Resultatet av flera veckors pyssel är framlagt i eftermiddagsklubbens klassrum i Sannäs skola. Det finns både hus i flera våningar och enskilda rum, alla inredda och prydda med stor precision. Fantasirikedomen är fascinerande – det finns både tavlor, gardiner och mattor, men också riktigt finurliga lösningar för att husens invånare ska ha det så bra som möjligt.
I ett rum hänger en gunga. Eleverna som huset har borrat hål i "taket" för att hänga upp gungan och limmat fast en ring i metall så att den figur som bor i huset, som har en magnet i baken, ska hållas kvar på gungan. Genomskinlig plast har fått bli fönster och tygbitar täcken och mattor.
Det är stolta barn som berättar om sina skapelser.
– Det har varit roligt, säger Minea B och Lotta med en mun.
Flickorna har jobbat tillsammans och kan visa upp ett hus med många detaljer.
Papper och skräp
Allt började då eftisledare Katarina Sjögren hade en överbliven papplåda som hon byggde ett vårrum i. Hon klippte ut blommor av papper och använde bilder som hon limmade in i sin låda. Hon målade, och hon gjorde tredimensionella blommor genom att skrynkla ihop papper.
– Barnen tittade varje dag efter vad som kommit till i vårrummet, och i takt med att våren framskred byggde vi ut det. De var förvånade över hur mycket man kan laga av papper, säger hon.
Av det fick barnen gnistan att själva pyssla. Projektet utvidgades så att man också använt skräp och en del saker som Sjögren hittat på loppmarknader eller i skåp och lådor. Att använda överblivet papper och skräp är ett bra sätt att egga fantasin på. Piprensare har fått bli figurer, tygstycken, papp och äggkartonger har fått bli möbler. Ringar att hänga gardiner i kan i stort sett bli vad som helst.
– Färdigt pyssel gör ibland att barnen blir besvikna, det de gör ser ofta inte ut som modellen de försöker efterapa. Här får de skapa som de vill, säger Katarina Sjögren.
Plastfigurer
De flesta av barnen har valt att bygga hem och i de flesta hem bor pet shop-figurer, små figurer i plast med stort huvud.
Matilda, som går i tvåan, har byggt ett höghus. Det går en trappa mellan de två våningarna, men ingen verkar bo i huset.
– Där bor pet shop-figurer, men de är hemma. De flyttar in sedan när jag får ta hem mitt hus, säger Matilda.
Anton har också byggt för sina figurer.
– Jag har två hundra figurer hemma och nio hus. Alla rymdes inte in i husen så jag behövde ett till, säger han.
Efter att ha funderat en liten stund korrigerar han sig lite.
– Fast pappa tyckte att man inte kan ha miljoner hus, de kan börja brinna. Så nu har jag två kvar.
Alla har ändå inte pysslat hus. Victor har byggt en krigarvärld bestående av en palm, en bambustuga, några kanoner och en vulkan. Jonathan har låtit lådan förvandlas till ett akvarium, komplett med en simmande haj.
I slutet av veckan får barnen ta hem sina alster. Sedan börjar eftis följande projekt. 

Det är Dagens nyheter som i en sort uppslagen artikel på tre sidor redogör för hur den nya rektorn Margret Benedikz väcker en våg av protester med sin nya pedagogik.

Benedikz vill modernisera verksamheten vid skolan. Elevhem ska stängas, de så kallade hemföräldrarna ska avskedas och så ska det bli mer umgänge mellan pojkar och flickor, allt för att eleverna ska kunna "utveckla sin sociala kompetens" i en mer likställd miljö, som DN skriver.

Planerna får en del elever och föräldrar som värnar om skolans tradition att gå i taket. Bland annat har en Facebook-sida, som redan samlat nästa 2400 medlemmar, startats i protest mot planerna.

Också filmstjärnan Dolph Lundgren, som har sin dotter i skolan, har blandat sig i bråket. Enligt DN har han mejlat rektorn och gjort klart att dottern skulle ha kunnat välja mellan flera framstående skolor, men valde Sigtuna bland annat för den "varma hemmiljöns skull".

Någon förälder har också reagerat starkt mot att könen ska blandas allt mer och en kallar rektorns förslag för "ren vänsterretorik".

– Hon skrev sådant som: riv strukturerna! Det var feministiska ordval. Tvärtom tror jag att det finns en fördel i att hålla könen åtskilda på hemmen. Då slipper tjejer sminka upp sig till middagen och grabbarna slipper spela balla under frukosten. Lugnare för alla, säger föräldern Richard Björklund till DN.

Många kända svenskar har gått i Sigtuna Humanistiska Läroverket, bland dem den nuvarande kungen, Carl XVI Gustaf, Olof Palme och medlemmar i Wallenbergs familj.

I höstas och i vinter har det varit mycket skriverier om ett annat riksinternat, Lundsberg i Värmland, efter ett uppmärksammat fall av misshandel med ett hett strykjärn. Också Sigtuna har haft fall av misshandel och påstådda sextrakasserier, enligt DN.

Beslutet att lägga ner Gammelbacka skola om två år fick rektor Anders Vikström att fundera över sitt eget jobb och sin framtid.
– Jag trivs verkligt bra som rektor, med kombinationen av att vara personalchef och ändå få vara tillsammans med barnen i klassrummet. Därför har jag hållit ögonen öppna efter lediga rektorsjobb, säger han.
Vikström hittade en annons, sökte och valdes bland sex sökande till innehavare av en helt ny tjänst i Vanda. Han blir rektor för både Dickursby skola med 150 elever och för Kyrkoby skola med omkring 50 elever. Dickursby skola är en splitterny skola medan Kyrkoby skola är Finlands äldsta skola som ännu är i bruk.
– Jag får två ytterligheter, och ser fram emot den nya utmaningen, säger Vikström som redan träffat lärare och elever i sina nya skolor.
I fredags berättade han nyheten för den egna skolans elever och föräldrar.
– Jag meddelade barnen först, på morgonsamlingen. Det är de som är viktigast.
Vemodigt
Anders Vikström började jobba vid Gammelbacka skola för 22 år sedan, som klasslärare. Han har varit skolan trogen sedan dess, med undantag av åtta år då han var tjänstledig och tillsammans med sin familj bodde och jobbade i Venezuela. För tio år sedan kom han tillbaka till Gammelbacka och de senaste åtta åren har han varit rektor.
– Det är den enda skola jag jobbat vid, konstaterar han.
Det är också med vemod han lämnar sin skola.
– Lite känns det som om jag lämnar kolleger och elever i sticket när jag slutar innan skolan stänger, men de kommer att klara det bra. Jag har tyckt så bra om att jobba i Gammelbacka skola. Det är en tillräckligt stor skola för att man skall kunna göra allt möjligt och utnyttja lärarresurser, men ändå inte för stor.
De nya skolorna håller ungefär samma storleksklass. Det är en bra miljö att gå i skola i, tycker Vikström.
– En elev som vantrivs i skolan lär sig ingenting. Därför är det viktigast att hjälpa dem att utvecklas och att trivas.
Visst var det stängningsbeslutet som gjorde att Vikström började se sig om efter alternativa jobb, men också hans familjesituation gör det nu möjligt att söka ett jobb som gör att pappa är mera borta.
– Mina barn är 16, 14 och 10 år gamla och det finns inte samma behov av pappa för vardagen som det fanns tidigare.
– Jag känner absolut ingen bitterhet mot Borgå stad för att Gammelbacka skola dras in. Jag har sagt länge att någonting måste göras. Nu är beslutet fattat och nu lever vi efter det. Det blir säkert bra för våra elever
i deras nya skola också, säger han.
Ny rektor
Rektorstjänsten i Gammelbacka är en klasslärartjänst med rektorsuppgifter och den kommer att skötas av Johan Öhberg, tidigare rektor i Sannäs skola, under de två sista läs­åren. Utbildningsdirektör Rikard Lindström konstaterar att det är en bra lösning som situationen är nu.
– Johan Öhberg utsågs 1 mars till planeringsansvarig för den nya skolan som ska byggas och där också eleverna i Gammelbacka skola kommer att gå när deras nuvarande skola stänger. Från och med den 1 augusti blir han också rektor i Gammelbacka skola, säger Lindström.
Exakt hur lärartjänsterna fördelar sig då den nya skolan tas i bruk är oklart, och därför lediganslås inga tjänster inom det svenska utbildningsväsendet innan dess. Om det behövs anställs lärare för längre vikariat.
– Johan Öhbergs efterträdare i Sannäs söker vi internt bland våra egna anställda, säger Rikard Lindström

Jobbigt. Tungt. Orättvist. Så reagerar några skolpolitiker på kravet att spara inom bildningen.

På torsdagen skrev VN om bildningsdirektör Robert Nyman som tycker det är dags att diskutera vad Raseborg vill med sina två svenska gymnasier.

Bakgrunden är att både staten och staden ska skära ner sitt stöd till skolorna, samtidigt som Ekenäs gymnasiums rektor Marianne Pärnänen fått ett nytt jobb i Åbo.

- Det är vårt ansvar att granska alla lösningar, även om de känns jobbiga, säger bildningsnämndens ordförande Filip Björklöf (SFP).

Han hoppas gymnasierna i Ekenäs och Karis inte behöver slås ihop. Båda är bra skolor. Dessutom undervisar en del lärare både på ortens gymnasium och högstadium.

- Jag vill gärna se en utredning.

Krävs ett stort hus

Ekenäs gymnasium ska flytta till Axxells nuvarande utrymmen på Raseborgsvägen. I teorin ryms de två gymnasiernas elever där.

Björklöf känner inte till någon motsvarande fastighet i Karis som kan rymma 340 gymnasister.

- Det krävs en ganska stor byggnad. Man kan inte stoppa dem i en källare.

Han håller med Robert Nyman om att det skulle vara bra att öppna upp diskussionen i ett tidigt skede.

Just nu vet Björklöf inte hur mycket bildningen måste spara nästa år. Stadens samarbetsförhandlingar pågår till slutet av nästa månad. De är inte offentliga förrän de är avslutade.

Budet har varit nedskärningar på 100 årsverken. Bildningen har två stora kostnader, nämligen personal och fastigheter.

- Viktigast är att undervisningen är så bra som möjligt. Hellre färre byggnader och kvalitativ undervisning. Men i praktiken är lösningarna besvärliga, säger Björklöf.

Känns inte rättvist

Risto Räty (SDP) är riktigt upprörd. Bildningsnämndens vice ordförande har nyss via media fått höra att två finska lågstadier kan vara i vågskålen. Igen.

- Det här känns inte rättvist. Man har just betonat att Raseborg ska vara barnvänligt. Bildningen gick rejält under budget i fjol. Dessutom har flera skolor stängts under tidigare år, säger han.

Räty tycker att nedskärningarna inte kan följa en strikt matematisk modell, där bildningen står för 40 procent eftersom den har 40 procent av stadens personal.

Han är i alla fall beredd att fundera på gymnasiernas framtid.

- Tanken är värd att diskutera, men jag vill höra de berörda parterna, som till exempel rektorerna. Vi måste syna alla kort.

Räty minns höstens hetsiga diskussioner om skolstängningar och manar till besinning. Besluten ska inte hetsas fram. Kommunen går inte i konkurs i morgon.

Skona de små

En annan finskspråkig politiker är Tanja Konttinen (Gröna). Hon tycker det är bättre att rikta nedskärningar mot äldre elever. De har bättre möjligheter att resa en lite längre väg än vad lågstadiets elever har.

- Men jag vill varken säga jo eller nej i det här läget. Jag förstår att man måste försöka spara. Vi borde föra en större diskussion om strukturer och vilka tjänster kommunen vill ha.

På frågan om hon skulle skära i kostnader för fastigheter eller personal kontrar hon:

- Vilken hemsk fråga. Får jag låta bli att svara? Svarar jag fastigheter låter det som om jag är för att stänga skolor. Svarar jag personal låter det som om jag vill gå åt lärarna.

I Västnyland finns många småproducenter av allt från bröd till glass. Men kontakten mellan producenter och konsumenter kunde fungera bättre.

Localfood.fiär Noviastudenten Janica Söderlunds examensarbete. Hon studerar till grafisk designer. Hon vill att sajten ska vara en knutpunkt där konsumenten kan hitta sin producent.
– Eftersom lokalt producerad mat för tillfället är på tapeten valde jag att bygga upp en webbplats där jag ville samla lokala matproducenter på ett och samma ställe. För att göra det lättare för användaren att hitta alla och därifrån hitta till producenternas egna webbplatser, säger Janica Söderlund i ett pressmeddelande.

På webbplatsen kommer besökaren att hitta korta intervjuer med olika producenter i regionen. I samband med artiklarna finns bilder, recept, information för besökare och information om var produkterna säljs. Intervjuerna har Söderlund gjort i samarbete med journalisten Simon Karlsson.

Förutom intervjuer med producenter kommer det även finnas information om tidigare och kommande evenemang relaterade till lokalt producerad mat på sidan.
Bakom projektet står också en arbetsgrupp bestående av Nils-Gustav Höglund, Ann-Louise Erlund, Stig Hoffstedt och Ulrika Grönvik.

Gänget bakom Localfood är alltid intresserat av nya producenter som kan presenteras på webbplatsen. Vill du få synlighet på sajten kan du ta kontakt på adressen info@localfood.fi för mera information.

– Vi kunde inte ana att det var vi som skulle få de flesta poängen, säger en omtumlad Christina Lönnholm några minuter efter det att årets segrare i skolmatstävlingen har korats.

– Vi är alldeles överlyckliga!

Segern firas först i kväll med en gemensam middag tillsammans med de övriga fyra skolkökslagen.

Och i juni bär det av till Bryssel, på segerresa.

– Programmet i Bryssel vet jag ingenting om ännu, säger Lönnholm. Men det blir säkert en fin resa.

Totalt fem lag, från skolor i Sibbo, Åbo, Björneborg, Kotka och Korsholm hade via en semifinal valts ut till finalen i Mässcentrum. Där fick de under publikens och många kamerors ögon laga mat från grunden. Tre olika maträtter skulle det bli, en soppa, en vegetarisk måltid och en rätt med kött eller fisk.

Söderkullas skolkök tog hem segern med morotspurésoppa med en råg- och havresemla, en grönsaksrisotto och broilerklubbor med klyftpotatis, sallad och svartvinbärssylt. 

Varje kök hade sitt eget domarteam, bestående av åtta personer, som avsmakade maten och betygsatte alla olika detaljer.

Efter morotssoppan gav Margit Kiisk vid Söderkulla-bordet följande utlåtande:

– Semlan var god, den både doftade och smakade gott, salladen var också bra, inte alls torr. Soppan var smaklig, speciellt tyckte jag om den goda dragonsmaken. 

– Visst känns det frustrerande. Det här är nu tredje gången ett liknande hot hänger över skolan. Under hela den tid vår äldre pojke gått i skolan har det funnits ett hot mot den.

Åminneforsbon Anna Kyander säger att hon börjar känna sig irriterad över den ständigt underliggande fientliga stämningen mot skolorna i Raseborg.

Hennes äldre son Pessi Kyander går på femte klass i Klinkbacka skola i Pojo, som tidigare varit på fallrepet. Yngre sonen Miika Kyander går i samma skola i årskurs tre.

Något formellt mot skolan finns inte den här gången, men en diskussion har tagit fart om vilka återverkningar sparkraven och samarbetsförhandlingarna inom Raseborg kan ha på skolnätet.

I Pojo är föräldrarna redan i gång och vill mota Olle i grind genom en öppen diskussion.

– Vi agerar i förebyggande syfte. Vi vill lita på att beslutsfattarna håller fast vid sitt tidigare beslut att inte röra skolorna, säger Juha Sääski, Anna Kyanders man, som också oroar sig över vilken påverkan de ständiga skoldiskussionerna har på barnen.

– Skolorna är medelpunkten i barnens värld. Det är den vi hotar att rubba varje gång vi talar om att stänga skolor.

Även om sparåtgärderna inte skulle leda till att skolor tvingas stänga påverkar de stämningen och arbetet i skolorna på ett negativt sätt, säger Anna Kyander.

Samlar krafterna

Hem och skolaföreningen för Klinkbacka skola, Pinjaisten koti- ja kouluyhdistys, har tagit initiativ till ett möte om sparkraven inom Raseborg och skolornas framtid i staden. Det hålls onsdagen den 26 mars i Klinkbacka skola. Inbjudna är traktens föräldraföreningar och byföreningar.

– Alla som är intresserade är välkomna, säger Riina Vuokko som leder Klinkbacka skolas hem och skolaförening.

– Syftet är att samla krafterna och få alla att dra åt samma håll.

– Det har påvisats flera gånger att staden inte sparar genom att stänga små skolor, säger Riina Vuokko som vill leva i hoppet att de kommande sparåtgärderna inte leder till någon skolslakt.

– Men jag befarar det värsta.

Mejl till massmedia

I torsdags skickade stadens bildningsdirektör Robert Nyman tillsammans med undervisningschefen Jukka Hautaviita ett mejl till massmedierna i regionen i vilket understryks att det inte finns något förslag om skolstängningar och att förändringar i skolnätet alltid tas upp i bildningsnämnden. De understryker också att det inom ramen för samarbetsförhandlingarna inte tas beslut om skolornas framtid.

Ytterligare skriver de att innehållet i samarbetsförhandlingarna inte är offentligt innan ett resultat nåtts.

Mejlet skickades med anledning av en artikel i Etelä-Uusimaa i vilken hävdas att det inom skolsektorn lyfts fram förslag bland annat om att stänga skolorna i Fiskars och Klinkbacka, att flytta de äldre eleverna från Hakarinne skola till finska högstadiet i Karis och att slå ihop de svenska gymnasierna i Ekenäs och Karis.

Ropen skallar i snöslasket utanför Riksdagshuset: Erikoisuus! Tulevaisuus! (Specialisering! Framtid!). Ett hundratal gymnasister från specialgymnasier runtom i Helsingfors har samlats för att demonstrera sin oro inför de sparkrav som regeringen planerar för gymnasieutbildningen. Elevinitiativet kommer från Kallion ilmaisutaidon lukio och baserar sig på en verklig oro: fram till 2017 ska Finlands samtliga gymnasier ha sparat in 170–200 miljoner. Bara för 2013 innebär det här en nedskärning på 25–30 procent. I ett pressmeddelande skriver Finlands gymnasieförbund att sparplanerna saknar motstycke. Man frågar sig hur minskade resurser ska kunna säkra en kvalitativ och modern gymnasieutbildning.

Utanför Riksdagshuset står Akseli Alfström, 17, tillsammans med sina kompisar från Tölö specialiseringsgymnasium. Han går inriktningen humanekologi och är orolig över hur specialgymnasierna ska klara sig när regeringens planer ska förverkligas.

– Jag är här för att stå upp för vår skola. Vi tror på att specialgymnasierna behövs och att de ger oss rätt färdigheter för vårt fortsatta liv.

Han säger att han är rädd för att regeringens planer på besparingar gör det omöjligt för små specialgymnasier som det i Tölö att i fortsättningen erbjuda specialkurser, till exempel i språk.

– Hur ska man kunna motivera specialgymnasiernas existens om man inte kan upprätthålla dem?

Oron bland eleverna ute i regnet syns även hos Finlands gymnasieförbund. Ordföranden Otto Ahoniemi kräver att sparkraven tas tillbaka eftersom de äventyrar möjligheten att utveckla gymnasieutbildningen inför framtiden.

– Skolpolitikens mål måste vara kristallklara, inte uppsatta i närsynt dimma.

Bruno Ekman, 19, går inriktningen för musik vid Tölö specialiseringsgymnasium och demonstrerar även han.

– Jag är här för att försvara rätten till valfri gymnasieutbildning för alla. Dessutom bör konstintresserade få en reell chans att utbilda sig inom genren redan på gymnasienivå. Om finansieringen försvinner leder det sannolikt till att timresursen blir mindre. Det får inte hända.

Konceptet är enkelt och bygger på självbetjäningsprincipen: studenten anmäler sig till en tentamen, går till ett tentamensakvarium och skriver tentamen på en dator under kameraövervakning. Examinatorn korrigerar sedan texten och har samtidigt tillgång till videoinspelningen.

– Vi vill erbjuda mer flexibilitet i studierna. Ibland finns det bara fem kursböcker för femtio studenter, så studenterna tvingas köa. Och så finns det sådana som inte kan närvara vid det vanliga tentamenstillfället, säger Anni Rytkönen, specialist i nätpedagogik vid Helsingfors universitet.

När studierna blir flexiblare kan studenterna också utexamineras snabbare.

På Helsingfors universitet har det gått att skriva tentamina så här i närmare tio år, men nu testas systemet i större skala genom ett nytt tentamensakvarium med sexton datorer på Porthania vid centrumcampus.

Studenten uppskattar lugnet

Också på Svenska handelshögskolan prövar man sedan i höst konceptet. I framtiden vill man att mognadsproven vid högskolan skrivs helt och hållet på tentamensdatorerna, berättar ledande studiekoordinator Johanna Lepola.

Det är studenterna som önskat att tentamensskrivandet ska bli flexib­lare. På Helsingfors universitet prövade geografistudenten Juho Liski på systemet på campus i Vik för två år sedan.

– Det var en helt bra upplevelse. Det är skönt att få skriva i lugn och ro och behändigt att skriva på dator, säger Liski.

Helt utan bekymmer gick inte tentamenstillfället. Av misstag stängde han av svarsblanketten på datorn, vilket gjorde att han fick kalla på hjälp.

Eventuella tekniska problem är, enligt honom, kruxet med e-tentamina av den här typen. Trots att Liski är positivt inställd till tentamensakvarier önskar han också fler muntliga tentamina, som var vanliga i Köpenhamn där han nyligen var på utbyte.

– Det borde absolut finnas fler sådana. Då övar man också upp sin växelverkan med människor och sin förmåga att uppträda.

Tiotusentals i Tammerfors

I Finland är Tammerfors universitet en föregångare på e-tentamensfronten. Det finns femtio datorer för ändamålet och under de senaste åren har användningen ökat kraftigt. I fjol skrevs redan över tiotusen tentamina i akvarierna.

– En lärare har sagt att när man väl börjat använda systemet vill man inte frångå det, säger Mikko Markkola, direktör på studentservicen vid Tammerfors universitet.

Att e-tentamina och tentamensakvarier är på gång märks inte minst i att en ny och mångsidigare programvara skapas för tillfället. Det är det statsägda IT-centret för vetenskap, CSC, som driver projektet. Tio högskolor, bland dem Helsingfors universitet, Hanken och Åbo Akademi, står för finansieringen.

Till exempel ska det bli möjligt att rita bilder eller skriva formler i programmet. Också hemtentamina, där studenten skriver texten på sin egen dator, ska bli lättare att ordna. I dem handlar det mer om att tillämpa kunskap än om att kunna utantill.

En första version av det nya programmet väntas redan i maj. Sedan ska det testas för att börja användas på hösten.

Inga toabesök

• En elektronisk tentamen kan göras antingen i ett så kallat tentamensakvarium eller som hemtentamen.
• I ett tentamensakvarium väljs tentamensfrågorna slumpvis ur en frågebank som examinatorn skapat på förhand.
• I akvariet finns kameror som övervakar studenten. Läraren som granskar tentamen har tillgång till inspelningen.
• Toalettbesök under tentamen är i allmänhet inte tillåtna. Jackor och väskor ska lämnas utanför, och kladdpapper får inte användas.
• 300–400 studenter har årligen använt tentamensakvarierna vid Helsingfors universitet de senaste åren.
• Nästan 11 000 tentamina skrevs i tentamensakvarierna på Tammerfors universitet 2013.

Han uppmanar Utbildningsstyrelsen att se över sina direktiv till skolorna då det gäller traditionella och religiösa fester.

Enligt honom är de religiösa tillställningar som skolorna anordnar i sin nuvarande form problematiska mot bakgrunden av den offentliga maktens skyldighet att främja opartiskhet och religionsfrihet samt jämställdhet.
Han tog tag i frågan efter ett klagomål.

Religionsundervisning är obligatorisk för dem som hör till kyrkan.

– Däremot är sådan verksamhet som är att betrakta som religionsutövning, till exempel morgonandakter och julkyrka, i skolan frivillig för alla oberoende av om barnet hör till kyrkan eller inte. Även om deltagandet i religiösa tillställningar skulle vara frivilligt, kan omständigheterna i sin helhet leda till att valet är skenbart, säger Puumalainen i ett pressmeddelande.

Tremannateamet från Söderkulla skolkök vann på fredag tävlingen om bästa skolmaten i Mässcentrum i Helsingfors.

– Vi kunde inte ana att det var vi som skulle få de flesta poängen, säger en omtumlad Christina Lönnholm några minuter efter det att årets segrare i skolmatstävlingen har korats.

– Vi är alldeles överlyckliga!

– Förekomsten av könssjukdomar har inte minskat. De unga behöver information på många olika sätt, säger TuijaRinkinen, chef för ungas sexualhälsa på befolkningsförbundet Väestöliitto som lanserar kampanjen Kumita.

En enkätundersökning till åttor och nior visar att var femte inte använde preventivmedel under det senaste samlaget. Hälften av de finländska 17-åringarna har haft samlag.

– Man har glömt skaffa kondom, glömt använda den, man täcks varken köpa eller använda eller så har försäljaren inte sålt kondomer till en, ja, vi har faktiskt exempel på det också, säger MiilaHalonen, sakkunnigläkare på Väestöliitto.

– Och en del spelar rysk rulett. Då inget hände senast testar man om den goda lyckan bär också nästa gång.

Kondomens image behöver helt enkelt förstärkas.

Kampanjen finns på Facebook och Instagram – där de unga också rör sig. Det finns en app med ett upplysande rollspel och ett internetspel som kräver snabba fingrar, men också ger lite upplysning vid sidan om.

Spelet lanseras i dagarna på svenska, appen då finansieringen är ordnad.

I höst börjar 60 000 kondomer delas ut till elever i åttan. Det välkomnas i många skolor. Det är helt enkelt ont om gratis kondomer i Finland, menar Tuija Rinkinen.

Också SussÅhman, sakkunnig i sexuell hälsa vid Folkhälsan, menar att tillgången till kondomer är rätt dålig. Hon besöker Studio HBL.

Så här marknadsför hon kondomen för en tonåring.

– Jag tror att ungdomar tänker mest på att inte bli gravida, det är den stora paniken. Könssjukdomar känns för många som att det angår någon annan. Jag för också fram sådant som att det är väldigt bra att använda kondom om killen är rädd för att han ska få en väldigt tidig utlösning – det är argument som går bättre hem.

Hon menar att också föräldrarna har ett ansvar i att ge sexualupplysning. Men man ska inte vänta med att servera hela paketet på en gång då barnet är tonåring, utan börja i små doser – redan på BB.

Se och hör hennes motiveringar i videon!

De har kommit till för att någon har varit genial med ord, musik och bilder. Och så har sångerna rotat sig, blivit älskad tradition och gett mening åt årets växlingar.

Därför verkar det inte vara alldeles lätt att rättvist, mångkulturellt, demokratiskt och med hänsyn till traditioner hitta ett musikstycke som ersätter Den blomstertid som allmän säsongsmelodi.

Biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen har i ett utlåtande uppmanat Utbildningsstyrelsen att se över bestämmelserna för vilka religiösa inslag som får förekomma som allmänna inslag vid skolornas högtider.

Sånger som Nu tändas tusen juleljus eller En vänlig grönskas rika dräkt kan därigenom komma att höra till dem som inte längre sjungs i skolan, utan ersätts av andra vinter- och sommarvisor.

Man skulle önska att biträdande justitiekanslern åtminstone på hobbybasis var lite gitarrknäppare eller weekendpoet. Då kunde han kanske i all enkelhet säga vad en sommarhymn eller en catchig skolavslutningsrefräng borde innehålla.

Men det är ju inte hans roll som en ledande jurist.

Vackra och näpna alternativ finns naturligtvis. I det svenska språkrummet är Idas sommarvisa Du ska inte tro det blir sommar den nya, mest utbredda oreligiösa sommarsången.

Men också den innehåller mycket som invandrade barn från Somalia, Syrien eller Burma knappast känner igen sig i heller – som kohage, smultron eller myggor som svalorna tar.

Lika utanför är de i den sången som när man sjunger om Gud, om inte ännu mer.

Det religionslösa samhället är inte heller neutralt eller fritt från värderingar. Det har bara andra och nyare myter om vad som är vackert, önskvärt och gott.

Vi kan ersätta Den blomstertids vagt kristet färgade naturlyrik med Astrid Lindgrens gosiga och varma mytologi, men också den är lika främmande för många som någonting annat.

Men hur som helst är det viktigt att sträva efter att vara opartisk. Många barn växer upp utan, eller med någon helt annan religion än den kristna. Också de har rätt att känna att samhällsapparaten, också dess riter och fester, är till också för dem.

Den vikande folkkyrkan verkar ibland häpnas över att det faktiskt finns människor som frågar sig varför man måste sjunga om Gud bara för att någon har tagit studenten.

Biskop Björn Vikström hör ändå till dem som öppet verkar acceptera en del av kyrkans återtåg från områden där det förr var självklart att den hade sin plats på första stolsraden.

Vigslarna behöver inte ske i kyrkan, har han sagt. Man kan gå till kyrkan och låta välsigna dem efteråt, när civilsamhället har gjort det juridiska pappersarbetet.

Om det religiösa innehållet inte ingår i skolornas standardrepertoar, så behöver det ju inte nödvändigtvis betyda någon förlust för kyrkan.

Tvärtom verkar det ju finnas en marknad för att den som vill fira att sommaren, friheten eller vuxenlivet har börjat kan gå till kyrkan och sjunga Den blomstertid där i stället. De vackraste julsångerna och Hosianna är ju redan där. Ofta för rätt så fulla hus dessutom.

Orsaken är regeringens planer att i fortsättningen inkludera skolgångsbiträden i förhållandet mellan lärare och elever.

Samtidigt minskas statsandelarna för höjningen av den grundläggande utbildningens kvalitet med 57 miljoner euro, meddelar OAJ.

Organisationen kräver att de återstående statsandelarna används till att minska klasstorlekarna.

Staden måste bli attraktivare. Vi måste locka familjer att flytta hit. Ingen flyttar hit då här inte finns några jobb, och nya jobb skapas inte då här inte finns arbetskraft, paradox. En barnfamilj lockas till staden om vi har det bästa att erbjuda barnen. Kunskap är makt. Motorvägen gör det smidigt att pendla.

Vi som bor här vet inte hur bra vi har det. En förälder konstaterade förvånat att systersonen i Tammerfors inte hade utretts av Senso i förskolan, hur är det möjligt? För att de inte har ett Sensomotoriskt center i Tammerfors. Vi är de enda, Lovisa är unikt - en marknadsföringspärla.

Stadens välkändhet ökar och Lovisa anses vara en god boendeort. Det är ingen utopi utan ett nyckelmål i stadens verksamhetsplaner. Vidare mål: vi ska effektivera marknadsföringen för att uppnå en positiv invånarutveckling.  Vi ska upprätthålla och vidareutveckla en barnvänlig stadsbild. Vi ska ha fungerande och kvalitativt goda tjänster för barnfamiljer som lockar nya invånare till staden.

Ungdomen mår dåligt. Nyckelmål: satsa på tidigt ingripande, att förebygga marginalisering av ungdomar, att främja barns och ungdomars hälsa och välfärd samt att förebygga problem. Så bra det skulle vara att kunna erbjuda en unik tjänst som Senso.
Man kan utveckla näringslivet, turismen och sysselsättningen, men flyttar barnfamiljen hit?

Varför inte marknadsföra de unika resurserna vi har. Lovisa vill vara bäst i landet på att ge barnen de bästa förutsättningarna för ett gott liv.

Varför inte marknadsföra Lovisa som den välfärdsstad den kunde vara? Vi har de bästa kommunala resurserna för barn, ungdomar, vuxna och seniorer. Tredje sektorn är fantastisk.

I Lovisa erbjuder vi de allra bästa förutsättningarna för ett lyckligt liv - från början till slut.

I Lovisa får alla skolbarn sensomotoriskt stöd och terapi - det är inte lagstadgat, men vi förstår hur viktigt det är för att barnen ska ha likadana förutsättningar i studielivet.

Lovisa vet att en stark självkänsla, individuellt kunnande och en bred allmänbildning är de verktyg som behövs för att klara olika livssituationer som förutsätts av varje medborgare. Det står skrivet på stadens hemsidor och det måste ju stämma.

Tänk om Lovisa är staden där den starka självkänslan byggs redan i grundskolan, där alla lär sig på lika villkor, ingen stämplas som underpresterare och ungomsarbetslösheten är ett minne blott.

Om kunskap är makt så vore det mäktigt värre att satsa på den expertis som finns här. Ingen annanstans i Finland finns det sensomotorisk verksamhet i kommunalt regi. Om Senso, i stället för att avvecklas, marknadsförs internationellt som landets, varför inte Nordens, överlägset bästa institut för sensomotorisk terapi och utbildning händer bara bra saker för Lovisas rykte och utveckling.

Kurböleborna Bettina Lindfors och Pamela Westerlund är engagerade i utvecklingen av Vessö på flera sätt. Bettina Lindfors är småbarnsförälder, ordförande för föräldraföreningen för Bjurböle daghem och företagare. Pamela Westerlund är egenföretagare och också en av dem som på ett aktivt sätt har arbetat för att Vessö har fått optisk fiber.
De tycker att det är bra att det görs program för byarna, men det hoppas att de beslut som politikerna senare ska fatta är genomtänkta och framför allt sådana att de bär också in i framtiden. Det sämsta är kortsiktiga lösningar.
– Här finns en hel massa skattebetalare. Här finns av tradition många jordbrukare, men också en mängd företag som håller landsbygden levande.
Pamela Westerlund säger att den infrastruktur för snabbt bredband som Vessönet har byggt upp också gynnar företagandet på ön. Det har bland annat lett till att till exempel företagare inom it- och mediebranschen har kunnat välja Vessö som bas för sitt företagande.
Knutpunkt
De talar båda för en lösning som för samman dagvård och de södra delarnas svenskspråkiga skola i Bjurböle. Den plats där daghemmet i dag finns ligger på rätt plats invid landsvägen till Borgå och är knutpunkt för området Bjurböle, Seitlax, Grännäs, Vålax, Vessö och Kråkö.
Ett av de alternativ som staden låter utreda är ett bildningscenter i Ebbo. Pamela Westerlund påminner om att för Vessöborna blir det lika långt att köra direkt till centrum som till Ebbo.
Allra helst skulle de vilja se ett bildningscenter för båda språkgrupperna i Bjurböle. Men en sådan lösning hör inte till dem som utreds för tillfället. I dag är situationen den att finska barn från Vessö och Kråkö går i skola i Keskuskoulu.
– Men oberoende av om man väljer att bygga nytt eller renovera handlar det om 19–20 miljoner för att förverkliga lösningen. Därför är en långsiktig lösning så viktig. En nollösning där inget görs, är utesluten. Något måste göras, säger Bettina Lindfors.
Föräldraföreningen vill att det också i framtiden ska finnas ett daghem i Bjurböle, antingen som en fristående enhet eller som en del av ett bildningscenter. Daghemmet i Bjurböle är svenskspråkigt och har i dag 55 barn från Kråkö och Vessö. Daghemmet kan inte ta emot alla som söker sig dit. Daghemmet i Ebbo är tvåspråkigt och har 45 barn.
Delgeneralplan
Ett nytt center kan också ge trakten andra fördelar. En av dem är att de äldre som i dag åker till Äppelbacken för att äta i stället kunde luncha på centret. På kvällar kunde huset användas för andra ändamål, som kultur eller sport.
I strukturprogrammet för byarna betecknas Vessö som bra landsbygd och som ett område där utvecklingen sker i lugn takt. Tanken är att arbetet med delgeneralplanen ska börja 2020.
Bettina Lindfors undrar vad som ska hända fram till dess att delgeneralplanen är klar.
– Vi vill erbjuda tjänster om vi bara visste vad som är värt att satsa på.
Pamela Westerlund påpekar att den åldersgrupp som drabbats hårdast av Borgå stads åtgärder är barn i åldern 7–18 år. Hon tänker på skolor, skolskjutsar, kollektivtrafik och aktiviteter för ungdomar.
Åsidosatta
Annika Isaksson på Kråkö tycker att det är konstigt att ett stort område som Vessö och Kråkö med en befolkning som växer inte beaktas i byprogrammet.
– Vi känner oss åsidosatta.
Samtidigt undrar hon om prioriteringarna i byprogrammet också betyder att medborgarinstitutet upphör med sina kurser på Sjötorp och om biblioteksbussen slutar köra.
– För några år sedan fanns här till och med butiksbil. Det skulle vara synd om allt försvinner.
Hon är aktiv inom föräldraföreningen för Bjurböle daghem. Ett av barnen går i Kråkö skola.
– Daghemmet faller ihop, men det ligger på en härlig plats. Jag hör till dem som tycker att man ska skapa ett center för daghem och skola i Bjurböle. All trafik går förbi Bjurböle.
Annika Isaksson arbetar i Ebbo och om daghemmet stängs skulle hon bli tvungen att köra barnet till daghem i Borgå och sedan till Ebbo. Så långt som till en nedläggning av Kråkö skola vill hon inte tänka.
– Det finns så många frågor. Man måste ta en dag i sänder och vi har tänkt kämpa.

Novia och Vasa Universitet har undertecknat ett avtal om att ansluta Novias bibliotek till vetenskapsbiblioteket Tritonia.
– Målsättningen är att garantera högklassig biblioteksservice för högskolestuderande, forskare och personal på Novias samtliga verksamhetsorter, säger Novias prorektor Birgitta Forsström.

Genom avtalet ansluts Novias bibliotek i Åbo till Tritonia från och med hösten 1.8.2014. Om bibliotekssamarbetet mellan Novia och Raseborgs stad avtalas i ett skilt avtal.

Personalen vid Novias bibliotek i Åbo och personal vid Raseborgs stadsbibliotek som är anställd av Novia kvarstår i tidigare anställningsförhållande. Med avseende på arbetsledning är personalen underställd Tritonias direktör. Personalen bör kunna betjäna kunder på svenska, finska och engelska.
– Övergången påverkar inte Novias sambibliotek med Raseborgs stad, biblioteket fortsätter som vanligt, säger Gunilla Jansson, Novias bibliotekschef.

Hon berättar att anslutningen till Tritonia innebär att Novias bibliotek övergår till samma lånesystem som alla universitet och högskolor i Finland använder.
– Det betyder att vi kan hänga med i den nationella utvecklingen, säger Gunilla Jansson.

Från och med i år kommer yrkeshögskolan Novias utbildning inom Naturbruk och miljö att få ett årligt ekonomiskt stöd på 200 000 euro. Bakom stödet, som åtminstone kommer att betalas ut i fem år framöver, står Stiftelsen Finlandssvenska jordfonden, Föreningen Konstsamfundet samt Utbildningsstiftelsen Sydväst.

Eva Sandberg-Kilpi, Novias enhetschef i Raseborg, är mycket nöjd över de möjligheter som understödet ger utbildningen.

– Vi är väldigt tacksamma. Det innebär en möjlighet att kunna upprätthålla och utveckla undervisningen, fortsätta med den kontakt vi har med olika organisationer och andra yrkeshögskolor både i Finland och utomlands och även upprätta nya kontakter. Dessutom kommer vi också att kunna satsa på att marknadsföra utbildningen bättre, säger Sandberg-Kilpi.

Kontakt med arbetslivet

En annan aspekt som gynnas av större tillgångar är möjligheten för studerandena att bekanta sig med arbetslivet innan de utexamineras. Något som redan är en stor del av den nuvarande utbildningen.

– Det är väldigt viktigt att ha en bra dialog mellan skolan och arbetslivet. Den dialogen kommer vi att kunna fortsätta med och investera mera i, säger Sandberg-Kilpi

– Personal från Nylands Svenska Lantbrukssällskap och andra expertorganisationer inom branschen fungerar som timlärare vilket bland annat ger studerandena en inblick i hur deras jobb kan se ut . Via organisationerna får de också potentiella praktikplatser.

Utbildning utan like

Vid naturbruksutbildningen studerar man landskapsplanering, lantbruksnäring, miljöplanering, trädgårdsnäring eller skogsbruk. Vissa inriktningar lockar fler sökande än andra, men Sandberg-Kilpi tycker att utbildningen överlag kunde få in flera ansökningar.

– Landskapsplanering, miljöplanering och trädgårdsnäring hör till de mindre populära utbildningarna.  Jag hoppas det är fler sökande i år.

– Arbetsutsikterna för de som studerar vid naturbruksutbildningen är dessutom mycket goda. Efterfrågan på arbetsmarknaden är stor.

Enligt Sandberg-Kilpi finns det dessutom många faktorer som gör Raseborg till ett ypperligt ställe för att studera Naturbruk och miljö.

– Vi har så fina områden för fältundervisning som stora skogsområden och Tvärminne zoologiska station.

Dessutom finns det något som gör yrkeshögskolan Novia i Raseborg alldeles speciell.

– Att alla inriktningar inom naturbruksutbildningen är samlade under samma tak är unikt i Finland, säger Sandberg-Kilpi.

"Enda stället på svenska"
Några som redan gjort sitt val är Mathias Leham,Victor Lindqvist och Mathias Backlund - alla tre är inne på sitt andra år av skogsbruksstudier.
De trivs med sina studier och är mycket nöjda med de timlärare och sakkunniga inom deras framtida yrke som föreläser i skolan.

– De brukar vara väldigt bra. Vi hade till exempel en man på besök som berättade om avverkning i skärgården vilket var intressant, säger Leham.

Alla av de unga männen har skogsbruk i blodet och är övertygade om att de som vill studera skogsbruk på svenska nog hittar till Novia i Raseborg.

– Jag tror det är det enda stället där man kan studera skogsbruk på svenska, konstaterar Backlund.

Att deras utbildning har fått mera resurser tycker de givetvis är positivt.

– Det är riktigt bra. Mera pengar till oss bara, säger Backlund lite skämtsamt.

Ungdomsparlamentet har ordnats vartannat år sedan 1998. Under dagen fylls Riksdagshuset av skolungdomar som själva får välja vad de vill debattera och diskutera. En del av eleverna är på plats i egenskap av journalister.

I år inleddes dagen med frukost i riksdagens kafé. Det utifrån så stora och ståtliga riksdagshuset kändes inte alltför rymligt när deltagarna trängdes i kafévåningen. Men alla verkade trivas vid det inte så vardagliga frukostbordet.

Efter frukosten började det egentliga programmet. Elevledamöterna fick bekanta sig med de olika utskotten i riksdagen, medan journalisterna hade en frågetimme med riksdagsledamöter.

Eleverna fick också besöka olika utskott och ställa frågor. Natalia Sjöblom och Filemon von Numers hade som högstadieskolan Lönkans representanter turen att få ställa frågor till

Europaparlamentets talman, Martin Schulz, som fanns på plats i stora utskottet. Där behandladesfrämst Europas situation samt krisen i Ukraina.

Journalisternas frågor besvarades av riksdagsledamöterna Tuomo Puumala, Aino-Kaisa Pekonen, Sofia Vikman och Antti Lindtman. Det ställdes många frågor om ekonomi, vilka metoder Finland borde använda för att spara pengar och hur man borde motverka arbetslöshet bland unga. Men det som intresserade mig mest med tanke på framtiden, var frågan om eventuell slopning av den obligatoriska historieundervisningen i gymnasierna. Det visade sig ändå att ledamöterna hade svårt att enas om sitt svar. Samma fråga skulle även senare tas upp i ungdomsparlamentets plenum klockan tolv.

”Påverka redan tidigt”

Journalisternas frågetimme var lyckad. Riksdagsledamöterna var överraskade av hur många bra och aktuella frågor som ställdes. Alla fyra riksdagsledamöterna på plats fick avsluta med fria ord. Tuomo Puumala fick sista ordet och uppmanade ungdomar att redan i tidig ålder försöka påverka och göra Finland till ett bättre land. De andra höll med, och Antti Lindtman påpekade slutligen att han inte kände någon som ångrade att hen försökt påverka.

Ungdomsparlamentets höjdpunkt, frågestunden i plenisalen, drog i gång exakt klockan tolv. Alla elevledamöter visste vad de skulle göra och hur de skulle bete sig, eftersom det hade ordnats en kort övning en dryg timme tidigare. Omkring 20 frågor ställdes, vilka alla besvarades av de ministrar som ärendet berörde. Undervisning och arbetslöshet var två stora teman under frågestunden. Men frågorna var överlag mycket mångsidiga och omfattade många områden. Förutom att ställa dem, fick även elevledamöterna rösta i frågor. Den jämnaste omröstningen skedde i en fråga om man borde slopa vintertiden, och enbart följa sommartid året runt. Då var 83 för och 93 emot förslaget. Men det förekom även ojämna röstningar. Exempelvis röstade 180 ledamöter emot förslaget att slopa den obligatoriska historieundervisningen, medan bara 17 var för det.

Klockan ett var det dags för talmannens mottagning i rikssalen. Det skålades med mjöd och det bjöds på lunch. Efter lunchen hade eleverna möjlighet att träffa politiker i kaféet. De flesta verkade nöjda över dagen när de lämnade Riksdagshuset.
 

Patrik Palmén
Skribenten är elev i högstadieskolan Lönkan och deltog i Ungdomsparlamentet som elevjournalist.