Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 25 | 26 | (Page 27) | 28 | newer

    0 0

    Många lärare i den förberedande undervisningen för invandrarbarn är trötta, en del snudd på utmattade. Nu slår några av dem larm: klasser som stundvis växer sig för stora och resurser som ibland är för små äventyrar hela undervisningen.

    I lågstadiet Laakavuoren ala-aste i Mellungsbacka är stämningen lugn och kanske lite matt på fredag förmiddag. Eleverna har varit och simmat, och i klassen för förberedande undervisning för invandrarbarn hinner man precis dela ut alla hjärtans dag-korten före lunch.

    – Glad alla hjärtans dag, säger klassens yngste på finska utan att snubbla på de många stavelserna.

    I klassen för förberedande undervisning går barn från klass ett till klass sex som nyligen anlänt till Finland. Meningen är att de ska lära sig finska så pass att de småningom kan integreras i den normala undervisningen. Här går för tillfället elva elever som kommer från bland annat Syrien, Ukraina, Ryssland, Gambia och Estland.

    – För tillfället går det någorlunda, men ännu förra veckan hade vi tolv elever i gruppen. Med tio elever kan undervisningen ännu kännas meningsfull, men blir det fler än så känns det som om en del barn bara är här på förvaring, säger läraren Ulla Suonio.

    Och läget kan förändras när som helst – nya barn kan börja på klassen nästa vecka eller nästa månad, och då gäller det att börja om från början igen. Det är utmanande. I en insändare i Helsingin Sanomat förra helgen skriver Suonio och kollegerna Eeva Suhonen och KaisaEskola om problemen med bland annat alltför stora grupper. Många lärare blir utmattade eller byter jobb då de upplever att de inte räcker till, skriver de.

    Olika nivåer

    Utbildningsstyrelsens rekommendation är att klasserna för förberedande utbildning inte ska vara större än 8–10 elever, men genomsnittet i Helsingfors är för tillfället 11. Före jul fanns det flera grupper med 15 elever, men vid jul brukar alltid några gå över till vanliga klasser.

    – Åldersskillnaderna inom en och samma klass borde inte heller få bli för stora. I min grupp finns just nu barn från klass ett till sex, och de stora och de små eleverna är förstås intresserade av helt olika saker. Om undervisningen går på de smås villkor blir de större barnen frustrerade, och går den på de störres villkor hänger de små inte alls med, säger Suonio.

    Lägg till det att barnen kan ha mycket olika bakgrund. En del har kommit till Finland från krisområden och har kanske svåra upplevelser i bagaget, andra har kanske mot sin vilja tvingats flytta efter föräldrarnas jobb. En del kan redan mycket, andra kan kanske inte ens läsa. En del började kanske i höstas, andra började kanske förra veckan.

    – Det är svårt att undervisa många samtidigt när nivån kan vara så olika. Jag vet flera lärare som blivit utmattade och flyttat tillbaka till en vanlig klass. Själv överväger jag det också. Det är svårt att räcka till för alla – det känns som om det alltid är någon som blir utan den uppmärksamhet som hen skulle behöva.

    Kollegan Kaisa Eskola är för tillfället föräldraledig från sitt jobb som förberedande lärare vid högstadiet vid Porolahden peruskoulu i Kasberget i Helsingfors. Hon har som mest haft 16 elever i sin klass, och vet att hon är långt ifrån den enda.

    – Efter att jag jobbat ett och ett halvt år i en förberedande klass blev jag utmattad och sjukledig i två månader. Då jag började hade jag en assistent under färre än hälften av timmarna. Klassen jag inledde med på hösten var jättemotiverad, men då nya barn kom till under läsåret måste vi börja om från början och det var svårt att få undervisningen att fungera. Då man är ensam och alla behöver hjälp blir det omöjligt, säger Eskola.

    Känslan av att inte räcka till trots att eleverna var väldigt motiverade var frustrerande.

    – Jag greps av en känsla av total otillräcklighet, och till sist utmattning.

    Ingen maxstorlek

    För tillfället finns det 419 elever i 39 klasser för förberedande undervisning i anslutning till vanliga grundskolor i Helsingfors. Gruppstorlekarna varierar just nu mellan 5 och 14 elever. Det är utbildningsverket som koordinerar undervisningen och anvisar eleverna plats i skolorna.

    – Vi försöker se till att det inte blir fler än 10–12 elever per klass, men någon maxstorlek på grupperna har vi inte slagit fast. Vi måste också beakta att inte skolvägarna blir orimligt långa för eleverna, säger undervisningschefen MarjoKyllönen vid utbildningsverket.

    Att förutse behovet är inte alldeles enkelt.

    – Det är ett pussel vi lägger. Det har hänt att vi grundat nya grupper mitt i läsåret då det funnits behov, men de ekonomiska begränsningarna kommer förstås också emot i något skede.

    Delade assistenter

    I alla grupper finns en assistent under åtminstone en del av timmarna, men hur assistentresurserna fördelas inom skolorna får skolorna bestämma själva.

    – I vår skola har vi förutom den förberedande klassen också två specialklasser plus elever från den förberedande klassen som integreras i de vanliga klasserna under delar av undervisningen. Vi försöker fundera tillsammans med lärarna hur assistentresurserna bäst kan fördelas för att stödja undervisningen och integreringen, säger MarkkuKeijonen, rektor för Porolahden peruskoulu.

    Just nu är läget bra i Porolahden koulu. I den förberedande klassen finns sju elever, och dessutom har man kunnat anställa en extra resursperson.

    – Men visst är det utmanande att undervisa i en grupp där alla har olika bakgrund och befinner sig på olika nivå, det är inte frågan om annat. Lärarna är nog tvungna att sätta allt sitt pedagogiska kunnande på spel, säger Keijonen.

    Rektorskollegan Janne-PekkaNurmi i Laakavuoren ala-aste håller med.

    – Och utmaningarna slutar inte efter den förberedande klassen. Hos oss försöker vi satsa på integreringen i vanlig klass i ett så tidigt skede som möjligt.

    I Helsingfors pågår för tillfället flera pilotprojekt för hur undervisningen kunde utvecklas. En möjlighet vore till exempel att integrera de minsta eleverna i vanliga klasser direkt, utan förberedande undervisning.


    0 0

    Mattlidens nya paviljong har anlänt. Rektor Laila Andersson räknar med att skolan kan börja använda de nya klassrummen i mitten av mars.

    Rektor Laila Andersson vid Mattlidens skolcentrum i Esbo ser hoppfullt på den närmaste framtiden. Trängseln i skolan är snart över, den andra paviljongen lyfts nu på plats bit för bit och byggs ihop på gården.

    – I mitten av mars borde allt vara klart. Alla klasser kommer att flytta då. Vanligtvis byter man klassrum under sommarlovet, men vi flyttar genast när vi får tillgång till paviljongen, så att vi börjar använda de klassrum som vi ska ha från hösten.

    Exakt vilka klasser som ska finnas i den nya paviljongen kan Andersson ännu inte säga, men åtminstone kommer årskurs 6 att flytta bort från delen för åk 7–9 där de har vistats de senaste åren på grund av utrymmesbristen.

    – Vi är väldigt nöjda med paviljongerna, de är fina och fungerar alldeles utmärkt. Visst väntar vi på en tillbyggnad av skolan, men när det sker har jag ingen aning om.

    Den nya paviljongen kommer att inredas med moderna skolmöbler, Andersson har inte beställt en enda skolbänk till paviljongerna.

    – Vi satsar i stället på gruppbord och höga bord där eleverna kan stå och jobba. Paviljongerna får också mjuka soffor och fotpallar.

    Mattliden satsar på åldersintegrerad undervisning för eleverna i årskurserna 4–6, vilket betyder att eleverna exempelvis gör grupparbeten över klassgränser. Med eleverna i årskurs 1–3 satsar man mera på att jobba inom den egna klassen för att eleverna ska lära känna sina klasskamrater ordentligt.

    Förskolan och årskurs 1 verkar sedan många år i en paviljong på gården. Den andra paviljongen monterades på plats redan i november, men den skadades så illa i en anlagd brand att samtliga moduler måste föras bort.

    Kriminalkommissarie MattiPuputti, som leder polisens undersökning kring branden, har ingen ny information om fallet. Branden var anlagd, men polisen har inte fått in sådana tips som skulle ha lett till att gärningsmannen eller -männen skulle kunna gripas.

    – Det är bra om fastighetsägaren har låtit installera kamerabevakning, det brukar effektivt förhindra att dylika brott upprepas. petra miettinen


    0 0

    I frågan om hur svenskan bäst ska tryggas gick åsikterna hos Centerns Karl-Mikael "Kara" Grimm och Svenska folkpartiets Johan Ekman isär, men i övrigt fann debattörerna mycket gemensamt.

    – Det är inte intressant att sätta abstrakta etiketter som vänster och höger på politiker, man borde i stället fokusera på vilket det konkreta budskapet är, säger Johan Ekman som vill se ett slut på nedskärningarna inom utbildningssektorn under nästa riksdagsperiod.

    – Finland borde ta tillvara på sin styrka, en välutbildad befolkning.

    Grimm som vill bevaka det andra inhemska språkets ställning genom införande av minoritetspråksnämnder, passade också på att kritisera SFP och den avgående regeringens handfallenhet. 

    – Det är som om de befunnit sig i en politisk psykos som förhindrat allt beslutsfattande. Det blir upp till Centern att genomföra kommunreformen.

    Janne Strang förde ordet i dagens Studio HBL-debatt. 

    Premium: 
    Vimeo id: 
    120050926
    Karusell: 
    0
    Vinjett: 
    Webb-tv
    Bild(er): 
    Ingress: 
    Riksdagsvåren i Studio HBL fortsätter med två unga kandidater från borgerliga partier som tävlar om vem som är mest vänster.
    Byline (profil): 

    0 0

    Nykarleby och Vörå utreder möjligheterna till ett gemensamt gymnasium, rapporterar Yle. En eventuell sammanslagning skulle beröra cirka 300 studerande.

    Båda kommunerna har enligt Yle också andra alternativ, söderut och norrut. Vörå månar om sitt idrottsgymnasium, men också Nykarleby skulle vilja behålla ett eget gymnasium. Det är ett stort beslut för Vörå, säger fullmäktigeordförande KatarinaHeikius till Yle.

    – Vi vill stärka vår position som finlandssvenskt idrottsgymnasium, men samtidigt ska det ge en win-win situation.

    Vörå har även ett annat alternativ, att söka sig till regiongymnasiet som utreds av SÖFUK, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Också Nykarleby är i valet och kvalet. Norrpå utreder Jakobstadsnejden ett regiongymnasium.


    0 0

    Tjänstemännen föreslår att Mårtensbro och Sökövikens skolor slås ihop, men ännu är frågan långt ifrån avgjord.

    Framtiden för Mårtensbro skola och Sökövikens skola bestäms nästa vecka. Då beslutar nämnden Svenska rum om skolorna fortsätter som separata skolor eller om de bildar en sammanhållen grundskola.
    Ännu finns ingen klar konsensus bland politikerna i nämnden.

    – Det är knepigt att förvaltningen och fältet är så rysligt långt från varandra. Dilemmat är att få ihop ett sådant paket som folk skulle kunna binda sig vid, säger Kurt Torsell (SFP), ordförande för nämnden Svenska rum.
    Det finns tre alternativ att ta ställning till. Tjänstemännen vid svenska bildningstjänster vill se en sammanhållen skola, medan en stor del av eleverna och skolpersonalen vill ha två skolor med egna rektorer. En modell är också att skolorna förblir separata, men leds av en gemensam rektor.
    Lösning ska hittas
       Sököviken har sedan hösten testat modellen med en gemensam rektor, då Mårtensbros rektor skött också Sökövikens rektorsuppgifter efter att den tidigare rektorn gick i pension.

    – Den modell som förvaltningen har lagt fram tillfredsställer inte fältet. Den modell som fältet – lärarna och direktionen – har lagt fram, det vill säga att hålla det läget vi hade innan Sökövikens rektor gick i pension, vet vi att fungerar, säger Torsell.

    Torsell konstaterar ändå att på mötet nästa vecka ska någon slags lösning ha nåtts. Han utesluter inte ett alternativ utöver de tre som lagts fram.
    Partikamraten Katarina Hellsten-Palomäki hoppas också på någon form av kompromisslösning som alla kunde omfatta till vissa delar.

    – Den ena sidan, den som förespråkar en tvåskolslösning, har kommit väldigt starkt fram, men vi vet att det finns folk på den andra sidan också. Jag hade velat höra deras argument också, men de har hållit sig tysta.

    Kontinuitet genom samgång

    Tjänstemännen motiverar samgången med att resurser kunde användas mer flexibelt och att lärarna har större möjligheter att samarbeta. Enligt dem skulle en sammanhållen skola ha en gemensam värdegrund, kontinuitet i elevernas utbildning och i elevvården.

    – En sammanhållen skola ger oss bästa möjligheterna att utveckla verksamheten på sikt, anser Heikki Pakarinen (Saml).

    Också han konstaterar att det är viktigt att finna en lösning som alla parter är nöjda med.

    – Men vilket alternativ vi än väljer kommer vi att ha duktiga lärare, en eller fler bra rektorer, bra skola, bra mat och bra läromedel.

    Långt avstånd

    Enligt Eva Kivilaakso-Wellmann (Saml) gör avstånden mellan skolbyggnaderna det svårt att fungera som en sammanhållen skola.

    – Jag skulle vilja att det i nämnden fanns en förståelse för alternativet med två skolor. Såsom det har fungerat nu har det inte fungerat bra, säger hon.
    Enligt Kivilaakso-Wellman är det viktigt att få en bra och fungerande miljö i skolan eftersom både lärare och elever varit missnöjda med nuläget.

    – Förvaltningen hade kunnat sköta utredningen bättre och varit mera lyhörd för olika alternativ, säger hon.


    0 0
  • 02/24/15--01:22: Dags att söka skola?
  • Nu öppnar anmälan för landets högstadieelever att söka gymnasium och yrkesskolor.

    Den gemensamma ansökan till gymnasier och yrkesskolor inleds i dag. Ansökan omfattar cirka 87 500 nybörjarplatser, varav 47 000 inom yrkesutbildningen och 40 500 i gymnasierna.
    Ansökan hittas på adressen http://www.studieinfo.fi.

     

     


    0 0

    SFP och de finlandssvenska socialdemokraterna förhåller sig olika till tvåspråkiga lösningar för skolor och daghem.

    Finlands svenska socialdemokrater, FSD, är positivt inställt till att samlokalisera svenska och finska skolor och daghem. Bland annat det kom fram när de finlandssvenska socialdemokraterna presenterade sitt valprogram i går. Enligt FSD är det viktigt att språkgrupperna har kontakt med varandra, till exempel på skolgården, även om skolorna fungerar skilt. I programmet kan man inte utläsa någon oro för att svenska rum ska försvinna. På en direkt fråga betonade FSD:s ordförande och riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta ändå att lösningarna måste vara lokala och att de lokala beslutsfattarna vet vad som är bäst på den egna orten. Underförstått handlar det om hur liten den finlandssvenska minoriteten är.


    När det gäller andra stadiet, alltså gymnasier och yrkesskolor vars förvaltning och ägande stuvas om för tillfället, förespråkar de finlandssvenska socialdemokraterna även tvåspråkiga utbildningsanordnare fast själva undervisningen inte ska vara tvåspråkig. Man hänvisar till det lokala näringslivets behov och exemplifierar med yrkesutbildningen i Östnyland. FSD tar alltså avstånd från det förslag på enspråkiga lösningar som Ole Norrback (SFP) kom med i sin utredning.

    Det finns många och stora skillnader mellan SFP:s  och SDP:s politik och värderingar i allmänhet. Tydligast syns skillnaderna i den ekonomiska politiken och i inställningen till den offentliga sektorn. Också dem lyfter FSD fram och påpekar att socialdemokraterna betonar den offentliga vården medan SFP, liksom Samlingspartiet, har talat för den rikssvenska modellen där pengarna följer patienten.

    För finlandssvenska väljare är det intressant att FSD så starkt lyfter fram de tvåspråkiga lösningarna och därmed klart profilerar sig mot SFP också i den frågan. Det är utmärkt att skillnaderna framstår klart. Just så ska det vara inför ett val.


    0 0
  • 02/25/15--20:25: Mer svenska i finska skolor
  • Nästa år ska de finskspråkiga skolorna i Helsingfors erbjuda modersmålsinriktad svenskundervisning. På staden tror man inte att det leder till en ström av tvåspråkiga till de finska skolorna.

    I dag väljer de allra flesta tvåspråkiga familjer att sätta sina barn i en svenskspråkig skola. Så kommer det att vara också i fortsättningen, tror Marjo Kyllönen som är utbildningschef för den grundläggande utbildningen i Helsingfors.

    – Vi bedömer att det här inte kommer att påverka elevströmmarna. Modersmålsinriktad undervisning kan aldrig ersätta studier i svensk skola, eftersom man bara har ett par timmar i veckan, säger Kyllönen.

    110 barn som är registrerade som svenskspråkiga går just nu i finska skolor. På den svenska sidan litar undervisningschef Niclas Rönnholm på den svenskspråkiga skolans dragningskraft bland de tvåspråkiga.

    – Den svenska skolan lockar och det är bra med elever även inför nästa höst. Så till den delen oroar jag mig inte över förändringen.

    I praktiken är det fritt fram att välja om man anmäler sitt barn till en finsk- eller svenskspråkig skola. Anmälningsbrevet kommer på det språket som barnet är registrerat på, men förutsatt att barnet har tillräckligt bra språkkunskaper kan man anmäla barnet till en skola på det andra officiella språket.

    Två timmar i veckan

    Undervisningen i modersmålsinriktad svenska ska inledas vid Kaisaniemen ala-aste höstterminen 2016. Detaljerna är fortfarande oklara.

    Följer man modellen för A-språk innebär det att barnen börjar läsa svenska i klass tre men just nu lutar det åt att man börjar redan i första klass, säger utbildningschef Marjo Kyllönen.

    Antalet timmar i veckan är tänkt att vara två fram till femte klass för att därefter stiga till tre.

    Det var SDP:s fullmäktigeledamot Thomas Wallgren som i maj lämnade in en motion om ärendet. Han berättar att han själv har två barn, varav den ena har gått och den andra går i finsk skola.

    – De har ju tråkigt på svensktimmarna. Modersmålsinriktad finska erbjuds redan ganska bra i de svenska skolorna, så det här är en bra sak, säger Wallgren.

    Undervisningen ska också erbjudas på distans så att andra tvåspråkiga barn än de i Kajsaniemiskolan kan delta i undervisningen.

    SFP positivt inställt

    Johan Ekman (SFP) som är ordförande i utbildningsnämndens svenska sektion ser bara möjligheter och inga hot i den bredare svenskundervisningen.

    – Det är jättebra. Det måste finnas så många olika sätt som möjligt att lära sig svenska, säger han.

    – Jag tror inte att vi ska tänka på det här i formen av ett hot, om man förbättrar möjligheten att studera svenska. Det är ett ideologiskt fel och att skjuta sig själv i foten.


    0 0

    – Jag har en exceltabell med namn på intressanta personer, och efter varje står det antingen ja eller nej, berättar Jesper"Mr Duellen" von Hertzen om vem som kan bli uppringd för att delta i den veckovisa frågesporten.

    Nyligen blev det lite uppståndelse då tävlingen flyttades från lördag till söndagens tidning.

    – Det är väl den största förändringen på tjugo år, klart folk blir upprörda, skämtar von Hertzen. 

    Alldeles alla finlandssvenska kändisar har han inte lyckats nå ännu.

    – Alexander Stubb tackade nej, och för att komma fram till Björn Wahlroos måste man gå via så många sekreterare att min inbjudan knappast någonsin kommit fram till honom.

    I studio HBL berättar von Hertzen också om brädspelet "Vi ses under klockan" som han formgett, och nyheter kring det.

    – Till hösten kommer en barnversion! 

    Premium: 
    Vimeo id: 
    120685071
    Karusell: 
    0
    Kultur & nöje: 
    Lokalt: 
    Vinjett: 
    Webb-tv
    Bild(er): 
    Ingress: 
    Frågesporten Duellen fyller i år tjugo jämnt. Sedan 1999 har den producerats av Jesper von Hertzen, som i dag avslöjar allt i Studio HBL.
    Videotyp: 
    Byline (profil): 

    0 0

    Nya försök kring skolsvenskan ska inte rubba bilden av att tusenbitarspusslet är väl lagt.

    Svenskan ser ut att förbli ett obligatoriskt språk i finska skolor. Riksdagens kulturutskott avråder med rösterna 12–3 stora plenisalen från att godkänna det medborgarinitiativ som lagts i frågan. Över 60 000 medborgare vill att, som man säger, "tvångssvenskan" ska bort.

    Riksdagsledamot Raija Vahasalo (Saml) från Kyrkslätt, ordförande i utskottet, är en god representant för den breda, finskspråkiga majoritet som är övertygad om att Finland inte behöver vara en enspårigt enspråkig nationalstat, utan att svenskan är historiskt förankrad här och bör förbli synlig.

    Samma hemortsrätt för svenskan vill också en majoritet av finländarna i en ÅA-undersökning nyligen ge oss svenskspråkiga. Däremot tycker tre av fyra att obligatorisk svenska för alla och överallt är ett högt pris för att det ska förbli så.

    Rektor Vahasalo – hon titulerar sig så efter 15 år som organisationsaktiv och yrkespolitiker – har förmodligen på sin tid undertecknat ett och annat betyg inne på lärarrummet. Så hon ska också få ett.

    På plussidan ska det stå att det är strongt att stå för svenskan inom Samlingspartiet. Att partiet i selfieyra valde eurofinlandssvensken Stubb till ordförande är ingen garanti.

    I utskottet stretade två av hennes partikamrater majoriteten som ville dumpa medborgarinitiativet och inom partiet är en yngre generation tydligt kritiskt till svenskan i samma tongångar som Sannfinländarna.

    Att förbättra, som det står i snälla betyg, har Vahasalo kring sina argument om att obligatorisk svenska behövs för att trygga svenskspråkig service. För många finlandssvenskar börjar det kännas som ett andrahandsargument. Som argument för varför en finsk tonåring bör läsa svenska är det inte heller så smart.

    Service på svenskaär mycket viktig – ibland. I krissituationer och svåra vändningar i livet är den livsnödvändig, som rätten till egen kultur. Men till och med SFP, som deltog i bataljen om skolsvenskan med själ och hjärta, tycks uppenbart tona ner serviceargumentet.

    Det är helt rätt i en tid då så många finlandssvenskar är så i grunden tvåspråkiga, att man inte ens alltid tänker på vilket språk det talades med läkaren den natt barnet skrek och hade ont i örat.

    Diskussionen om svenskans status förankras årtionde efter årtionde i en förvaltning som behärskar svenska. Ändå produceras de flesta tjänster i samhället inte alls där som lagar och myndighetsdirektiv styr vem ska anställas för att jobba med klienter och kunder. Fyra av fem serviceinsatser görs på den kommersiella marknaden.

    Samlingspartiet och SFP, vartdera gärna liberalt, kunde ideologiskt resonera lite mer om hur marknadens efterfrågan på svenska kunde vara lite mera avgörande.

    En av de tajtaste omröstningarna i kulturutskottet slutade 9–8 och fällde Centerns stöd för kommuner i östra Finland som vill ta in ryskan som alternativ till svenskan i sjuan. Det experimentet bör det finnas rum för inom Finlands gränser utan att det rubbar svenskans status som historiskt förankrat nationalspråk.

    SFP:s högstämda oro om att det i några kommuner uppstår en skara människor som om 20–30 år saknar sin förlorade ungdom på svenska känns då mera som pedanten som inte kan sova för att några bitar saknas i tusenbitarspusslet.


    0 0
  • 03/02/15--01:05: Norsen öppnar hösten 2016
  • Elever och lärare kan återvända till Norsen om ett drygt år om den senaste renoveringsplanen håller.

    Om renoveringen av Svenska normallyceum börjar som planerat i april kan eleverna och personalen flytta in hösten 2016. Det framgår av planen som presenteras för stadsstyrelsen i Helsingfors i dag.

    Renoveringen är flera år försenad. Planeringen startade 2010. År 2011 fanns det inte pengar och så lades också skolverksamheten om. Med tiden har byggkostnaderna ökat och nu landar uppskattningen på sammanlagt 14,9 miljoner.

    Projektet vid Unionsgatan är omfattande, bland annat måste ventilationssystemet helt förnyas, likaså övrig husteknik. Med renoveringen ska man råda bot på den dåliga inomhusluften och göra skolan tillgänglig. Också fasad, fönster och tak ska förnyas.

    Eleverna vid högstadieskolan Norsen och gymnasiet Norsen befinner sig utlokaliserade i Haga sedan i augusti.


    0 0

    År 2014 var ett bra år för jämlikheten i Finland, men samtidigt säger Oscar Ohlis, som i helgen omvaldes som ordförande för Regnbågsankan, att Tahdon-kampanjen stal uppmärksamheten från de vardagliga viktiga frågorna som sexuella minoriteter kämpar med.

    – Man kunde få bilden att jämlikhetsarbetet blev färdigt i och med äktenskapslagen, men det finns massor att göra också i år.

    Debatten om Pertti Kurikan Nimipäivät som nu ska åka till Wien och representera Finland i Eurovisionen, gav Ekvalitas konsult Malin Gustavsson något att fundera på i söndags.

    – Det uppstod en konstig indelning i ett vi och ett de med funktionsnedsättning – frågan vreds till huruvida de kan representera oss, noterar Gustavsson.

    Janne Strang som ledde diskussionen i Studio HBL tyckte att det inte borde vara så konstigt med schlagervinnare ur minoriteter.

    – Till och med finlandssvenskar har ju representerat Finland i Eurovisionen. 

    Premium: 
    Vimeo id: 
    121025010
    Karusell: 
    1
    Vinjett: 
    Webb-tv
    Bild(er): 
    Ingress: 
    Måndagsexemplaren betade av helgens händelser. På agendan låg UMK och PKN, Boris Nemtsov, angivarkultur och jämlikhetsarbete.
    Videotyp: 
    Byline (profil): 

    0 0

    En dansk professor föreslår att tonåringar ska få se porrfilmer i skolorna, skriver tidningen Local.

    Enligt professorn kunde detta hjälpa tonåringarna särskilja hurdant sex är i verkliga livet jämfört med bilden som porrfilmerna ger. Han föreslår att pornografi kunde inkluderas i läroplanen.

    – I stället för att ha tråkig sexualundervisning där man rullar kondomer på gurkor skulle jag hellre se att vi lär de unga att bli kritiska förbrukare, så att de möter pornografin med en viss reflektion och kritisk distans, sade professor Christian Graugaard till danska rundradiobolaget DR.

    Enligt undersökningar har 99 procent av tonårspojkarna och 86 procent av tonårsflickorna i Norden någon gång sett på porr. Graugaard anser att skolorna borde hjälpa tonåringarna förstå att deras eget sexualliv knappast motsvarar pornografin de sett.

    Enligt DR finns det planer på att introducera pornografi i skolorna också i Storbritannien och Sverige. 


    0 0

    Varför är det så? Vad gör staten, och vad kan vanliga medborgare göra för att motarbeta den här specifikt finländska våldskulturen? 

    Människorättsorganisationen Amnesty Finland bad inför valet riksdagspartiernas ledning ta ställning till en rad människorättsfrågor. Alla utom Sannfinländarna lovade allokera pengar för att implementera Istanbulkonventionens krav på förebyggande åtgärder mot kvinnovåld. 

    Konventionen som undertecknades i maj 2011 ratificerades av riksdagen förra veckan, men implementeringen finns det ingen fastställd tidpunkt för. 

    – Vi kommer att hålla partierna till svars under regeringsförhandlingarna, säger Amnesty Finlands verksamhetsledare Frank Johansson, som i Studio HBL både risar och rosar utvecklingen under senaste decenniet.

    – Lagstiftningen har förbättrats väldigt mycket, men själva våldet minskar inte och attityderna kräver fortfarande mycket arbete. 

    Anna Jungner-Nordgren  är vice ordförande för Svenska kvinnoförbundet (SFP) och påminner i Studio HBL bland annat om bristen på lågtröskelstjänster för våldsoffer.  

    – Det råder konstant brist på skyddshemsplatser, och vi har fortfarande inte ens en jourtelefon som skulle fungera dygnet runt. 

    Det har uppskattats att de åtgärder som Istanbulkonventionen förutsätter skulle kosta cirka 40 miljoner euro. 

    – Politikerna ser det som en utgiftspost i budgeten, men förebyggande arbete är en rationell samhällsekonomisk investering, säger Johansson. Eftervården av våldet kostar mer än det dubbla årligen. 

    Janne Strang ledde dagens diskussion i Studio HBL. Se programmet genom att klicka på bilden ovan! 

    Premium: 
    Vimeo id: 
    121354560
    Karusell: 
    0
    Feature: 
    Vinjett: 
    Webb-tv
    Bild(er): 
    Ingress: 
    Våldet mot kvinnor är ovanligt utbrett i finländska hem, samtidigt som attityderna mot problemet är mer nonchalanta än i övriga Norden.
    Byline (profil): 

    0 0

    Medierna har inte gett medborgarinitiativet för att göra svenskundervisningen frivillig i de finska skolorna tillräckligt mycket spaltutrymme, anser Sannfinländarnas ordförande Timo Soini.

    – Homoäktenskapen breddes ut på flera uppslag. Helsingin Sanomat gav det här medborgarinitiativet en fjärdedels sida – utan bild, säger Soini. Han kritiserar också medierna för att inte skriva om vilka grupperingar som har fattat gruppbeslut i frågan, fast gruppbesluten behandlades grundligt i samband medden nya äktenskapslagen.

    Sannfinländarna är besvikna över hur rösterna föll i omröstningen om att göra skolsvenskan frivillig.

    – Jag kritiserar aldrig riksdagens beslut även om jag har en annan åsikt, säger Soini.

    Riksdagen godkände en kläm om att utreda regionala försök utan obligatorisk svenska. Soini ser det som ett steg mot att göra skolsvenskan frivillig i framtiden.

    – Nu ändrades ju inte nuläget men det innebär inte att det varar i evighet. Jag tror inte att ärendet är slutbehandlat, säger han.


    0 0

    Kristdemokraternas gruppordförande Peter Östman är besviken över att klämmen om regionala experiment godkändes.

    – Jag trodde inte att det skulle godkännas. Det kan öppna Pandoras ask för andra obligatoriska ämnen, säger han och syftar på religionen.

    Han hoppas att den kommande utredningen ska visa att regionala experiment vore ett olyckligt beslut. 


    0 0

    Under den senaste veckan har Sibbo kommuns hemsida varit utsatt för upprepade nätattacker.

    SIBBO Nej, det är ingen orsak till större oro säger it-huvudplanerare Kristian Tillander vid Sibbo kommun.

    – Attackerna fastnar i vår brandmur vilket betyder att nätet blir trögt. Vi vet inte så mycket om det här men attackerna kommer från olika håll i världen.

    Det handlar om upprepade attacker som kan vara väldigt korta, endast en halv till en minut långa. Medan attackerna pågår blir nätet mycket långsamt. Det handlar alltså om liknande attacker som många bankers webbtjänster varit utsatta för under den senaste tiden. Syftet verkar inte vara att kapa åt sig uppgifter som ligger skyddade bakom inloggning och lösenord utan helt enkelt att störa trafiken.

    – Attackerna kan komma fem till tio gånger varje dag, säger Tillander.

     

    Känsliga uppgifter säkra

    Problemet upptäcktes i för en dryg vecka sedan och de första attackerna verkar ha kommit den 27 februari och riktat sig mot Wilma som är skolornas planeringsredskap på nätet. Det är mot just Wilma som attackerna har riktat sig men Tillander försäkrar att elevernas vitsord och andra känsliga uppgifter är säkrade och att inte heller några andra ekretessbelagda uppgifter läcker ut. Samtidigt medger han att det är väldigt lite it-avdelningen på Sibbo kommun kan göra, annat än följa med situationen.

    Eftersom Sibbo delar sin nätanslutning med grannkommunerna Kervo och Träskända drabbas också de när Sibbo-Wilma utsätts för en attack.

    – De märker av att också deras nät blir långsamt.

     


    0 0

    Då fallet Vilja Eerika nystas upp ställer man sig frågan om myndigheterna förstår vad barn försöker berätta.

    Året var 2012, de flesta mödrar i Finland uppvaktades på mors dag. Samma dag dödades Vilja Eerika, en åttaårig flicka, av sin far och styvmor.

    Fadern och styvmodern avtjänar redan sina livstidsstraff för dådet, nu pågår rättegången mot elva personer som på något sätt var inkopplade i fallet medan barnet var i livet. De nu åtalade är det allmänheten gärna vill se som ett skyddsnät, socialarbetare, hälsovårdare och läkare.

    Under den nu pågående processen bekräftas mycket av det som stod klart efter det att Vilja Eerika dödades. Att det inte är lätt att värna om ett barn som blivit klient hos de sociala myndigheterna. Det är inte lätt för föräldrarna, det är inte lätt för de som arbetar med klienterna, men svårast av allt måste det vara för de barn som blir indragna i processer som denna.

    Vilja Eerikas liv var inte lätt: trots barnets ringa ålder hann elva barnskyddsanmälningar göras före flickans död.

    Elva anmälningar och trots det, ett tragiskt slut på ett tragiskt liv. I den rättegång som nu pågår är det två saker som återkommande sticker ut. Det faktum att Vilja Eerika försökte berätta att allt inte stod rätt till hemma hos fadern, både genom det hon sade och det hon lämnade osagt. Att de som hade som sin uppgift att lyssna på barnet inte gjorde det.

    Det som också sticker ut, det är den kontroll fadern hade över situationen. Kontroll som i att det alltid fanns en förklaring till det barnet försökte säga, till de fysiska bestraffningarna och tecken på fysiskt våld Vilja Eerika bar på sin kropp. De nu åtalade påpekar det i rätten, att fadern var övertygande och hade lätt att avge löften i frågan om Vilja Eerika. En av socialarbetarna som nu står åtalad vittnar om att fadern framstod som mycket engagerad, han gick ju hos läkaren och allt möjligt med barnet, lyder en del av vittnesmålet.

    I normala fall, i barnfamiljer med normala problem, är logiken och ansvaret tydligt. Föräldrarna ansvarar för barnets välmående och behövs hjälp ska hjälp gå att få. Via rådgivningen och via kommunens socialarbetare. I normala fall lyssnar myndigheterna både på barnet och föräldrarna och många problem kan redas upp utan större dramatik.

    Att Vilja Eerikas fall var ett fall utöver det normala, det måste alla inblandade ha insett redan efter de första barnskyddsanmälningarna. I ett fall som detta kan man inte sluta förvånas över att en duperande far, gränser mellan myndigheter och resursbrist bidrog till att ett ungt liv fick ett fasansfullt slut. Man ställer sig frågan om ett samtal till polisen, ett samtal som aldrig ringdes på grund av tidsbrist, kunde ha räddat Vilja Eerikas liv.

    Samtidigt är det viktigt att komma ihåg, trots alla misstag myndigheterna gjorde, att det inte var barnskyddet som kvävde Vilja Eerika. Det var fadern och styvmodern.

    Trycket på att utreda myndigheternas ansvar i fallet Vilja Eerika har varit enormt. Helsingfors tingsrätt har avgjort att största delen av handlingarna i fallet är offentliga också för att understryka att fallet undersöks grundligt, men det finns en risk inbyggd i det här.

    Risken, det är att det är just skyddsnätet som nu sitter på de anklagades bänk. Beroende på hur eventuella domar faller kan dessa ha en effekt på kommande fall som inte enbart behöver vara positiva. Vi kan få ett barnskydd som agerar alltför aggressivt, ser osakligheter också där de inte finns – vilket leder till ett slöseri med knappa resurser – eller det motsatta, ett barnskydd som inte vågar agera ens i uppenbara fall, på grund av rädsla för repressalier.


    0 0
  • 03/17/15--04:17: Nya bombhot mot skolor
  • Fem skolor i Ylöjärvi i Birkaland bombhotades natten mot tisdagen.

    Viljakkalankoulu i Ylöjärvi har under den senaste månadens lopp hotats flera gånger. Nu var första gången som också andra skolor i kommunen hotas.
    Polisen ser det som sannolikt att det är en enda person som står bakom alla hoten.
    – Vi misstänker att det är samma gärningsman. Det finns element som tyder på det, säger utredningsledaren Hannu Kallioniemi.
    Polisen tror inte att hoten är seriösa.


    0 0

    Renoveringen av gamla skolbyggnader i Helsingfors blir extra dyr då exempelvis fönsterglasen tillverkas för hand eftersom de ursprungliga var lite tunnare än dagens standard.

    – Det är Museiverket som kräver detta, säger Björn Månsson (SFP), som i egenskap av stadsstyrelsens representant deltog i utbildningsnämndens budgetinformation i går.

    Nämnden, som har en finskspråkig och en svenskspråkig sektion, tampas fortfarande med tuffa budgetkrav. Extra anslaget på 10 miljoner euro som partierna kom överens om på veckoslutet räcker inte.

    Museiverket som är expert inom det materiella kulturarvet och kulturmiljön är noga när det gäller gamla skolbyggnader.

    – Det är all anledning att respektera ursprungliga konstruktioner som specifika fönsterramar men det här med glasrutorna känns petnoga när det är ont om pengar, säger Björn Månsson.


older | 1 | .... | 25 | 26 | (Page 27) | 28 | newer