Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 19 | 20 | (Page 21) | 22 | 23 | .... | 28 | newer

    0 0
  • 05/30/14--07:44: Mot nya utmaningar
  • Aderton merkonomer, tolv datanomer, femtiofem närvårdare och nitton artesaner blev i fredags klara med sina studier vid Axxell i Ekenäs.

    Bland anhöriga i den mångtaliga publiken och i lärarkåren var det många som pöste av stolthet och glädje under dimissionen i bollhallen.

    – Det är lite grått ute i dag men helt klart sol i vårt hjärta och sinne. Det är med stolthet vi delar ut era betyg i dag, sade Eva-Lotta Rehnman, utbildningsansvarig vid Axxell.

    Bland de nyutexaminerade låg stämningen på topp.

    – Det känns jättebra men inte helt verkligt ännu, sade färska närvårdarna Emilia Dahlgren, Svartå, och Josefine Forss, Kimitoön.

    På jobbfronten är den närmaste framtiden kirrad. Emilia ska jobba vid språkbadet vid Kila daghem i Karis i ett år medan Josefine har ett sommarjobb inom åldringsvården.

    – Efter det är det lite oklart, säger hon.

    Till det som är spikat hör däremot kvällens planer.

    – Vi ska festa!

    I dag merkonom, i morgon student

    Till dem som får ta det lite lugnt på festfronten och skjuta fram firandet med en dag hör nybakade merkonomen Emelie Lindroos från Kimitoön. Hon hör till dem som tar dubbelexamen och blir på lördag också student från gymnasiet i Ekenäs.

    – Först hade jag bara tänkt gå gymnasiet men så ville jag också få en utbildning, säger Emelie och har inte ångrat sitt val.

    Vilka är framtidsplanerna?

    – Om allt går som det ska flyttar jag till Åbo för att studera i höst. Ekonomi är mitt första alternativ.

    Farväl till "Sjukis"

    Enligt enhetschef Krister Stenroosär jobbutsikterna för de nyutexaminerade varierande.

    – För närvårdarna är situationen ganska bra, de kommer säkert att hitta sin plats. För artesaner gäller det i många fall att grunda eget medan läget för merkonomer och datanomer som vill jobba i affärslivet inte är så bra för tillfället. De som varit aktiva och gjort bra ifrån sig på sin inlärning har kanske fått ett jobb.

    Det nu avslutade läsåret var det sista för Axxells del vid Raseborgsvägen 5. Nästa läsår flyttar de tre utbildningarna som varit inhysta i forna Sjukvårdsskolan - det vill säga utbildningen i social- och hälsovård, företagsekonomi och it - till Novias utrymmen vid Raseborgsvägen 9. Flytten är ganska långt förberedd och kommer att äga rum den 10 till 12 juni. Vissa ändringsarbeten ska göras under sommaren men kommer att vara klara till terminsstarten.

    – Jag tror att de studerande tar flytten som en positiv sak. Bland annat kommer matsal och kafé att finnas i samma byggnad vilket man inte haft nu. Också bland personalen har man tyckt att flytten ger ett lyft, säger Krister Stenroos.

    Två enheter blir tre

    En administrativ förändring träder i kraft den 1 augusti. Då blir de två nuvarande enheterna Axxell Ekenäs och Axxell Karis omgrupperade till tre: pedagogik och social- och hälsovård, teknik och hantverk, handel och service.

    – Det är fråga om en effektivering som kommer att ge bättre möjlighet att utveckla utbildningen. Bland studerande kommer man inte att märka av förändringen så mycket, inte heller bland lärarna i undervisningen, säger Krister Stenroos.

    Efter den nya uppdelningen blir Beatrice Westerlund enhetschef för pedagogik, social- och hälsovård, Lasse Tallqvist för handel och service och Krister Stenroos för teknik och hantverk.


    0 0
  • 05/30/14--08:29: Stubb utmanar SFP
  • I kampen om statsministerposten och ordförandeskapet för Samlingspartiet klampar Alexander Stubb in i en porslinsbod när han vill begrava den taxellska paradoxen och betecknar den som "helt sjuk". Porslinsboden heter samarbetet mellan SFP och Samlingspartiet.

    Ur SFP:s synvinkel blir saken inte heller bättre av att många tvåspråkiga finlandssvenskar i huvudstadsregionen antagligen tänker som Stubb. Han efterlyser också fler tvåspråkiga skolor och meddelar att han starkt kommer att driva den frågan, liksom också en radikalt tidigarelagd språkundervisning. Den sistnämnda frågan applåderar SFP dock säkert, men det andra är känsliga.

    Samlingspartiet och SFP samarbetar mycket och står varandra nära också politiskt. Det beror delvis på att Samlingspartiet är statsministerparti och för ett litet parti som SFP är det viktigt att stå på god fot med den starkaste aktören. Men det är mer än så – inom SFP är de flesta ledande politiker marknadsliberaler som också ideologiskt står nära Samlingspartiet.
    Därför kan det svida extra hårt att Alexander Stubb nu utmanar SFP i partiets allra heligaste.

    Å andra sidan kan SFP se sig i spegeln. Man har inte utnyttjat intresset för det svenska och tvåspråkiga bland de finskspråkiga. Man har inte vågat bejaka de tvåspråkiga SFP-väljarnas behov av ett närmare samarbete över språkgränserna. Det beror främst på att frågan splittrar SFP och att man inte vill rubba balansen mellan SFP-regionerna. Samtidigt har SFP ändå gett Alexander Stubb ett utrymme, som han inte är sen att utnyttja.


    0 0

    Hur firar du din skolavslutning? Har du studentfest på lördag?

    Ladda upp din bild och använd taggen #hblstudent eller #hbl31maj  på Instagram. Du kan också mejla den till webb@hbl.fi.

    Kanske just din bild dyker upp i vårt bildspel på webben eller i papperstidningen!


    0 0

    Vad gör den som vill ha en bra skola i Sverige? Jo, importerar rektor och lärare från Svenskfinland. Så gjorde man i den lilla staden Mariefred. Nu köar elever till skolan.

    Rektor Nina Lidfors på Gripsholmsskolan i Mariefred får det att låta så enkelt.

    – Ordning och reda, uppföljning och tidigt stöd, säger hon när hon ska förklara hur man sköter saker och ting på hennes skola och varför skolan klarar sig så bra.

    Nina Lidfors sitter på sitt rum med en sagolik vy över en liten vik i Mälaren, med Gripsholms slott på and­ra sidan, bara ett par hundra meter borta.

    Visste man inte bättre skulle man kunna tro att det är läget som lockar föräldrar att sätta sina elever i den här skolan.

    Men det är inte vyn och utsikten som är orsak till succén. Det handlar om rektorn, lärarna och pedagogiken. Det handlar om att det mesta har importerats från Finland.

    Här mitt i den svenska landsbygden, 45 minuters bilväg söder om Stockholm, finns en skola som drivs med finlandssvenska krafter. Här vill styrelsen att majoriteten av lärarna ska ha fått sin lärarutbildning i Finland.

    – Av våra 20 lärare är 15 finlandssvenskar. Jag har rekryterat dem direkt från PF, säger Nina Lidfors, som innan hon flyttade till Sverige var rektor på Vasa övningsskola.

    Bakgrund
    Skolan växer varje år
    • Gripsholmsskolan startade för fem år sedan med 42 elever, en förskoleklass och en sammansatt etta-tvåa.
    • I dag har man klasser från förskola upp till årskurs 6, totalt 260 elever.
    • Varje år får skolan två nya parallellklasser tills skolan har klasser ända upp till årskurs 9. Antalet elever per klass är max 22.
    • Skolan är en friskola, det vill säga privatägd. Ägaren är riskkapitalisten Ulf Jonströmer, men all eventuell vinst går ­tillbaka till verksamheten, enligt Nina ­Lidfors, ”ett absolut krav för att jag ska stanna kvar som rektor”.

    Finland förebild

    Nina Lidfors värvades för fem år sedan för att bygga upp skolan. Det var en grupp föräldrar som tyckte att den kommunala skolan i Mariefred höll på att bli för stor som ville ha henne till sin nya skola.

    Skolans ägare var ute efter en pedagogik som fungerade och fick ögonen på Finland, som klarat sig bra i Pisa-undersökningarna.

    – De ville ha finländska influenser för att få goda resultat, säger Nina Lidfors.

    Det har de fått. I de så kallade nationella proven klarar sig hennes skola galant.

    – Alla är godkända i sexan i matte och svenska. Dessutom är alla godkända i fysik och geografi och i engelska alla utom en. Nästan full pott, säger Nina Lidfors.

    Fast egentligen är det här ingenting hon vill briljera med. Det är nästan så att hon ser besvärad ut när HBL ställer frågan. Att nå goda resultat är självklart, säger Nina Lidfors.

    Ryktet om den välfungerande finlandssvenska skolan i Mariefred har också spritt sig. Just nu står hundra elever i kö för att få gå här.

    – Det finns folk som flyttar hit på grund av vår skola. De ringer hit och frågar om barnen får plats i skolan så att de kan köpa hus.

    Också de "svenska" lärarna i skolan tycks trivas. Så här säger Maria Innerfors om att jobba med sina finlandssvenska kollegor.

    – Jag tycker det är en annan atmo­sfär och en annan mentalitet. Man är mer stolt känns det som.

    Bland finländskt och svenskt

    Men vad gör Nina Lidfors och hennes lärare för att lyckas, förutom det här med tydligt ledarskap i klassen och ordning och reda? Det spontana svaret är att "vi bara jobbar på, precis som vi alltid har gjort. Inget kons­tigt med det".

    – För mig personligen handlar det om en balans mellan kärlek och gränser. Det ska genomsyra allt. Alla ska veta vad som gäller, tydliga ramar. Alla ska veta att vi gör det här för barnens bästa. På så vis bygger man ett förtroende. Och det är det förtroendet vi lyckats skapa, tydligen, annars skulle vi inte ha den här kön.

    Så har vi det här med tidiga stödåtgärder. I Sverige ges stöd först långt uppe i klasserna och det har pekats ut som en orsak till att de svaga resultaten. I Gripsholmsskolan följer man den finländska modellen, med stödåtgärder tidigt.

    – För oss är det självklart att eleverna kollas upp jättenoga i nybörjarklasserna och får mycket stöd och hjälp där det behövs. Det är där stödet ska sättas in. Det är tidig uppföljning och kontinuerlig utvärdering.

    Och läxorna? Ett annat debattämne i Sverige? Klart det ska vara läxor, menar Nina Lidfors.

    – Läxor ska ju vara sådana som befäster och repeterar, det ska inte vara något nytt och aldrig mer än en timme. Sedan ställer vi ju upp om vi märker att det finns familjer där det inte fungerar. Då kan man få göra läxorna här.

    Men visst finns det en del "svenskt" i pedagogiken också.

    – Vi försöker plocka det bästa av två världar. Frimodigheten och frispråkigheten hos eleverna och öppenheten, det demokratiska tänket tar vi ju till vara.

    Eleverna då, vad säger de? Är lärarna stränga? Frågan går till några flickor i klass tre som sitter ute i solen.

    – Alltså, sådär, ja lite, säger Vendela efter lite betänketid.

    – De kan ju vara stränga men i så fall är det för att någon inte har skött sig. Och då är det bara bra att de säger till, säger Emma.


    0 0

    Att skriva med penna på papper är något självklart. Men frågan är om skrivandet för hand har en framtid när datorer och surfplattor tar över.

    Skrivstilen försvinner allt mer. Och den vanliga handskriftens dagar kan också vara räknade.

    – Man kan ibland tro att det som vi gjorde förr ska försvinna, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef vid Skolverket.

    – Sedan kommer man ofta efter ett tag till insikten om att det, som i det här fallet att skriva för hand, ändå är någonting som kommer att finnas med. Och som vi behöver ha en kunskap om och en förmåga att hantera.

    Samtidigt säger Lundqvist att det inte pågår en stor debatt om handskrivandets vara eller inte vara.

    Inga nackdelar
    Att barn en dag skulle sluta lära sig skriva för hand innebär inga egentliga nackdelar, anser Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet.

    – Det har jag väldigt svårt att se. Jag ser mest fördelar, men det är klart att det är praktiskt att kunna skriva för hand ibland.
    Caroline Liberg säger att med digitala verktyg som talsyntes får barnen hjälp och stöd i sitt lärande.

    – Barnen får ju direkt återkoppling om det är fel bokstav som de valt, de får det uppläst och kan höra det. Alla de digitala verktygen har oerhört stor betydelse för att många fler blir inkluderande och har möjlighet att få stöd och hjälp direkt.

    Har en framtid
    De som har handskriften som yrke är övertygade om att den skrivformen har en framtid och att deras yrken inte är i fara. Vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) i Sverige arbetar fyra personer med att analysera handstil.

    – Så länge vi använder handskrift så är det en betydelsefull undersökning för den är stark och kan säga ganska mycket, säger Sabine Rütten, enhetschef vid SKL.

    – Jag tror att vi kommer att ha kvar skrivandet för hand en lång tid framöver.

    När Sverige reviderade kursplanen för grundskolan för några år sedan höjdes röster om att kravet på handskrivande inte skulle vara med. Men till slut blev det ändå så att ett kunskapskrav för en elev i årskurs 3 är att kunna skriva läsligt för hand.


    0 0

    – Våra studerande ställer krav på sig själva och de kräver stöd och hjälp av varandra om det behövs. Äldre studerande hjälper de yngre och tipsar dem och det har gett väldigt god utdelning, säger Ove Lindström, rektor för Kotka svenska samskola som placerade sig på första plats i FNB:s gymnasiejämförelse.

    Ove Lindström och andra rektorer för gymnasier som klarat sig bra i jämförelsen säger att en uppmuntrande och öppen stämning är en av de viktigaste förutsättningarna för inlärning. Konkurrens mellan eleverna ger ett dåligt underlag för att nå goda resultat.

    Det första rektor Harri Rinta-aho varje år säger till sina nya elever på Etelä-Tapiolan lukio i Esbo är att skolan inte är en tävling.

    – Jag säger att här utmanar ni endast er själva.

    I Etelä-Tapiolan lukio får eleverna aldrig höra medelbetyget i ett prov. Skolan placerade sig på 20:e plats i FNB:s jämförelse som beaktar ingångsbetygen. I en jämförelse som endast beaktar studentexamensbetygen tog Etelä-Tapiolan lukio första plats.

    Rinta-aho säger att eleverna inte behöver jämföra sig med varandra – samarbete är viktigare. Det har skolan försökt främja bland annat genom att ordna rum där eleverna kan plugga och vistas fritt.

    – Jag säger till eleverna att de ska förbereda sig på examensproven tillsammans, komma hit till skolan och fråga ut varandra. Och det verkar de göra. De gör också läxor tillsammans, till exempel på Facebook.

    Förtroende ger mod

    Det är också viktigt att eleverna har förtroende för sina lärare. I Kotka svenska samskola jobbar ämneslärarna med eleverna redan i grundskolan, i vissa fall till och med från årskurs fem.

    – Så är det samma lärare genom hela gymnasiet. Jag tror att det är det här samarbetet och förtroendet som är de verkliga hörnstenarna till att det går så bra, säger rektor Ove Lindström.

    Förtroendet är viktigt också enligt Tapio Yli-Karro, rektor för Säkylän lukio som kom på andra plats i jämförelsen. Gymnasiets elever kommer från åtta olika grundskolor.

    – Vi strävar efter att eleverna ska våga fråga och ifrågasätta.

    Ukkopekka Hyvönen, rektor för Töölön yhteiskoulun lukio i Helsingfors, är inne på samma linje.

    – Eleverna måste uppleva att skolan är trygg och att de blir hörda. Först då kan undervisningen lyckas.

    Lindström tillägger att också hemmets stöd är centralt.

    Gymnasierna står inför stora besparingar och reformer. Rektorerna hoppas att man inte enbart kommer att stirra på siffrorna. Speciellt det planerade minimiantalet elever, 500, stöter på hård kritik. Gymnasiets betydelse för sitt område borde enligt rektorerna mätas mångsidigare.

    "Klåpa inte med reformerna"

    Också sakkunniga inom utbildning varnar för reformer som görs endast för att nå besparingar. Chefen för Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet, professor Jouni Välijärvi säger att maskorna i gymnasienätet inte får bli för stora.

    – Det är en stor fråga i synnerhet utanför huvudstadsregionen.

    Ordföranden för Studentexamensnämnden, professor Patrik Sche­inin hoppas att besparingar inte blir ledmotivet i den pågående finslipningen av gymnasiernas nya timfördelning. Han säger att man inte ska göra dagspolitik av utbildningsreformer.

    – De är för viktiga för det. De gäller tiotusentals finländare och deras framtid. Man får inte klåpa med reformerna utan de måste göras på rätt sätt med en gång.


    0 0

    En konkret förändring som snart syns i gymnasiernas vardag är att läroplikten förlängs med ett år.

    Nu kan gymnasierna själva bestämma vilket medelbetyg eleverna ska ha för att komma in. Den förlängda läroplikten kan i praktiken förplikta andrastadieskolor att ta emot elever som behöver en studieplats i synnerhet på orter där det finns få alternativ, konstaterar professor Jouni Välijärvi, chef för Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet.

    I framtiden kan gymnasierna få elever med sämre motivation och kunskaper. Det ökar behovet av studiehandledning, specialundervisning och små grupper, något som det råder brist på även med nuvarande resurser, påpekar Välijärvi.

    – Idén med gymnasiet har hittills varit att studierna är elevens eget val och det är ganska avgörande för motivationen. Men i studiehandledningen måste målet vara att även om eleven går sitt tionde skolår i gymnasiet bara för att fylla läroplikten ska han eller hon frivilligt stanna kvar i två år till eller övergå till andra studier.

    Ordföranden för Studentexamensnämnden, professor Patrik Scheinin tror inte att den förlängda läroplikten automatiskt syns som trängsel i gymnasierna. Man kan alltid fortsätta i en tionde klass eller i ett yrkesinstitut, säger han.

    – Det väsentliga är att de unga får vägledning och hjälp med att övergå till nästa skede i sina studier.


    0 0

    Läsarna delar med sig bilder på skolavslutningen runt om i landet.

    Vill du att din bild ska synas i bildspelet? Tagga #hblstudent eller #hbl31maj så kanske den dyker upp. Vi väljer också ut de bästa bilderna och visar dem i morgondagens Hufvudstadsbladet!

    Du kan också mejla webb@hbl.fi!

    Vi uppdaterar med fler bilder kontinuerligt.

    Du hittar Hufvudstadsbladet på Instagram här.


    0 0

    Det finns cirka 250 skolor i Helsingfors och 25 fast anställda skolläkare. Staden söker med ljus och lykta efter läkare som vill jobba inom skol­hälsovården.

    Läkarbristen leder till att en del elever inte får den breda hälsogranskning som förordningen i hälsovårdslagen förutsätter. Den utförs i första, femte och åttonde klassen.

    – Det är svårt att hitta vikarier. Situationen är oroväckande. Jag drömmer om ett läge där jag får välja vem som får jobb. Vi har ökat tjänsterna varje år men det är ont om läkare som söker dem, säger skolöverläkare ElinaHermanson.

    Drumsö lågstadieskola har under våren varit helt utan skolläkare bland annat på grund av sjukdomsfall. En del av femmorna och alla förstaklassare har blivit utan läkargranskning. I januari hade 832 elever inte varit på läkargranskning i Nordsjöområdet medan Rönnbacka och Rönninge som varit utan läkare några år nyligen har fått en.

    SeijaHainari kontaktade själv skolhälsovårdaren på Drumsö lågstadieskola när allt inte stod rätt till med sonen Marcus.

    – Min man som är i branschen antog att vår son behöver fysioterapi. Jag ringde skolhälsovårdaren som ordnade remiss till en specialistläkare. Själv hade jag inte märkt något, säger Hainari.

    Hon hade gärna sett att barnen undersöks av läkare under sitt första skolår. Alla har inte en expert i familjen, vilket betyder att fall som Marcus riskerar glida förbi obemärkt i stället för att få stöd och vård i god tid.

    – Vi fick gå på hälsokontroll inför skolstarten vilket var bra. Jag hoppas att den kontrollen finns kvar i framtiden, säger Hainari.

    Får vänta fyra år

    Läkargranskningen är inte en subjektiv rätt.

    – Om skolan inte har en läkare blir eleverna utan den kontrollen. Men alla elever genomgår varje år en allmän hälsogranskning hos skolhälsovårdaren, säger HannuPenttinen, hälsostationsläkare vid familje- och socialtjänsterna.

    Det ettor som blivit utan läkargranskning kan efter skolhälsovårdarens bedömning vid behov få en sådan, annars får de vänta till femman då läkargranskningen infaller nästa gång.

    Skolhälsovårdaren kan efter bedömning skicka eleven till närmaste skola där det finns läkare eller till en hälsostation. Enligt rekommendationerna har varje skolhälsovårdare ansvar för cirka 600 elever.

    Hälsogranskningen i skolan är till för att ta ställning till om någon elev är utsatt för psykiska, fysiska eller sociala risker där hälsovården kan göra en förebyggande insats. Läkargranskningen är en bred bedömning i samarbete med hälsovårdare, lärare och föräldrar.

    – Men skolorna är inte förpliktade att ge sjukvård, vi gör bara granskningar, påpekar Penttinen.

    I skolorna jobbar många läkare deltid vid sidan av forskning eller annat arbete. Vikarierna stannar ofta bara några månader, de ska bli barnläkare, barnpsykiatrer eller barn­neurologer och behöver komplettera sin specialisering.

    Jokerläkare föreslås

    Läkarbristen var stor i de svenska skolorna i Helsingfors i januari i år då det var svårt att hitta vikarier men för tillfället kan man inte säga att de svenska skolorna skulle ha det sämre än de finska, anser Elina Hermanson. I de svenska skolorna måste man beakta språkkravet. En läkare med invandrarbakgrund som inte kan svenska kan därför inte jobba i en svensk skola.

    Inför hösten finns skolläkare som skall jobba mellan en till fyra dagar, läkare som ska vara tjänstlediga på grund av specialisering samt vikarier som ännu inte placerats.

    – Just nu, när många skolor är utan läkare, placerar vi helst läkarna i sådana skolor där vi misstänker att det finns många elever med psykiska, fysiska och sociala risker. Enligt förordningen i hälsovårdslagen ska vi minska utslagningen. Men det är de högutbildade föräldrarna som för mest liv om läkarbristen, säger Hermanson.

    Hon förbereder ett förslag med en jokerläkare som cirka en gång i månaden är jour i en skola som saknar läkare. Förslaget kommer från skolläkarna själva.

    – En skolläkare har ett krävande arbete där man måste fatta många självständiga beslut. Det kollegiala stödet ges per telefon eller e-post. Elevernas problem är av varierande art och det krävs specialkunnande av läkaren. De som jobbar hos oss säger ändå att de trivs, säger Hermanson.

    Enligt Penttinen är lönen som erbjuds skolläkarna rätt låg.

    – Men vi kan i stället erbjuda ledigheter på somrarna och längre helger. Det har man inte om man arbetar i tre skift på ett sjukhus.


    0 0

    Det gick lugnt till på lördagskvällen efter skolavslutningen. Enligt polisen orsakade ungdomarnas festande inte några större problem.

    I Helsingfors sade kommissarie Jari Taponen att antalet ungdomar var mindre än under tidigare år.

    – Det har varit mycket lugnt hittills. Vi har sett få gäng som bär på påsar med öl, sade han i början av kvällen.

    Polisen har ökat övervakningen av ungdomars drickande i helgen.

    Vårterminen tog slut på lördagen i grundskolor, gymnasier och vissa yrkesinstitut. Totalt 58 000 unga avslutade grundskolan medan kring 28 000 blev studenter.
    Vädret på lördagen var regnigt speciellt i västra och norra delen av landet.


    0 0

    BORGÅ. Att flagga grönt för tvåspråkiga skolor utan att veta vad man själv avser med tvåspråkiga skolor är synnerligen oövertänkt av en som aspirerar på statsministerposten, säger Mikaela Nylander som leder Svenska Folkpartiets Utbildningspolitiska utskott.

    – Alexander Stubb är i FNB:s intervju inte på det klara med vad han själv menar med de tvåspråkiga skolor som han kraftigt vill driva. Om han avser samlokaliserade skolor där finsk- och svenskspråkiga elever har gemensamma faciliteter är det redan verklighet på många håll. Är han däremot beredd att lättvindigt skrota den svenska skolan och den språkliga autonomi delar av samhällsservicen bygger på är det alarmerande, varnar Nylander.

    För Svenska Folkpartiet är svenskan i Finland ett nationalspråk som bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. Den svenska skolan, från dagvård till högskola, är hjärtat i ett tvåspråkigt land.
    Hon framhåller att lagstiftningen känner till enbart svensk- eller finskspråkiga skolor, det är ändå möjligt att en del av undervisningen sker på ett annat språk än undervisningsspråket.
    Det är möjligt även i fråga om finska och svenska, en sådan skolform är dock inte tvåspråkig utan det är alltid fråga om finsk- eller svenskspråkiga skolor där en del av undervisningen sker på det andra nationalspråket. På motsvarande sätt har SFP föreslagit grundandet av en nordisk skola i Helsingfors. Där ska finska och svenska vara undervisningsspråk men skolan grundas inom det finska utbildningsväsendet. Satsningar på tvåspråkigheten kan alltså enligt Nylander göras inom ramen för gällande lagstiftning, och det kan göras utan att man nedmonterar den svenska skolan. BBL.


    0 0

    En älg sköts ihjäl av polis i Mölndal utanför Göteborg vid lunchtid på måndagen – i en slöjdsal.

    Älgen tog sig genom ett fönster in i träslöjdssalen på Sörgårdsskolan, skriver lokala medier. Polis larmades och var snabbt på plats och kunde avliva älgen.

    – Man blev ju helt chockad och trodde inte att det var sant. Jag hörde att det var folk som hade lektion och som sprang ut när älgen hoppade in. En lärare och några elever fick stänga in sig i målarrummet där vi målar våra slöjdsaker, säger Sandra Lunman, som går i årskurs åtta, till gp.se. 


    0 0

    Det finns andra orosmoln på förbundsordförandens himmel, än just de som har att göra uttryckligen med gymnasiernas och folkhögskolornas framtid. Men ljusglimtar saknas heller inte.

    Ungdomar som står för servicen i butiker och kaféer i dag är gladare och öppnare än förr. Den förändring i samhället som det återspeglar tror Dan Johansson att skolan aktivt har bidragit till.

    Och att Raseborgs stad nu överväger att i alla sina grundskolor inleda undervisningen i det andra inhemska språket genast i årskurs ett, tycker han är en ypperlig idé.

    Betalar inte

    Men när staten skär ner, förväntas i stället kommunerna betala, vet Dan Johansson av erfarenhet.

    – Det gör kommunerna inte. Och skolan är en av de minst skyddade kommunala verksamheterna. Kommunerna styr timfördelningen, beslutar om gruppstorlekar, skolstängningar, skolskjutsar, kvaliteten på skolmaten...

    Elitskolor?

    – Skolan är illa ute. Det förstår inte folk i dag. Men i förlängningen, när de vaknar till finns där föräldrar som funderar på andra alternativ. Det är en farlig utveckling. Ska vi ha elitskolor? Likvärdig undervisning, oavsett var man bor och vilken socioekonomisk bakgrund man har, har varit grundskolans starka kort.

    Serviceinrättning

    – I det allt mera individualiserade samhället, uppfattas skolan inte mera som en samhällsinstitution som man ska gå genom för att bli medborgare, utan mera som en serviceinrättning. Barn och föräldrar uppfattar sig som kunder. Får de inte det som de vill ha, är de missnöjda. Lärarna utvärderas av dem, det sätter press på lärarna.

    Dokumentationshysteri

    – Från andra sidan sätter myndigheterna press på lärarna. Allt ska dokumenteras, dokumenteringshysterin har gjort att det som inte är dokumenterat inte har funnits. Men lärarna måste kunna ha en viss pedagogisk frihet. När allt ska kunna mätas blir det besvärligt också eftersom "det lätt mätbara blir viktigt för att det viktiga inte är lätt mätbart".

    Aningslöshet

    – Ibland annat Österbotten är man missnöjd med att barn inte lär sig finska, och talar om tvåspråkiga lösningar. Det är aningslöst och farligt. Finska är ett av de viktigaste ämnena i den svenskspråkiga skolan. Öppnar man den helt och hållet, tar in väldigt mycket finsktalande elever, lär sig barnen antagligen inte någotdera språket nämnvärt mycket bättre. Men den svenska delen minskar i omfång - fastän den behövs, också för alla enspråkigt svenska. Svenskspråkiga barn ska ha lika rätt till svenskspråkig skola som finskspråkiga elever i till exempel Kuopio har till finskspråkig skola.

    Falnade fort

    – Fritiof Sahlströms undersökning vid Vaasan lukios och Vasa gymnasiums gemensamma campus om hur man talar svenska och vem som frivilligt väljer språk, visar att det intresse för svenska som i början fanns bland de finskspråkiga har falnat.

    Chans att utveckla

    – Samlokalisering av en svensk- och en finskspråkig skola är inte så farligt, om man har en bra tanke med det och inte bara låter ekonomin styra. Samarbete ska man inte sky, samlokalisering kan förverkligas om de finska och svenska lärarna var för sig ges möjlighet att utveckla sin skola.


    0 0

    – Om tio-femton år kommer det här landets utbildningssystem att vara i ett eländigt skick, säger Finlands svenska lärarförbunds avgående ordförande Dan Johansson. Konsekvenserna av regeringens spariver förskräcker.

    – Hela havet stormar just nu på nästan alla områden.

    – Det som jag ser absolut mest allvarligt på är den sittande regeringens nedskärningar, i utbildningen över huvud taget men framför allt på andra stadiet och i den fria bildningen, säger Johansson och gör klart att han på allvar är orolig för framtiden.

    – Den skola och utbildning vi har är bra, bildningssektorn har en bra och engagerad lärarkår.

    – Vi har ett bra läge, det måste vi slå vakt om!

    "Lärarnas förtjänst"

    Inte heller tidigare har oddsen varit de bästa.

    – Av de nordiska länderna har Finland alltid satsat minst på utbildning, säger han, med tillägget att pengasatsningar i och för sig inte alltid är någon garanti för goda resultat.

    – Pisa­undersökningarna, som ska tas med en nypa salt, visar att vi har klarat oss bra. Det är lärarnas förtjänst, säger han – och härleder en bidragande orsak till den i systemet inbyggda tröghet som gjort att man "inte ändrat utbildningssystemet för lärare stup i kvarten som till exempel i Sverige".

    – Det ger stabilitet. Alla lärare är visserligen formade av sin tid, men har också en gemensam akademisk bas att stå på.

    Imponerade inte

    Det är alltså inte på det hållet orosmomenten finns, i förbundsordförandens perspektiv.

    Mot bakgrund av den insats lärarkåren i hans ögon redan gjort, är det givet att han inte har mycket till övers för undervisningsminister Krista Kiurus (SDP) nyligen uttryckta fromma förhoppning om att lärarna med talkokrafter ska rädda situationen då utbildningssektorn tvingas skära ner.

    – Håhhåh! Floskler! Hennes aktier sjönk nog!

    – Vad hon borde ha sagt? Till exempel medgivit på riktigt att det inte går att utveckla hur mycket som helst om man samtidigt krymper resurserna så att grupperna blir större och lärarna färre.

    "Biligaste skolformen"

    Överlag skräder Dan Johansson inte orden då han nagelfar regeringen agerande i vitala, utbildningsfrågor.

    Som då det gäller gymnasiernas framtid, och strävandena till större enheter typ regiongymnasier.

    – Gymnasierna är vår billigaste skolform. Där finns nästan ingen administration – en rektor och kanske en halv kanslist – och därför nästan inga pengar att spara.

    Av smågymnasier är inte bara Svenskfinland utan hela landet fullt.

    – Alla planer utgår från storstäderna, blir konklusionen.

    Hurudan mätare?

    Kritisk är han också till regeringen beslut om resultatfinansiering för gymnasierna.

    – Redan för ett och ett halvt år sedan sade statens ekonomiska forskningscentral VATT att alla kvalitativa mätare pekar uppåt på "bra": nästan alla gymnasister får sin examen, avbrottsprocenten är obetydlig, de placerar sig ganska bra för övriga studier, och gymnasiet som skolform är billig.

    Så - hur ska då den mätare som resultatfinansiering förutsätter se ut?

    – Säg det, goa pastorn, säger förbundsordföranden, och pekar i förbifarten på några negativa konsekvenser för grundskolan av en gymnasiekoncentration.

    Gymnasier och högstadier fungerar ofta i anslutning till varandra. Kopplas gymnasiet bort, blir högstadiet haltande. Stannar gymnasiet kvar på samma ort, kan ett samarbete kanske fortsätta. Men om gymnasiets huvudman blir en annan och lärarna får olika arbetsgivare, försvåras samarbetet.

    "Enormt viktig"

    Också folkhögskolornas trängda sits bekymrar Dan Johansson.

    – De har en jätteviktig funktion, de utgör ett andningshål för dem som av en eller annan anledning inte vill eller kan gå genom skolsystemet som tänkt, säger han, medveten om att somliga politiker och ekonomer kan uppfatta det här som slöseri.

    – Jag hoppas verkligen att man genom den tilltänkta fusionen kan bygga upp någonting starkt kring Västra Nylands folkhögskola.

    – VNF är enormt viktig, inte bara för Västnyland, säger han, och betonar ägarnas – kommunernas – ekonomiska ansvar i en sits där finansieringen tryter.

    Att 14 000 euro i Hangöperspektiv kändes som en alltför stor stödsumma, avfärdar han med ett enda ord.

    – Ohemult!
     

    PROFIL
    Dan Johansson
    • 59 år, Karisbo, tidigare högstadielärare och sedan 1998 ordförande för Finlands svenska lärarförbund.
    • Stortrivs fortfarande med jobbet, men avgår i slutet av juli för att han tycker han "har gjort sitt" och för att det blir ett naturligt avbrott – en fyraårsperiod som ordförande slutar, knappt ett år innan han i maj 2015 kan gå i pension.
    • Hans efterträdare på ordförandeposten väljs på torsdag vid FSL:s kongress i Helsingfors. För den kandiderar Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund, båda med Hangörötter.
    • Mot klichéer som att efter pensioneringen börja läsa eller motionera mera, värjer sig Dan Johansson. Men två saker är klara: han kommer att tillbringa mera tid ute i skärgården, och han tänker inte åta sig några uppdrag som utredningsman. Däremot är en kommunalpolitisk comeback inte utesluten.

    0 0
  • 06/03/14--00:41: Back från 500?
  • Enligt signaler Dan Johansson fått från undervisnings- och kulturministeriet, ser man nu ut att backa från kravet på 500 elever - ur båda språkgrupperna – som framtida minimiunderlag för ett gymnasium.

    Redan med en sådan dimensioneringsgrund skulle Raseborg, landets "största kommun med svenskspråkig majoritet", ha varit för liten för att agera huvudman för ett gymnasium.

    Hålls dessutom språkgrupperna åtskilda, blir det inte många potentiella huvudmän kvar.

    – Tanken har varit att starka kommuner driver verksamheten, och kan ha verksamhet också i svagare kommuner. Men hur det blir vet man inte, säger Johansson, och betonar vikten av hur kommunerna agerar då det nästa sommar blir dags för nya koncessionsansökningar.


    0 0

    Det var ord och inga visor när avgående ordföranden för Finlands svenska lärarförbund Dan Johansson utvärderade strukturreformerna som regeringen beslutade om i höstas. I publiken satt justitieminister Anna-Maja Henriksson.

    – Det kan komma att ödelägga stora delar av vår utbildning, sade Johansson när han öppnade FSL:s kongress i Helsingfors på onsdagen.

    Han syftade på regeringens beslut att minska på antalet anordnare av gymnasieutbildning. Undervisnings- och kulturministeriet har funderat på att ställa som ett villkor att gymnasierna ska ha minst 500 elever, men Johansson har fått höra att det kravet håller på att luckras upp. Han varnar ändå för att minska antalet orter där det ges gymnasieutbildning. Det kan leda till lägre gymnasiebenägenhet och problem för högstadier som delar lärare med gymnasier, tror Johansson.

    – Jag har förståelse för dina synpunkter. Däremot håller jag inte med om att regeringen vill rasera skolan, det vill vi absolut inte. Den är ett av de allra viktigaste fundamenten i samhället, sade Henriksson i sin hälsning till kongressen. 


    0 0

    En flytt av Hangöby skola till Hangonkylän koulus lokaler skulle vara positiv. Bildningsnämnden har inga invändningar.

    Förslaget om att flytta den nuvarande svenskspråkiga lågstadieutbildningen grundar sig på den rapport som stadens bildningschef Karl-Erik Gustafsson gjort upp. Rapporten beställdes av staden ekonomiarbetsgrupp Hatary i fjol.

    I tisdags fick bildningsnämnden möjlighet att diskutera rapporten. I och med att nämnden tagit del av den på förhand uppstod ändå ingen debatt.

    – Egentligen inte. Diskussionen var förståelsefull och positiv, säger nämndens ordförande Helena Lesch-Saarinen.

    Inte lämplig

    Att bygga till Hangonkylän koulu, som står på samma gård som Hangöby skola, och flytta de svenskspråkiga eleverna dit är nämligen ett ekonomiskt alternativ och tryggar samtidigt en skola i Hangöby även i framtiden.

    – Vi vill poängtera att vi på det här sättet kan bevara undervisningen i Hangöby, säger Lesch-Saarinen.

    Enligt Lesch-Saarinen skulle den ekonomiska frågan även utan rapporten ha uppkommit inom kort. Den över 100 år gamla stenbyggnaden som de svenskspråkiga klasserna finns i är både oändamålsenlig och dyr i drift.

    – Speciellt med tanke på att det är små elever som går där. För elever med funktionshinder fungerar den heller inte, säger Lesch-Saarinen.

    En behövlig renovering och förbättring för att motsvara dagens krav skulle kosta mer än en halv miljon euro. En tillbyggnad på cirka 150 kvadratmeter av den finska skolan skulle kosta drygt 300 000 euro.

    Hangöby skolas nuvarande byggnad skulle kunna säljas av staden och driftskostnaderna med att ha två skolbyggnader minskas.

    Liten förändring

    Lesch-Saarinen själv ser inte att en flytt skulle påverka vare sig utbildning, personal eller elever.

    – Det skulle fortfarande vara samma skolgård i samma område. Redan i dag har man gemensam matsal och gymnastiksal i Hangonkylän koulu.

    Enligt Lesch-Saarinen skulle också samma personal fortsättningsvis behövas. Även rapporten för fram att endast skolbyggnaden skulle bli gemensam.

    – Personalfrågan handlar mer om vad som händer med elevantalet i framtiden. Det är svårt att säga, säger Lesch-Saarinen.

    Läsåret 2013-2014 har drygt 50 elever gått årskurs 1-3 i Hangöby skola. I rapporten talar man om att klasserna då skolan flyttas skulle bli två. Det ser Hangöby skolas rektor Anette Kurman som en brist.

    – Jag önskar att det även i fortsättningen skulle finnas tre klasser. Men det handlar förstås om att elevantalet minskar. Det skulle också hända i den nuvarande skolan.

    Enligt henne ger en större ålderspridning en annan atmosfär som eleverna har nytta av.

    Värdefull byggnad

    I övrigt ser även Kurman att undervisningen efter en flytt skulle fungera på samma sätt som i dag. Att lämna den ståtliga gamla skolbyggnaden skulle däremot vara ett minus för atmosfären.

    – Det kulturella värdet i byggnaden är stort. Den är något helt annat än en barackskola.

    Personligen tror hon inte att alla de förbättringar som gör att renoveringssumman landar på över en halv miljon skulle vara nödvändiga, men är väl medveten om att skolan behöver investeringar.

    På tisdagen antecknade bildningsnämnden än så länge enbart rapporten för kännedom. Den sänds nu vidare till stadsstyrelsen. Därefter kan frågan behandlas vidare.


    0 0

    Finlands svenska lärarförbund har valt Christer Holmlund med rötter i Hangö till ny ordförande för en fyraårsperiod. Han vann över motkandidaten Nina Eriksson-Holmström med rösterna 84–30.

    Christer Holmlund, som jobbar som förbundssekreterare i FSL, tar över efter Dan Johansson i augusti.

    Valutskottet föreslog Holmlund. I utskottet föll rösterna 14–2.
    – Det är svårt att finna ord. Jag kan bara säga tack, tack, tack. Det här är en obegriplig känsla, sade Holmlund genast efter valet.

    Han sade att han är en förnyare och att han ska jobba för delaktiget, genomskinlighet och för att alla ska få jobba tillsammans inom FSL.


    0 0

    Christer Holmlund är orolig för hur lärarna ska klara av att hålla skolan på en god nivå.

    – Vi lever i en turbulent tid när det gäller utbildningspolitik. Samtidigt som man talar om utveckling och om att göra skolan bättre drar man in pengar. Jag är orolig för hur lärarna ska kunna hålla skolan på en god nivå, säger Christer Holmlund, nyvald ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

    Den 46-årige Holmlund vill skapa mer synlighet för FSL på gräsrotsnivå och modernisera förbundets interna verksamhet. Han vill jobba för delaktighet, genomskinlighet och för att alla ska få jobba tillsammans inom FSL. Han lovar också försvara den svenska skolan in i det sista.

    Holmlund valdes med klara siffror på FSL:s kongress i Helsingfors. Han vann över motkandidaten, specialläraren Nina Eriksson-Holmström med siffrorna 84–30. Holmlund, som jobbar som förbundssekreterare i FSL, tar över efter Dan Johansson i augusti.
    – Det är svårt att finna ord. Jag kan bara säga tack, tack, tack. Det här är en obegriplig känsla, sade Holmlund genast efter valet. 


    0 0

    Christer Holmlund lovar försvara den svenskspråkiga skolan in i det sista.

    – Vi lever i en turbulent tid när det gäller utbildningspolitik. Samtidigt som man talar om utveckling och om att göra skolan bättre drar man in pengar. Jag är orolig för hur lärarna ska kunna hålla skolan på en god nivå, säger ChristerHolmlund, nyvald ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

    Den 46-årige Holmlund vill skapa mer synlighet för FSL på gräsrotsnivå och modernisera förbundets interna verksamhet. Han vill jobba för delaktighet, genomskinlighet och för att alla ska få jobba tillsammans inom FSL. Han lovar också försvara den svenska skolan in i det sista.

    Holmlund valdes med klara siffror på FSL:s kongress i Helsingfors. Han vann över motkandidaten, specialläraren Nina Eriksson-Holmström med siffrorna 84–30. Holmlund, som jobbar som förbundssekreterare i FSL, tar över efter Dan Johansson i augusti.

    – Det är svårt att finna ord. Jag kan bara säga tack, tack, tack. Det här är en obegriplig känsla, sade Holmlund genast efter valet. 


older | 1 | .... | 19 | 20 | (Page 21) | 22 | 23 | .... | 28 | newer