Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 23 | 24 | (Page 25) | 26 | 27 | 28 | newer

    0 0

    Skolor kan begränsa mobilbruket för att stoppa mobbning, slår justitiekanslern fast i ett beslut.

    Att begränsa bruket genom att hänvisa till strålningsrisker godkänns däremot inte. Det är Helsingin Sanomat som skriver om ett färskt beslut av justitiekanslern.

    Justitiekanslern JaakkoJonkka ansåg att man får begränsa elevernas grundläggande rättigheter genom ordningsregler i den mån som säkerheten och arbetsron förutsätter det. Att begränsa mobilbruket kan vara problematiskt bland annat med tanke på yttrandefriheten.

    Jonkkas beslut hade att göra med mobilbegränsningar i två skolor 2012–2013. Lagen om grundläggande utbildning har ändrats sedan dess.


    0 0

    Nu tar studenterna lån. Studielånestocken växer snabbare än konsumentlånen, bostadslånen och företagslånen.

    Det har blivit klart populärare att lyfta studielån, meddelar Finansbranschens centralförbund. Lånestocken är nu 8 procent större än i fjol.

    De totala studielånen är nu uppe i cirka 1,8 miljarder euro medan de i fjol var 1,65 miljarder euro.

    Finansbranschens centralförbund tror att den studiestödsändring som gjordes i somras är orsaken till att studielånen har blivit populärare. Reformen innebär att Folkpensionsanstalten betalar 40 procent av den del av studielånet som överstiger 2 500 euro om en studerande blir klar inom utsatt tid.

    Ilpo Lahtinen som är chefsplanerare på Folkpensionsanstalten säger att den låga räntenivån och det strama ekonomiska läget har gjort studielånen populärare. 


    0 0

    Den obligatoriska undervisningen i historia, geografi och religion minskar i gymnasiet, framgår det ur den nya timfördelningen som godkänts av statsrådet i dag.

    Förutom samhällsläran och filosofin får också studiehandledningen fler kurser i gymnasiet. Antalet obligatoriska kurser i historia, geografi och religion minskar däremot. 

    Matematiken inleds i fortsättningen med en gemensam studiehelhet för alla elever. Efter det kan eleverna välja mellan lång eller kort matematik. Med den här förändringen vill man uppmuntra fler att läsa lång matematik.

     


    0 0

    Regeringen borde backa i fråga om gymnasiereformen, kräver Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.

    Lagutkastet för reformen av gymnasienätet är luddigt och ogenomtänkt, säger han.

    Tekniskt sett är ändringen i gymnasielagen liten, men den är principiellt viktig. Den ger Undervisnings- och kulturministeriet större makt att besluta om vilka som får ordna gymnasieutbildning. Men på vilka grunder det ska ske förblir oklart.

    – Regeringen borde dra bort förslaget. Man har lämnat bort förordningen där detaljerna bestäms och det finns ingen konsekvensbedömning, säger Holmlund.

    Han risar också reformen av den statliga finansieringen för gymnasier och yrkesutbildning. Nästan hälften av finansieringen ska enligt lagutkastet bli resultatfinansierad.

    – Grundfinansieringen måste vara minst 90 procent, säger Holmlund och påpekar att det inte går att planera långsiktigt om finansieringen varierar från år till år beroende på elevernas prestationer.


    0 0

    Gymnasierna bevarar sin karaktär som allmänbildande skola. I beredningsskedet flaggades det för stor valfrihet. Slutresultatet blev en försiktig kompromiss med mycket få förändringar.

    Gymnasiernas nya timfördelning godkändes av regeringen i dag. Enligt undervisningsminister KristaKiuru (SDP) väcker timfördelningsfrågor alltid stora passioner. Därför har det slutgiltiga beslutet låtit vänta på sig.

    Studiehandledning, samhällskunskap och filosofi får fler obligatoriska kurser än tidigare. De valfria kurserna i de här ämnena minskar i motsvarande grad. Antalet obligatoriska kurser i geografi, historia och religion minskar med en kurs. De fördjupande valfria kurserna i de här ämnena ökar i stället.

    Den nya timfördelningen ökar inte valfriheten. Obligatoriska kurser ingår fortfarande i alla ämnen. Det totala antalet kurser är fortfarande 75. Den slutgiltiga reformen av timfördelningen skiljer sig avsevärt från det omdebatterade förslag som en oenig arbetsgrupp presenterade i december i fjol. Stor kritik riktades då mot det alternativ som hade inneburit att elever kunde gå ut gymnasiet utan att alls studera vare sig historia eller samhällskunskap.

    Omröstning om religion

    Religionsundersvisningen väckte mest passioner i går under statsrådets möte. Regeringen tvingades rösta om undervisningen i religion. Förslaget var att de obligatoriska kurserna i religion minskar från tre till två och att de valfria, fördjupande kurserna ökar från två till fyra. Alla ministrar utom Kristdemokraternas ordförande, inrikesminister PäiviRäsänen stödde förslaget.

    Läroplanen i matematik får en liten justering. Alla elever studerar en gemensam kurs, innan matematikundervisningen delas upp i korta och långa studier. Idén bakom förändringen är att få fler elever att välja lång matematik.

    Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL, är nöjd med att förändringarna blev så små som de blev.

    – Det är kärva tider just nu. Det är bra att inte göra stora förändringar i timfördelningen. Men eftersom justeringarna blev så små hade det kanske räckt att bara ändra innehållet i läroplanerna, säger Christer Holmlund.

    Han anser att det finns mycket lite tid till att göra om läroplanerna enligt den nya timfördelningen. De nya läroplanerna ska träda i kraft i augusti 2016.

    En viktig målsättning med timfördelningsreformen är att stärka elevernas allmänbildning, tanke- och studieförmåga samt motivationen att lära sig. Den nya timfördelningen ska också förbättra elevernas förutsättningar att förstå och påverka samhället. 


    0 0


    Finlands näringsliv EK har tänkt om visavi den obligatoriska skolsvenskan. Till mångas förvåning gick EK för fyra år sedan in för att obligatoriet i svenska är onödigt. I stället talade organisationen för valfrihet.
    Efter det har EK fått hälsningar från sitt medlemsfält som visat att ställningstagandet inte var förankrat. På EK uppger man också att erfarenheterna från studentexamen har påverkat inställningen. Sedan det andra inhemska språket blev frivilligt i studentexamen har antalet finska elever som skriver examen i svenska rasat. Men raset har inte lett till att andra språk skulle ha ökat i popularitet i studentexamen.
    EK anser fortfarande att elever i Finland ska lära sig många språk men har kommit till att det är fel metod att göra svenskan frivillig i finska skolor.
    Det är en klok insikt precis som åsikten att språkundervisningen i skolan borde tidigareläggas. Då skulle det vara lättare att lära sig flera språk i skolan. Ju yngre man är desto snabbare lär man sig språk.
    EK:s tidigare, negativa inställning till den obligatoriska svenskan har använts som ett slagträ av dem som motarbetar svenskan. Tyvärr har EK valt en låg profil då det gäller att informera om sin kursändring. Att tänka om när man får ny kunskap är ändå inget svaghetstecken. Tvärtom.


    0 0
  • 11/15/14--16:46: En kompromiss med mersmak
  • Den förväntade bomb som reformen av gymnasiets timfördelning skulle innebära blev en blindgångare. Man nöjde sig med små justeringar.

    Den omdebatterade nya timplanen för gymnasierna godkändes av regeringen och presenterades i torsdags till suckar av både lättnad och besvikelse. Jämfört med den uppståndelse som det ursprungliga förslaget väckte blev själva resultatet en antiklimax, där den mest märkbara reformen var att väldigt lite de facto kommer att förändras 2016.

    Det är svårt att undgå intrycket av en urvattnad kompromiss som man gott kunnat leva utan, särskilt som ambitionen ändå på längre sikt är att i grunden reformera hela gymnasieutbildningen. Det projektet, som går under namnet Framtidens gymnasium och av Undervisningsministeriet beskrivs som "omfattande", inleds omedelbart.

    För förespråkarna av det breda och allmänbildande gymnasiet var det glädjande att arbetsgruppens timplansförslag från i fjol torpederades. Det kommer även i fortsättningen att vara obligatoriskt att bekanta sig med samtliga läroämnen i gymnasiet under åtminstone en kurs. Farhågan att Finland i framtiden kunde utexaminera studenter som inte läst en rad historia eller samhällslära avvärjdes åtminstone tills vidare.

    Tvärtom hörde samhällslära nu till "vinnarna" då antalet obligatoriska kurser ökades från två till tre, medan man offrade en kurs obligatorisk historia. Det är bekymmersamt för den nationella självförståelsen om allt större delar av vårt lands särpräglade historia mellan öst och väst blir en specialkunskap.

    I filosofin, som kanske fortfarande får räknas till de relativt nya obligatoriska gymnasieämnena, fördubblades de obligatoriska kurserna till två. Det meningsfulla i att studera den rena tankens lära har av pragmatiskt tänkande kritiker ifrågasatts för sin oklara – till och med ringa – betydelse för framtida arbetsliv. Filosofin representerar ändå precis den kunskap för kunskapens skull som allmänbildning i grunden innebär, och erbjuder inom sig vida möjligheter att tillämpas som konkret stöd för samtliga andra läsämnen, såväl som förståelse för vetenskapernas teoretiska grundvalar och idéhistoriska utveckling.

    Att religionsundervisningen skars ner till förmån för naturvetenskap var trots Kristdemokraternas protester den mest självklara och naturliga moderniseringen i timplanen.

    Välkommet är också att matematiken från och med augusti 2016 inleds med en gemensam kurs, efter vilken man enligt intresse kan välja den längre (9) eller kortare (5) varianten. Förhoppningen att arrangemanget ska locka fler elever att läsa lång matematik har goda möjligheter att uppfyllas. Erfarenheten visar att mycket av den fördjupade matematikens tjusning också hänger på inspirerande lärare, som nu ges en chans att vinna över tveksamma.

    Den skarpaste kritiken mot den nya timplanen handlade inte om vad som gjordes, utan om det som inte uppfylldes. Ökad valfrihet och tanken att skolorna själva i hög grad kunde formge större temahelheter schabblades bort nästan helt på vägen, men kommer sannolikt att leva kvar i den kommande grundreformen, som alltså nu påbörjas.

    Det blir mycket intressant att följa med hur reformarbetarna kommer att tolka ambitionerna att "öka interaktiviteten", "utgå från eleven" samt "utveckla undervisningsmetoderna och inlärningsmiljöerna". 


    0 0

    Två representanter för Finlands framtid besökte Studio HBL för en diskussion om politikens betydelse och ungdomars möjligheter att påverka. Också den nya timplanen och gymnasiets grundreform kom på tal. 

    – Det finns mycket att göra för att förbättra inlärningen och ambitionen i gymnasiereformen är helt rätt, säger Nicholas Kujala, gymnasist i Norsen och vice ordförande i Finlands svenska skolungdomsförbund. 

    – Den nya timplanen var ett litet men bra steg på vägen, jag är glad att gymnasiet behöll den allmänbildande linjen, säger Joonas Tolonen, ordförande för Lärkans Konventstyrelse. 

    Killarna talade också om hur den politiska extremismen syns i ungdomars vardag och enades om att rösträtten i politiska val borde sänkas till 16 år. Optimismen inför framtiden, trots världens utmanande utveckling, var given. 

    – Om vi inte skulle tro på att vi kan skapa en bättre värld är det bara att ge upp. Det gör vi inte! 

    Janne Strang ledde diskussionen i Studio HBL. Se videon genom att klicka på bilden ovan! 

    Premium: 
    ThirdPresence ID: 
    1227217
    Karusell: 
    1
    Vinjett: 
    Webb-tv
    Bild(er): 
    Ingress: 
    Bilden av unga som politiskt ointresserade konsumenter av lättunderhållning är helt fel, bedyrar de alerta gymnasisterna Nicholas Kujala och Joonas Tolonen i Studio HBL.
    Videotyp: 
    Byline (profil): 

    0 0

    Polisen i Vasa undersöker en misshandel mellan två tonåringar. Slagsmålet ledde till att många ungdomar samlades för att göra upp om händelsen. Polisen ryckte in på tisdags- och onsdagskvällen när över 100 tonåringar grälade.

    Slagsmålet mellan de två 17- och 15-åriga pojkarna inträffade i fredags i stadsdelen Gamla Vasa. 15-åringen fördes med ambulans till sjukhus efter att ha tagit emot flera sparkar mot huvudet. På brottsplatsen fanns ytterligare 30–40 unga människor. De flesta av dem var berusade och vissa hetsade pojkarna att slåss.

    Slagsmålet filmades med telefon och lades ut i sociala medier. En kommentar på videoklippet uppmanade ungdomar till att planera hämnd.

    – En elev från YA hade skrivit en kommentar på sociala medier och sedan har det hela växt till en hämndaktion, säger undersökningsledare John Forslund till Vasabladet.

    Mellan 50 och 150 tonåringar samlades därför på tisdags- och onsdagskvällen på brottsplatsen. Enligt Forslund är det fråga om finsk-språkiga och svensk-språkiga personer i 15–18-årsåldern.  Polisen ingrep båda kvällarna och inget allvarligare skedde. Polisen har anhållit 17-åringen som är misstänkt för grov misshandel.

    Vasabladet skriver att Yrkesakademins internat i Gamla Vasa hålls stängd i en vecka från och med idag torsdag på grund av tonårsbråken. Under tiden kommer Yrkesakademin att se över sina säkerhetsrutiner.

    Polisen uppmanar ungdomarnas föräldrar att diskutera det som inträffat och umgås med sina barn medan polisen utreder händelsen.


    0 0

    Kungsgårdsskolan finns med i Esbo stads investeringsplan igen. Men behovsutredningen står stilla tills man hittat en tomt. Nu undersöker staden tre alternativa tomter för nybygget.

    Byggstarten för den nya Kungsgårdsskolan är beräknad till 2017. Två år senare ska en helt ny skolbyggnad stå klar och ta emot Köklaxeleverna. Bildningssektorn har beräknat behovet till en tvåserieskola, alltså tolv klassrum för elever i årskurserna 1–6. I samband med skolan byggs också lokaler för Kungsgårds daghem, där behovet beräknas vara sex barngrupper inklusive förskolan. Budgeten för hela projektet ligger på 9,3 miljoner euro.

    Skolans direktionsordförande Robert Nymanär besviken över att projektet har dragit ut på tiden så länge.

    – Vi har en skola som fungerar i oändamålsenliga lokaler. Vi föräldrar har försökt påtala bristerna redan länge, men det verkar alltid dyka upp något hinder längs vägen. Nu hoppas vi att byggprojektet inte skjuts upp flera gånger, säger Nyman.

    Saknar toaletter

    Kungsgårdsskolan utgörs i dag av tre olika byggnader. Förutom det över hundraåriga skolhuset använder man sedan tio år en flyttbar paviljong på gården och matsalen finns i ett uthus. Antalet innetoaletter är för litet i proportion till antalet elever, så det finns toaletter i ett uthus som ingen av eleverna vill använda för att de upplevs som ofräscha.

    – Vi hoppas att beslutsfattarna inser att det behövs ett planeringsanslag redan för nästa år. Då kunde vi kanske tidigarelägga bygget med ett år. Vi har faktiskt ett fullmäktigebeslut på att behovsutredningen ska göras klar i år, påminner Nyman.

    Att hitta en tomt för skolan har nu högsta prioritet. Christina Gestrin, SFP, berättar att man främst tittat på markområden söder om skolan, mot Åminne.

    – Behovsutredningen kan göras klar först när tomten är vald. Tre alternativa tomter ska nu undersökas och en konsult har valts för planeringen, säger Gestrin.

    Tre olika tomter

    Planeringschef Juha Iivanainen på lokalcentralen håller i utredningen. Han hoppas att man i slutet av januari är redo att välja en av de tre tomter man undersöker. De har alla sina för- och nackdelar.

    – Den tomt som ligger närmast gamla skolan är bredvid den livligt trafikerade Köklaxleden, som orsakar både buller och damm. Den lediga Y-tomten en halv kilometer söderut har en byggrätt på endast 3 000 kvadratmeter, vilket inte riktigt räcker till om där också ska byggas ett daghem. Dessutom är den brant och svår att bygga på. Området intill Hansakallion koulu är lättast att nå då det ligger nära tågstationen, men där är också ganska trångt, säger Juha Iivanainen.

    Enligt Robert Nyman har föräldrarna inte några stora krav på den nya skolans placering.

    – Kungsgårdsskolan finns nu i ett trevligt område och får gärna finnas där även i fortsättningen. Men det viktiga är att den nya skolan byggs snabbt. Exakt var den står är inte avgörande, bara stället är tryggt att vistas på och lätt att nå från olika håll.

    – Platsen mellan daghemmet och nuvarande skolan blir ledig när korsningen mellan Kurtbyvägen och Köklaxleden stängs för trafik. Dammpartiklarna kan man få bort genom att plantera en granhäck mot vägen, säger Lotta Holm, vice ordförande i direktionen.

    Gestrin håller med om att planeringen har dragit ut på tiden.

    – Vi är överens om att behovsutredningen borde ha gjorts klar redan i början av året. Nu ska både direktionen och föräldraföreningen vädja till stadens beslutsfattare att projektet tas med i investeringsplanen 2016 och att det ska finnas planeringspengar redan nästa år, säger Gestrin.


    0 0

    Mediernas gymnasiejämförelser är vilseledande, åtminstone om de avser att rangordna gymnasierna efter kvalitet.

    Det säger man på Statens ekonomiska forskningscentral VATT.

    VATT bedömde själv kvaliteten på gymnasierna 2002–2013. Resultaten visade på betydande skillnader mellan de bästa och de sämsta skolorna. Mellan de två extremerna finns dock den stora majoriteten av gymnasierna som det inte går att på ett vettigt sätt placera i rangordning.

    Forskarna beaktade bland annat elevernas utgångsläge och den skiftande bedömningspraxisen i årskurserna 7–9. Bedömningen tog också i beaktande förändringar på tidsaxeln. Resultaten skilde sig från jämförelserna som gjorts av medierna.

    De största mediehusen i Finland har redan i åratal publicerat sina egna gymnasiejämförelser. Även FNB har gjort det sedan hösten 2012.

    VATT säger att FNB:s gymnasiejämförelse inte uppfyller kraven på en god jämförelse. FNB har visserligen beaktat gymnasieelevernas utgångssituation men inte den växlande bedömningspraxisen i olika grundskolor.

    Dessutom frånser man storleken på gymnasierna vilket innebär att de bästa och sämsta gymnasierna oftast samtidigt är de minsta. Resultaten i studentexamen varierar kraftigt från år till år om antalet examinander är litet.
    VATT kritiserar dessutom FNB-metoden för att se på varje år separat i stället för att beakta utvecklingen av resultaten över tid.
    VATT bedömde också Helsingin Sanomat motsvarande undersökning och konstaterade att den innehåller liknande brister.
    Jämförelserna i medierna ska enligt VATT inte användas för att bedöma kvaliteten på undervisningen i ett gymnasium.


    0 0

    SFP:s Marcus Rantala är förvånad över uppgifterna om att en del skolgångsbiträden trots allt ska sparas bort i Helsingfors. HBL berättade på torsdagen att utbildningsnämnden kanske prioriterar annorlunda än stadsfullmäktige.

    – Jag förstår inte det här. Det stämmer att pengarna i tilläggsanslaget är inte öronmärkta, men fullmäktiges tydliga prioritering är att inte skära i antalet assistenter. 

    Enligt Rantala har saken diskuterats grundligt i både stadsstyrelsen och stadsfullmäktige, som är det högsta beslutande organet.

    – Utbildningsnämndens möte är den 16 december. Det finns tid att påverka. Vi kommer att jobba för att stadsfullmäktiges vilja respekteras, säger han.

    SDP:s OskuPajamäki säger att saken borde vara fullständigt klar efter allt som tyckts och sagts i fullmäktige.

    – Våra representanter i nämnden kommer att rösta i enlighet med fullmäktiges vilja, säger Pajamäki.


    0 0

    När Lärobackens campus står färdigt i maj får Esbo ett skolhus för den engelskspråkiga grundläggande utbildningen. Hittills har den varit splittrad på tre olika adresser. Skolan är en nödvändig satsning för att locka utländska företag och anställda, enligt staden.

    Esbos största skolbygge genom tiderna ska stå klart i maj. Lärobackens campus i Storåkern blir visserligen mycket mer än bara ett skolhus. Den ska inhysa både en finsk grundskola och den internationella skolan i Esbo, plus daghem, idrottshall, bibliotek, ungdomslokal och arbetarinstitut.

    Den största enskilda användaren blir Espoo international school (EIS), stadens engelskspråkiga grundskola med inledningsvis cirka 550 elever och utrymme att växa.

    Varför ska Esbo bygga en skola med engelska som undervisningsspråk, utbildningsdirektör Harri Rinta-aho?

    – Esbo erbjuder lagstadgad service för våra stadsbor. Utbildningen finns redan, jag var med och grundade den internationella skolan i Esbo i början av 2000-talet. Men skolan har varit splittrad och verkat på tre olika adresser. Från augusti nästa år har Esbo äntligen en sammanhållen grundskola på engelska, säger Rinta-aho, som var skolans första rektor.

    Som en följd av att stora internationella företag har etablerat sig i Esbo och att Aalto-universitetet har en hel del engelskspråkig personal har staden behov av grundläggande utbildning på engelska. Dessutom återvänder finländska barnfamiljer till Esbo efter sina år utomlands och de vill gärna att barnen fortsätter sin skolgång på engelska.

    – Det handlar inte om någon elitskola, utan undervisningen sker på samma villkor och med samma resurser som i stadens finsk- och svenskspråkiga skolor. Enda skillnaden är att undervisningsspråket är engelska.

    Skolans samtliga elever läser finska eller svenska som främmande språk. Harri Rinta-aho anser att språkundervisningen är ytterst viktig, speciellt för elever med utländsk bakgrund.

    – Det är viktigt att vi lär barnen finska och svenska, annars isoleras de från arbetsmarknaden när de uppnår arbetsför ålder.

    Anne-Marie Rapo är rektor för Espoo international school som i dag omfattar årskurs 7–9. Från början av nästa läsår förenas de engelska klasserna 1–6 från Postipuun koulu och Komeetan koulu till EIS och alla tre enheterna flyttar till Storåkern. Det är en flytt som lärare, elever och föräldrar väntat länge på.

    – Den internationella skolan har hittills saknat gymnastiksal, matsal, bibliotek och musikklassrum. Nästa höst är vår långa väntan äntligen över och vi får ändamålsenliga lokaler, där vi kan börja skapa en sammanhållen skola, säger Rapo.

    Hon tror att det är oerhört viktigt att Esbo kan erbjuda undervisning på engelska.

    – För att Esbo ska framstå som ett lockande alternativ för internationella företag och deras anställda måste staden kunna erbjuda den här servicen. Esbo är ett område som kommer att växa och utvecklas och för att staden ska locka barnfamiljer behövs en engelskspråkig grundskola.

    Ett par svenska elever

    Systrarna Filippa och Kira Elgh är två av skolans elever. De går nu i sexan respektive trean i Postipuun koulu i norra Alberga. Deras skolspråk är engelska, de läser finska som första främmande språk och talar svenska hemma.

    – Jag förstår finska, men vågar ännu inte prata det, säger Filippa Elgh, som läser fem timmar finska i veckan.

    Familjen Elgh bodde fyra år i Singa­pore när barnen var små och där lärde de sig en flytande engelska på daghemmet.

    – Vi ville att flickorna skulle bevara den engelska de lärt sig och valde därför en engelsk skola när det här alternativet var möjligt. Engelska är ändå ett världsspråk, motiverar mamma Johanna Elgh valet av skola.

    – Skolan följer dessutom den finländska läroplanen, så de kan byta till en svenskspråkig skola senare om vi vill, tillägger pappa Tobias Elgh.

    Flytten till ett nytt skolhus har systrarna inte funderat så mycket på ännu. De vet att en del lärare också flyttar med.

    – Och så kommer klasserna att bli större där, säger Kira Elgh, som nu har knappt 20 klasskompisar i årskurs 3.

    Nio kuber

    Byggprojektet Lärobackens campus har en budget på 50 miljoner euro. Det spektakulära bygget mitt i den leriga Storåkern blir inget traditionellt skolhus. Helheten består av nio kuber, till synes placerade lite här och där, men så att det i mitten bildas ett öppet utrymme där matsalen och biblioteket ska vara.

    Vid första anblicken ser byggarbetsplatsen väldigt halvfärdig ut, men projektingenjör Matti Huhtakallio vet berätta att exteriören till rätt stora delar redan är färdig.

    – Fasaden är murad i bränt tegel och murbruket ska pösa ut i fogarna. Taket var inte helt lätt att bygga, för lutningen är olika på alla nio kuberna och mittpartiet är nedsänkt. I interiören är det grå betong som dominerar. Trapporna till övre våningen är murade på plats, likaså en del av de bärande konstruktionerna, berättar Huhtakallio.

    Tanken är att Lärobacken ska vara mycket mer än ett skolhus. När eleverna går hem efter skoldagens slut tar nya användargrupper över. Det ska vara möjligt att öppna kafé i matsalen, ordna bioföreställningar i auditoriet, och klassrummen för slöjd och hushållslära ska vara öppna för hobbyverksamhet.

    – Gymnastiksalen rymmer en fullstor basketplan med läktare för över 500 åskådare. Glasutrymmet i mitten av byggnaden skulle ursprungligen bli en undervisningsträdgård, men där tror jag att planerna har ändrats under arbetets gång, säger Huhtakallio.

    Lärobacken kommer att bli den naturliga samlingsplatsen för stadsdelen som växer upp kring campuset. I dag saknar Storåkern all service, om man bortser från den flyttbara matbutiken som öppnade sina dörrar i december i fjol.


    0 0

    Det finns en lösning på Boställsskolans utrymmesbrist i Esbos investeringsplan. Den svenska skolan kan beredas plats i Alberga skolcentrum intill idrottsparken.

    I samband med budgetförhandlingarna i Esbo har det öppnat sig en ny möjlighet för Boställsskolan. Den kan få egna utrymmen i Alberga skolcentrum, som ska byggas intill idrottsparken under åren 2017–19.

    Boställsskolan verkar sedan 2007 i Mäkkylän koulus gamla byggnad intill Ring I. Det är ett skolhus vars tekniska skick bedöms vara bland de sämsta i Esbo och dessutom är den för trång. Skolans direktionsordförande Lars Maura är försiktigt positiv till förslaget.

    – Skolan är i stort behov av nya utrymmen. Den saknar en långtidsplan för hur undervisningen ska ordnas. I år har vi byggt om ett förrådsutrymme för att få ett klassrum till, men nästa år räcker det inte, då eleverna blir flera, säger Maura.

    Kurt Torsell, ordförande för nämnden Svenska rum, ser en massa möjligheter med att placera Boställsskolan i skolcentret.

    – Om vi på det här sättet kan få en mellanstor svensk skola till Alberga så ska vi absolut göra det. Vi ska inte låsa oss vid hur olika byggnader och funktioner placeras på tomten, utan glädja oss åt det ypperliga läget intill simhall, idrottspark och motionsspår.

    Några konkreta planer på hur samarbetet mellan Boställsskolan och Alberga skolcentrum ska ordnas finns ännu inte, men tanken är att det på samma tomt ska finnas två separata skolor med egna rektorer och egen förvaltning. Ordförandena för samtliga fullmäktigegrupper gav grönt ljus åt förslaget, som dök upp under höstens budgetförhandlingar. SFP:s Stig Kankkonen applåderar förslaget och upplever det inte problematiskt att placera en svensk skola intill en finsk.

    – Läget intill idrottsparken är idealiskt. Boställsskolan kunde satsa på en idrottsinriktad linje. För att uppnå synergieffekter under rådande stränga ekonomiska tider måste vi effektivt utnyttja våra skolhus. Det går säkert att finna praktiska lösningar som garanterar att lagen följs, till exempel så att de båda språkgrupperna har skilda matturer om matsalen är gemensam.

    Stadsstyrelsen i Esbo godkände i går budgetförslaget, där Alberga skolcentrum beviljas 38 miljoner euro. Byggstarten är planerad till 2017. Förutom Boställsskolan får också Bergans daghem och Boställs daghem och förskola plats på samma tomt.

    Fullmäktige ska ännu godkänna budgeten i början av december.


    0 0
  • 11/25/14--21:26: Kotka toppar
  • Kotka svenska samskola var etta i FNB:s nya gymnasiejämförelse.

    De bästa i FNB:s gymnasiejämförelse åren 2012-2014
    1. Kotka svenska samskola, Kotka
    2. Hangö gymnasium, Hangö
    3. Katedralskolan i Åbo
    4. Kulosaaren yhteiskoulu, Helsingfors
    5. Mynämäen lukio, Virmo
    6. Säkylän seudun lukio, Säkylä
    7. Gymnasiet Svenska normallyceum, Helsingfors
    8. Gymnasiet Grankulla samskola, Grankulla
    9. Etelä-Tapiolan lukio, Esbo
    10. Valtimon lukio, Valtimo
    11. Helsingin ranskalais-suomalainen koulu, Helsingfors
    12. Vasa gymnasium, Vasa
    13. Sipoon lukio, Sibbo
    14. Svenska samskolan i Tammerfors, Tammerfors
    15. Vasa övningsskola, Vasa
    16. Sibbo gymnasium, Sibbo
    17. Suonenjoen lukio, Suonenjoki
    18. Kyrkslätts gymnasium, Kyrkslätt
    19. Ähtärin lukio, Etseri
    20. Brändö gymnasium, Helsingfors

    De bästa i FNB:s gymnasiejämförelse 2014 (vår och höst)
    1. Kotka svenska samskola, Kotka
    2. Säkylän seudun lukio, Säkylä
    3. Gymnasiet Svenska normallyceum, Helsingfors
    4. Vasa gymnasium, Vasa
    5. Helsingin ranskalais-suomalainen koulu, Helsingfors
    6. Muurolan lukio, Rovaniemi
    7. Mynämäen lukio, Virmo
    8. Vasa övningsskola, Vasa
    9. Svenska samskolan i Tammerfors, Tammerfors
    10. Rautavaaran lukio, Rautavaara


    0 0

    – Lärarna och eleverna lär känna varandra mycket grundligt, säger Ove Lindström, rektor för Kotka svenska samskola som är den framgångsrikaste skolan i FNB:s gymnasiejämförelse. Han tror att framgången förklaras av att studenterna känt varandra sedan dagis. Specifik information om Kotka svenska samskola och de övriga gymnasierna finns bakom länken i första meningen.

    Det lilla gymnasiet är klart framgångsrikast i Finland när FNB jämför resultaten i studentexamensprovet med elevernas ingångsnivå under åren 2012–2014.

    De som placerar sig på andra och tredje plats är också svenska gymnasier, Hangö gymnasium och Katedralskolan i Åbo.

    De sakkunniga ser också andra förklaringar, bland annat att gymnasierna finns i finsk- eller tvåspråkiga områden där eleverna har goda möjligheter att få bra betyg i det andra inhemska språket. En annan faktor som lyfts fram är att de svenskspråkiga gymnasieeleverna kan ha en bättre socioekonomisk ställning än andra. Lindström säger att det inte stämmer i Kotka.

    De svenskspråkiga skolornas framgång kom som en överraskning. I Pisaundersökningarna har de svenskspråkiga skolorna klarat sig något sämre än de finskspråkiga.

    De tre i topp i FNB:s jämförelse var inte heller framgångsrika i den rankning som Statens ekonomiska forskningscentral Vatt gjorde tidigare i höst. Vatt har inte offentliggjort resultatet. Men Vatt uppger att i deras undersökning ligger de tre svenska gymnasierna i mellanklassen.

    En del andra gymnasier som är framgångsrika i FNB:s jämförelse har däremot också klarat sig i Vatt-undersökningen, till exempel gymnasierna i Mynämäki och Säkylä samt Kulosaarenlukio i Helsingfors.

    Bakgrund
    Så här gjordes FNB:s jämförelse
    • FNB har skaffat uppgifter om resultaten i studentskrivningarna per skola vid sex tidpunkter: våren och hösten 2012, 2013 och 2014.
    • Från skrivningarna fick FNB veta bifallsrösterna i fyra obligatoriska ämnen: exempelvis laudatur ger sju bifallsröster. Bifallsrösterna ändrades så de motsvarar skolbetyg.
    • FNB har uppgifter om medeltalet på grundskolans avgångsbetyg för de elever som började i gymnasierna tre år tidigare.
    • FNB har uppgifter om hur många som fått godkänt i studentskrivningarna 2013 och 2014. För 2012 har FNB bara antalet som deltog i skrivningarna. Därför betonas resultatet 2012 aningen för mycket i jämförelsen.
    • FNB delade in gymnasierna i storleksgrupper enligt hur många som tog studenten i dem 2012–2014. FNB räknade ut standardavvikelsen på resultaten i de olika storleksgrupperna och ett medelvärde vägt med antalet elever.
    • En svaghet i jämförelsen är att bedömningen i grundskolorna varierar och det innebär att grundskolornas avgångsbetyg inte nödvändigtvis är jämförbara.
    • I jämförelsen tar man inte i beaktande att en betydande del av eleverna i vissa skolor avbryter studierna eller underkänns i studentskrivningarna eftersom de inte räknas med i medeltalet i studentbetygen.
    • Det kommer inte heller fram att svårighetsgraden i studentskrivningarna varierar mellan ämnena. Till exempel är det svårt att få bra betyg i A-språket, lång kurs. 

    Mellanstort bäst?
    FNB jämförde gymnasier också utgående från storlek. Mellanstora skolor som utexaminerar 100–150 studenter om året har varit mest framgångsrika. De största gymnasierna klarade sig sämst i jämförelsen.

    Ordföranden för lärarfacket OAJ Olli Luukkainen säger att små skolor är intimare och eleverna där har bättre möjligheter att få personligt stöd. I de stora skolorna försvinner individerna i mängden.

    – Det finns så stora förväntningar på unga människor. På att de alla ska vara oändligt färdiga att välja och studera självständigt och inte behöva personlig omsorg.

    Å andra sidan bör man inte dra för långtgående slutsatser av resultatet, säger ordföranden för Studentexamensnämnden, professor Patrik Scheinin. Han påpekar att många stora skolor är eftertraktade och att de som börjar i dem har höga medeltal på betyget. Goda resultat är svåra att förbättra, därför ökar inte framgången.

    De stora skolorna är jämnbra. Standardavvikelsen som beskriver skillnaden mellan dem är liten, medan små skolor placerar sig både i topp och bland de sämsta.

    Små skillnader
    Kotka svenska samskola är ett och ett halvt studentbetyg bättre än det sämsta gymnasiet i FNB:s jämförelse. Skillnaden motsvarar den mellan magna cum laude och laudatur.

    Men i snitt är skillnaderna mellan gymnasierna inte så stora, även om de bästa gymnasierna urskiljer sig klart.

    Också de sakkunniga FNB intervjuat säger att skillnaderna mellan gymnasierna är små. Det är bland annat därför Vatt inte offentliggjort sin undersökning.

    Scheinin säger att skillnaderna mellan gymnasierna är större än mellan grundskolorna, men det beror främst på olika ingångsnivåer. Han säger att det är nästintillomöjligt att mäta skillnaderna i kvaliteten på undervisningen.


    0 0

    Övergången till elektroniska studentskrivningar går trögt, skriver Turun Sanomat. Studentexamensnämnden har underkänt alla existerande elektroniska provsystem och tänker utveckla ett helt nytt.

    – Arrangemangen för studentskrivningarna är speciella. Det krävs så stor pålitlighet och andra egenskaper som är viktiga uttryckligen för oss att inget av de nuvarande systemen har varit lämpligt, säger Matti Lattu som leder Studentexamensnämnden projekt för elektroniska studentskrivningar.

    Skolorna får en testversion av det nya systemet i januari. Versionen möjliggör textfrågor och svar. Den kan enligt Lattu användas till exempel för provet i historia.

    De elektroniska studentskrivningarna ska inledas stegvis hösten 2016.


    0 0

    Trivselfaktorn spelar en stor roll för hur bra elever presterar, säger FSL:s ordförande.

    – I Svenskfinland jobbar vi kanske på ett annat sätt. Vi kommer kanske närmare varann, studerande och lärare. Det är lite mer mot det rikssvenska sättet, säger Marianne Pärnänen, ny rektor för Katedralskolan i Åbo som kom trea i FNB:s gymnasiejämförelse. Elva av de tjugo bästa gymnasierna under treårsperioden 2012–2014 i FNB:s jämförelse är svenska. I tio i topp för i år är hälften svenska.

    Pärnänen har perspektiv – hon har tidigare varit rektor för Ekenäs gymnasium och Virkby gymnasium. Hon tror att småskaligheten bidrar till att man kan skapa en positiv närmiljö. I större skolor kan förhållandet mellan lärare och elever bli mer opersonligt, säger Pärnänen som blev rektor för Katedralskolan i höst.

    – Som ny rektor för en sådan skola känns det förstås jättebra och utgångsläget är ypperligt att sedan försöka förbättra på resultaten ytterligare. Det här är en tacksam sits, säger Pärnänen.

    Handledning
    Vasa gymnasium kom fyra i årets jämförelse och på tolfte plats i treårsjämförelsen. Rektor Anne Levonen säger att gymnasiet jobbar målmedvetet med handledning av de studerande.

    – Vi har en förmåga att se enskilda individer väldigt bra och kunna stödja och hjälpa dem utgående från deras egna förutsättningar och behov. Jag skulle säga att det är en av orsakerna till att vi har väldigt nöjda och trygga studerande och att resultaten varit väldigt goda.

    "Duktiga lärare"
    Ordföranden för Finlands svenska lärarförbund FSL Christer Holmlund säger att de svenska gymnasierna har duktiga lärare som vill att eleverna ska klara sig bra i skolan och satsar på undervisningen.

    – Lärarna gör det till en gemensam sak att få de goda resultaten. De är duktiga på att inspirera eleverna och få dem motiverade. Jag tror att finns en positiv skolkultur där eleverna sporrar varandra och man har en framåtanda, säger Holmlund.

    Trivselfaktorn
    Han tror att trivselfaktorn spelar en stor roll.

    – Det finns ingen forskning i det, men jag tror att om man skulle kolla med de här skolorna så skulle de studerande säga att de trivs rätt bra och är nöjda med sina lärare och skolkulturen, säger Holmlund.

    Elevenkäten som gjordes i samband med den senaste Pisaundersökningen visade att de svenska eleverna trivs bättre i grundskolan än de finska.

    Hur placerade sig gymnasiet nära dig? Se den interaktiva grafiken här.


    0 0
  • 12/07/14--14:06: Skolnätet i förvandling
  • Strukturreformerna fortsätter och nu handlar det om gymnasierna, yrkesskolorna, och det fria bildningsarbetet.

    På svenskt håll har man redan en tid aktivt funderat på hur man ska ordna yrkeskolorna och gymnasierna i framtiden. För yrkesskolornas del kommer Ole Norrbacks utredning inom några veckor. Alla som upprätthåller gymnasier och yrkeskolor – i de flesta fall kommuner – måste ansöka om nya tillstånd. Samtidigt förändras grunderna för finansieringen och de nedskärningar som görs i utbildningen nästa år blir permanenta. Förändringarna ska träda i kraft 2017.
     

    Det handlar om stora förändringar och stora nedskärningar. Sparandet drabbar skolorna i vilket fall som helst och beror på regeringens mål att banta ned de offentliga utgifterna och kommunernas uppgifter.
    Att spara på utbildningen, som är en framtidsinvestering, kan slå riktigt fel. Regeringens tanke är att omstruktureringen leder till mindre skador. Hela 69 miljoner av de totalt 260 som ska sparas bort räknar Undervisningsministeriet med att man ska kunna knappa in genom att omorganisera skolnätverket på andra stadiet.
    Undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) har flera gånger upprepat att ministeriet inte lägger ned gymnasier eller yrkesskolor utan slår fast enligt vilka kriterier koncessionerna eller tillstånden beviljas. Det är inte är ministeriet som fattar beslut om nedläggningar, men på något sätt måste de som ordnar utbildningen handskas med att resurserna blir mindre.

    Den genomgripande tanken är att huvudmännen, de som upprätthåller och ordnar andra stadiets utbildning, ska bli färre. I stället för att varje liten kommun har ett gymnasium kan man alltså slå sig ihop och ha en och samma huvudman. Det innebär inte automatiskt att antalet skolhus bantas ned. Men i ärlighetens namn kommer det säkert att bli färre enheter i praktiken.
    Samtidigt ändras alltså finansieringen. Nu får skolorna på andra stadiet stöd enligt hur många elever man har. I framtiden ska bara hälften av finansieringen skötas utifrån elevantalet. Den andra hälften ska basera sig på antalet examen och kurser.
    Finlands svenska lärarförbunds ordförande Christer Holmlund frågade häromdagen i Västra Nyland hur ungdomsgarantin går ihop med att finansieringen i så hög grad blir resultatstyrd. Det är en befogad fråga.

    Den optimistiska tolkningen är att resultatfinansieringen innebär att gymnasierna och yrkesskolorna faktiskt måste se till att eleverna klarar skolan, och vid behov skräddarsy lösningar och ge mera stöd. Då tänker man att den nya finansieringsmodellen innebär att gymnasierna och yrkesskolorna helt enkelt inte har råd med elever som försvinner utan examen. Den negativa tolkningen är att det finns en risk för att ribban sänks och kvaliteten drabbas. Andra farhågor gäller samarbetet mellan grundskolan och gymnasierna. I många kommuner är det samma ämneslärare som undervisar i båda stadierna. Om flera gymnasier får samma huvudman och delvis delar på lärare innebär det förändringar också för grundskolan.
    Det talas också en hel om distansutbildning och nätkurser. Nätet kan säkert utnyttjas betydligt bättre och effektivare men lärarkontakten får absolut inte undervärderas.

    Det är värt att notera att de tillstånd som beviljas för gymnasier och yrkesskolor är enspråkiga. Det är en signal om att skolorna också i framtiden ska vara enspråkiga, trots den yviga diskussionen om tvåspråkiga skolor.
    Vad är då på gång i Svenskfinland? I Österbotten utreds ett eller flera regiongymnasium, i västra Nyland planerar Hangö, Raseborg och Lojo en gemensam gymnasieutredning. I huvudstadsregionen är planerna inte så långt gångna med det finns tankar om samarbete till exempel mellan Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. Många finlandssvenska skolor är små och har därför svårt att erbjuda ett brett kursutbud. Genom samarbete får man i bästa fall en större bredd och det är positivt. För små kommuner betyder det att ännu en viktig uppgift ska skötas i samarbete över kommungränserna.

    Balansgången mellan effektivitet å ena sidan och tillgängligheten å den andra sidan är inte lätt. Det vore en katastrof om avståndet till gymnasiet eller yrkeskolan blir så långt att det blir ett hinder för utbildningen. Det har Finland helt enkelt inte råd med.
     


    0 0

    Åbo Akademi och Helsingfors universitet saknar fortsättningsvis en lösning för hur de ska samarbeta kring en gemensam klasslärarutbildning i Helsingfors.

    Det fanns förhoppningar om att Åbo Akademi, ÅA, redan i går skulle ha skrivit under ett intentionsavtal om en svenskspråkig permanent klasslärarutbildning i Helsingfors i samarbete med Helsingfors universitet, HU.

    Men akademin godkände inte i går någon samarbetsplan. Vid mötet tog styrelsen del av den rapport som utredningsman Tom Gullberg hade tagit fram.

    Bakgrunden till det universitetssamarbete som nu är i görningen är Helsingfors universitets besked för ett knappt år sedan. Då gick HU ut med att man planerar en egen lärarutbildning i Helsingfors för att råda bot på bristen på behöriga svenskspråkiga klasslärare i södra Finland.

    HU:s planer tvingade ÅA att börja diskutera en gemensam utbildning med rivalen i huvudstaden.

    Åbo Akademis styrelseordförande Marianne Stenius säger att förhandlingarna med Helsingfors universitet fortsätter. Under styrelsemötet i går diskuterade ÅA vissa ramvillkor för det tilltänkta samarbetet med HU. Exakt hur de kraven ser ut vill Stenius inte berätta.

    – Främst handlar det om finansieringen där det finns ett stort gap, säger Stenius.

    Helsingfors universitet vill att den nya utbildningen ska ges och administreras i Helsingfors och anser att det måste nyanställas personal för utbildningen.

    Vid HU önskar man inte en lösning där undervisningspersonal från ÅA:s pedagogiska fakultet i Vasa sporadiskt åker ner till huvudstaden för att hålla föreläsningar.

    Erfarenheterna från ÅA:s och HU:s gemensamma barnträdgårdslärarutbildning i Helsingfors visar att studenterna har varit missnöjda över att ÅA:s föreläsningar hålls som långa maratonföreläsningar av gästande lärare med säte i Österbotten.

    Osämja kan leda till plan B

    Både Åbo Akademi och Helsingfors universitet skissar alltså på en modell där de två universiteten skulle samsas om en gemensam lärarutbildning i Helsingfors. Men bägge universiteten har också gjort upp en alternativ plan. HU:s plan B går ut på att universitetet på egen hand startar en klasslärarutbildning.

    Hur ÅA:s alternativa modell ser ut vill Marianne Stenius inte yppa. Eventuellt kan det handla om att ÅA ordnar utbildningen i egen regi, eller så tillsammans med en annan part som inte är HU.

    Tidtabellen för den återstående armbrytningen mellan de två universiteten är snäv. För att utbildningen ska kunna starta hösten 2016 måste uppgörelsen vara klar i vår. HU kalkylerar med en utbildning där 40 studerande skulle antas varje höst.

    HU:s prorektor Pertti Panula säger till FNB att han räknar med att utbildningen under de fem första åren skulle kosta strax under 10 miljoner euro. De första åren är de mest kritiska eftersom universitetet inte då får någon finansiering baserad på examina.

    Panula har presenterat planerna för olika stiftelser och fonder i hopp om finansiering.

    Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne ger i år 500 000 euro för ändamålet och har förbundit sig vid att ge 2,1 miljoner euro under fyra år inom ramen för den insamling där staten lovat ge tre gånger så mycket som universiteten samlar in, säger stiftelsens vd Gun Sandberg-Wallin till FNB.


older | 1 | .... | 23 | 24 | (Page 25) | 26 | 27 | 28 | newer