Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 17 | 18 | (Page 19) | 20 | 21 | .... | 28 | newer

    0 0

    Våld och mobbning som riktas mot lärarna är ett problem i skolvärlden, framgår det av en arbetsmiljöbarometer som lärarfacket OAJ har gjort.

    Av de drygt 1 300 lärare som besvarade barometern berättade 10 procent att de hade upplevt våld i sitt arbete under det senaste året. 36 procent hade fått stå ut med osakligt beteende eller mobbning. I flera fall har detta lett till sjukledigheter och frånvaro.

    Mest våld, mobbning och osakligt beteende upplever lärarna i grundskolor och daghem. Det är vanligen eleverna som uppträder våldsamt mot lärarna. Men också elevernas föräldrar kan vara besvärliga, enligt undersökningen.

    OAJ kräver ett eget säkerhetsprogram för undervisningsbranschen för att få bukt med våldet och mobbningen av lärare.

    Barometern besvarades av 1 347 lärare i oktober-november i fjol. 


    0 0

    Mikaela Nylander hoppas att folkhögskolorna vill gå samman så snart som möjligt.

    Utredningen om att fusionera Västra Nylands folkhögskola, Folkhögskolan Axxell och Borgå folkakademi kommer mycket lägligt med tanke på statens planer på större och färre huvudmän inom den fria bildningen, säger riksdagsledamoten Mikaela Nylander (SFP), som också är medlem i riksdagens kulturutskott. Hon påpekar att statens nedskärningar riktas mot den fria bildningen också.

    – Många frågor är fortfarande öppna, men förhoppningsvis inser ägarna till de tre folkhögskolorna att tidpunkten att gå vidare med sikte på en fusion är just nu, säger Nylander i ett pressmeddelande.

    Enligt Nylander har ägarna nu möjlighet att bilda en stark finlandssvensk aktör som kan erbjuda fri bildning i alla regioner i södra Svenskfinland.


    0 0

    Eva Sandberg-Kilpi har utnämnts till enhetschef för Yrkeshögskolan Novias enhet i Ekenäs.

    Filosofie doktor Eva Sandberg-Kilpi har utnämndes i dag, torsdag, till enhetschef för enheten i Raseborg för tiden 1.8.2014–31.7.2017. Hon efterträder Thomas Böckelman.
    – Det blir en spännande utmaning i och med att vi, liksom andra yrkeshögskolor, har en stram ekonomi, säger Eva Sandberg-Kilpi.

    Hon har senast varit verksam som biträdande enhetschef vid Novia i Raseborg parallellt med arbetet som både avdelningschef och programansvarig. Tidigare var hon anställd som både lektor och forsknings- och utvecklingsledare vid Novia. Innan det var hon anställd som lektor vid Yrkeshögskolan Sydväst samt som amanuens vid Helsingfors universitet.

    Enhetschefen leder och utvecklar samt har helhetsansvar för enhetens verksamhet. I arbetsuppgifterna ingår att ansvara för personal och administration, ekonomi och leda den pedagogiska utvecklingen. Enhetschefen är medlem i Yrkeshögskolan Novias ledningsgrupp.

    Tydligare profil

    Novia i Ekenäs har det kämpigt med att få tillräckligt med nya studerande, medan Novia på andra orter gått framåt.

    Vad ska du göra för att vända trenden?
    – Vi måste stärka enheten och visa vad vi är bra på. Vi måste profilera oss tydligare. Vi har ett bra utbildningsutbud och en stark forskarenhet som jobbar tillsammans.

    Eva Sandberg-Kilpi är biolog till utbildningen och säger att naturbruks- och miljöutbildningen ligger henne närmast.
    – Jag är flexibel i mitt sätt att jobba och vill kombinera vårt tvärfackliga kunnande.

    Hon konstaterar att det är just inom miljö- och naturbruket som intresset sjunkit bland ungdomarna.
    – Det kan vara en del av en allmän trend, samtidigt som miljömedvetenheten finns där och det händer mycket i samhället på den fronten. För oss gäller det att få dem att hitta oss och visa vilka yrken man kan få.

    Eva Sandberg-Kilpi säger att Novia måste bli mycket bättre på att lyfta fram allt det som deras studerande gör för att visa vilka möjligheter utbildningarna ger. 


    0 0

    Undervisnings- och kulturministeriet planerar att koncentrera gymnasieundervisningen till enheter med minst 500 elever (Savon Sanomat, 18.4). Det handlar om en organisatorisk reform där mindre lokala enheter skulle anslutas till en större läroanstalt.

    Planerna kan väl ses som en vidareutveckling av det samarbete som redan existerar, som exempelvis Nät-Team Öst, som omfattar  gymnasierna i Lovisa, Kotka, Borgå och Sibbo.  För närvarande bereds ett avtal om ett intensifierat samarbete mellan dessa skolor.

    Inom det fria bildningsarbetet händer också mycket. Axxell, Borgå folkakademi och Västra Nylands folkhögskola planerar en sammanslagning, vars resultat skulle vara den största folkhögskolan som sysslar med fritt bildningsarbete.

    Yrkesutbildningen, då? Undervisningsministeriet söker nu en utredningsman som ska analysera den finlandssvenska yrkesutbildningen, som en del av den stora reformen inom andra stadiets utbildning (Yle (17.4).

    Det är här vi kommer till rubriken: Kan inte en student få lära sig svetsa? Varför ska vi, då hela utbildningsfältet förnyas, över huvud taget ha kvar de gamla indelningarna i gymnasier, yrkesläroverk och folkhögskolor? De ägs och drivs visserligen av kommuner, samkommuner, bolag, stiftelser och föreningar, men det kan inte tillåtas vara ett hinder. Samtidigt kan vi öppna dörren till yrkeshögskolorna. Utredaren Ann Sandeln föreslog 2012 – som en del av framtidsstrategin för de svenskspråkiga gymnasierna – att utbildningen på både andra och tredje stadiet i Raseborg kunde samlas i ett enda campus. Det fungerar säkert också annanstans.

    Indelningen som sker efter högstadiet är konstgjord. Det är ju inte ändå så att alla studenter forsätter till högskolor, medan de som väljer yrkesskolan inte någon dag skulle göra det. De som studerar ett år vid en folkhögskola har å sin sida redan länge kunnat samla på sig akademiska poäng. Dessutom skulle kontakter mellan unga som studerar olika saker, men i samma fysiska skolmiljö, ha positiva samhällsstärkande effekter. Yrkesskolstuderande är säkert intresserade av gymnasiekurser, medan många av de som siktar på att bli student gärna skulle lära sig praktiska färdigheter. Vi har ju redan de som tar dubbelexamen.

    I den här helheten skulle det också vara logiskt med ett element av entreprenörskap. På tok för många går ut gymnasiet eller yrkesskolan utan en konkret uppfattning om vad det egentligen betyder då man startar eget.

    Det som nu sker i utredningsväg är bara ett halvt steg, något som ändå inte kommer att räcka till. Utredarnas arbete begränsas av de nuvarande skolformernas skygglappar samt av lokala domänkamper, då målet borde vara den bästa möjliga men framför allt ändamålsenliga utbildningen för unga.


    0 0
  • 04/24/14--21:33: Axxell gick på plus 2013
  • Axxell Utbildning Ab uppvisar ett positivt resultat för 2013. Bolaget har inget behov av att diskutera allmänna permitteringar i år.

    De sparåtgärder som bolaget tvingats till två år i rad, liksom ansträngningarna för att öka intäkterna, har burit frukt. Efter tre år av kännbara underskott kan bolaget redovisa ett plusresultat, överskottet efter avskrivningar är cirka 378 000 euro, skriver Axxells kommunikationschef Maria Pettersson i ett pressmeddelande.

    På grund av de tidigare årens kumulativa underskott har eget kapital dock ätits upp för över 1 miljon euro. Trots det goda resultatet 2013 återstår därmed ännu över hälften av tidigare års förluster.  De sparåtgärder som vidtagits har därför varit helt nödvändiga.

    Resultatet betyder inte heller att den ekonomiska osäkerheten är förbi. I samband med sparbesluten våren 2013 kunde konstateras, att på grund av redan beslutade nedskärningar i statsandelarna är det strukturella underskottet för de närmaste åren i storleksklassen 1 miljon euro på årsnivå.

    – Trots att våra egna åtgärder varit effektiva finns det tyvärr skäl att håll fast vid åtminstone det som uppskattades för ett år sedan, säger bolagets vd Stefan Johansson

    – Den pågående reformen av statsandelssystemet i kombination med det nya spartvång staten står inför minskar sannolikt ytterligare den offentliga finansieringen. Därför är detta slag av återhämtningsår ett lika välkommet som nödvändigt led i balanseringen av ekonomin.

    –  Våra anställda förtjänar ett mycket  stort tack för de uppoffringar och den flexibilitet som möjliggjort återhämtningen. Utöver de sparåtgärder som berört alla har Axxell med personalens stöd helt förnyat sin instruktion. I kraft av den är en organisationsförändring på slutrakan, som förbättrar samarbetet mellan läroanstaltens enheter och förmågan att reagera på förändringar i utbildningsbehovet. Detta gagnar självfallet också ekonomin.

    Enligt bolaget gör fjolårets plusresultat och övriga åtgärder att allmänna permitteringar inte behöver diskuteras under detta år.

    Axxell Utbildning Ab meddelar att bolaget fortsätter arbetet med att avlägsna det strukturella underskott för de närmaste åren som man redan vet om, men förbereder också sig på förändringar.

    Bakgrund
    Axxell
    • Axxell Utbildning Ab är huvudman för läroanstalten Axxell och Folkhögskolan Axxell.
    • Axxell erbjuder yrkesutbildning för unga och vuxna samt folkhögskoleutbildning i nio kommuner.
    • Antalet studerande är cirka 3900, varav cirka 1300 är unga och de heltidsanställdas antal är omkring 390.

    0 0
  • 04/25/14--02:54: Den blomstertid får sjungas
  • Riksdagens grundlagsutskott anser att man får sjunga psalmen i sin helhet på vårfester i skolan.

    Biträdande justitiekanslern Mikko Puumalainen slog tidigare i vår fast att religionsfriheten äventyras om alla sex verser av psalmen Den blomstertid sjungs på vårfester i skolan.

    Riksdagens grundlagsutskott håller inte med. Enskilda psalmer och andra traditioner med religiöst ursprung kan fortfarande vara en del av skolans fester, anser utskottet.

    – Att i hög grad undvika traditioner med religiöst ursprung i skolan bidrar enligt utskottet inte till religiös tolerans, skriver man i ett utlåtande.

    Utskottet behåller enhälligt sin tidigare syn på frågan.

    Klagomålen mot religiösa inslag i skolan har främst kommit från ateister, inte familjer med annan religion än kristendom.

    Ingen ska tvingas delta

    Däremot är det enligt utskottet problematiskt om religiösa inslag förekommer i skolans vardag utan att det berättats om dem på förhand. Det kan handla om religiösa morgonsamlingar eller bordsbön.

    Enligt utskottets ordförande Johannes Koskinen har alla elever, också de som tillhör den evangelisk-lutherska kyrkan, rätt att inte delta i de religiösa inslagen.


    0 0

    Grundlagsutskottet anser att skolorna måste ge eleverna en verklig möjlighet att avstå från religiös verksamhet. Utskottet uppger att till exempel morgonsamlingar med religiöst innehåll och ledda matböner är problematiska.

    Utskottet tog på fredagen ställning till religiösa inslag i skoldagen.

    Grundlagsutskottet håller fast vid sitt tidigare ställningstagande att traditionella skolfester kan innehålla traditioner med religiös bakgrund. Med andra ord är det tillåtet att sjunga Den blomstertid under våravslutningen.

    Utskottet tillägger att eleverna på förhand ska informeras om program med religiöst innehåll. Skolan bör se till att elever som inte deltar ska ha annat meningsfullt att göra under tiden. Att inte delta i programmet ska inte heller få stämpla eleven.

    Utskottsordföranden Johannes Koskinen (SDP) uppger att utskottet anser att religiös tolerans inte gynnas av att man undviker traditioner med religiösa rötter.

    Traditioner kan bevaras

    Koskinen säger att det i praktiken är bättre att endast i undantagsfall arrangera religiöst program eftersom det kan vara svårt att arrangera meningsfulla alternativa program.

    Utbildningsstyrelsen förbereder att göra i alla fall mindre justeringar i direktiven till skolorna.

    Förvaltningsdirektör Matti Lahtinen uppskattade nyligen att det främst behövs tekniska ändringar och ändrade formuleringar.

    Han uppger att skolorna påminns om att de måste arrangera annat att göra för elever som inte deltar i religiösa program.

    – Det alternativa programmet ska vara meningsfullt och inte bara att stå i korridoren eller på skolgården.

    Han poängterar även att religiösa program också ska vara frivilliga för elever som hör till kyrkan.

    Utskottet tog upp frågan till behandling efter biträdande justitiekansler Mikko Puumalas uttalande. Puumala konstaterade att skolorna enligt religionsfriheten och Europadomstolens praxis inte borde arrangera program som har innehåll från någon viss övertygelse.


    0 0

    Riksdagens grundlagsutskott har än en gång sagt sitt om religiösa inslag i skolan utöver religionsundervisningen.Orsaken till att utskottet tog upp frågan är uppståndelsen kring biträdande justitiekansler Mikko Puumalainens beslut i mars. Han uppmanade Utbildningsstyrelsen att se över sina direktiv om religiösa fester i skolan. Diskussionen utgick från att Puumalainen ville förbjuda Den blomstertid nu kommer på skolornas vårfester, trots att han inte alls tog ställning till det.

    Grundlagsutskottet konstaterar att enskilda psalmer vid skolfester inte innebär att festerna kan betecknas som religiösa. Enligt utskottet kan också andra traditioner som har ett religiöst ursprung, men som blivit en del av kulturarvet, förekomma vid skolfester.
    Precis som biträdande justitiekanslern anser grundlagsutskottet att religiösa morgonsamlingar och bordsböner måste vara genuint frivilliga. Det ska vara möjligt att inte delta och finnas annat program under tiden. Utskottet konstaterar att religiös tolerans inte främjas av att man helt undviker traditioner med religiös grund.

    Resonemanget är välkommet och lugnar förhoppningsvis ned debatten som hann bli inflammerad, och alltså baserade sig på tolkningar och missförstånd. Debatten behövdes eftersom den har klargjort problematiken.


    0 0

    Den antisvenska rörelsen i Finland måste blottas för vad den är – en utdaterad, etniskt motiverad kampanj som försvagar hela samhället.

    Den antisvenska rörelsen har i flera år skjutit vilt omkring sig mot allt från offentliga myndigheters och Yles tvåspråkiga uppdrag, mot svenska institutioner, mot enskilda personer och framför allt mot den obligatoriska undervisningen i svenska. Redan före den sannfinländska framgången i riksdagsvalet 2011 kunde man känna kalla vindar, och "jytkyn" gjorde det bara mer accepterat att fortsätta attackerna.

    Det länder föga dessa "patrioter" till heders att de inte ens verkar inse att de riktat udden mot sina egna landsmän och medborgare.

    Kampanjerna mot svenska språket i alla dess former saknar allt vad ädla syften heter. Det är inte frågan om en frihetskamp, det handlar inte om undervisning eller omsorg för skolpojkar. Argumenten mot svenskan kläs i ekonomisk rationalitet och rättviseargument, men det måste sägas i klartext: det är uppenbart att den antisvenska rörelsen i Finland har en kärna av primitiv, nationalistiskt driven strävan att rena fosterlandet från vad man uppfattar som störande element i den etniska homogeniteten. 

    Att flera av våra ledande politiker och partier inte omedelbart motar dessa sentiment i grind, utan tillåter sig sälva att opportunt flörta med de uppiskade motsättningarna mellan språkgrupperna, är förkastligt. Glädjande är att statsministern föredömligt stått emot populism också här.

    Den som förfallit till och övertygats av en livssyn där folkgrupper och nationer utgör grundstenar för världsordningen får lätt gehör för sina på ytan förnuftiga sloganer, såsom "ett land, ett folk, ett språk", eller den bedrägliga semantiska associationskedjan att Finland är ett land för finnar som talar finska – "Suomessa puhutaan suomea".

    Matematiken hos språkmotståndarna bygger på ett artificiellt nollsummespel där svenskan påstås knuffa undan något nyttigare. Det är en sniken tankegång att man med minsta möjliga utgift och ansträngning ska kapitalisera på globaliseringen. Som om några extra timmar i pulpeten, som inte direkt bidrar till att ro iland en affär, varit resursslöseri. Det här teknokratiska effektivititetstänkandet, retoriskt draperad i positivt laddade begrepp som pragmatism och förnuft, framstår i stället som andlig lättja, förakt för bildning och en hämmande rädsla för att utsätta sig själv för vad själva livet kan ha att erbjuda.

    När den vuxna generationen nu vill beröva sina barn på rätten till bred bildning och större möjligheter i framtiden, är det sina egna räddhågsna attityder de vill ge i arv. Nya generationer suktar efter intryck från världen, utrustade med nyfikenhet och barnets oerhörda inlärningskapacitet men påtvingas i stället skygglappar formade av sina föräldrars segregerande fördomar.

    Den ökade valfriheten i språkundervisningen har inte gett några som helst positiva resultat för inlärningen av något språk. Resultatet blev endast att svenskans ställning försvagats och färre lärt sig språket. Det är synd, onödigt och det finns inga skäl att upprätthålla den här för alla parter destruktiva konflikten.

    Inget gott kommer någonsin att följa av att barn lär sig färre saker. Det behövs inte mindre hantverk, vetenskap eller språk i skolorna. Tvärtom bör vi erbjuda hela landets unga allt bättre möjligheter att rusta sig för framtiden. Att konsekvent påbörja språkundervisning redan i barnträdgårdarna vore en konstruktiv och generös gåva till alla barn. 


    0 0

    Dagens övriga ämnen var kristen konsumtion, körkort åt 16-åringar, asylsökande i Nordkorea och Borgbackens PR-haveri. 

    Janne Strang ledde ordet i Studio HBL. 

    Premium: 
    ThirdPresence ID: 
    1103600
    Karusell: 
    1
    Vinjett: 
    Webb-tv
    Bild(er): 
    Ingress: 
    Studio HBL:s Måndagsexemplar Malin Gustavsson och Sebastian Nyberg kommenterade bland annat helgonförklaringen av ex-påve Johannes Paulus II.
    Videotyp: 
    Byline (profil): 

    0 0

    SIBBO. Arbetsbördan blev för tung för Kungsvägens skolas rektor Annu Helling som från hösten jobbar som klasslärare i Nordsjö.


    Ny rektor söks nu till Kungsvägens skola.
    Det är ändå inte rektorsuppgifterna i sig som gör jobbet tungt. Samtidigt med det löpande arbetet i skolan har rektor dessutom gått med i planeringen av Nickby hjärta med hull och hår.
    – Arbetsmängden har den senaste tiden varit omänskligt stor, säger Annu Helling. Jag har valt att sluta som rektor för att orka med något annat än bara jobbet.
    – Något lätt beslut har det inte varit. Jag väljer inte bort Kungsvägens skola, jag väljer att satsa på mig själv. Jag är mycket stolt över vår skola, våra elever känner att vi bryr oss om dem och det hoppas jag att de ska kunna fortsätta att göra.
    Kollegerna har beklagat Hellings beslut men också visat stor förståelse.
    – Jag älskar skolvärlden och går nu tillbaka till klassläraruppgifter, i Nordsjö skola i Helsingfors, säger Helling.
    Hon hoppas att den som tar vid som rektor är både ivrig och kunnig.
    – Jag är säker på att det finns behöriga och formellt kompetenta personer som söker tjänsten. För tio år sedan kunde jag själv ha nappat på ett sådant erbjudande.
    Nickby hjärta blir en samlokaliserad skola med finska och svenska elever.
    – Med två klassrum till för Kungsvägens skola, enligt det senaste beslutet, blir det litet lättare att hitta de utrymmen som behövs för vår svenska skola, säger Helling. Ytterligare återstår mycket arbete, processen fortsätter.
    Utan förmanskap
    Att så mycket av det rent praktiska ansvaret för att planera för den nya skolan har satts på högstadiernas rektorers axlar beror på att bildningsorganisationen i Sibbo en längre tid har fungerat dåligt.
    – Från början hade kommunen en anställd projektledare för Nickby hjärta, säger fullmäktigeordförande Christel Liljeström. Då var det meningen att rektorerna bara skulle fungera som en bakgrundsgrupp.
    – Men projektet inleddes i stor brådska och processen haltande. Sedan bytte planeraren jobb och ett alltför stort ansvar lades på rektorernas axlar. De har länge varit utan förmanskap. Svenska sidan har inte haft en regelrätt undervisningsdirektör på många år, utan ett sammelsurium av speciallösningar.
    Kommunstyrelsen kommer att besluta om en ny organisation för bildningen i Sibbo nästa vecka.
    – Jag kan ännu inte berätta om den nya organisationen, säger Liljeström. Och jag kan ännu inte garantera att det nu blir bra. Däremot är jag övertygad om att skolvärlden i Sibbo får jobba i en bättre verklighet när den här organisationen förverkligas.
    Viktigaste rektorsposten
    Kommundirektör Mikael Grannas håller med om att bildningen har utsatts för turbulens under de senaste åren.
    – Därför går vi nu in för en ny organisation. Det förslag vi nu har kräver ännu en del arbete och budgetjusteringar, därför tror jag att vi kan börja tillämpa nyordningarna först från den första januari 2015.
    – Men när riktningen väl är vald är det lättare att jobba med det praktiska.
    Kungsvägens rektorstjänst är av stor betydelse för Sibbo.
    – Det är den viktigaste rektorsposten vi har i kommunen, säger Grannas. Att få rätt person på rätt plats är en nyckelfråga för kommunen. Utgångspunkten är också att rektorn ska få ett bra stöd av utbildningsdirektören när det gäller planeringen av Nickby hjärta.
    – Tjänsten är intressant och erbjuder en unik möjlighet, att få vara med och skapa landets första samlokaliserade högstadium. 


    0 0

    PERNÅ. En diskussionskväll om tvåspråkiga skolor arrangeras i Isnäs den sjätte maj.
    Mia Aitokari, ordförande i Isnäs byaråd som tillsammans med skolans föräldraförening tagit initiativet till träffen, säger att frågan om hur skolorna ska se ut i framtiden har diskuterats länge. För ett tag sedan höll man en värdediskussion i Lovisa, men där mötte inte särskilt många föräldrar eller andra intresserade upp.– Vi måste få frågan om Isnäs skolas framtid organiserad nu. Skolnätsutredningen är klar men vi vet ännu inte vad man kommit fram till i den. På hösten ska besluten fattas. Därför vill vi utarbeta en plan redan nu då vi fortfarande har lite tid att utarbeta egna strategier. Fritjof Sahlström som är universitetslektor i pedagogik inleder kvällen med att berätta om de olika modeller och typer av skolsamarbete som finns i Finland. En modell är den vanliga enspråkiga skolan som fungerar i egna lokaler. En annan modell är samlokaliserade skolor som delar lokaler. Dessutom finns det två- eller flerspråkiga skolor som har undervisning på fler än ett språk. Språkbad är i sin tur en pedagogisk lösning där elever från ett språk undervisas på ett annat språk än deras modersmål.– Det vi vet om tvåspråkighet är att en sådan inte innebär några risker på individnivå, säger Sahlström. Att kunna två språk utgör en rikedom. Men vad som händer på längre sikt i samhället om man blandar språken vet man inte. Sahlström är ändå övertygad om att det går att ha en tvåspråkig skola i stil med den man har i Isnäs. Där samarbetar finska och svenska lågstadiet och barnen umgås med varandra på rasterna.– En tvåspråkig skola kräver en duktig rektor, bra pedagoger och motiverade föräldrar och barn. Har man det går det hur bra som helst att ha en tvåspråkig skola. Efter Sahlströms anförande blir det öppen diskussion.– Det är svårt att säga var vi landar med den, men det har med åren blivit allt lättare att diskutera tvåspråkiga skolor. Han säger att finska och svenska språket varit åtskilda i vårt samhälle länge. Därför utmanas djupt rotade föreställningar om språk och identitet då vi börjar diskutera tvåspråkighet. Mia Aitokari säger att många olika slags känslor brukar röras upp då man pratar om skolornas framtid. På diskussionskvällen hoppas hon att man kan närma sig frågorna om de potentiellt tvåspråkiga enheterna på ett sakligt sätt.– Vi talar bara om tvåspråkighet och inte om någon modell eftersom en officiell sådan inte finns. Vi kanske måste skapa oss en helt egen skolmodell. Huvudsaken är att vi talar i termer som alla förstår, att vi håller oss på gräsrotsnivå. En arbetsgrupp ska tillsättas med uppgift att jobba vidare för den tvåspråkiga modell som redan finns i Isnäs.– Barnens föräldrar har tagit mycket väl emot den, säger Aitokari. Och det är deras önskemål vi utgår från, förstås med beaktande av laglighetsprinciper och forskningsresultat. Diskussionskvällen gästas också av rektorn för finskryska skolan Tuula Väisänen. Hon berättar hur två olika kulturer, språk och identiteter kan samarbeta. Diskussionskväll i Isnäs– På Solbacka föreningshus tisdagen den 6 maj klockan 18.– Handlar om tvåspråkiga skolor, språkbad, skolnätet i Lovisa och barnens framtid i en tvåspråkig stad.– Arrangeras av Isnäs byaråd och skolornas föräldraförening.– Inledningsanförandet hålls av Fritjof Sahlström, universitetslektor i pedagogik. På plats också tjänstemän från Lovisa stad, lärare och beslutsfattare.

    0 0

    BORGÅ. Arbetsgruppen som har utrett skolnätet föreslår att Kråköbarnen flyttar till Vårberga skola.

    Alternativen är ändå fem stycken.

    Enligt nollalternativet blir allt som förr, ingen skola dras in och alla fastigheter saneras. Investeringskostnaderna uppgår till 21 miljoner euro.

    I alternativ ett stängs Kråkö skola och eleverna flyttas till Grännäs skola som då får 130 elever. Bjurböle daghem är i dåligt skick och i det här alternativet skulle daghemsbarnen flyttas till det daghem som så småningom ska byggas i Skaftkärr. Investeringskostnader på 20 miljoner euro.

    I alternativ två flyttas Kråköbarnen till Vårberga skola, sedan när det finns en ny skola i Vårberga. Daghemsbarnen flyttas till Skaftskärrs daghem. Kostnaderna också i det här alternativet blir 20 miljoner euro.

    Alternativ tre ger ett bildningscentrum, men bara på svenska, i Bjurböle. Barnen från Grännäs skola och från Kråkö skola flyttas till Bjurböle. Kostnaderna uppgår till 19,5 miljoner euro.

    Det sista alternativet, nummer fyra, samlar till ett bildningscentrum i Ebbo, där också de finska barnen får plats. Alla skolbarn från Grännäs och från Kråkö placeras i Ebbo, liksom också daghemsbarnen som får plats i ett tvåspråkigt daghem. Kostnaderna uppgår till 19 miljoner euro.

    Arbetsgruppen har fastnat för alternativ två.

    – Skillnaderna i pris och i driftskostnader är inte så stora, säger Rikard Lindström, ordförande för arbetsgruppen. Med en skola i Grännäs och en i Vårberga kan vi samtidigt beakta bystrukturförslaget och också i fortsättningen ge service i skärgården.

    Föräldrar och andra intresserade kan ställa frågor och kommentera de olika alternativen på www.dinasikt.fi fram till klockan 12 den 9 maj.


    0 0
  • 04/30/14--06:25: Tre mössor, tre karriärer
  • Tre vita mössor har varit tre olika biljetter till livet. Peter skrev studenten i magistrarnas tidevarv, Johanna i Nokias tidsålder, Mika är student i yrkesbytarnas generation.

    Diplomingenjör Johanna Hede, 41, i Borgå blev student rakt in i Nokiatidsåldern.

    På Nokia började hon efter att 1999 ha sett ett ledigt jobb på anslagstavlan på Tekniska högskolan, där hon läste fastighetsekonomi.

    Innan hon ens var färdig med DI-examen fick hon jobb vid huvudkontoret i Kägelviken i Esbo. Där har hon jobbat sedan dess med databaser och system för Nokiakoncernens alla byggnader och fastigheter.

    – Adresser, projekt, arbetsutrymmen, ritningar, hyreskontrakt, personal, kostnader, alla data... säger hon. I dag är jag business controller vid avdelningen.

    Engelska och matte för livet

    Johanna Hede (Blomberg) hade egentligen tänkt bli läkare och hade jobbat på Borgå sjukhus "i alla jobb man kan ha utan särskild utbildning":

    – Post, arkiv, patientbyrå, lager, säger hon. Men till sist insåg jag att Medi inte var någonting för mig.

    Efter högstadiet i Ströhö var det inget större beslut bland kompisarna att fortsätta i Borgå Gymnasium, "nästan alla i min klass gjorde det". Det var inte heller ovanligt att flickor valde lång matte, däremot valde få fysik. Studentexamen tog hon 1991.

    Viktigaste för hennes jobbkarriär har varit matten med Göran "Murre" Westerlund och engelskan med Stig-Björn "Tjingis" Holmström.

    – Nittio procent av allt jag skriver är på engelska. I över tio år var min närmaste chef också en amerikan.

    Rörlig och global generation

    Nokia är internationellt och i sitt arbete har Johanna Hede rest mycket i Europa och Asien och en tid bott med sin familj och jobbat i Dallas i USA.

    Jämfört med andra länder tycker hon att finländsk studentexamen har "en bra bredd". Däremot störs hon lite av stereotyper om USA.

    – Det talas ofta om "dumma amerikaner", men dem jag har träffat via jobbet är välutbildade och har hög arbetsmoral.

    Nokiafolket har varit en rörlig generation.

    – Jag har nästan aldrig under dessa år haft ett fast arbetsrum. Vi jobbar i stora utrymmen, där man tar en plats som är ledig och sätter i gång sin laptop.

    Lämnat högkvarteret

    Efter 15 år hos Nokia hör Johanna Hede till dem som fortfarande trots omställningarna har sitt jobb kvar. Förra veckan lämnade hon däremot sina egna databasers byggnad nummer 1. Huvudkontoret vid Kägelviken tas över av Microsoft.

    "Det gamla Nokia" flyttade till Nokias nätverksbolags NSN:s huvudkontor i Karamalmen längre bort i Esbo. Någon dag senare meddelades att den indiskfödde Rajeev Suri blir Nokias nya vd.

    Johanna Hede såg honom för första gången live på tisdagen. Då höll han ett tal till personalen.

     
    Intervjuerna med Mika Reponen och Peter Floman under länkarna.


    0 0

    LOVISA Skolan och allaktivitetshuset i Valkom har haft besök av inbrottstjuvar.
    På söndagsmorgonen fick polisen en anmälan om att en personbil kört av vägen på Valkomvägens raka. När patrullen kom till platsen, mötte de två män som försökte få bort bilen från åkern. Ingendera hade alkohol i blodet, men ett drogtest indikerade att den man som hade kört bilen var påverkad av narkotika. I bilen påträffades också droger. Polisen hittade också egendom som anmälts som stulen. De två männens förklaringar var inte heller överensstämmande. Nu misstänks männen för inbrottet i Valkom skola och allaktivitetshus, natten till söndagen.  Inbrottstjuvarna tog sig in i allaktivitetshuset genom att bryta upp en dörr som vetter mot skogen. De misstänks för att ha stulit bland annat datorer och utfärdsutrustning. Det är oklart om något stals från skolan. Inbrottstjuvarna skadade flera dörrar i allaktivitetshuset samt krossade en ruta. Kommissarie Leif Malmberg berättar att de två männen, födda 1983 och 1978, nu sitter anhållna hos polisen. Förhören med dem och utredningarna kring deras bakgrund fortsätter. Männen är inte ortsbor.  Loviisan Sanomat var först med nyheten.

    0 0

    BORGÅ. Det är svårt att samla viljorna inom Svenska Folkpartiet i Borgå till en gemensam åsikt om skolnätet. Nu försöker man sig på en egen, ny modell.


    – Det här är en svår fråga för de fullmäktigeledamöter som bor i de södra delarna av staden, konstaterar SFP:s gruppordförande Pehr Sveholm. Och ja, det betyder att det är en svår fråga också för SFP.
    – Målsättningen är att vi ska ha en gemensam åsikt så snart som möjligt, senast inför bildningsnämndens möte den 13 maj.
    Den gemensamma åsikten kan troligen inte sammanfalla med en enda av de fem alternativa lösningsmodeller som tjänstemannarbetsgruppen kom fram till.
    – Naturligtvis utgör deras arbete den grund vi står på, säger Sveholm. Men vi har en egen modell som vi grunnar på.
    Planen för bystrukturen ska behandlas vid samma möten som skolnätet.
    – Vår målsättning är att skolnätet och bystrukturen kan kombineras så att vi får vettiga och konstruktiva lösningar, säger Sveholm.
    Svenska utbildningssektionen får skolnätet på agendan redan i dag, men förslaget är att sektionen konstaterar att utredningen är uppgjord enligt de riktlinjer och krav som ställts och kan för sin del godkänna utredningen samt skickar den vidare via bildningsnämnden till stadsstyrelsen.
    Aktivitet på Din åsikt
    Under veckoslutet blev det betydligt livligare besöksfrekvens på webbsidan dinasikt.fi när det gäller skolnätet i södra delen av Borgå.
    Fredagseftermiddagen efter valborgshelgen hade ännu bara 26 personer bokfört sina åsikter och sina egna idéer om hur skolnätfrågan kan lösas. I början av måndagseftermiddagen var man uppe i över etthundra svar.
    Medan ett skolcentrum i Bjurböle ännu på fredag låg i topp som bästa alternativ hade en stark förskjutning skett på måndagen då noll-alternativet fick flest bra-röster. På andra plats kom alternativ ett, med Kråköeleverna i Grännäs skola.
    På fredag ansåg en majoritet att ett skolcentrum i Ebbo är det sämsta alternativet, medan vinden hade vänt, och det rejält, på måndag, när Bjurböle-alternativet ansågs som sämst av hela 52 procent av alla som hade deltagit i enkäten.
    Många av dem som har deltagit i enkäten och kommit med egna förslag om hur skolnätet borde se ut tänker enbart ur sin egen synvinkel, på sina egna barns skolgång. Och det ska man förstås också få göra i en enkät som är riktad just till invånare och föräldrar.
    Andra försöker hitta andra sparmål: " Slopa bokbussen men ge oss skola/daghem på vettigt avstånd."
    Det finns också de som försöker se utifrån på problemet, som den som skrev kommentaren: " Hur man än vänder på saken kan man inte ändra på geografiska faktum i Borgå. Om barn som bor i Sondby på Vessö och Söderby på Pellinge skall gå i samma skola blir vägen FÖR lång för någondera gruppen. Våga äntligen fatta djärva beslut! Bevara TVÅ skolor. Inbesparningen på lång sikt är minimal."
    Tillförlitligheten
    När det gäller det tekniska utförandet lämnar nätsidan Ota kantaa - Din åsikt en del frågetecken, trots att redaktionen sitter på Justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter.
    Det går tydligen att rösta flera gånger på bästa alternativ/ sämsta alternativ. När 106 personer hade deltagit i enkäten hade ändå 116 röster fördelats mellan bästa alternativ och 121 röster fördelats mellan sämsta alternativ.
    Om det finns någon garanti för att samma person inte kan rösta två eller flera gånger i enkäten är också oklart. En fråga har lämnats till redaktionen för Ota kantaa per e-post, men den förblev obesvarad ännu på måndagen.

    Skärgårdsskolan hotad
    Kråkö skola stängs i fyra av de fem alternativ till elevupptagningsområden i södra Borgå som skolnätsarbetsgruppen presenterade förra veckan.
    I två av alternativen dras också Grännäs skola in, det vill säga om man skapar ett skolcentrum i Bjurböle eller i Ebbo.
    För skärgårdsborna är en stängning av Grännäs skola ett alternativ som de inte kan tänka sig att svälja utan protester.
    – Om det ändå skulle handla om pengar, men det verkar som om det mera skulle vara en principfråga, säger Fredrik Gustafsson.
    Gustafsson har ett företag med fler anställda på Pellinge. Han håller på att renovera ett hus där och kommer så småningom att flytta dit med familjen med två skolbarn.
    – Vi flyttar i varje fall, hur det än går med Grännäs skola. Men när man ser ur barnens synvinkel så borde Borgå absolut kunna hålla kvar en skola också här i periferin.
    – Små barn får ha högst två och en halv timme resväg till och från skolan varje dag. Om man tänker på hur korta skoldagar de har i de första klasserna blir situationen ännu mer absurd. Man kan ha en skoldag på tre timmar och sedan sitta två och en halv timme i taxi och buss. Barn i den åldern ska ha annat att sysselsätta sig med.
    För servicen i skärgården är skolan i en nyckelposition.
    – Jag förstår inte varför man inte kan spara en litet mindre skola här i skärgården, säger Gustafsson. Och Grännäs är ju inte ens mera så liten som den var när jag gick där.
    – Det blir svåra beslut. Jag är inte alls avundsjuk på dem som bestämmer. Men jag hoppas att de ändå tänker åtminstone på de minsta skolbarnen. 

     


    0 0

    Svenska Yle satsar stort på projektet #tadetpåallvar, en kartläggning av mobbningen i högstadier, gymnasier och yrkesskolor. Målet är att visa hur mobbningen ser ut, vilka följder den får, och vad som görs för att minska den, uppger Yle, som ska ha all beröm för satsningen.

    Bolagets journalister bidrar med egna minnen. En av dem är Nicke Aldén, som berättar om vad han utsattes för i Haddom lågstadieskola, konstskolan och Lovisanejdens högstadium. En annan är Marcus Rosenlund:

    ”Precis som multiplikationstabellen inte går i arv – mina barn föddes inte med den i huvudet bara för att jag lärde mig den, evolutionen funkar inte så – är antimobbningsbudskapet också någonting som varje ny generation måste få inpräntat i huvudet. Det ligger tyvärr i vårt DNA att mobba, och det lär dröja innan någon genmanipulerar bort det.”

    Synen på mobbning har förändrats kraftigt på bara några årtionden. Förr betonades det disciplinära, och man straffade (eventuellt) mobbaren, utan att beakta att omgivningen. Det ansågs att mobbning var en följd av individuella egenskaper hos förövaren – eller hos offret (som därmed också hade sig själv att skylla). Mobbning sågs i första hand som en fysisk gärning, inte som något psykiskt.

    Steget från detta individperspektiv till nuvarande skolmiljöperspektiv har därför varit långt. I dag finns en annorlunda förståelse för hur elever tilldelas olika status i relation till ålder och årskurs samt jämförs och kategoriseras utifrån skillnader i prestationer i klassrum, skolgård och idrottssal.

    ”I dessa processer kan mobbning komma till uttryck som ett medel för gruppers eller individers strävan att befästa, försvara eller avancera i den sociala hierarkin” (forskning.se).

    Mobbningens rötter står oftast att finna i en situation där någon/några upplever att de gynnas genom att förtrycka någon annan. Det är här det förebyggande arbetet måste komma in, bums då de första tecknen på mobbning kan observeras. Föräldrarna bär såklart ett primärt ansvar för barnen, men i praktiken är det skolans anställda som måste komma med de avgörande snabba insatserna då någon råkar illa ut.

    Det bästa sättet att arbeta mot mobbning är att göra det med förebyggande åtgärder innan man ens identifierat mobbning. Studier har visat att risken för mobbning är mindre i skolmiljöer där man systematiskt betonar starka antimobbningsnormer. Det förebyggande arbetet baserar sig också på ett upptäckande arbete, där de anställda fortbildas för att lära sig identifiera kränkande situationer. Ett tidigt ingripande ger också en klar signal om vad som inte accepteras i skolmiljön. I slutändan, i den krassa vardagsverkligheten, handlar det såklart om vilka resurser kommunen reserverar för skolväsendet. Finns det nog med personal för att de ska kunna identifiera mobbning samt hinna ingripa bums?


    0 0
  • 05/06/14--06:15: Skänkes till gott hem
  • Drygt 62 000 underskrifter har lämnats in för att slopa den obligatoriska skolsvenskan. Det gäller då inte bara grundskolan, utan allmänna krav på svenska på alla utbildningsnivåer.

    Det har krattats i många hörn, och flitigt, för att få ihop namnen för medborgarinitiativet. Vad den gemensamma nämnaren är för sällskapet, som leds av den lågmälda professorsfiguren Ilmari Rostila, 64, är inte lätt att säga.

    Språkstrid med hög profil är det i alla fall inte. Sannfinländaren Rostila har rentav fått kritik av sina egna för att han inte ens själv tror att namnlistan just nu ska väcka mer än "diskussion".

    Medborgarinitiativet ser inte heller ut att ha vind i seglen bland riksdagsledamöterna. Två stora partier för en ordförandekamp internt, höstens regeringsteam är oklart och det allmänna läget i Europa är spänt. Då är det knappast heller troligt att det blir någon mera avancerad gymnastik i just den här frågan.

    I riksdagen står de flesta sannfinländare bakom kravet på att stryka svenskan, men också här vacklar det.

    Bland andra partier har Centern varit öppen för att de kommuner i östra Finland som har önskat göra ryskan valbar med svenskan ska få pröva på det. Blir det en kompromiss i den här frågan, så är det troligen i så fall den.

    Självfallet ska man kunna diskutera nya lösningar för hur våra nationalspråk ska upprätthållas. Men då behöver det finnas klara mål för vad nationen vinner i den byteshandeln. Men det har inte rörelsen kring det fria språkvalet, vapaa kielivalinta, lyckats påvisa.

    Om det var meningen att "befria" finländarna till att bli gladare, öppnare och mera internationella – så lyckas nog ingen av aktivisterna kring initiativet påvisa att det är så. Möjligen då en äldre pseudonym-fennoman i Borgå och som genuint tycks ha haft ett roligt liv runtom i Europa på olika språk.

    Efter att svenskan slopades som obligatorisk i studentexamen 2006 har unga inte börjat läsa mera tyska, franska och ryska i stället. Tvärtom har intresset för att över huvud taget läsa språk rasat.

    Det mest huvudlösa i medborgarinitiativet – vilket Rostila upprepar i en språkpamflett från tankesmedjan Suomen Perusta – är att ingen ska få fördel i studier eller arbetslivet av att kunna svenska.

    Man vill alltså att kunskaper i svenska aldrig ska få räknas som merit i Finland. Det är som att i lag stadga att lastbilskörkort, kunskaper i första hjälp, god fysisk kondition, eller längre vistelser utomlands aldrig får ses som plus när man söker jobb. För att det är "orättvist".

    Visst ska vi finlandssvenskar kunna tänka oss bytesaffärer när det gäller språk. Men då vill vi också se att det leder till ett öppnare, mångsidigare, mera kommunicerande och tolerant Finland. Och mindre till att folk sitter vid sina datorer och är belåtna över att de kan internetengelska som enda främmande språk.

    Det är som att ge bort kattungar. Man vet att det som är trivsamt och gosigt för stunden inte är någonting man kan behålla för alltid. Men trots det kan man önska att det man ger ifrån sig och avstår ifrån, ändå ska få ett gott hem.

    Så är det också med den så kallade språkliga friheten.


    0 0
  • 05/06/14--09:40: Inveon redo för campus
  • BORGÅ. Det blev ja till gemensamt campus men nej till att låta frågan om organisationen vänta. Inveons samkommunstämma möttes på tisdag.

     

    Samkommunstämman, som är yrkesinstitutet Inveons högsta beslutande organ, samlades i går på eftermiddagen i Haiko för att bland annat besluta om skolans framtid.
    Stadsstyrelsen i Borgå hade på måndagen gett instruktioner åt stadens representanter i stämman. Till de instruktionerna hörde att stämman inte skulle bestämma något alls om skolans kommande förvaltning eftersom det är ett ärende som ska avgöras av ägarkommunerna.
    Inveons styrelse hade tidigare beslutat att Inveon går med i ett gemensamt campus invid Amisto i Harabacka, men att man samtidigt börjar förhandla om en gemensam svenskspråkig förvaltning med Axxell och Prakticum.
    Efter omröstning blev det här också samkommunstämmans beslut. Borgås representanter röstade mot medan alla andra kommuners representanter röstade för och slutresultatet blev som så många gånger förr att de mindre kommunernas åsikt segrade.
    - Beslutet innebär att vi först måste inleda förhandlingar med de andra skolorna och först efter det kan ta itu med utrymmesfrågan, konstaterar Inveons direktör Johan Söderberg efter mötet.
    Benny Engård, SFP, från Lappträsk som fungerade som stämmans ordförande har en litet avvikande åsikt.
    - Vi är nu överens om att vi måste hitta en gemensam plats att bygga nya utrymmen på tillsammans med Amisto och Point College.
    - Men samtidigt kan vi lösa organisationsfrågan. Det viktigaste är ändå att vi har nått en kompromiss om placeringen.
    Engård konstaterar att gårdagens beslut igen är ett exempel på att de östnyländska kommunerna inte kan sitta ner och diskutera viktiga frågor i god tid före de avgörande besluten ska fattas.
    - Man kan tolka stämmans beslut som att vi igen har en situation där Borgå står mot alla andra kommuner.Det här är bekymmersamt för regionen. Borgå är visserligen den största betalaren men alla vi andra betalar också.
    - Om vi inte kan vara eniga ser framtiden dyster ut för vår region.


    0 0

    BORGÅ. Svenska utbildningssektionen flaggar för ett bildningscenter i Bjurböle. Det blev klart vid mötet på tisdagskvällen.

    Sektionen röstade två gånger då frågan om tilläggsutredningen behandlades. Först ställdes ett förslag om ett tvåspråkigt daghem och svensk skola i Bjurböle samt att Grännäs renoveras mot ett annat förslag, där utgångspunkten var arbetsgruppens förslag kompletterat med att ett daghem skall finnas i Bjurböle. Det vinnande förslaget blev det med den svenska skolan i Bjurböle vilket sedan ställdes mot beredningens förslag. Även denna gång vann förslaget om en skola i Bjurböle och i Grännäs som i sin helhet lyder så här:

    ”Sektionen konstaterar att utredningen inte till alla delar är uppgjord enligt det uppdrag stadsfullmäktige gav den 13 november i fjol. De framtida behoven inom dagvårdsservicetjänsterna på det södra området framgår inte i utredningen. Sektionen godkänner trots denna brist utredningen som beslutsunderlag i den vidare behandlingen.
    Sektionen kan inte godkänna det av arbetsgruppen valda förslagsalternativet 2, utan förespråkar ett modifierat alternativ 0 för fortsatt behandling i bildningsnämnden, stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Det innefattar en renovering av Grännäs skola i enlighet med den tidigare godkända ekonomiplanen samt att Kråkö skola stängs och ett bildningscenter bestående av ett tvåspråkigt daghem och en svenskspråkig skola för eleverna inom Kråkö skolas nuvarande elevupptagningsområde bildas. Bildningscentret byggs på Bjurböle daghems nuvarande tomt och anslag för bygget reserveras i ekonomiplanen för år 2016.”

    Tilläggsutredningen går nu vidare och behandlas följande gång i bildningsnämnden. Målet är att fullmäktige skall kunna behandla utredningen 13 juni.
     


older | 1 | .... | 17 | 18 | (Page 19) | 20 | 21 | .... | 28 | newer