Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 26 | 27 | (Page 28)

    0 0

    Det var efter att ha ertappats med att ha fuskat under ett examensprov som omkring 600 högstadieelever i Patna i Indien sparkas ut från skolan.

    Händelsen har fått mycket stor uppmärksamhet i Indien, där tv-kanaler visade videon av hur föräldrar och vänner till eleverna klättrade upp för skolbyggnadens väggar för att kunna räcka över fusklappar åt de provskrivande eleverna. Det här skriver New York Times.

    Examensprovet har är mycket viktiga. Det skrivs av över en miljon elever på tionde klass. De som inte klarar provet får inte fortsätta sin utbildning. 

    Lärare och tjänstemän tog fast hundratals elever som smugglat in lappar och böcker till provsalarna. 

    – Det är omöjligt att hålla rättvisa prov utan föräldrarnas samarbete, säger regionens utbildningsminister P.K. Shabi.

     


    0 0

    Oron för skolbarnens säkerhet lockade närmare ett hundratal föräldrar till trafikkvällen vid Mattlidens skola i kväll. Den livligt trafikerade rondellen intill skolcentret oroade inte bara föräldrarna utan också stadsstyrelsens ordförande Ari Konttas.

    Vaga löften om gångbroar över rondellen, hastigehtsmätare för att råda bot på fortkörningar och ordentliga parkeringsplatser för föräldrar som för daghemsbarn till dagiset var några konkreta resultat av den trafikkväll som Föräldraföreningen vid Mattbergets daghem och förskola ordnade i kväll. Diskussionen gick tidvis het när oroliga föräldrar krävde säkra trafiklösningar för de 1300 barn som dagligen ska ta sig till och från skolcentret. 

    Föreningens ordförande Ina Johanson presenterade de sju största problemen i trafikarrangemangen. Där finns allt från bristfälliga parkeringsmöjligheter och dåligt utmärkta övergångsställen till knapp belysning och långsamma trafikljus. Diskussionen bottnar ändå i metron som väntas inleda trafiken om ett och ett halvt år och Helsingforsregionens Trafiks planer på anslutningstrafiken till den. I den vevan försvinner nämligen alla utom en busslinje som passerar skolcentret och föräldrarna befarar att det kommer att öka biltrafiken till skolan.

    – Vi behöver inte en enda bil till på skolans område. Därför är vi beroende av en fungerande kollektivtrafik, den gynnar såväl elever och föräldrar som lärare och personal, sade Michaela Ramm-Schmidt, en av de aktiva föräldrarna bakom tillställningen.

    Markus Elfström, trafikplanerare vid HRT, lät förstå att busslinjerna ganska långt är spikade.

    – De barn som kommer med buss till Iso Omena kan gå längs promandvägen över Mattängen till skolan, där finns en tunnel under Mattbyvägen och en till under Fjärdingsvägen. Sträckan är inte mer än 700–800 meter och det borde alla orka gå, säger Elfström. 

    Hans presentation mötte en rad bekymrade frågor och skeptiska kommentarer. Man befarar att 800 meter är en för lång sträcka att gå för exempelvis de föräldrar som är beroende av bussar för att föra sina barn till dagvården och för de dagisgrupper som hittills har kunnat åka på utfärd med stadens bussar. Ari Konttas, stadsstyrelsens ordförande och riksdagsvalskandidat för Samlingspartiet såg sin chans att bedriva valkampanj och gav föräldrarna nytt hopp:

    – Jag har en annan åsikt. Det är ett och ett halvt år kvar tills metron kommer. Under den tiden kan vi dra upp nya busslinjer.

    En annan väldebatterad vägsträcka var Mattliden, återvändsgränden bakom skolcentret. Där kunde trafikstyrningschef Johanna Nyberg ge föräldrarna ett löfte om en hastighetsmätare.

    – Vägen är smal och just nu ryms där inte flera p-platser. Men planeringsarbetet har just börjat så på sikt kan situationen åtgärdas. Vi har just beställt flera digitala hastighetsmätare och kan ställa upp en sådan längs gatan, så ser varje bilist hur fort just han eller hon kör, sade Johanna Nyberg.

    Det största problemet enligt många är ändå Gräsadalen, där trafikströmmarna ökat och hastigheterna verkar stiga. Ina Johansson irriterade sig över de långsamma trafikljusen över Gräsliden och befarar att de är samma ljus som under hennes egen skoltid. Nyberg lovar att det problemet snart ska försvinna.

    – Trafikljusen har varit sammankopplade med trafikkljusen längre norrut, så att bilistera ska ha en grön våg. Det kommer att ändras när den nya rondellen i södra ändan av Ring II blir klar och de trafikljusen försvinner helt.

    Den kaotiska och tillfälliga parkeringsplatsen mittemot skolcentret, på fel sida om Gräsadalen, lovar Nyberg ta med i stadens vinterunderhåll och rita upp p-rutor där, för att skapa någon slags ordning på det område som förskolans föräldrar uppmanas använda då de för sina barn till den tillfälliga paviljong där förskolan verkar.

    Rondellen i södra ändan av Gräsadalen är också ett stort orosmoment, specielt då de flesta barn från Irisviken och Gäddvik är tvungna att passera rondellen för att komma till skolan. Trafikplaneringens löften om dubbla körfiler för att lätta på rusningen lät inte som en förbättring i föräldrarnas öron, snarare tvärtom - om skolbarnen ska korsa dubbelt fler körfiler så fördubbblas också riskerna. Det var i det skedet som Konttas uttalade vaga löften om gångbroar över rondellen för fotgängare.

    – Jag skulle inte låta mina barn gå till skolan genom en så livligt trafikerad rondell. Här måste staden kunna ordna med en bro, om tunnel är uteslutet på grund av översvämningsrisken, tyckte Konttas. 

     


    0 0

    Är det rimligt att de som söker in till ett universitet genast ska veta i vilken bransch eller vilket yrke de tänker ta examen i? Helsingfors universitets rektor Jukka Kola är för en modell där man väljer inriktning först efter kandidatstudierna, det vill säga lägre examen.

    Kolas främsta argument är att kandidatstudierna skulle stärkas och bli mångsidigare.

    – I det systemet skulle de studerande få arbeta ganska mycket i kandidatskedet för att komma vidare till sina huvudämnen och de magisterprogram som de vill gå. Vid Tammerfors universitet har man redan ­övergått till det här systemet, säger Kola.

    Efter tre års kandidatstudier brukar man redan veta vad man vill specialisera sig på. Reformen skulle uppenbarligen också leda till att färre byter huvudämne.

    – Idén till ändringen har naturligtvis att göra med hur man ska kunna förlänga arbetskarriärerna och få fart på studierna, säger Kola, som är rektor för ett universitet med cirka 36 000 studerande.

    Viktigt med täckande högskolenät

    En internationell expertgrupp rekommenderade nyligen att de finländska universiteten och yrkeshögskolorna ska fördjupa sitt samarbete. Kola anser att detta bör ske genom att man ser över arbetsfördelningen.

    – Vilka överlappningar kan avskaffas, både inom universiteten och mellan universiteten och yrkeshögskolorna? Hos oss är det ganska långt så att olika lärosäten lär ut samma utbildningsområden på kandidat-, magister- och ända upp till doktorsnivå. Det är inte alltid det vettigaste.

    Kola tycker att man ibland bör se på den högre utbildningen som en helhet. I Finland finns 15 universitet, 25 yrkeshögskolor, 6 universitetscentrum och 13 statliga forskningsanstalter.

    – Man kan fråga sig om vi verkligen behöver så många enheter, säger Kola.

    I samma andetag påpekar han att Finland ändå bör ha ett geografiskt täckande högskolenät.

    – Det här är ett till ytan stort land med ett litet antal människor. Man måste beakta att enheterna inom högskoleutbildningen har ett ganska stort ansvar för den regionala utvecklingen.

    Utbildning ger arbetsmöjligheter

    Kola vill inte avskaffa uppdelningen i universitet och yrkeshögskolor.

    – Rollerna måste göras klarare. Den vetenskapliga forskningen hör inte till yrkeshögskolorna eftersom forskningspengarna inte bör splittras ännu mer än i dag. Universiteten bör i sin tur bygga upp sina examina så att de ger bättre förutsättningar för arbetslivet.

    Kola anser att arbetslösheten bland akademiker har fått oproportionerligt mycket utrymme i offentligheten den senaste tiden.

    – Helhetsbilden är fortfarande att en universitetsexamen ger goda möjligheter i arbetslivet. Men visst finns det skillnader mellan olika utbildningsområden, och det finns rum för förbättringar.  FNB


    0 0

    Universitetens syfte är inte att leverera beställda innovationer som ska lyfta Finlands ekonomi. När Helsingfors universitet 375-årsjubilerar i dag protestföreläser några forskare mot att resultat- och nyttotänkandet genomsyrar deras jobb.

    Irritationen växer vid Helsingfors universitet (HU). Allt mer av forsknings- och undervisningspersonalens arbetstid går till att mäta, utvärdera och – ofta i väl positiva ordalag – rapportera insatserna, på bekostnad av själva jobbet. Resultat kvantifieras och rapporteras för att öka chansen till fortsatt finansiering.

    Det hänger ihop med att utbildningspolitiken utgår från att makthavarna, mot att finansiera forskningen, kan beställa innovationer för att få fart på företagen och den ekonomiska tillväxten. Att universiteten i första hand ska göra mätbar ekonomisk samhällsnytta.

    – Det är en främmande tankegång, säger humanisterna Janne Saarikivi och Taina Riikonen vid HU:s forskarkollegium.

    De anser att akademisk frihet ger den bästa forskningen, att innovationer inte kan vara beställningsverk.

    – Darwin forskade i fossil och kom på evolutionsteorin, Einstein forskade i tyngdkraften och kom på relativitetsteorin. Alla väsentliga upptäckter har berott på slumpen, säger Saarikivi.

    Han är språkvetare och en av krafterna bakom de protestföreläsningar som ordnas utanför Porthania i eftermiddag i samband med att HU firar sina 375 år. Alla som vill "studera för mycket" får lyssna till "onödiga föreläsningar som inte svarar mot arbetslivets eller företagsvärldens behov".

    – Vi är frustrerade över den målinriktade rationaliteten och jämförelsemanin. Vi påminner om att bildning inte kan mätas, säger Saarikivi.

    Nytta eller förståelse

    Piken om att studera för mycket är riktad mot företagspampen Jorma Ollila, numera styrelseledamot i HU. Under Slush-evenemanget för tillväxtföretag varnade han åhörarna för att studera för mycket, "med risk för att bli akademiker".

    Kritiserar ni Ollila, HU eller hela forskningspolitiken?

    – Vi riktar inte kritiken exakt. Vi vill inte säga hur universitets ledning ska styra eller fördela anslag. Men det är klart att den som säger som Jorma Ollila inte ska sitta i styrelsen, säger Saarikivi.

    Och det där med "onödiga föreläsningar" handlar om att exempelvis forskning i humaniora kanske inte gör ekonomisk nytta men nog ökar insikterna om vår omvärld. Saarikivi hänvisar till Jaakko Hämeen-Anttila, en av HU:s mest inflytelserika professorer och expert på arabiska och islam.

    – Fram till 11 september 2001 ansågs forskning i medeltida arabisk poesi vara bland det mest marginella humanister kunde syssla med. Då plötsligt ringde alla journalister Hämeen-Anttila för att förstå vad som hade hänt.

    Saarikivi är tacksam för att Finlands Akademi fortfarande tror på grundforskningen, men kritisk mot att anslagen för grundforskning har minskat och pengar förts över på Rådet för strategisk forskning, som delar ut dem enligt statsrådets riktlinjer.

    – Vet politikerna bättre än Finlands Akademi vilken forskning det är värt att satsa på? Regeringen utgår från att det behövs uppstartsföretag och ekonomisk tillväxt. Universiteten har en annan utgångspunkt, det finns en annan orsak till att de existerar. Vi tror på kunskapens kraft, på kultur och kontinuitet, säger Saarikivi.

    Han tror inte att dagens protestaktion förändrar någonting, men han tror inte heller att samhället kretsar kring ekonomisk tillväxt för evigt.

    – Alla galenskaper har sin tid. Snart väntar väl nya banaliteter.

    Inga studiepoäng

    Taina Riikonen säger att forskarna själva skulle kunna använda anslagen vettigt, att finansiärernas krav på detaljrapportering av snabba, skenbart mätbara resultat är kontraproduktiv.

    – Så snart man nått något slags resultat skärs forskningsanslagen av. Det är frustrerande att skriva en doktorsavhandling för att, när man precis lärt sig något, inte få forska vidare, säger hon.

    Riikonen och Saarikivi säger att dagens protestaktion i bästa fall kan ge åhörarna nya tankar och idéer.

    – Det är ju också vad den där Stubb vill fast han inte fattar hur idéer föds.

    Forskarna raljerar friskt om att gatuföreläsningarna inte ger meriter i mätinstrumentet, databasen Tuhat, eller studiepoäng till åhörarna. Än mindre höjer den Finlands kreditbetyg eller HU:s position på universitetens hajpade rankningslista.

    – Småbarn frågar om världens högsta berg, världens längsta hopp eller världens bästa människa. När de blir äldre förstår de att den sista frågan är orimlig. Men när någon som tjänat universitetet i trettio år blir prorektor eller dekanus backar hen plötsligt till en femårings nivå och skickar jublande mejl om att HU avancerat två placeringar på Shanghailistan, säger Saarikivi.

    INSIKTER. Janne Saarikivi och Taina Riikonen känner inte igen Helsingfors universitet när det marknadsför sig som ett företag och slåss med en billighetskedja om namnrättigheter. – Universitet ska vara konservativa och luggslitna institutioner där människor talar om svåra saker med lågmäld stämma, utan hajp. Det kan inte göras trendigt, säger Saarikivi.


    0 0

    Hur bekanta är gemene politiker med dagens skolvardag? Lärarförbundet bjuder in kandidater i riksdagsvalet att skugga en lärare under en arbetsdag.

    Spara inte på skolan, sänk priset på gymnasieböcker, skapa fler sommarjobb för unga och fler svenskspråkiga gymnasiealternativ, fördela skoldagarna jämnare. Det är några av de önskemål eleverna i nionde klass i Botby har att framföra till Helsingforspolitikern och riksdagskandidaten Johan Ekman (SFP).

    Han är i Botby för att skugga läraren Stig Hemming, som undervisar årskurserna 7–9. Finlands Svenska Lärarförbund arrangerar en kampanj inför riksdagsvalet för att få politiker att se hur skolvardagen ser ut. Tanken är att en riksdagsvalskandidat besöker en skola för en dag och följer med lektioner, talar med elever och lärare.

    På den första lektionen – geografi – sitter eleverna fördjupade i var sin karta av Europa – så fördjupade att det tar en stund för Ekman att fånga deras uppmärksamhet. Men han lyckas få i gång en diskussion om federalism, av alla ämnen.

    – Jag tycker det vore bra att inkludera elever också i ekonomiska frågor i skolan. Vad tycker ni? frågar Ekman, som får "vikariera" i ett par minuter när Hemming går för att kopiera ett papper.

    – Det är bra att inkludera så många personer som möjligt, men elever kan ibland komma med ganska korkade idéer, säger Emelie Schauman.

    – Det kan politiker också! kontrar Ekman.

    Trettio skuggningar

    Ekman är förutom riksdagskandidat också medlem i Helsingfors utbildningsnämnd och ordförande för dess svenska sektion. Han säger att han ville besöka just årskurserna 7–9 eftersom det är en rolig tid att gå i skola.

    – Men jag känner ofta att just de här årskurserna glöms bort, och det är synd. Fokus ligger ofta på de lägre årskurserna eller andra stadiet. Men klasserna 7–9 står inför många stora val, säger Ekman.

    Lärarförbundets kampanj ämnar ge politikerna "en rejäl dos modern skolinfo". Målet är att arrangera omkring 30 skuggningar före valet i april, ett tjugotal är redan planerade. Hittills representerar de flesta kandidater SFP, men också ett par Socialdemokrater har ställt upp. Exempelvis Maarit Feldt-Ranta skuggade lärare i Österby skola i Raseborg tidigare i veckan. Nästa vecka kommer Marika Sorja (Sannf) att besöka Staffansby lågstadieskola.

    Sparkrav oroar

    Läraren Stig Hemming hoppas besöket inte bara ger Ekman en insyn i skolvardagen, utan också får honom att reflektera över de nedskärningar som görs i utbildningen och vilka konsekvenser det har för skolan.

    – De sparkrav som nu införts betyder till exempel att när någon lärare är sjuk en dag kan ingen vikarie kallas in, utan de andra lärarna, i praktiken ofta rektorn, får lappa på, säger Hemming.

    – Lärarnas löner är väl det enda som är kvar att skära i, suckar matematikläraren Kerstin Portin.

    Rektor Janika Wagner känner sig missmodig över att reglerna och byråkratin ökat, och utrymmet för individuella lösningar minskat.

    – Det bör finnas strukturer, men det är krävande att reglerna har ökat så att nästan allt måste dokumenteras, säger hon.

    Skolor är olika

    Janika Wagner är också orolig för klyftorna mellan olika skolor i Helsingfors. Hon betonar vikten av bland annat de pengar för positiv diskriminering som staden delat ut till skolan.

    – Socioekonomiska faktorer påverkar. Det är till exempel en tydlig skillnad i hur aktivt föräldrar medverkar i skolpolitiska beslut i olika delar av Helsingfors. Det är roligt med aktiva föräldrar, men man märker att det ofta är tyst i öst, säger Johan Ekman.

    Ekman efterlyser en bredare diskussion om visioner.

    – Det är synd att den ekonomiska diskursen blivit så dominerande på alla sektorer. Vi borde tala mera om mångkulturalism och normkritik till exempel, säger han.

    Förutom Hemmings lektion hinner Ekman också titta in på ett par andra lektioner, slöjd och samhällslära.

    Också bland eleverna oroar nedskärningarna. Av skolans omkring 20 bärbara datorer fungerar endast en handfull, och idrottsturneringar och skolutfärder finns det inte pengar för längre.

    – Vi kan inte delta i fotbollsturneringen längre. Det är synd eftersom vi tidigare klarat oss bra, säger elevkårsordföranden Niilo Tornivuori.

    Under besöket hinner Ekman diskutera bland annat Natomedlemskap, könsindelade undervisningsgrupper, 75 minuters lektioner och så klart skolmaten.

    – Eleverna var verkligt duktiga. Klart det alltid finns saker som kan förbättras, men vi har jättebra skolor i Helsingfors, särskilt på svenskt håll. Det ska vi hålla fast vid, säger Johan Ekman.


    0 0

    Anna Svanljung brinner för minoriteter, alldeles speciellt för det svenskspråkiga i Finland. Nu är hon minst sagt bekymrad över Helsingfors framtida språkprogram för svenska skolor, där de främmande språken kommer alldeles för sent in i bilden.

    Anna Svanljung har undervisat finska språkbadselever i fyra år och har på nära håll sett hur lätt små barn lär sig ett nytt språk. Därför blir hon alldeles uppgiven när hon läser utbildningsverkets förslag till nytt språkprogram för de svenskspråkiga skolorna i Helsingfors, som träder i kraft hösten 2016 då läroplanen uppdateras.

    – Enligt förslaget får de tvåspråkiga eleverna börja läsa sitt första främmande språk först i årskurs 5. Vad är det för logik i det resonemanget? Ju yngre barnen är desto lättare är det för dem att lära sig nya språk! Det visar all forskning. Nu gör Helsingfors precis tvärtom, säger Svanljung upprört.

    I dag börjar de svenskspråkiga eleverna läsa A1-språket finska i årskurs 3 och A2-språket (oftast engelska) i årskurs 4.

    – I det nya språkprogrammet tidigareläggs finskan med ett år, så att eleverna får läsa finska från årskurs 2. Det är en bra förändring! Men de flesta elever i svenskspråkiga skolor kommer de facto från tvåspråkiga hem, så finska är inget främmande språk för dem.

    Finska och svenska sida vid sida

    Anna Svanljung är själv finskspråkig och har som barn gått i Steinerskolan i Helsingfors. Det var där hennes språkliga identitet växte och hon blev en förkämpe för tidig språkundervisning.

    – I skolan fick jag lära mig svenska och tyska redan från årskurs 1. Min parallellklass var en svenskspråkig klass. Det svenska har funnits där vid sidan om finskan hela tiden, det har aldrig varit något främmande. Så borde det vara i alla skolor i Helsingfors.

    Om Svanljung fick bestämma skulle Helsingforsbarnen få läsa två språk vid sidan av modersmålet redan i årskurs 1, precis som i Steinerskolan. Men om det inte går att förverkliga på grund av så få veckotimmar i de lägsta klasserna vore det nästbästa alternativet enligt henne att sätta in A2-språket i årskurs 3.

    – Man säger att språkporten stängs i något skede. Det är lättare att börja läsa ett främmande språk som 9-åring än som 11-åring. Ju tidigare barn kommer i kontakt med ett språk desto bättre.

    Bra fokus på fenomen

    Svanljung har bekantat sig med förslaget till den nya läroplanen både i egenskap av lärarstuderande och som mamma till en tvåspråkig dotter som går i en svenskspråkig skola.

    – Mycket i den nya läroplanen är bra, speciellt att undervisningen mera ska fokusera på fenomen, som man klassen granskar i flera olika ämnen samtidigt. Då kan eleverna fokusera på större teman under ett par veckors tid i stället för att byta ämne en gång i timmen. På samma sätt önskar jag att språkundervisningen kunde vara en naturlig del av annan undervisning. Man kunde ha teckning på finska och gymnastik på engelska, föreslår Svanljung.

    Vid utbildningsverket poängterar undervisningschef Niclas Rönnholm att förslaget bara är ett diskussionsunderlag, som skolornas direktioner har fått ta ställning till.

    – Vår målsättning är att säkra kontinuiteten i språkundervisningen och skapa ett program som är brett och genomförbart i det svenska skolnätet i Helsingfors. I årskurs 5 är eleverna lite äldre och kan kanske tänka sig att byta skola, om de vill läsa ett annat A2-språk än det som den egna skolan erbjuder, säger Rönnholm.

    Tanken är att det i varje skola ska erbjuds två A2-språk, engelska och antingen franska eller tyska. Om en elev vill lära sig ett främmande språk som inte erbjuds i den egna skolan kunde eleven enligt Rönnholm byta skola inom det egna distriktet inför övergången till årskurs 5.

    Att tidigarelägga finskundervisningen är en idé som länge funnits vid utbildningsverket och den har fått ett gott mottagande på skolfältet.

    – Eftersom så många av våra elever är tvåspråkiga vill vi redan i ett tidigt skede stödja också finskan. Men det har aldrig varit tal om att börja med finska i åk 1, det första skolåret vill vi satsa hårt på modersmålet, så att alla elever blir starka i undervisningsspråket, säger Rönnholm.

    Byter elever skolspråk?

    Det som Anna Svanljung i slutändan är rädd för är att de svenskspråkiga skolorna ska tappa elever om förslaget till nytt språkprogram godkänns.

    – Om föräldrar upplever att deras tvåspråkiga barn inte får en tilltäckligt bra språkundervisning i svenskspråkiga skolor finns risken att de väljer en finskspråkig skola. Om det här blir en rådande trend kan det leda till att någon svenskspråkig skola tvingas stänga och det vore ödesdigert för hela skolnätet.

    Utbildningsnämndens svenska sektion ska behandla förslaget till språkprogram under sitt möte den 16 april.


    0 0

    Svenska regeringen satsar två miljarder kronor (214 miljoner euro) i vårbudgeten på fler lärare i lågstadiet och fler platser på lärarutbildningen. Satsningen tas emot med öppna armar av Svenska lärarförbundet, som särskilt uppskattar att den också ställer krav på skolans huvudmän.

    Statsminister Stefan Löfven (S), utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, skriver på DN Debatt att det ska bli fler anställda lärare i lågstadiet så att lärarna får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre.

    Skolans huvudmän – kommuner och de som driver fristående skolor – ska kunna få statsbidrag för att anställa fler lärare. Men en förutsättning för att få ta del av pengarna är att de kan presentera en strategi för hur de ska möta skolans stora rekryteringsbehov.

    – Det är en oerhört välkommen satsning. Vi vet att satsningar tidigt ger bra effekt. Det blir mycket billigare än att försöka reparera de behoven längre upp i skolsystemet, säger Maria Rönn, förste vice förbundsordförande på Svenska Lärarförbundet.

    Och extra mycket välkomnar hon kravet på motprestation från skolans huvudmän.
    – Det är någonting som vi länge har efterlyst. Många kommuner har i dag inga rekryteringsstrategier framme, samtidigt som vi står i en stor lärarbrist som kommer att växa betydligt under de kommande åren.

    Fler utbildningsplatser

    Regeringen vill också satsa på fler platser på lärarutbildningarna för att möta bristen på lärare. Grundlärarutbildningen ska utökas med 700 platser årligen och även speciallärar- och specialpedagogutbildningen ska få ytterligare 300 utbildningsplatser årligen.
    Maria Rönn betonar dock att det inte enbart räcker med fler utbildningsplatser. Det måste också löna sig att vara lärare, säger hon.

    – Kommunerna måste ta den här lärarbristen på allvar och inse att lön är det viktigaste rekryteringsinstrumentet. Det måste man börja använda sig av, både för att behålla de lärare man har och för att kunna locka unga människor att vilja bli lärare. 


    0 0

    – Om en person i en familj blir allvarligt sjuk hjälper de andra till, men i samhället vänder de friska i dag ryggen till dem som har det svårt. 

    Så analyserar rapparen Sebbe Staxx från hiphopgruppen Kartellen klassklyftorna i det moderna Sverige, och ser i utanförskapet orsakerna till kriminalitet, rasism och missbruk. Själv hittade 29-åringen efter ett långt och hårt liv på gatan ljuset i Jesus, och åker nu runt för att spela och föreläsa om sina upplevelser. 

    – På gatan måste man vara tuff och framgångsrik, ha bil och dyra saker, men allt är bara till låns – en dag kommer allt det man stulit ihop att tas ifrån en.

    – Jag har fått en ny chans nu och vill berätta för andra i samma situation om hur det går om ger sig in på fel bana. 

    Kartellen är aktuella med singeln All In, en hyllning till förebilder som Zlatan

    Sofia Holmlund intervjuade Sebbe Staxx i Studio HBL. 

    Premium: 
    Vimeo id: 
    123614672
    Karusell: 
    1
    Kultur & nöje: 
    Vinjett: 
    Webb-tv
    Bild(er): 
    Ingress: 
    Svenska rapgruppen Kartellen föddes i finskt fängelse. Nu berättar Sebbe Staxx om sin livsresa ut ur mörkret för att inspirera ungdomar på glid.
    Videotyp: 
    Byline (profil): 

    0 0

    Fenomeninriktad inlärning är framtidens melodi. I stället för att passivt sitta i klassrummet och lyssna på läraren ska eleverna lära sig att gå ut i samhället, ta reda på, granska och förhålla sig kritiskt till ny information.

    Finland har halkat på efterkälken. Om man jämför europeiska skolelevers kunskaper i hur de använder informationsteknik ligger de finländska elever långt efter sina jämnåriga i Europa. Det här vill biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen i Helsingfors ändra på.
    – Utvecklingen har skett i rasande fart och skolan har inte hunnit med. Helsingfors är en växande skolstad, vi hare allt flera elever i stadens skolor. Därför borde Helsingfors vara en föregångare i Finland. För att nå dit måste vi sätta fart på utvecklingen av framtidens skola.


    Inlärning över ämnesgränserna
    Ett ofta återkommande begrepp i rapporten Framtidens skola 2015-2020, som publicerades i går, är fenomeninriktad. Det betyder att eleverna under en viss tidsperiod behandlar ett fenomen i flera olika ämnen. I den nya läroplanen, som träder i kraft hösten 2016, är fenomeninriktad inlärning en väsentlig del av undervisningen och nu vill utbildningsverket i Helsingfors gå i täten för den här utvecklingen.
    Det digitala spelar en central roll i den framtidens skola. För att klara sig i samhället och arbetslivet måste eleverna redan i skolan lära sig att hitta och bearbeta information i digital form. Att det sker med hjälp av pekplattor och bärbara datorer är självklart, några ADB-klassrum byggs inte längre i skolor. Men enligt Liisa Pohjolainen, nyvald utbildningsdirektör i Helsingfors, är den öppna frågan vem som ska skaffa utrustningen:
    – Pedagogiken kommer att förändras och vi måste se möjligheterna i det digitala. Det vi ännu inte har bestämt är hur vi gör med utrustningen. Ska eleverna i grundskolan ha personliga apparater? Ska de skaffa egna eller låna skolans? Klart är att alla familjer inte har möjlighet att skaffa pekplattor. För att alla barn ska få en likvärdig skolgång och lära sig att navigera i informationssamhället måste skolan vara beredd att stå för en del av utrustningen, säger Pohjolainen.


    Ut ur klassrummet
    Framtiden handlar ändå inte bara om digitalisering. Också skolhusen ska rustas för att bättre motsvara framtidens krav på fungerande inlärningsmiljö. I de tre fyra skolor som Helsingfors kommer att bygga under de kommande tio åren ska klassrummen vara modifierbara, så att de passar olika stora grupper och klasser. Miljön utanför skolan borde också användas bättre.
    – Inlärningsmiljön i Helsingfors är unik. Vi har landets största urval av museer och konsthallar inom räckhåll, plus allt vad den urbana stadskulturen erbjuder. Skolan måste bli bättre på att utnyttja dessa resurser i undervisningen, säger Ritva Viljanen.
    Allt det här får ändå inte ske på bekostnad av en del traditionella skolämnen.
    – Det är ett faktum att musik, handarbete och idrott aktiverar hjärnan mera än passivt lyssnande. Därför ska vi behålla dessa skapande ämnen också när vi övergår till den fenomeninriktade undervisningen, säger Viljanen.


    0 0

    Sverige kommer att få stor brist på bland annat lärare, tandläkare och specialistsjuksköterskor om utbildningarna inte byggs ut. Samtidigt väntas ett fortsatt överskott på humanister och journalister, enligt en prognos från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

    Regeringen har aviserat fler platser på lärarutbildningen, men UKÄ konstaterar att det inte är en garanti för att behovet täcks. Det krävs också ett ökat intresse bland de sökande. Redan i dag finns kapacitet för fler studerande på lärarutbildningarna.

    Yrkeslärare är den mest påtagliga bristgruppen, följd av fritidspedagoger, ämneslärare och tandläkare.

    Analysen fokuserar på arbetsmarknadsläget när de som börjar studera 2015/16 kommer ut på arbetsmarknaden. 


    0 0
  • 03/31/15--14:19: Gräv och lär där du står
  • Världen förändras och skolan måste hänga med. Nya läroplaner ska införas i både grundskolan och gymnasiet.

    Grunderna för läroplanen fastställs nationellt men varje kommun ska ha sin egen läroplan. Det arbetet är i full gång eftersom de nya läroplanerna ska tillämpas från och med augusti 2016.
    Olika kommuner betonar olika saker. I Raseborg har man till exempel gått in för att alla elever ska ha individuella pekplattor. I Borgå satsar man på föräldrarna som resurs och vill förbättra samarbetet mellan hem och skola.
    Helsingfors målsättningar för framtidens skola offentliggjordes i måndags. Man har stora planer och lyfter särskilt fram tre områden.

    Det är fenomeninriktad inlärning, som kompletterar ämnesundervisningen. På finskt håll har gymnasierna gjort det här i några år, men också de svenska gymnasierna har testat. Exempel på fenomen som kan belysas via alla ämnen är Östersjön, den europeiska människan och energi. Eleverna måste vara aktiva och ta reda på själva. Responsen är positiv – man måste göra mer men lär sig bättre. Här kunde andra kommuner ta efter.
    Den andra byggstenen i framtidens Helsingforsskola är att se till att skolhusen är flexibla och lämpar sig för de nya undervisningsformerna. Tyvärr har det här varit svårt att förverkliga i till exempel den pågående renoveringen av Norsen, eftersom huset är skyddat. Men eleverna ska också gå ut i sin stad och lära sig av det som finns utanför skolhuset.

    Digitaliseringen, som påverkar allt i samhället, är det tredje delområdet. I vissa fall är eleverna bättre införstådda än lärarna i den nya världen och utgångspunkten är att elevernas kunskaper ska utnyttjas. De flesta lite äldre elever har en smarttelefon, men alla elever måste garanteras samma möjligheter. Det är ännu öppet hur frågan om digital utrustning ska hanteras i Helsingfors.
    Skolan och pedagogiken måste förändras när världen förändras. Men det finns också något oföränderligt. Lärare som brinner för sitt ämne är de bästa, för de motiverar sina elever. Det behöver vi också i framtiden.


    0 0

    Nu registreras alla fortkörningar i Y-korsningen mellan Mattliden och Mattberget. Den livliga återvändsgränden har fått en hastighetstavla.

    Gatan bakom Mattlidens skolcentrum i Esbo har försetts med en hastighetstavla. Trafikstyrningschef Johanna Nyberg vid Esbo stad lovade under föräldraföreningens trafikkväll förra veckan att ordna med en sådan. I början av den här veckan monterades den på plats och tavlan visar nu sura miner åt alla bilister som kör över 30 kilometer i timmen längs återvändsgränden där 1 300 dagisbarn, förskolebarn och elever rör sig dagligen.

    – Tavlan registrerar alla hastigheter och skickar dem automatiskt till tekniska centralen. Vi kommer att sammanställa statistik över hur många som kör för fort, säger Nyberg.

    Det här är en första åtgärd för att förbättra trafiksituationen kring skolcentret. Nyberg har också beställt nya vägmarkeringar, som målas på gatan i början av maj, då den är tillräckligt torr för att målarfärgen ska fastna.

    – Planeringen av hela området har nu kommit i gång. Vi kommer att gå igenom hur trafiksäkerheten kan förbättras, om övergångsställen kan flyttas och om gatan kan breddas.

    Mattlidens skolcentrum ligger på ett hittills oplanerat område på en av de mest centrala platserna i Esbo, i den södra ändan av Ring II. För att kunna bygga till den trånga skolan och göra ändringar i trafiklösningarna har arbetet med att skapa en detaljplan för Mattliden nu startat.


    0 0
  • 04/06/15--19:00: Priset för skolmat varierar
  • Variationen på hur mycket kommunerna i Svenskfinland 2013 sätter på skolmaten är stor: i Helsingfors kostar en portion 2,19 euro per elev medan det i Malax kostar 7,07 euro per elev.
    Bakgrund
    Gratis skolmat i över 60 år
    • De finländska skoleleverna har fått gratis mat i skolan sedan 1948.
    • Nästan 900 000 barn och ungdomar äter skolmat varje skoldag.
    • Skolmaten är i huvudsak finsk husmanskost.
    • Enligt rekommendationen för skolmaten ska måltiden bestå av en varmrätt, sallad, rårivet eller rå grönsaksbit/frukt, bröd, pålägg och dryck.
    • En del kommuner bjuder också på mellanmål eller frukost.
    • Rekommendationen för skolbespisningen (2008) utgår från nationella näringsrekommendationer.
    • Rekommendationen styr vilka livsmedel man väljer och hur maten tillreds. Den tar också fasta på när maten bjuds.
    • Måltiden ska enligt rekommendationen ta minst en halv timme.
    • Målet med skolbespisningen är att lära ut vett och etikett samt matkultur.
    • Det är meningen att skolmats-rekommendationen ska
    • uppdateras i år
      Skolbespisningen hör till skolans undervisnings- och fostringsuppdrag.
      Källa: Utbildnings-styrelsen

    Niondeklassarna Fatu Nijie och Tuukka Tuomikoski öser upp pasta och köttfärssås på sina tallrikar i skolmatsalen. Båda tar också antingen rårivet eller gurka, något att dricka och bröd.

    – Det här är lite smaklöst och inte så särskilt varmt, säger Fatu Nijie efter att ha smakat på maten. Tuukka Tuomikoski däremot gillar pastan.

    Uleåborgsungdomarnas skollunch hör till den billigaste i Finland. Utbildningsstyrelsens senaste statistik från 2013 visar att den beräknade kostnaden för skolmaten per grundskolelev per dag är 1,77 euro. Billigare än så kommer endast Jyväskylä undan. Staden satsade fem cent mindre än Uleåborg på skolmaten.

    I summan ingår råvaror och även kostnader för möbler, apparater, personal och logistik. Fastighetskostnaderna har man inte räknat med i matpriset.

    Utbildningsstyrelsen uppger att maten i de finländska grundskolorna kostade i snitt 2,80 euro per elev per dag. Summan kommunerna använder har stigit småningom under de tio senaste åren, exempelvis med 20 cent under de fem senaste åren.

    – Största delen av skolorna meddelar att de använder sig av Statens näringsdelegations rekommendationer för skolmat. Vår lagstiftning är ändå mycket liberal vad gäller skolmaten. Den anger bara att maten ska vara gratis, fullvärdig, ändamålsenligt ordnad och övervakad, säger undervisningsrådet Marjaana Manninen.

    Salla toppar
    Vad sägs om frestelse på rökt renkött och lingon eller köttsoppa på renkött och tunnbröd? Bland annat på det här bjuder den lappländska kommunen Salla sina elever. Kommunen satsade enligt Utbildningsstyrelsen mest i

    Finland på skolmaten 2013. I Salla kostade maten 7,92 euro per elev per dag.

    Orsakerna till det höga priset är många.

    – Då (2013) hade vi fortfarande tre byskolor med egna kockar. Till en skola var det hela 45 kilometer från kyrkbyn. Med sådana avstånd kostar det att transportera livsmedel, säger bildningschefen i Salla, Marja Myllykangas.

    Kommunen har också få elever och bjuder på gratis mellanmål till grundskoleleverna.

    I Uleåborg är det stadens affärsverk Oulun Serviisi som ansvarar för skolmaten. Dess direktör Riitta Lappalainen säger att det låga priset beror på centraliserad tillverkning – staden har minskat antalet storkök de senaste åren.

    – Jag tycker att matinnehållet i de största städerna inte skiljer sig nästan alls. Men med så här lågt pris kan man naturligtvis inte förnya innehållet så värst mycket även om maten uppfyller kriterierna man satt för den. 

    Malax satsar över sju euro

    Variationen på hur mycket kommunerna i Svenskfinland 2013 sätter på skolmaten är stor:

    Malax 7,07 euro per elev per dag/554 elever i grundskolan
    Korsnäs 7,05/112
    Vörå 6,38/667
    Kristinestad 5,37/570
    Pargas 3,92/1 645
    Larsmo 3,87/788
    Närpes 3,61/767
    Kronoby 3,54/694
    Kimitoön 3,42/622
    Raseborg 3,42/2 695
    Hangö 3,34/795
    Korsholm 3,30/2 079
    Nykarleby 3,30/712
    Vasa 3,03/5 514
    Ingå 3,02/434
    Borgå 3,99/5 363
    Lovisa 2,82/1 443
    Karleby 2,56/4 978
    Kyrkslätt 2,56/4 954
    Sjundeå 3,52/712
    Sibbo 3,50/2 410
    Åbo 2,89/12 428
    Pedersöre 2,84/1 486
    Grankulla 2,58/1 369
    Esbo 2,20/26 492
    Helsingfors 2,19/36 517
    Vanda 1,90/20 476.

    Uppgifter från Jakobstad saknas.

    Källa: Utbildningsstyrelsen


    0 0

    I fjol köpte Vanda läsplattor till sina elever. Nu vill staden testa hur det går när alla använder dem samtidigt.

    – Nu har ni alla en platta var – som ni vet är den riktiga utmaningen att göra något meningsfullt med den, inleder Klaus Kojo lektionen i engelska i Helsinge skola.

    I höstas beslöt Vanda stad att skaffa 16 200 läsplattor som delades ut till skolor, daghem och läroanstalter. Sjundeklassarna i Helsinge är med om ett slags experiment där alla Vandas elever använder plattorna samtidigt. Tanken var att testa om det trådlösa nätet håller.

    – Vi lyckades få nätet att krascha – men det var det som var målet, att ta reda på vad den maximala belastningen är, säger Suvituuli Mikos, kommunikationschef på Vanda stad.

    Ännu finns inga uppgifter om hur många användare blev för mycket för nätet. Stadens rapport väntas bli färdig i dag, torsdag. 

    I Helsinge fungerade ändå plattorna utan problem. Sjuorna hade i uppgift att fylla i en enkät och gå igenom sina uppgifter i molntjänsten Google Drive.

    – Vi använder nästan inga papper längre, utan uppgifter och presentationer görs direkt på driven, säger Klaus Kojo.

    Sedan plattorna inskaffades i början av året har de använts bland annat i språk-, matematik och kemiundervisningen.

    – Vi har gjort förhör på den och använt den till att söka information. Det skulle vara roligt om den användes ännu mer i undervisningen, säger Wilma Lindqvist.

    – Jo, det skulle vara roligt att göra prov på den! säger Sofia Kajala.

    Elevernas önskemål kan snart gå i uppfyllelse. Olavi Pietikäinen, som är it-ansvarig och undervisar bland annat i IKT, berättar att autokorrigerande prov redan finns, men att programmen hittills inte till exempel klarar av att godkänna felstavade svar.

    – Tyvärr blir det ofta flervalsfrågor i digitala prov. Men programmen utvecklas hela tiden, säger Pietikäinen.

    I Helsinge används bland annat programmet Kahoot, ett spelbaserat undervisningsredskap, och Matteva, en webbsajt för övningar för matematikundervisning.

    – I Matteva kan man göra uppgifter tills de blir rätt i stället för att nästa dag kolla i facit allt man gjort fel. Också språk lär man sig lättare med ett program som Kahoot i stället för att bara stirra på ordlistor, säger matematiklärare Johan Forssten.

    Ny teknologi, ny undervisning

    Man räknar med att läsplattorna kan användas i cirka tre år. Efter att garantin på ett år har gått ut är det skolorna som måste betala för plattor som måste repareras eller ersättas.

    Enligt Pietikäinen har de flesta elever inga problem med att använda läsplattan, men särskilt i en del nyttoprogram, som till exempel kalkylbladsprogram, finns brister i kunnandet.

    – Plattorna ersätter inte de läromedel vi använt tidigare, utan inför nya funktioner som kan hjälpa att förnya undervisningen. Numera behöver man till exempel inte lära sig allt utantill, men vi måste jobba med att lära oss granska kritiskt all den information som finns, säger Pietikäinen.

    Vanda använder sig av nätfiltreringstjänsten Fortiguard, som skyddar barnen från skadligt webbinnehåll. Helsinge skola är läsplattorna endast till för klassrumsbruk, eleverna får alltså åtminstone i nuläget inte ta med dem hem.

    – Det vore bäst om alla hade en egen, eftersom plattorna är gjorda för personligt bruk. Nu måste eleverna logga ut från alla appar varje gång de använt en. Men de lär sig snabbt, säger Pietikäinen.

    Eleverna har varit ivriga och också de flesta lärare har varit positiva.

    – Vissa har omfamnat dem genast, medan en del tycker att de metoder de använt tidigare varit tillräckliga. Vi måste se till att alla ser nyttan i den nya teknologin, säger Pietikäinen.


    0 0

    Cirka 154 000 deltog i den gemensamma ansökan till högskolor som avslutades på torsdagen.

     I högskolorna, det vill säga universiteten och yrkeshögskolorna, finns sammanlagt cirka 46 000 nybörjarplatser, vilket betyder att var tredje sökande kan räkna med att få en plats.

    Antalet sökande kan inte direkt jämföras med tidigare år eftersom universiteten tidigare hade sin egen gemensamma ansökan och yrkeshögskolorna hade fyra gemensamma ansökningar.

    I fjol våras lämnades 73 000 ansökningar in till universitetens gemensamma ansökan och 109 000 till de fyra gemensamma ansökningarna till yrkeshögskolor.

    Flest ansökningar lämnades in till yrkeshögskolan Metropolia (26 752) och Helsingfors universitet (24 288).

    Yrkeshögskolan Arcada lockade 3 997 sökande, yrkeshögskolan Novia 2 995, Åbo Akademi 2 594 och Svenska handelshögskolan 1 178 sökande. 


older | 1 | .... | 26 | 27 | (Page 28)