Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 16 | 17 | (Page 18) | 19 | 20 | .... | 28 | newer

    0 0

    Den nya elevvårdslagen skärper behörigheten för skolkuratorer. Lagen kräver att kuratorerna har en yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området. Efter det är en stor del av kuratorerna i Svenskfinland, främst i Österbotten, obehöriga, rapporterar Vasabladet.

    Samtliga av Korsholms svenskspråkiga skolkuratorer har tagit examen i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi, en utbildning som fokuserar på människans utveckling med särskild tyngdpunkt på de första 20 åren. Efter augusti, då den nya elevvårdslagen träder i kraft, är den utbildningen otillräcklig, skriver Vbl.
    Det finns i och för sig ett kryphål. Den som har jobbat som skolkurator i minst två års tid när lagen träder i kraft får fortsätta sköta sina arbetsuppgifter så länge tjänsteförhållandet pågår utan avbrott.
    Men det betyder att när kuratorn byter jobb eller på något sätt ändrar på arbetsavtalet så mister kuratorn behörigheten. 


    0 0
  • 04/08/14--23:00: Sjundeå får fler bussturer
  • Goda nyheter för alla Sjundeåbor som föredrar kollektivtrafik. Från augusti kommer vem som helst att få åka med i skolbussarna. Dessutom får kommunen två nya bussturer från Kyrkslätt och tillbaka.

    Att bo i Sjundeå är svårt om man inte äger en bil. Därför har kommunen ett stort ekologiskt fotavtryck.

    – Det är inte ovanligt att en familj har två, eller rentav tre bilar för att klara logistiken, säger bildningschef Tina Nordman som ansvarar för trafikfrågor i kommunen.

    För att råda bot på det här har kommunen förhandlat med Nylands närings-, trafik- och miljöcentral om att få fler bussturer till kommunen. Och förhandlingarna har gett resultat.

    – Det kommer en morgon- och en eftermiddagstur till. De åker från Kyrkslätt, via Käla, Störsvik och in till kommuncentrumet och tillbaka. De börjar trafikera linjen från augusti, säger Nordman.

    Skolskjutsar för alla

    I augusti börjar också skolskjutsarna köra längs vägarna. Men till skillnad från tidigare år kommer de nu att vara öppna för vem som helst, inte bara skolbarn.

    – Vi kommer att ha två bilar som kör in till kommuncentrumet tidigt, så att man hinner med tåget som går klockan 7.18. Sedan kommer vi att ha flera turer på eftermiddagen när barnen åker hem.

    Nordman poängterar att högsta prioritet ändå är att få alla elever till skolan. I Svenska skolan och finska Aleksis Kiven koulu går sammanlagt 600 elever. Nordman tror ändå inte att det kommer att uppstå en situation när bussen är så full av barn att övriga kommuninvånare inte få plats.

    – Vi tror inte det, eftersom det här systemet ger skolorna möjlighet att börja klockan 8, 9 eller 10. Skolorna i centrum har tidigare alla varit tvungna att börja klockan 9.15, medan Päivärinteen koulu alltid har börjat 8.25. Nu börjar skolorna etappvis, och därför är bussarna inte lika fulla.

    Busskort och kontanter

    Kommunen håller på att utveckla ett busskort, som resenärerna kommer att kunna ladda med exempelvis tio eller tjugo gånger.

    – Det går också att betala med cash, säger Nordman.

    – Vi kommer att ha ett fast pris, det är ingen skillnad om du åker två kilometer eller längre. Det här systemet kommer att utvärderas efter en tid.

    Skjutsarna kommer inte bara att ta emot Sjundeåbor.

    – Vem som helst får åka med. Om du är på besök hos din mormor i Sjundeå i en vecka kan du åka med.

    Vem som ska sköta skolskjutsarna är ännu oklart. Kommunen ska inom kort börja ta emot offerter och vinnaren klarnar i juni.

    Skolelever som åker till Virkby kommer fortsättningsvis att åka med de fasta linjerna. De Sjundeåbor som i dag pendlar till Virkby med bil kommer alltså inte att kunna ta en billig skolbuss dit i höst.

    Ovanligt

    Att en kommun öppnar skolskjutsarna för allmänheten är ovanligt. Traditionellt sett brukar de upphandlas som slutna skjutsar.

    – Det är ett projekt som följs med stort intresse på andra håll i landet, säger kommunfullmäktiges ordförande Arja Alho.

    "Om priset är rätt"

    Petri Parkkisenniemi bor i Sjundeå men jobbar i Kyrkslätt. När han får höra om kommunens planer utbrister han ett spontant och glatt "åhå!".

    – Jag kan tänka mig att använde de nya busslinjerna, om de passar ihop med mina arbetstider. Och om priset är rätt, förstås. Det är inte gratis att åka buss i dag.

    Familjen Parkkisenniemi har precis som många andra Sjundeåfamiljer två bilar. Han tror att speciellt de unga i kommunen kommer att uppskatta möjligheten att ta sig till kompisarna i Kyrkslätt.

    "Låter alldeles utmärkt"

    Också Sjundeåbon Petra Särkkä applåderar beslutet.

    – Det låter alldeles utmärkt. Jag är väldigt positiv till det här, bara alla skolbarn säkert får plats. Det viktigaste är att de kommer till skolan.

    Kommer du själv att hoppa på skolbussen?

    – Nu och då. Jag jobbar i Helsingfors.


    0 0

    I höst blir det 30 år sedan Ströhö i toner arrangerades för första gången. Musikläraren Rolf Danielsson är drivkraften bakom den långa traditionen.

    Ströhö i toner föddes den 9 oktober 1984 och har sedan dess gett skolans sångare och musiker en chans att få stå på scen. I början var det en musiktävling med domare som gav kritik åt uppträdandena. Sedan föll domarna bort, och bara de uppträdande eleverna fanns kvar. Nästa år flyttades konserten till våren för att man skulle hinna öva programmet ordentligt. Repertoaren bestod till en början mest av akustiska låtar, men under åren har populärmusiken tagit över.
    – Föreställningen fokuserar mest på musik, men i bland har dans och dramatisering av sånger ingått, berättar Rolf Danielsson.
    Danielsson har jobbat som kantor under studietiden, men som musiklärare började han nyutbildad i Ströhö och stannade kvar där. Ströhö i toner är hans skötebarn som har gett honom mycket, och fastän det är mycket jobb med konserten ger den mer än den tar.
    Ny visualisering
    I år direktsänds konserten på webbtevetjänsten Yle Arenan på fredagskvällen, och därför har man har satsat speciellt mycket på visualiseringen av showen.
    – Jag har i många år drömt om att ha en mer visuell show, berättar Krister Vikström som är bildkonstlärare i skolan.
    – Showen i år har ny ljussättning och rökeffekter. På scenväggen spelar vi upp videosnuttar som illustrerar låtarna.
    Detta ger också de elever som inte sysslar med musik en möjlighet att delta i konserten.
    Nervositet inför uppträdande
    Daniel Andersson och Alexander Beijar sjunger tillsammans i Living On A Prayer. De har gjort en lugn version av låten med Jonna Lankinen på cello. Killarna har medverkat i konserten även under tidigare år. Andersson saknar redan Ströhö i toner, han går ut grundskolan i vår.
    Vi frågar pojkarna om de är nervösa inför att stå på scen.
    – Alexander blir riktigt sur när han är nervös, skrattar Andersson.
    – Själv är jag mest nervös när jag ska stå bakom en mikrofon och ska sjunga.
    Beijar sjunger dessutom i låtarna Let Me Entertain You, Pretender och Don’t Stop Believing. Låten Rock Steady framför Andersson tillsammans med Emma Bakalov. Rocklåten är trevlig omväxling till popmusiken. Bakalov uppträder också solo med sång och piano i Make You Feel My Love.
    – Det är första gången jag sjunger helt ensam, säger hon.
    Känns som familj
    Konferenciererna smyckar ut programmet med historiska tillbakablickar från de gångna åren. Signaturlåten Ströhö i toner har hängt med sedan 1986, och allt som allt tusen artister har genom åren uppträtt på konserten. Tjugoårsjubileet 2004 firades i Grand med gästartister från tidigare Ströhö i toner.
    Frans Sandelin fungerar som både sångare och konferencier i år. Han sjunger solo i låtarna I See Fire och Pretender, samt i bakgrunden i flera låtar.
    – Jag blir inte nervös, jag är ganska självsäker, konstaterar han.
    I låten Billionare överraskar Clemence Habiyakare med en imponerande rap, som väcker publikens intresse. Anna-Julia Stråhlmann sjunger i The Scientist. Relationen som uppstår mellan eleverna i och med de många och långa övningarna jämför hon med en familj.
    – Ströhö i toner är jättekul. Här finns ljuvliga människor och vi har bra sammanhållning, säger hon.
    Konserten kulminerar i låten Let Me Entertain You som framförs av Alexander Beijar. Han fångar publiken helt, och körsången Ströhö i toner i slutet är som pricken på i:et för showen.
    Ströhö i toner-konserterna är öppna för allmänheten i Strömborgska skolan klockan 18.30 på torsdag och samma tid på fredag.


    0 0
  • 04/09/14--14:00: Varför är Louise så blyg?
  • År 1952 startade Povel Ramel sitt underhållningsföretag Knäppupp med en revy med samma namn. Ur den kretsen kom ett stort antal svenska artister som på olika sätt har format inte bara hur vi har roats, utan också hur vi har känt igen oss själva och tänkt.

    Vid våra radioskåp av mahogny, vid transistorradior och i program som Tongåvan och Kaffekvarnen fortsätter många av dem i sina roller: Martin Ljung, Hasse & Tage, Brita Borg, Beppe Wolgers, Monica Zetterlund och Lill Lindfors för att nämna bara några.

    De gick olika vägar och vi fick allt från Hasse & Tages politiska humor till Monica Zetterlunds svalt sköna jazzdrottning. Adelsmannen Povel Ramels mest populära lott var att skoja om smått borgerliga och traditionella släkt- och familjemönster i låtar som Titta, det snöar eller Gräsänklingsblues.

    I den genren ligger också hans tidiga ballad Varför är Louise så blyg? (1952), en avancerat och vacker melodi som Ramel som en skicklig jazzpianist skrev.

    Texten är däremot så här sextio år senare förskräcklig. Den handlar om tågordningen i den tidens ordnade familjer och om skammen i att som sångens blyga Louise – aldrig bli gift.

    Lyckligtvis har de flesta av oss vant sig av med att skoja om "gammelpigor" och "ungkarlar" på det sättet. Däremot anses det fortfarande vara ett betydande handikapp att vara blyg.

    Det har rentav gått så långt att det finns ena psykets skönhetsoperationer; en känd neurokirurg i Tammerfors utför omstridda ingrepp där han med små metallklämmor hämmar nervknippen i brösthålan och hjälper folk att sluta rodna eller svettas i jobbiga situationer.

    En tredjedel av oss är blyga, säger psykologerna. Man har rent biologiskt en låsningsreaktion så att man i överraskande lägen tar ett steg tillbaka, säger forskarna Liisa Keltikangas-Järvinen och Nina Sajaniemi vid Helsingfors universitet. Blygsel anses numera vara ärftlig och förekomma i alla kulturer.

    Vid våra dagis får vårdare se till att blyga barn inte kommer på sidan om de andras lekar. I skolan, visar undersökningar, klarar särskilt blyga pojkar sig sämre.

    Är man blyg blir det ofta ingen bra växelverkan med lärarna och som ett resultat av det har det påvisats att blyga barn i snitt kan ha upp till ett helt vitsord sämre betyg i främmande språk eller matematik.

    Att vara blyg är däremot inte att vara illa utvecklad. Tvärtom, säger professor Keltikangas-Järvinen. Blyga människor är mera empatiska och de har också som barn utvecklat ansvarskänsla tidigare än andra. Däremot är de inte inåtvända och introverta, utan skulle gärna umgås med andra människor, men har aldrig smidigt kommit på hur.

    Det har sagts förut: Olika typer av diagnoser, bokstavssyndrom och hämningar kan också vara en sund och naturlig reaktion på att det är omvärlden som är förvirrande, ologisk eller osund.

    I mediebranschen vet rutinerade intervjuare och dokumentärmakare att de blyga ofta är de som har mest att ge. När den som är blyg öppnar sig har hon eller han ofta någonting vackert, och välskyddat, att dela med sig av.

    Så Povel Ramels må ha lyckats med sin revymelodi från 1952. Men ifråga om att den blyga enbart vore oförstörd, aldrig kysst, aldrig rörd– har farbror Ramel fel.


    0 0

    Redan för fem år sedan märkte lärarna och eleverna i Munksnäs hög­stadieskola problem med dålig inomhusluft, källarlukt och vattenskador. I går kväll fattade stadsfullmäktige beslut om att totalrenovera skolan.

    Munksnäs svenskspråkiga högstadieskola står inför en grundlig renovering som kommer att inledas nästa år. Huvudorsakerna är brister i inomhusluften och att klassrummen hunnit bli föråldrade.

    Rektor Mia Förars-Pöytäniemi berättar att luftproblemen började märkas på allvar för ungefär fem år sedan. Då upptäcktes vattenskador i ett av klassrummen, och enstaka lärare och elever klagade på huvudvärk och rinnande ögon. I en utbyggnad till skolan som främst används av scoutkåren påträffades skadliga mikrober och höga radonhalter.

    – Främst handlar det om att skolan saknar ventilationssystem. Luften har aldrig varit direkt hälsovådlig, men byggnaden som helhet uppfyller inte längre dagens krav, säger Förars-Pöytäniemi.

    Stadsfullmäktige godkände i går en plan för att renovera hela skolan i ett svep. De totala kostnaderna för projektet uppgår till nästan 10,5 miljoner euro.

    Bakgrund
    Munksnäs högstadieskola
    • Högstadiet på Solnavägen  i centrala Munksnäs är en av fem svenskspråkiga högstadieskolor i Helsingfors.
    • Skolan har knappa 200 elever i årskurserna 7–9.
    • I skolan arbetar 25 lärare och 15 andra anställda.
    • Skolbyggnaden består av många sammanhängande  delar som byggdes 1949–66.
    • Inga renoveringar har tidigare gjorts i byggnaden.
    • I augusti slås Munksnäs högstadieskola ihop med Haga lågstadieskola, Sockenbacka lågstadieskola, Kårböle lågstadieskola  och Munksnäs lågstadieskola. Den nya skolenheten får namnet Hoplaxskolan.

    "Bara skalet blir kvar"

    Husgrunden kommer att förses med täckdiken för att förhindra vattenskador, samtidigt som klassrummen rustas upp. Skolan får bland annat modernare och tekniskt sett mer ändamålsenliga salar för undervisning i fysik, kemi, geografi, biologi, textilslöjd och teknisk slöjd. Också skolans toaletter och lärarnas arbetsrum får en ansiktslyftning.

    – I praktiken förnyas precis allt. Det är bara skalet som blir kvar. Viktigt är också att den nya byggnaden förses med hissar och ramper, som gör det lättare för funktionshindrade att ta sig fram, säger Förars-Pöytäniemi.

    I samma veva kommer säkerheten i skolan att skärpas. Det betyder fler övervakningskameror, nya låssystem och branddörrar.

    Byggandet inleds på hösten 2015 och ska slutföras i december 2016. För lärarna och skolans närmare 200 elever betyder det tre terminer i exil i en paviljongbyggnad på Stentorpsplanen i närheten av Munksnäs lågstadieskola.

    – Allt ska bort ur den gamla byggnaden. Det blir massor att packa och fundera över, säger Förars-Pöytä­niemi.

    Olga Alinikula och Annika Lundström i klass 7D hör till dem som kommer att tillbringa sitt sista högstadieår i de tillfälliga lokalerna på Stentorpsplanen.

    – Det kommer att kännas lite trist att flytta, säger flickorna som upplever det gamla skolhuset som trivsamt.

    Skum lukt

    Missnöjet med inomhusluften kom från början mer från lärarnas än från elevernas håll. Alinikula och Lundström har inte känt av några symtom.

    – Man känner en underlig lukt på vissa ställen, mest i aulan. Och nära toaletterna. Men det kan förstås ha andra orsaker.

    Eleverna har själva varit med om att planera hur det nya skolhusets aula ska se ut. Det ekande utrymmet där källarlukten stuckit i näsan allra mest ska bland annat förses med glasväggar och ljuddämpande material.

    Lundströms och Alinikulas klasskamrater Oskar Lemberg och Henrik Seikku som lirar fotboll på skolans innergård välkomnar renoveringen, trots att de inte själva kommer att hinna gå i den nya skolan.

    – Det är nog bara bra med en renovering. Fast det egentligen inte luktar så illa märker man ibland att luften inte är okej.

    Renoveringen är den första som görs i byggnaden, vars äldsta delar har 65 år på nacken. I skolhuset finns också en bostad, som kommer att försvinna i samband med ombyggnaden. De nya ventilationssystemen kräver mycket utrymme, vilket också betyder att en del av klassrummen krymper. Enligt rektor Förars-Pöytäniemi finns det ändå ingen risk för att eleverna inte ska få plats.


    0 0

    Henrik Lindholm hör till dem som i vår avgår från yrkeshögskolan Novias styrelse.

    Sällskap får han åtminstone av Roger Broo och Alice Lillas. Den gemensamma nämnaren är att de alla fyllt 68 år.

    – Det ingår ingen dramatik. Åldersgränsen finns inskriven i bolagsordningen, säger raseborgaren Henrik Lindholm.

    Han sitter på posten som vice ordförande och utgör tillsammans med Ingåbon Håkan Fagerström Utbildningsstiftelsen Sydvästs två representanter i aktiebolagsstyrelsen.

    Målet en bra helhet

    Vilka de nya styrelsenamnen blir är än så länge öppet och ska spikas under bolagsstämman som hålls i början av juni.

    – Nomineringskommittén har ännu inte haft sitt möte. Idén är att de olika ägarna gör förslag, sedan ska kommittén försöka se till att det blir en bra helhet, säger styrelseordförande Roger Broo.

    Bland annat handlar det om att försöka få bredd i de yrkesområden som medlemmarna representerar.

    – Vd:n och rektorn är ingenjör. Om också alla andra föreslår ingenjörer kommer vi att be dem ändra sina namnförslag, säger Broo som exempel.

    En styrelse i stället för två

    Fokuseringen på yrkesrepresentanter hänger delvis ihop med lagändringen som förväntas träda i kraft nästa år och som i sådant fall innebär att Novia börjar ledas av en gemensam styrelse i stället för den nuvarande uppdelningen i en aktiebolagsstyrelse och en intern styrelse.

    Tanken är att de externa styrelsemedlemmarna då ska representera de yrkesområden som skolan utbildar i, samt också vara yrkesverksamma i dem - inte pensionärer.

    – Behovet att möta kravet är inte akut ännu den här gången men nästa gång kommer det säkert att vara ett större tryck, säger Roger Broo.

    Kommer Håkan Fagerström som är jordbrukare att bli naturbrukets representant?

    – Han faller inte för åldersstrecket och det är möjligt att han blir återvald men ingen har en garanterad styrelseplats från en bolagsstämma till en annan.

    Utbildningsstiftelsen Sydvästs två styrelseplatser är tryggade i den nuvarande bolagsordningen som dock måste öppnas upp för att bereda plats för personal- och studeranderepresentanterna som nu ingår i den interna styrelsen.

    Snart ny enhetschef

    Dröjer beskedet om de nya styrelsemedlemmar ännu ett tag torde det däremot snart klarna vem som blir ny enhetschef vid Novia i Raseborg. Intervjuer med tre sökande hölls på onsdag kväll.

    Posten ledigförklarades internt efter att den tidigare chefen Thomas Böckelman i vintras utsågs till enhetschef för Novia i Åbo för en treårsperiod som börjar den 1 augusti.

    Under hans frånvaro har Raseborgsenheten tillfälligt letts av Eva Sandberg-Kilpi.


    0 0

    Borgå. Knepen är många när målet är att konstruera och programmera den bästa roboten.

    Saxby skolas sexor har i två dagars tid fått vara med om något spännande. De har byggt en egen robot av legobitar, fäst motorer och sensorer på roboten och programmerat den.
    – Den första uppgiften var att få roboten att röra sig en meter framåt, sedan att få den att röra sig i en kvadrat. Finaluppgiften fick de välja själv och det blev en robotfight, säger Jonny Björkström från företaget Robot Workshop Finland.
    I den avslutande kampen arbetar klassens tio elever parvis. Det gäller att konstruera en robot som på ett avgränsat tävlingsområde lyckas utmanövrera alla andra och själv hållas kvar på planen.
    Henry Heinonen och Nico Voutilainen har sin taktik klar. Roboten ska bli så stark att den knuffar ut de andra ut rutan. Eventuellt ska den förses med utskjutande vingar som i bästa fall river loss de andra robotarnas sladdar.
    Sofia Held och Petra Rosenqvist satsar på flinkhet.
    – Roboten ska vara liten, stark och snabb, så att den blir svår att knuffa ut, säger de.
    Men oberoende av utgången i kampen är de alla nöjda med robotkursen.
    – Det har varit roligt, inte gör man sådant här hemma. Men det blev väl dyrt för skolan, säger Henry Heinonen.
    – Det är bra med något extra i undervisningen, jag känner mig piggare. Så här var det inte i ettan eller tvåan, jag minns att det inte fanns något extra då, säger Nico Voutilainen.
    Kultur i skolan
    Det extra som sexorna och senare i veckan femmorna får sysselsätta sig med har skolan lyckats klara av genom att ansöka om och bli beviljade ett bidrag av Svenska kulturfonden inom programmet kultur i skolan.
    Jonny Björkström blev klasslärare 2007. Under studietiden arbetade han i projektform med att lära ut grunderna i robotteknik och programmering. Projektet tog slut.
    – Jag tyckte att det var synd att allt det som kommit i gång skulle upphöra. Därför grundade jag företaget Robot Workshop Finland. Jag har sänt ut reklam till skolorna och många har blivit intresserade. Jag är fullbokad över ett år framöver.
    Han berättar att kursen ger mycket i ett paket.
    – Tanken är att få barn och unga intresserade av naturvetenskapliga ämnen. Under kursen lär de sig problemlösning, logiskt tänkande, teknik, matematik, språk och samarbete.
    Och den som trodde att robotteknik och programmering är pojkarnas grej får tji.
    – Flickorna är ofta duktigare, de ger sig tid att lyssna på instruktionerna. Pojkarna vill sätta i gång med detsamma.


    0 0

    Över hälften av gymnasieeleverna i en svensk undersökning vet inte vad de ska betala om de får 15 procents rabatt på 720 kronor. Nu slår svenska forskare larm om dåliga matematikkunskaper. Klarar du av uppgifterna?

    Lektorn ChristianBennet och före detta universitetslektorn MadeleineLöwing anser att deras studie av gymnasieettor talar ett entydigt språk.

    – Alldeles för många elever har mycket dåliga kunskaper när det gäller så grundläggande färdigheter som att addera och multiplicera enkla bråk eller hantera procentberäkningar, skriver de i en artikel på Dagens Nyheters debattsida.

    Forskarna har analyserat resultat från samtliga elever, cirka 1 500, i gymnasiets första årskurs i en "större mellansvensk kommun" – de nämner dock inte vilken.

    Enligt Bennet och Löwing ökar inte elevernas matematikkunskaper med åren.

    – Elevernas resultat när det gäller begrepp och enkla räkneoperationer är ungefär desamma i åttan som i sexan. Till och med under det första året på gymnasiet har hälften av eleverna problem med grundläggande beräkningar som de borde ha lärt sig under mellanstadiet, skriver de i DN.

    Bennet och Löwing drar slutsatsen att eleverna "uppenbarligen inte förstått den matematik de läst under sina tidigaste skolår och har heller inte hämtat in dessa kunskaper senare".

    – Detta är anmärkningsvärt och man kan fråga sig hur det är möjligt att en elev går år efter år i skolan utan att lärarna reagerar på att eleven saknar grundläggande matematikkunskaper.

    Kan du det här?
    • 38 procent av cirka 1 500 elever i gymnasiets årskurs ett i en mellansvensk kommun kan inte beräkna 7x8+5.
    • 54 procent förstod inte vad de ska betala om de får 15 procents rabatt på 720 kronor.
    • 44 procent kan inte addera fyra femtedelar och två tredjedelar.
    • 48 procent kan inte multiplicera två enkla bråk.
    • 50 procent kan inte dividera 0,16 med 4.
    • 88 procent kunde inte dra roten ur en niondel.

    Källa: Dagens Nyheter


    0 0

    Steinerskolan inleder firandet av sina 60 år i Finland i dag. – Intresset för steinerpedagogiken växer fortfarande stadigt, säger Annika och Göran Kurtén.

    När Annika och Göran Kurtén på 1980-talet utbildade sig till Steinerlärare var alternativ pedagogik på modet. Många lärare intresserade sig för till exempel Montessori, Freinet och Steiner, vilket ledde till att mycket i de metoder dessa hade skapat småningom integrerades i grundskolans läroplan.
    – Vi har till exempel alltid haft periodläsning och koncentrerar oss på ett ämne i taget och det har också införts i grundskolan, säger Göran Kurtén.
    Han och Annika har ett år efter att Mikaelskolan i Ekenäs startade 1985 varit lärare i den. Nu utbildar Göran Kurtén nya Steinerpedagoger på en tvåårig allmän kurs på Stella Nova i Ekenäs.
    – Efter det får man fortsätta studierna antingen på Snellman-korkeakoulu, där utbildningen går på finska, eller i något annat nordiskt land.

    Annika och Göran Kurtén tycker att den pedagogik Rudolf Steiner skapade är genial.
    – Jag är fascinerad av att hela människan går i skola. Via konst, målning, musik, drama och berättelser når du också känslorna, inte bara intellektet. Det handlar inte om att göra konstnärer av eleverna, utan att stimulera båda hjärnhalvorna och få fantasin att blomma, säger Göran Kurtén.
    – Som lärare strävar vi efter att möta barnet där det är, hjälpa det att må bra och hitta sin plats i tillvaron. Det är krävande med många barn i klassen, men det ges tid för det, säger Annika Kurtén.
    Det som bland annat skiljer Steinerpedagogiken från grundskolan är till exempel att man på de lägre klasserna gör sina arbetsböcker själva. Man lär sig ofta att läsa och skriva utifrån en bild och har så kallad formteckning, med böjda och raka linjer som förbereder eleven att skriva.
    – Dessutom har vi eurytmi, en medvetenhetsövning där man lär sig rytm, att gå i takt, ta hänsyn till de andra i rummet och göra svåra former, säger Göran.

    Här och nu
    – Vi börjar varje dag på samma sätt, med sånger, rytmer, klappar, lekar och flöjtspel. Det hjälper eleverna att bli närvarande i situationen och landa i sig själv. Samtidigt övar vi språket och gehöret. Jag spelar en trudelutt och eleverna spelar efter mig. Småningom hittar de på egna melodier som de andra får följa, säger Annika och tillägger att hon jobbar i längre sjok med en sak och inte hoppar från ett ämne till ett annat.
    Man strävar efter att varje lärare följer sin klass fram till åk 7.

    I Mikaelskolan får man sifferbetyg från och med åk 8 och skriftliga utlåtanden från åk 4, medan nybörjarnas föräldrar får ett skriftligt utlåtande och barnen en dikt som anknyter till dem själva. 
    Steinerskolorna har alltid hyllat handens färdigheter och varit skeptiskt inställda till teknik. En tid såg man till exempel med misstänksamhet på att barnen tittade på tv.
    – Den rigorösa tiden är förbi och visst har vi datorer i Steinerskolorna i dag, säger Göran.
    Annika är ändå fundersam till hur mycket teknik man skall släppa in i klassrummet.
    – Om alla bara stirrar på sina skärmar uteblir människomötet. Barnen får ut mycket av sin energi när de försöker forma bokstäver med sina motsträviga vaxkritor. Det är också fascinerande att se hur mycket bilder som föds i huvudet på barnen när man berättar en saga för eleverna. Föds samma bilder via en skärm eller blir det tomt i huvudet? Folksagorna har en enorm kraft. Ibland kan man genom moraliska berättelser ta upp problem i klassen och ge dem en annan form som eleverna kan grunna på.

    I Steinerskolorna börjar man läsa språk redan i ett tidigt skede, och resor på olika årskurser är viktiga.
    Numera får Steinerskolorna statsstöd, men till exempel Mikaelskolan betalar själv för städning och underhåll.
    – Eleverna betalar en avgift varje månad, men vi har också frielevsplatser och nedsatta avgifter. Det är viktigt att Steinerskolorna inte blir elitskolor, utan har barn från alla samhällsklasser, säger Göran Kurtén.
    Steinerskolans läroplaner godkänns av Utbildningsstyreselen. 

    KONSTÄMNEN BETONAS

    • Steinerskolan firar 60 år i Finland nästa år. Rudolf Steinerskolan i Helsingfors inledde firandet i går med premiär av elevföreställningen Fallet K. I kväll ordnas en galasoaré på skolan.
    • Den första Steinerskolan upprättades i Stuttgart 1919. Eleverna var barn till arbetare på fabriken Waldorf Astoria. Därför används Waldorfskolor parallellt med Steinerskolor ibland. Till Finland kom den första Steinerskolan till Helsingfors 1955.
    • Pedagogiken lägger lika stor vikt vid den tankemässiga, känslomässiga och viljemässiga utvecklingen hos barn, på ett sätt som motsvarar deras grundläggande inre situation och utveckling på varje åldersstadium. Man delar in mognaden i sju års cykler.
    • Föräldraengagemanget i barnens skolgång är i allmänhet stort.

     


    0 0
  • 04/11/14--00:41: Förskola för 4-åringar?
  • Socialdemokraterna föreslår att förskoleundervisningen ska börja redan för fyraåringarna, uppger riksdagsledamoten Ilkka Kantola (SDP) för tidningen Demokraatti.

    Pedagogiken för fyraåringarna skulle enligt IlkkaKantola vara lekbetonad och de skulle inte behöva sitta i skolbänkar.

    Kantola ledde en arbetsgrupp som gjorde upp ett dokument till SDP:s utbildningspolitiska program.

    – Utgångspunkten i programmet är att utbildningsnivån kommer att börja sjunka om vi inte har radikala förslag för att förändra situationen, säger Kantola till tidningen.

    Han säger att partistyrelsen har godkänt dokumentet och att det kommer upp till behandling vid SDP:s partikongress i Seinäjoki i maj.

    Kantola tror att förslaget kommer att väcka mycket debatt. Han påminner om att den egentliga läroplikten börjar senare i Finland än i många andra europeiska länder. 


    0 0
  • 04/11/14--03:07: "Bättre än Katy Perry"
  • Pekplattor, capoeira och C-star. När Katarinaskolan i Karis bjöd in musikälskande elever från grannskolorna var det inte bara traditionell körsång som stod på schemat.

    – Jag älskar att sjunga!

    Frida Allamo, 11, bär stolt en blå skjorta med texten "Sångsnäckan". Hon är med i Katarinaskolans egen sånggrupp. Men i går fick hon stämma upp tillsammans med en hel drös andra elever från Snappertuna, Billnäs, Pojo kommuncentrum och finska Kiilan koulu.

    Första av sitt slag

    Sammanlagt deltog 150 elever i Katarinaskolans musikdag, som är den första av sitt slag i Raseborg.

    Där fick eleverna rappa tillsammans med C-star, jamma loss med ungdomar från musiklinjen vid Lärkkulla och träna capoeira – en kampsport som kombinerar sång, dans, rörelse och musik – med Alexander Högström.

    Mia Malmsten, lärare i Katarinaskolan och en av de drivande krafterna bakom evenemanget, berättar att idén till musikdagen kommer från Esbo.

    – Vi deltog i evenemanget skolmusik där i fjol och tyckte att det var en så bra grej att vi ville ordna en egen miniversion.

    Tillsammans med kollegerna Sofia Berlin och Tove von Schantz gjorde hon slag i saken och bjöd in grannskolorna.

    Gråter – av glädje

    Det bästa, enligt Frida Allamo, har varit att spela i band tillsammans med Lärkkullagänget.

    – Jag fick sjunga i mikrofon och spela olika instrument.

    Helst tolkar Frida Allamo låtar av favoritartisten Katy Perry.

    – Hon sjunger bra.

    – Men visst sjunger ni i Sångsnäckan lite bättre? säger Mia Malmsten med ett leende.

    – Sätter man dem bredvid varandra vinner ni. Inte har Katy Perry fått mig att gråta, men det har ni. Av glädje, alltså. Det är så fint när ni sjunger hennes Unconditionally.

    Digital musik

    I dag måste man ändå inte ha en smäktande stämma för att slå igenom som artist. Det är super-dj:er som Avicii och Martin Garrix ett bevis på. Därför fick förstås också eleverna på musikdagen bekanta sig med den elektroniska scenen. Under ledning av Lotta Wallenius från Billnäs skola experimenterade de loss i musikprogrammet Garage band på Ipad-pekplattor.

    Här var det inga vevande armar eller headbangande gitarrsolon – utan koncentrerade pannor. Men musiken blev inte sämre för det.

    På det hela taget verkade evenemanget vara en lyckad tillställning, åtminstone att döma av elevernas uppåtpekande mungipor. Och vem vet, kanske ses de snart igen?

    – Vi hoppas att evenemanget kan återkomma på något vis i framtiden, säger läraren Sofia Berlin.

    – Det är så härligt att samla skolorna och inse att vi är lika allihop. Fastän vi är små och stora funkar vi tillsammans. Musiken förenar.


    0 0

    För kort för gymnastik. För lång för rastlösa elever som "behöver gå på toa". Men i övrigt gillar de flesta den nya 75-minuterslektionen.

    I modersmål, fysik och kemi är den nya 75-minuterslektionen särskilt lyckad, visar den utredning som har gjorts i Borgåskolorna.

    Borgå Gymnasium och de två svenska högstadierna i staden ersatte i höstas den gamla lektionen om 45 minuter och dubbeltimmarna med det nya längre formatet.

    – Den främsta fördelen är att man behöver ha färre skolböcker med sig och färre ämnen under dagen, säger Rebecca Olin i nian i Lyceiparkens skola (Lypa). Lektionerna har blivit mångsidigare, men raster och matturer fungerar sämre.

    Den utredning som har gjorts visar att man i ämnen som förutsätter ett längre, mera självständigt arbete nu bättre hinner med en ordentlig teoridel och därefter till exempel laborationer som tar längre tid. 

    I gymnastik, där man tidigare vant sig vid dubbellektioner, säger gymnastiklärarna däremot att de 75 minuterna inte alltid räcker till.

    En lugnare skola

    Överlag har den nya lektionsrytmen lett till en lugnare skola, med färre byten och omställningar under dagen, visar undersökningen som på tisdag presenteras för den svenska bildningssektionen.

    Som minus betraktar lärarna i alla fall att det blir svårare att planera in möten. Också håltimmar kan bli långa och okonstruktiva, i synnerhet om lärarna inte har bra pausutrymmen.

    Som elev har Rebecca Olin också märkt att lärarna först efterhand har blivit vana med den nya långa lektionen.

    – Först hade de svårt att beräkna hur lång tid olika saker skulle ta, säger hon. Men nu har vi mycket mera av att vi sitter och arbetar i smågrupper eller hinner titta på video.

    De längre lektionerna ställer också krav på att utrustningen i klassen är tillräcklig för att kunna göra den nya, längre lektionerna mera mångsidig. Enbart en overheadprojektor räcker inte alltid till, klagar någon i undersökningen.

    "Behöver kissa"

    Också för de elever som inte har så lätt att koncentrera sig är 75 minuter mycket. Lärare har ibland behövt ge sina elever en minirast på några minuter för att låta de unga röra på sig, för att alltför många har behövt "gå på toa". Då har det också ibland visat sig vara svårt att samla klassen på nytt efter pausen.

    I en del skolor har det också blivit problem för skolmaten.

    Med en effektiv förmiddag med färre raster är många elever klara med skoldagen.

    Med de långa lektionerna har man ofta fått slå samman olika matturer till en enda matrast, medan man tidigare kunde ha två olika matraster mitt på dagen mellan de kortare lektionerna.

    – I Lypa fungerar det inte, när 350 elever ska äta i en matsal för 270 personer, säger Rebecca Olin. Ibland tar maten slut.

    Utredningen har sammanställts av Carita Wahlroos vid Lyceiparkens skola.


    0 0

    Gymnasiekurser på nätet kan bli räddningen för små svenska gymnasier. Det säger man på Utbildningsstyrelsen till svenska Yle.

    Idén om ett gemensamt virtuellt gymnasium för Svenskfinland fördes fram nyligen, och BobKarlsson, direktör för den svenska avdelningen vid Utbildningsstyrelsen, säger att det skulle kunna rädda små svenska gymnasier som annars kan tvingas stänga.

    – Kan gymnasierna hålla ett brett kursutbud tack vare virtuella kurser, så kan det innebära att små gymnasier slipper sätta lapp på luckan. Jag tror inte att det är ett hot mot gymnasierna utan en möjlighet att fortsätta existera, säger Karlsson till Yle.

    Behovet av gemensamma krafter kommer enligt honom att öka eftersom kraven skärps på gymnasiernas utbud samtidigt som pengarna tryter.


    0 0

    De flesta riksdagsledamöter som HBL har pratat med vill inte göra skolsvenskan frivillig. Många anser ändå att det behövs ändringar i undervisningen.
    Bakgrund
    Det här kräver initiativet
    • Initiativtagarna vill att svenskan görs frivillig i både grundskolan, gymnasiet och inom den högre utbildningen. Betyg i svenska ska aldrig krävas för att ta ut examen.
    • Den som valt att inte studera svenska ska inte hamna i sämre ställning i arbetslivet eller studier, jämfört med den som kan svenska. I praktiken innebär det att kravet på tjänstemannasvenska slopas.
    • Svenskspråkiga ska fortfarande garanteras service på svenska.
      • 62 000 personer har skrivit på initiativet.
    • Flera punkter i listan får du genom att bara trycka Enter

    Medborgarinitiativet för att göra svenskan frivillig på alla skolnivåer lämnas in till riksdagen i slutet av april. HBL har frågat riksdagsledamöterna om de kommer att stödja initiativet.

    21 ledamöter vill avskaffa den obligatoriska svenskan, medan 61 vill behålla den. Av de 115 ledamöter HBL fått tag på har 33 ännu inte bestämt sig, eller vill inte svara på frågan.

    AnneliKiljunen (SDP) är en av de som tvekar.

    – Själv kommer jag från östra Finland, och hos oss är ryskan viktig i alla serviceyrken. Koordineringen av språken är inte den bästa möjliga i dag. På någon nivå måste vi ändå ha svenska, säger hon.

    AnnaKontula (VF) vill att både finska och svenska som andraspråk ska göras frivilliga, så att barnet kan välja mellan flera olika språk utöver modersmålsundervisningen.

    – Men jag har ännu inte läst initia­tivet och är inte säker på hur jag kommer att rösta. Jag gillar inte heller de högerextrema tongångarna som finns kring diskussionen.

    Starkt stöd från Sannf

    Det starkaste stödet får initiativet från Sannfinländarnas riksdagsledamöter.

    – I dagens värld lönar det sig inte att välja två små språk som de första språken. Tyska, franska, spanska, ryska ... Många andra språk ger större fördelar, även om svenskan också har sin egen roll, säger AriJalonen (Sannf).

    Medborgarinitiativet har bland annat finansierats av Finskhetsförbundet, med sannfinländska EU-parlamentarikern SampoTerho som ordförande, och Sannfinländarnas ungdomsförbund.

    Också två samlingspartister säger att de stöder initiativet.

    JanneSankelo (Saml) säger att han känner väl till situationen efter att ha arbetat som högstadielärare i över tio år.

    – Genom frivillighet skulle svenskan få den uppskattning den som and­ra nationalspråk förtjänar.

    Den obligatoriska svenskan får stöd inom alla andra partier än Sannfinländarna.

    Så länge vi har två officiella språk är frågan inte aktuell, konstaterar KristiinaSalonen (SDP).

    MatsNylund (SFP) skriver att Sverige är Finlands viktigaste handelspartner.

    – Det är ekonomiskt mycket, mycket oklokt att vi inte strävar efter att upprätthålla bästa möjliga kunskap i svenska, eftersom framgångsrik handel kräver god kommunikation.

    Eeva-Maria Maijala (C) säger att undervisningen i svenska måste utvecklas så att studiemotivationen höjs och resultaten blir bättre.

    Några ledamöter, bland andra MikkoSavola (C), säger att de inte stöder initiativet i dess nuvarande form, men vill öppna för möjligheten att byta svenskan mot ryska i östra Finland. OsmoSoininvaara (Gröna) vill att svenskan ska vara frivillig i grundskolan men obligatorisk i gymnasiet.

    I regeringsprogrammet står det att svenskans ställning i Finland ska tryggas. Medborgarinitiativet kan tolkas att stå i motsats till det, och det finns ingen större chans att det kan gå igenom i riksdagen. Också initiativtagarna själva har sagt att målet är att väcka debatt.

    Initiativtagaren IlmariRostila säger ändå att frågan kunde tolkas som en så kallad samvetsfråga, där ledamöterna får rösta emot regeringens linje.

    Initiativet lämnas in till riksdagen den 24 april, men behandlingen kan dröja till efter sommarsemestern.


    0 0

    Axxells närvårdarstuderande Anna Grönberg och Jennifer Lindegren kom på femte plats i tävlingen Taitaja-Mästare i Lahtis.

    Tävlingen Taitaja-Mästare är yrkesutbildningens största årligen återkommande evenemang. Kärnan i Mästare är FM-tävlingarna i yrkesskicklighet för ungdomar. Sammanlagt 400 studerande deltar.

    Närvårdarstuderande Anna Grönberg och Jennifer Lindegren från enheten i Ekenäs placerade sig på en femte plats bland de åtta finalisterna.

    Under tre dagar fick de tävlande parvis utföra olika uppgifter som hör till närvårdaryrket. Till den första dagens uppgifter hörde att planera en temavecka om hållbar utveckling för Folkhälsans daghem i Lahtis.

    De studerande fick träffa en sakkunnig inom hållbar utveckling och föreståndaren för daghemmet. Sedan fick de också träffa några av barnen. Den andra dagens tävlingsuppgifter handlade om vårdarbete på en vårdavdelning. Den sista dagen bestod av fyra mindre deltävlingar.

    Under den sista dagen meddelade daghemsföreståndaren från Folkhälsans daghem i Lahtis att de valt Grönbergs och Lindegrens temavecka. Den håller daghemmet i maj.


    0 0

    ÅA vill starta en svensk klasslärarutbildning i Helsingfors i höst. Det löser inte det långsiktiga problemet, påpekar Helsingfors universitet.

    Åbo Akademi söker pengar från Undervisningsministeriet för att inleda en utlokaliserad klasslärarut­bildning i Helsingfors redan i år. Rektor Jorma Mattinen kommer att föreslå för ÅA:s styrelse att utbildningen omfattar 20 studieplatser i höst och ytterligare 20 nästa år, uppger ÅA. Studerandena söker in till pedagogiska fakulteten i Vasa men studerar i Helsingfors.

    – Det är helt klart att det blir en utlokaliserad klasslärarutbildning i Helsingfors i höst. Planeringstiden blir jättekort, men så blir det, sade Mattinen till Aktuellt 17 i går.

    Ministeriets extraanslag för nya studieplatser är 6 000 euro per studerande och år. ÅA måste av allt att döma skjuta till egna pengar eller fondpengar för att få det att gå ihop.

    Extraanslagen är vikta för befintliga studieprogram, och bara för 2014 och 2015. Ansökningarna måste vara inne den 2 maj. Villkoren utesluter att HU söker pengarna.

    – ÅA kan öka intagningen för sin pågående utbildning. Däremot är det inte möjligt att starta helt nya program i år eftersom inträdesförhören för hösten redan är gjorda, säger HU:s prorektor Pertti Panula.

    ÅA och HU har precis inlett en dia­log om samarbete på sikt efter att HU i vintras öppnade för att ordna en tvåspråkig lärarutbildning i Helsingfors. Panula konstaterar att ministeriets och ÅA:s förslag inte löser det egentliga problemet, att permanent åtgärda bristen på behöriga klasslärare i de svenska skolorna i huvudstadsregionen.

    Är det här ÅA:s sätt att rädda ansiktet, Pertti Panula?

    – Det är möjligt att det finns folk som vill att det ska se ut så.

    Också ÅA:s styrelseordförande Marianne Stenius betonar att samarbetet med HU är relevant för en långsiktig lösning.

    Konkurrerar ni med HU, Marianne Stenius?

    – Jag vill inte tala om konkurrens för det är frågan om att på mycket kort varsel styra resurser till en utbildning som ska inledas redan på hösten. Regeringens tanke med extraanslagen är att bemöta det behov som finns på vissa områden. Vi vet att det finns en klasslärarbrist i södra Finland.

    ÅA:s styrelse ska ta ställning till de långsiktiga planerna i augusti. Enligt HU är det fortfarande oklart om utbildningen i Helsingfors blir svensk- eller tvåspråkig, och hur den administreras.

    – Det är bäst om utbildningen är knuten till en akademisk miljö. I Helsingfors betyder det att den ordnas inom HU, och att det är bäst att lärarna i första hand rekryteras hit, inte någon annanstans för att sedan resa hit, säger Panula.

    HU har nyligen utsett Gunilla Holm och Fritjof Sahlström, som stod bakom forskar­initiativet, för att diskutera detalj­frågorna med ÅA.

    – Vad som händer på sikt vet ingen i det här skedet, säger Panula.


    0 0

    Svenska kulturfonden har beviljat stöd på 80 000 respektive 60 000 euro till projekten Teaterbussen och e-skolan.

    Föreningen Svensklärarna i Finland får 80 000 euro av Svenska kulturfonden för projektet Teaterbussen. Avsikten med projektet är att erbjuda elever i finskspråkiga skolor möjligheten att uppleva svensk teater.

    – Projektet är ett utmärkt sätt att öka elevernas positiva inställning till den finlandssvenska vardagen och svenska språket, säger fonden i ett pressmeddelande.

    Kulturfonden är också med och beviljar 60 000 euro för projektet e-skolan. Målet är att ge elever i svenska skolor tillgång till flera e-böcker. Huvudman för projektet är Kulturhuset Ab som står för skapandet av en portal, e-skolan, som ska fungera som kunskapsbank och stödresurs för lärare. Projektet första fas riktar sig till

    2 500 elever och lärare i förskolor, grundläggande undervisning och andra stadiet.


    0 0

    Heidi Harju-Luukkainen på Hem och Skola välkomnar Åbo Akademis planer på att rivstarta en svensk lärarutbildning i Helsingfors. På sikt anser hon att Helsingfors universitet har mycket att ge lärarutbildningen.

    När Åbo Akademi gick ut med beskedet att man söker extra pengar för att inleda en svenskspråkig klasslärarutbildning i Helsingfors redan i höst blev Heidi Harju-Luukkainen glatt överraskad.

    – Som förälder ser jag väldigt positivt på det eftersom vi behöver fler behöriga klasslärare i huvudstadsregionen så snabbt som möjligt, men det får inte bli på bekostnad av kvalitet, säger hon.

    Heidi Harju-Luukkainen är nyvald ordförande för Hem och Skola men också anställd vid Helsingfors universitets institution för lärarutbildning. Som utbildningsproffs vet hon att ÅA:s personal kommer att ha mycket att bita i den närmaste tiden.

    – Det är en väldig utmaning för personalen att starta upp en helt ny utbildning på några månader. Utöver allt planeringsarbete måste de ordna en skild ansökan till lärarutbildningen i Helsingfors.

    Oberoende av om ÅA rekryterar ny personal för Helsingforsutbildningen eller om den sköts av pendlande lärarutbildare från Vasa innebär det kostnader för ÅA och stora förändringar för Vasapersonalen.

    – Det blir självklart väldigt dyrt om lärare ska pendla ofta, övernatta på hotell och betalas dagtraktamenten.

    ÅA fortsätter att förhandla med Helsingfors universitet om en lärarutbildning i Helsingfors från 2016. Nyländska lärare som vill göra sig behöriga kan söka till ÅA:s temporära utbildning eller vänta tills det kanske finns något permanent om två år.

    Vilket alternativ lönar sig?

    – Det är ingen skillnad. Blir du antagen är universitetet skyldigt att utbilda dig färdigt. Varje lärare som vill bli behörig måste ta ställning utifrån sin egen livssituation och vad som känns vettigt.

    Heidi Harju-Luukkainen tror inte att ÅA:s snabbmanöver försvårar det långsiktiga samarbetet med HU. Hon påpekar att universiteten redan utbildar barnträdgårdslärare och ämneslärare tillsammans.

    Harju-Luukkainens forskarkolleger på HU ska inom kort sätta sig ner och diskutera alternativa modeller för klasslärarutbildningen på sikt.

    Vad är viktigast ur pedagogisk synvinkel när samarbetet planeras?

    – Att hålla fokus på barnen, att komma ihåg att de behöver behöriga lärare i hela Svenskfinland. Det handlar om våra barn och deras framtid. Utan behöriga lärare har vi snart ingen svenskhet i Finland.

    På sikt vill HU – ensamt eller med ÅA – inleda en permanent lärarutbildning som utnyttjar HU:s toppforskning och har en stark nordisk dimension. HU betonar att programmet ska vara knutet till akademisk miljö, och att utbildarna ska anställas i Helsingfors där kompetensen finns. Vissa kurser kan vara finskspråkiga om de bästa föreläsarna är finskspråkiga.

    Vissa krafter bakom ÅA föredrar en helsvensk utbildning och är mindre tända på att låta HU administrera utbildningen med motiveringen att det är Åbo Akademi, det finlandssvenska universitetet, som ska utbilda våra klasslärare.

    Heidi Harju-Luukkainen tonar ned farhågorna kring en tvåspråkig utbildning.

    – Ur en förälders synvinkel är det inte så stor skillnad hur utbildningen ordnas. Om den är tvåspråkig måste lärarna enligt lagen bevisa sin kompetens i svenska. Ingen behöver vara orolig, vi kommer inte att få lärare som inte kan svenska.

    Harju-Luukkainen anser att utbildningen bör ta fasta på HU:s kompetens och att den måste ordnas i en akademisk miljö.

    – Det är väldigt viktigt. Bästa möjliga lärare ger dig toppkompetens. Lärarutbildarna på HU:s finska sida håller en oerhört hög kompetensnivå. Det är en stor fördel att studera i en akademisk miljö med enorma biblioteksresurser, möjligheter till specialisering, internationellt samarbete och högklassiga forskningsprojekt.


    0 0

    För maskinuthyraren Cramo är uthyrning av flyttbara lokaler en växande verksamhet. Kasbergets lågstadium har levt barackliv sedan i höstas och erfarenheterna är mest positiva.

    En renovering kan vara planerad eller komma plötsligt, till exempel efter att man upptäckt mögel. Oavsett vilket så ska verksamheten ut och hitta nya lokaler.

    För Cramo, som främst är känt för uthyrning av byggmaskiner, är uthyrning av tillfälliga lokaler en växande nisch. Baracker på byggarbetsplatser är i och för sig ingen nyhet, men i dag är användningsområdena fler. För att skilja de traditionella, oglamorösa byggarbetsplatsbarackerna från en mer kundanpassad användning, har Cramo lanserat varumärket Adapteo för den sistnämnda. På några veckor uppstår en by av lokaler med el, vatten och avlopp, ventilation och dataförbindelser.

    Sedan i höstas har Kasbergets lågstadium hållit till i en barackby i korsningen av Kasbergsvägen och Abraham Wetters väg. Platsen ligger en knapp kilometer från skolans ordinarie byggnad, som just nu totalrenoveras. Hösten 2016 flyttar skolan tillbaka.

    Positivt överlag

    Lärarnas erfarenheter av barack­livet är efter omständigheterna positiva. Avigsidor saknas förstås inte: när det var som kallast räckte elvärmen inte till och i snösmältningstider var gårdsplanen lerig och täckt av vattenpölar. Någon gymnastiksal finns inte, och bara de allra yngsta serveras mat på området. De äldre får gå till en annan skola sju minuters promenadväg ifrån.

    Men också alla andra alternativ hade inneburit nackdelar, säger rektorn Sari Ruutu.

    – I sådana här sammanhang blir det alltid kompromisser, så med tanke på det är vi nöjda. Om det är något som inte har fungerat så har vi sagt till och då har det oftast ordnat sig. Men tak ovanför ingångarna saknas fortfarande, säger Ruutu.

    Och om det finns nackdelar så uppvägs de av fördelar. Det anser i alla fall språkbadsläraren Saara Sutinen.

    – Det är mycket lugnare här än i en stor skolbyggnad med korridorer. Där blir eleverna vildare och springer. Här är det betydligt ovanligare med slagsmål under rasterna.

    Barackbyn där Kasbergsskolan håller till byggdes upp redan för tre år sedan och har tidigare tjänat som tillfälliga lokaler för andra närliggande skolor som renoverats. Cramo har just nu liknande barack­byar på flera områden i Helsingforsregionen.

    Men det är inte alltid renoveringar som skapar behov av tillfälliga lokaler.

    – Vid snabb inflyttning till ett område kan det plötsligt finnas fler barn än vad som ryms i daghems- eller skolbyggnaderna. Och så kan konjunkturen i viss mån styra om mammor är hemma eller i arbetslivet och också det kan inverka på behovet av dagisutrymmen, säger Petri Moskén på Cramo Adapteo.

    Orsakerna varierar

    Behov av tilläggsutrymme kan uppstå också om ett företag oväntat får ett stort projekt, till exempel en fartygsbeställning, och plötsligt ska hysa in kanske 50 extra planerare.

    De gråa barackerna i Kasberget har några år på nacken men kommande generationer blir mer fashionabla med till exempel träfärgad fasad. De ska också klara köldknäpparna bättre och ha en energieffektivitet i klass med så kallade passivhus.

    – Vi har tagit fram brandtekniska lösningar som gör att nya lokaler kan byggas i två våningar, eller kanske tre i framtiden, säger Moskén.

    Cramo Adapto har över 15 000 lokalmoduler runtom i de nordiska länderna. Sverige är den största marknaden. I Baltikum är verksamheten ny, och en framtida marknad är Tyskland. Där har de befintliga lösningar dåligt rykte, så Moskén tror att Cramos Adapto är ett välkommet alternativ.


    0 0

    Våld och mobbning som riktas mot lärarna är ett problem i skolvärlden, framgår det av en arbetsmiljöbarometer som lärarfacket OAJ har gjort.

    Av de drygt 1 300 lärare som besvarade barometern berättade 10 procent att de hade upplevt våld i sitt arbete under det senaste året. 36 procent hade fått stå ut med osakligt beteende eller mobbning. I flera fall har detta lett till sjukledigheter och frånvaro.

    Mest våld, mobbning och osakligt beteende upplever lärarna i grundskolor och daghem. Det är vanligen eleverna som uppträder våldsamt mot lärarna. Men också elevernas föräldrar kan vara besvärliga, enligt undersökningen.

    OAJ kräver ett eget säkerhetsprogram för undervisningsbranschen för att få bukt med våldet och mobbningen av lärare.

    Barometern besvarades av 1 347 lärare i oktober-november i fjol. 


older | 1 | .... | 16 | 17 | (Page 18) | 19 | 20 | .... | 28 | newer