Esbos största skolbygge genom tiderna ska stå klart i maj. Lärobackens campus i Storåkern blir visserligen mycket mer än bara ett skolhus. Den ska inhysa både en finsk grundskola och den internationella skolan i Esbo, plus daghem, idrottshall, bibliotek, ungdomslokal och arbetarinstitut.
Den största enskilda användaren blir Espoo international school (EIS), stadens engelskspråkiga grundskola med inledningsvis cirka 550 elever och utrymme att växa.
Varför ska Esbo bygga en skola med engelska som undervisningsspråk, utbildningsdirektör Harri Rinta-aho?
– Esbo erbjuder lagstadgad service för våra stadsbor. Utbildningen finns redan, jag var med och grundade den internationella skolan i Esbo i början av 2000-talet. Men skolan har varit splittrad och verkat på tre olika adresser. Från augusti nästa år har Esbo äntligen en sammanhållen grundskola på engelska, säger Rinta-aho, som var skolans första rektor.
Som en följd av att stora internationella företag har etablerat sig i Esbo och att Aalto-universitetet har en hel del engelskspråkig personal har staden behov av grundläggande utbildning på engelska. Dessutom återvänder finländska barnfamiljer till Esbo efter sina år utomlands och de vill gärna att barnen fortsätter sin skolgång på engelska.
– Det handlar inte om någon elitskola, utan undervisningen sker på samma villkor och med samma resurser som i stadens finsk- och svenskspråkiga skolor. Enda skillnaden är att undervisningsspråket är engelska.
Skolans samtliga elever läser finska eller svenska som främmande språk. Harri Rinta-aho anser att språkundervisningen är ytterst viktig, speciellt för elever med utländsk bakgrund.
– Det är viktigt att vi lär barnen finska och svenska, annars isoleras de från arbetsmarknaden när de uppnår arbetsför ålder.
Anne-Marie Rapo är rektor för Espoo international school som i dag omfattar årskurs 7–9. Från början av nästa läsår förenas de engelska klasserna 1–6 från Postipuun koulu och Komeetan koulu till EIS och alla tre enheterna flyttar till Storåkern. Det är en flytt som lärare, elever och föräldrar väntat länge på.
– Den internationella skolan har hittills saknat gymnastiksal, matsal, bibliotek och musikklassrum. Nästa höst är vår långa väntan äntligen över och vi får ändamålsenliga lokaler, där vi kan börja skapa en sammanhållen skola, säger Rapo.
Hon tror att det är oerhört viktigt att Esbo kan erbjuda undervisning på engelska.
– För att Esbo ska framstå som ett lockande alternativ för internationella företag och deras anställda måste staden kunna erbjuda den här servicen. Esbo är ett område som kommer att växa och utvecklas och för att staden ska locka barnfamiljer behövs en engelskspråkig grundskola.
Ett par svenska elever
Systrarna Filippa och Kira Elgh är två av skolans elever. De går nu i sexan respektive trean i Postipuun koulu i norra Alberga. Deras skolspråk är engelska, de läser finska som första främmande språk och talar svenska hemma.
– Jag förstår finska, men vågar ännu inte prata det, säger Filippa Elgh, som läser fem timmar finska i veckan.
Familjen Elgh bodde fyra år i Singapore när barnen var små och där lärde de sig en flytande engelska på daghemmet.
– Vi ville att flickorna skulle bevara den engelska de lärt sig och valde därför en engelsk skola när det här alternativet var möjligt. Engelska är ändå ett världsspråk, motiverar mamma Johanna Elgh valet av skola.
– Skolan följer dessutom den finländska läroplanen, så de kan byta till en svenskspråkig skola senare om vi vill, tillägger pappa Tobias Elgh.
Flytten till ett nytt skolhus har systrarna inte funderat så mycket på ännu. De vet att en del lärare också flyttar med.
– Och så kommer klasserna att bli större där, säger Kira Elgh, som nu har knappt 20 klasskompisar i årskurs 3.
Nio kuber
Byggprojektet Lärobackens campus har en budget på 50 miljoner euro. Det spektakulära bygget mitt i den leriga Storåkern blir inget traditionellt skolhus. Helheten består av nio kuber, till synes placerade lite här och där, men så att det i mitten bildas ett öppet utrymme där matsalen och biblioteket ska vara.
Vid första anblicken ser byggarbetsplatsen väldigt halvfärdig ut, men projektingenjör Matti Huhtakallio vet berätta att exteriören till rätt stora delar redan är färdig.
– Fasaden är murad i bränt tegel och murbruket ska pösa ut i fogarna. Taket var inte helt lätt att bygga, för lutningen är olika på alla nio kuberna och mittpartiet är nedsänkt. I interiören är det grå betong som dominerar. Trapporna till övre våningen är murade på plats, likaså en del av de bärande konstruktionerna, berättar Huhtakallio.
Tanken är att Lärobacken ska vara mycket mer än ett skolhus. När eleverna går hem efter skoldagens slut tar nya användargrupper över. Det ska vara möjligt att öppna kafé i matsalen, ordna bioföreställningar i auditoriet, och klassrummen för slöjd och hushållslära ska vara öppna för hobbyverksamhet.
– Gymnastiksalen rymmer en fullstor basketplan med läktare för över 500 åskådare. Glasutrymmet i mitten av byggnaden skulle ursprungligen bli en undervisningsträdgård, men där tror jag att planerna har ändrats under arbetets gång, säger Huhtakallio.
Lärobacken kommer att bli den naturliga samlingsplatsen för stadsdelen som växer upp kring campuset. I dag saknar Storåkern all service, om man bortser från den flyttbara matbutiken som öppnade sina dörrar i december i fjol.