Petters gård är fullsatta. Siffran vore ännu högre annars. Lågkonjunkturen spelar säkert en avgörande roll. Men det är frågor som vi kämpar med, som ungdomsgarantin. Klicka här om du vill tanka ner en pdf-fil med de senaste siffrorna.

    0 0
  • 03/11/14--00:07: Så kostar daghemsmaten
  • Daghemsmaten kostar mellan 700 och 1400 euro per barn per år – beroende på ort.

    Priset på maten som serveras på dagis varierar stort från stad till stad, skriver Yle på sin webbplats. I till exempel Tammerfors kostar maten för ett barn 1 300 euro om året, i Helsingfors 1 200 och i Åbo 800 euro.

    Yle frågade efter helhetskostnaderna för maten i tio städer och delade summan med det genomsnittliga antalet dagisbarn. Yle påpekar att olika sätt att bokföra information påverkar resultatet.

    Dyrast är maten enligt Yles undersökning i Villmanstrand, där ett barn äter för 1 400 euro om året. Billigast kommer Uleåborg med sina 700 euro undan.

    Priset på maten beror bland anat på råvarorna och hur maten tillreds. I Åbo bygger systemet på regionala storkök medan Helsingfors satsar på mindre enheter. Ekologiska råvaror kostar också mer. 


    0 0

    En paviljong – eller med andra ord barack – vid Solbrinkens skola, och en vid Virkby skola. Så vill svenska utbildningssektionen i Lojo lösa utrymmesbristen som stadens svenska småbarnsfostran dras med.

    Sektionen motsätter sig fortsättningsvis förslaget från tjänstemannahåll om att flytta eleverna i årskurserna 5 och 6 vid Solbrinkens skola och Virkby skola till utrymmen i Källhagens skola.

    I ett tidigare skede förde sektionen fram en alternativ lösning, som gick ut på att hela Virkby skola skulle ha flyttat in i Källhagens skola. Men den utredning som en tjänstemannaarbetsgrupp gjorde inför sektionens möte, visade bl.a. att utrymmena i Källhagens skola inte skulle räcka till.

    "På svenska sidan också"

    Beredningen utmynnade således i en upprepning av det tidigare förslaget om elevflytt.

    Men sektionen gick sin egen väg, och föreslog att man löser utrymmesproblemet med två paviljonger. De skulle enligt sektionens ordförande Roger Weintraub (Saml.) kunna erbjuda en lösning "på medellång sikt", för en tidsperiod på cirka fem år framåt.

    Stadens ledande byggnadsinspektör och planläggningschef har klargjort att bygglov, av hänsyn till centrumområdets känsliga landskaps- och arkitekturvärden, inte kommer att kunna beviljas för en barack vid Solbrinkens skola.

    Men som Weintraub ser det, är det här en fråga om vilja.

    – Inte flyttar man barn från Muijalan koulu till Järnefeltin koulu om det blir trångt i finska skolor, nog skall det gå på svenska sidan också.

    Tillfälligt i Åsvalla?

    Roger Weintraub är införstådd med att tidtabellen kan bli tajt. Det är inte givet att paviljongen vid Solbrinkens skola står klar genast i höst och därför kan det bli nödvändigt att temporärt för en kortare tid inhysa eftisverksamheten – "förskolan måste verka i skolan" – i utrymmen på annat håll.

    Var sådana utrymmen står att finna kan han inte säga på rak arm.

    – Men jag misstänker att någon har kontaktat Åsvalla.

    Om föreningshuset Åsvalla, eller med andra ord ett samarbete mellan ägarföreningen Svenska föreningen i Lojo och staden, kunde ha förutsättningar att bli en mer långsiktig lösning på utrymmesbristen vid Solbrinken, tar Weintraub inte ställning till.

    Men han betonar att han anser att det är sektortjänstemännens sak att leta lösningar, och att han är missnöjd med en beredning som inte kunnat prestera alternativ till en flyttning av eleverna i årskurserna 5 och 6 vid Solbrinkens skola och Virkby skola.


    0 0

    Det har skett väldigt mycket gott under några år, enligt färsk forskning om barn och ungas välbefinnande (ÖN, 11.3). Det förebyggande arbetet bär frukt då det gäller grundskolans åttor och nior samt ettorna och tvåorna i yrkesskolor och gymnasier. På tok för många av dem dricker och röker, men överlag mår de flesta faktiskt bättre än vad unga i samma ålder mådde för några år sedan.

    Statistiken över de som testat minst en gång på droger är inte så oroväckande, och motsvarar inte den uppfattning man kanske har fått av de senaste årens nyheter om narkotikahärvor. Unga i Lovisa och Lappträsk uppger också att de har fler äkta vänner än vad unga har i genomsnitt i det här landet. Det är en betydande faktor då man växer upp, att ha någon att snacka med då man tyngs av svåra frågor.

    Utbildningschef Timo Tenhunen och servicechefen för barn och unga, Jaana Iivonen, riktar sig nu till de vuxna: allt startar i hemmen. Det är där som föräldrar och andra närstående vuxna ska bära det primära ansvaret att i tid inte bara identifiera men också ta itu med bekymmer som öl, tobak, sömnbrist, skräpmat och motsvarande. Ofta nämns bara föräldrarna, men det finns ju många andra vuxna, som bonusföräldrar, där hemma eller i den absoluta närkretsen. Ansvaret är också deras, då barnet kommer hem sent, luktande öl eller tobak … och så blir det ett sjuhelsikes utbrott och bråk. Nästa dag närmar man sig barnet överdiplomatiskt mjukt – med skamkänslor över hur arg man blev kvällen innan – och så blir det hela en något tafatt monolog med temat ja-du-förstår-ju-nog-vad-jag-försöker-säga-och-jag-tänker-bara-på-ditt-bästa.

    Att identifiera bekymren är knepigt, men att ta nästa steg är förstås väldigt mycket knepigare. Det finns till och med en tungvrickare för detta: prokrastinering. Det är förhalning eller undvikande av handlingar och beslut – trots vetskap om att det kan leda till negativa konsekvenser. Jag orkar inte tala med barnet just nu, för … (fyll i lämplig fortsättning). Ibland bottnar förhalningen i en rädsla om att barnet egentligen sysslar med eller är insyltat i så mycket hemskt att de vuxna skulle baxna. Och skjuts det viktiga samtalet upp, än en gång. Å andra sidan hör det liksom till att föräldrar ska vara vilsna. Det är ärligt att åt barnet visa att man som vuxen inte kan ha svar på alla besvärliga frågor, men ändå vill snacka.

    Det verkligt viktiga är att minnas forskningen om barn och ungas välbefinnande. Det är inte alls så hemskt som många vuxna kanske tror. Den insikten borde rimligtvis sänka tröskeln att snacka om allt det svåra – och så behöver man inte ta allt på en gång. Börja exempelvis med ett snack om skolmaten, som äts av på tok för få elever.


    0 0

    Alla som sökte jobbet som högstadierektor är behöriga. Nu gäller det att välja vem som kallas till intervju.
    Efter att ansökningstiden förlängdes har ytterligare två sökt jobbet som rektor på Lovisanejdens högstadium. Bildningsdirektör Thomas Grönholm förlängde ansökningstiden till den 17 mars efter att bara fyra sökte jobbet i den första ansökningsrundan. Annonser i tidningar på olika orter, däribland Vasabladet och Hufvudstadsbladet, skulle locka fram flera sökande. Grönholm hade hoppats på ännu flera, men konstaterar att alla som nu vill ha jobbet är behöriga. Han konstaterar också att nitton sökte jobbet som rektor på Linnankosken lukio i Borgå.– Fast det går kanske inte att jämföra. Nu återstår det att se hur ansökningarna ser ut. Vi ska titta närmare och sedan slå fast vilka vi intervjuar, säger Grönholm. Bland de sökande finns två Lovisarektorer; Petra Paakkanen på Generalshagens skola och Laura Ståhl på Harjuntaustan koulu. Mats Fors jobbar å sin sida i Melöy kommun i Norge, även om han ursprungligen kommer från Österbotten. Tanja Hagman är från Liljendal.  Kerstin Tarna och Jouni Piippo är båda från Helsingfors. Grönholm sköter intervjuerna tillsammans med svenska skolsektionens ordförande Otto Andersson och skolans nuvarande rektor Joan Hafrén. Arbetsbeskrivningen kan komma att förändras lite i och med att specialskolan Parkskolans 7 till 9 klass sannolikt flyttar in i högstadiets utrymmen.– Det betyder i så fall en liten extra bit i arbetsbeskrivningen. Intervjuerna börjar förhoppningsvis den här veckan, medan bildningsnämndens svenska sektion väljer rektorn i början eller mitten av april. Tjänsten börjar den 1 augusti.

    0 0

    Ett debattämne som dyker upp minst en gång varje år är om skolornas sommarlov borde senareläggas. Näringsminister Jan Vapaavuori (Saml) föreslår en utredning. Turismbranschen vill förlänga säsongen till slutet av augusti så att Finland kan ta emot europeiska turister hela augusti. Turismen är beroende av skoleleverna som billig säsongarbetskraft.

    Ett annat argument för ett senare sommarlov är EU, som också pausar först i augusti. De tider när en stor del av samhället var helt stängt under sommaren börjar vara förgångna, på gott och ont.

    Mot en förändring talar det faktum att hela utbildningsväsendet skulle påverkas, eftersom antagningen till andra stadiet och högskolorna är beroende av avgångsbetygen. Det handlar alltså om en stor operation. Den är ändå inte omöjlig om den anses nödvändig.

    Lärarna är delade men många ser pragmatiskt på saken. Redan under vackra majdagar är det svårt att kräva koncentration av eleverna.
    Väderstatistiken visar att slutet av augusti är blötare än början av juni, som ändå kan vara kall.

    Men det viktigaste argumentet handlar om ljuset. I juni är det ljust men efter midsommar blir dagarna kortare. Vi behöver ljuset och solen.
    Ändå är en grundlig utredning bra att göra redan för att frågan inte ska behöva diskuteras gång på gång.


    0 0

    Ett dockhus, ett vårrum, ett akvarium eller ett sjörövartillhåll. Med lite fantasi och överblivet skräp kan man skapa fantastisk konst – åtminstone i eftermiddagsklubben i Sannäs skola.

    Resultatet av flera veckors pyssel är framlagt i eftermiddagsklubbens klassrum i Sannäs skola. Det finns både hus i flera våningar och enskilda rum, alla inredda och prydda med stor precision. Fantasirikedomen är fascinerande – det finns både tavlor, gardiner och mattor, men också riktigt finurliga lösningar för att husens invånare ska ha det så bra som möjligt.
    I ett rum hänger en gunga. Eleverna som huset har borrat hål i "taket" för att hänga upp gungan och limmat fast en ring i metall så att den figur som bor i huset, som har en magnet i baken, ska hållas kvar på gungan. Genomskinlig plast har fått bli fönster och tygbitar täcken och mattor.
    Det är stolta barn som berättar om sina skapelser.
    – Det har varit roligt, säger Minea B och Lotta med en mun.
    Flickorna har jobbat tillsammans och kan visa upp ett hus med många detaljer.
    Papper och skräp
    Allt började då eftisledare Katarina Sjögren hade en överbliven papplåda som hon byggde ett vårrum i. Hon klippte ut blommor av papper och använde bilder som hon limmade in i sin låda. Hon målade, och hon gjorde tredimensionella blommor genom att skrynkla ihop papper.
    – Barnen tittade varje dag efter vad som kommit till i vårrummet, och i takt med att våren framskred byggde vi ut det. De var förvånade över hur mycket man kan laga av papper, säger hon.
    Av det fick barnen gnistan att själva pyssla. Projektet utvidgades så att man också använt skräp och en del saker som Sjögren hittat på loppmarknader eller i skåp och lådor. Att använda överblivet papper och skräp är ett bra sätt att egga fantasin på. Piprensare har fått bli figurer, tygstycken, papp och äggkartonger har fått bli möbler. Ringar att hänga gardiner i kan i stort sett bli vad som helst.
    – Färdigt pyssel gör ibland att barnen blir besvikna, det de gör ser ofta inte ut som modellen de försöker efterapa. Här får de skapa som de vill, säger Katarina Sjögren.
    Plastfigurer
    De flesta av barnen har valt att bygga hem och i de flesta hem bor pet shop-figurer, små figurer i plast med stort huvud.
    Matilda, som går i tvåan, har byggt ett höghus. Det går en trappa mellan de två våningarna, men ingen verkar bo i huset.
    – Där bor pet shop-figurer, men de är hemma. De flyttar in sedan när jag får ta hem mitt hus, säger Matilda.
    Anton har också byggt för sina figurer.
    – Jag har två hundra figurer hemma och nio hus. Alla rymdes inte in i husen så jag behövde ett till, säger han.
    Efter att ha funderat en liten stund korrigerar han sig lite.
    – Fast pappa tyckte att man inte kan ha miljoner hus, de kan börja brinna. Så nu har jag två kvar.
    Alla har ändå inte pysslat hus. Victor har byggt en krigarvärld bestående av en palm, en bambustuga, några kanoner och en vulkan. Jonathan har låtit lådan förvandlas till ett akvarium, komplett med en simmande haj.
    I slutet av veckan får barnen ta hem sina alster. Sedan börjar eftis följande projekt. 


older | 1 | .... | 13 | 14 | (Page 15) | 16 | 17 | .... | 28 | newer