Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | 2 | 3 | (Page 4) | 5 | 6 | .... | 28 | newer

    0 0
  • 08/15/13--22:04: Bussbolagen togs på säng
  • BORGÅ. Högstadiernas långa lektioner, 75 minuter, är inte samkörda med busstidtabellerna. Varken Kaj Forsblom Ab eller Borgå Trafik informerades i tid.


    – Jag kunde inte förstå att vi genom att göra skoldagen kortare i stället gjorde elevernas väntetider längre, säger rektor Li-Lo Söderholm vid Lyceiparkens skola.
    Höstterminens första skoldagar har visat att många av de elever som kommer till skolan med buss från byarna har fått oskäligt långa väntetider, speciellt efter skoldagens slut. Allt beror på att man i Lypa har gått in för lektioner som är 75 minuter långa och därmed ändrat på de tider då skolan börjar och slutar.
    – I vissa fall ligger den dagliga väntetiden nära gränsen för det tillåtna, det vill säga tre timmar, säger Söderholm. Tre timmar är en oerhört lång tid att bara vänta eller sitta på bussen och jag vill inte alls att mina elever ens behöver komma i närheten av en så lång väntetid.
    Söderholm är beredd att ta ansvaret på sina axlar.
    – Jag var tidigare rektor i Helsingfors och där hade vi inga problem med bussar eller närtåg, de går mest hela tiden. Därför tänkte jag aldrig ur den här synvinkeln när vi gick in för nya arbetstider.
    Vänta på stan
    Problemet är nu akut, både för de elever som anlitar glesbygdsbussarna och för trafikanterna.
    – Jag visste redan i våras att det skulle bli besvärligare med bussarna men jag anade inte att det skulle bli så här besvärligt, säger Nea Nordström som går på åttan och bor i Ebbo.
    – Om jag slutar halv tre, och det gör vi ofta, får jag ta bussen 15.25 som först åker till Vålax och först därefter till Ebbo. Det tar ungefär 40 minuter att komma fram, fast jag bor bara 12 kilometer från Borgå.
    – Klockan fyra kan jag åka hem med mina föräldrar.
    Morgnarna blir ändå tyngst tycker Nea.
    – Om vår första lektion börjar 9.45 måste jag ta bussen 8.30 hemifrån.
    – Jag kan vänta i skolan eller gå på stan. När det blir kallare är det kanske bäst att vänta i skolan.
    Att gå på stan är Alex Brunbergs första alternativ. Han går på nian och bor i Sannäs. Dit går det en buss 14.30 men den hinner han inte med om skolan slutar samtidigt.
    – Jag märkte först den första skoldagen att det blir besvärligare med bussturerna. Vi fick ju information om de nya lektionstiderna redan i våras, men inte tänkte jag då på hur lätt eller svårt det är att ta sig hem med buss.
    Stort problem
    Busstrafikanten Henrik Forsblom vid Kaj Forsblom Ab fick inga besked i våras om skolornas nya arbetstiderna.
    – Det var en förälder som ringde mig på torsdagen veckan innan skolstart och frågade hur vi har tänkt ordna med skolbussarna nu när skoleleverna får nya arbetstider. Det var första gången jag hörde om det här.
    Under den vecka som har gått har Forsblom funderat desto mer.
    – Det här är ett jättestort problem för oss, vi är helt beroende av skoleleverna. Nu har vi en självbärande trafik som finansieras med biljettavgifter. Om den trafiken blir olönsam finns det inga andra möjligheter för oss än att sluta köra.
    – Redan ett passagerarbortfall på 10-15 procent är för mycket. Vår tur 14.10 från Borgå till Tirmo har varit en av de starkaste. Under den här veckan har den turer haft bara ströpassagerare, eftersom ingen skola slutar då.
    Stort pussel
    Inte heller Borgå Trafik har fått något officiellt meddelande om det nya skjutsbehovet.
    – Vi hörde en del rykten om Lypas nya arbetstider av vissa skolelevers föräldrar, säger verkställande direktör Eero Huttunen. Skolan eller staden hörde inte av sig.
    I Sibbo gick man över till 75 minuter långa lektioner för några år sedan.
    – Där satt vi med och pusslade bussturer alldeles från början av planeringen, säger Huttunen. Och ändå blev det inte heller riktigt bra.
    Nu är Huttunen beredd att kavla upp ärmarna och åtgärda problemen så gott det går.
    – Men det är ett stort pussel. Allt beror på allt. Vi kan inte bara gå ut och ändra på de bussturer som anlitas av Lypa-elever eftersom så många andra skolbarn också är beroende av samma turer.
     

    Läs mer i fredagens Bbl


    0 0

    De minst omtyckta och mest omtvistade rätterna har plockats bort från Helsingforsskolornas matsedel. I stället tar man in nya rätter med braxen, strömming och rödbeta.

    Först bestämde politikerna att en dag i veckan ska vara vegetarisk. Sedan skulle natriumglutamatet E621 bort. Nu önskar många närproducerade råvaror. På Palmia, som tillverkar och planerar Helsingforsskolornas mat, tar produktutvecklarna också hänsyn till den respons som kommer från eleverna.

    När läsåret började fanns det tjugo nya rätter på den roterande sexveckorsmatsedeln – lika många har försvunnit, till exempel den pestogratinerade fisken som vissa älskade och andra avskydde. Dessutom har vissa recept omarbetats.

    – Så här stora förnyelser gör vi inte varje år. Vi brukar ha tre fyra nya rätter per läsår, plus temaveckor, säger matservicechef Airi Rintamäki på Helsingfors utbildningsverk.

     

    Bakgrund
    Höstens meny
    • Nytt på matsedeln är bland annat grönsaks-kikärtsfrestelse, kyckling-potatislåda, vegetarisk tortilla, kalkon i sötsur sås, braxenpinnar, rödbetsbiffar och currysoppa med bönor.
    • Däremot serveras inte längre minestronesoppa, köttsoppa, chili con carne, skinkfrestelse, laxlasagnette eller nötgryta.
    •  De populäraste rätterna är spenatplättar, fiskpinnar, kött-makaronilåda och korngröt.

    Servicechef Marko Karp på Palmia är speciellt nöjd med braxenpinnarna.

    – Det är verkligt svårt att få tag på braxen, man måste vara ute i god tid. Det är ett ansvarsfullt val.

    Karp har stora förhoppningar på de inhemska pinnarna.

    – Ett barn sade att de är nästan lika goda som fiskpinnar.

    Vegetariskt smakar

    Rödbetor kommer hädanefter att serveras både som biffar och som purésoppa.

    – Det om något är närproducerat, säger Marko Karp.

    Betyder det att rödbetorna kommer från Sibbo?

    – Nej, att de är inhemska. Det finns inga rödbetor i Sibbo, i alla fall inte för en aktör i vår klass. Vi står för 50 000 portioner per dag och måste konkurrensutsätta upphandlingen via partihandeln.

    När de vegetariska dagarna infördes fanns det oro för att många elever inte skulle äta tillräckligt. Men efter några år börjar vegetariska vanor rota sig, enligt Airi Rintamäki. Allt fler elever i högstadieåldern väljer enligt henne att äta vegetariskt.

    – Men alla barn vill inte äta vegetariskt. Det är en utmaning. Vi hoppas att tortillan blir en ny favorit, säger Karp.

    Fyllningen består av quorn, lök, majs och paprika. Den är varken stark eller smaklös, vilket också är Hbl-fotografens omdöme om den nya kycklingcurryn. På tidningens första sida har Hbl:s team betygsatt några av de nya rätterna.

    Vill inte ha pizza

    Provsmakningen sker i högstadieskolan Meilahden yläaste, där en handfull elever ur skolans matkommitté bekantat sig med de nya rätterna. Enligt Helmi Nisula är skillnaden mellan de gamla och de nya rätterna att de senare inte behöver kryddas.

    – De gamla måste man åtminstone salta.

     

    1,90
    euro per portion får skolmaten kosta. Då räknar man bara de direkta kostnaderna, inte till exempel energi, vatten och avfall. 

    Skolan har 373 elever. I våras märkte man att hundra tallrikar förblev oanvända vissa dagar. Orsaken tros ha varit att eleverna blivit vana vid smakförstärkare och att de omarbetade recepten inte föll dem i smaken.

    Men nu har det vänt, tror Helmi Nisula och hennes kompisar. De saknar inga rätter på matsedeln.

    – Vi äter mycket medelhavsmat hemma. Det är bra att skolmaten är annorlunda, säger Pinja Weppling.

    – Hamburgare och pizza äter man på fritiden. De behövs inte i skolan, säger Nisula.

    Däremot tycker de att efterrätterna kunde vara fler.

    – Kvark är inte gott. Muffins skulle vara bättre, säger Helmi Nisula.


    0 0

    Förr var vi misstänksamma mot Ryssland och Kina, i dag är det muslimer och invandrare. När man skriver om islam i en skolbok måste man ta hänsyn till helheten, säger Jaakko Hämeen-Anttila.

    Flera av styckena i kapitlet "Islam – en ny politisk faktor" i Historia 1900-talet är högst olyckliga och tyder på en ganska stor brist på förståelsen för den negativa synen som finns på islam, säger Jaakko Hämeen-Anttila, professor i arabiska och islamforskning vid Helsingfors universitet.

    – Författarna verkar ha plockat lösryckta citat ur sina källor och glömt helheten vilket gör att ­texten antyder en hotfull bild av islam.

    Enligt Hämeen-Anttila kommer islamofobin i Finland mest till ­uttryck på rasistiska nätforum, men i vardagen är det ett större problem för muslimerna med den utbredda miss­tänksamheten mot invandrare.

    – Islamofobi är i grund och botten en överdriven reaktion och rädsla, säger Hämeen-Anttila.

    Han tror inte att skolböcker är den främsta källan till kunskap längre för ungdomar som är genomsyrade av det mediala samhället och får sin information från internet. Men bra läro- medel behövs för att ­uppväga all negativitet som ele­verna snappar upp från nyheterna från ­Mellanöstern och om terrorismen.

    – Att islam skulle ha nått Europas hjärta är bara stora pompösa ord och rent nonsens.

    Allra viktigast är att lärarna har goda kunskaper. Hämeen-Anttila jämför texterna om islam med de om ett hotfullt Ryssland i finländska läroböcker.

    – Det är synd att man förlorar tillfället att kunna föra en diskussion utanför bilden av islam på internet, i stället återupprepar boken bara fördomarna, säger Hämeen-Anttila.

    Han berättar att en muslimsk elev kan känna sig utanför och annorlunda när han eller hon konfronteras med antimuslimsk skoltext i klassrummet. Reaktionen varierar från barn till barn och kan skapa stora problem, både på ett personligt plan och för integreringen.

    – Vissa skäms över sitt ursprung och sin kultur, andra drar sig undan och vänder ryggen till det finländska samhället.

    Även om termen islamofobi bara har ett tiotal år på nacken har negativa attityder mot muslimer funnits i Europa sedan 700-talet. Muslimska dynastier sågs som ett hot och senare kom muslimer att betraktas som underlägsna och annorlunda.

    I dag ses ofta muslimer som en homogen grupp oavsett individuella skillnader utifrån kultur och religion, och fördomarna kan leda till diskriminering och trakasserier. Att muslimer skulle ha en egen agenda för att infiltrera och invadera Europa, är en underlig syn på verkligenheten ur ett finländskt perspektiv, tycker Hämeen-Anttila.

    – Vi har så få muslimer i Finland, det är en så liten grupp som knappast har något inflytande alls.


    0 0

    ÖSTNYLAND. Ett helsvenskt yrkesutbildningscampus i Kungsporten är fortfarande enda alternativet för Inveons styrelse.


    Inveons styrelse har röstat ner Borgå stads förslag till lokalitetslösningar för yrkesutbildningen på andra stadiet. Med rösterna sex mot en vill styrelsen att man satsar på två campus, ett för de finskspråkiga eleverna i Harabacka och ett för de svenskspråkiga eleverna i Kungsporten.
    De styrelseledamöter som röstade för ett fristående svenskt campus är ordförande Magnus Björklund, SFP, Thomas Antas, SFP, Petra Paakkanen, SFP, Nancy Lökfors, SDP, Anita Spring, SDP och Juha Elo, Sannf.
    För Borgås förslag, ett gemensamt tvåspråkigt campus i Harabacka röstade Camilla Antas, Saml.
    Allt svenskt på ett ställe
    Björklund säger att skolans uppdrag är entydigt.
    – Samkommunen för Inveon grundades för att sköta den svenska yrkesutbildningen i Östnyland, att se till att den finns och att den betjänar den svenskspråkiga befolkningen.
    – Vi vill att all svensk utbildning samlas på ett ställe. Prakticum har meddelat att de inte kommer med i ett tvåspråkigt campus men nog i ett svenskspråkigt.
    Björklund anser att den svenska delen blir alltför liten i ett gemensamt campus i Harabacka.
    – Inveon har 350 elever och Point college har en svensk klass per årskurs. De svenska studerande kommer att drunkna bland de finskspråkiga. Undersökningar har visat att minoritetsspråket måste ha en andel på minst 30 procent för att kunna hävda sig och bevara sig egenart.
    – Jämför till exempel med Haaga-Helia här i Borgå. De kunde en tid hålla kvar sin svenska linje men nu är den historia.
    Egna händer
    Björklund tror att den svenska profileringen försvinner i en jätteenhet i Harabacka.
    – Samtidigt ligger ju Harabacka och Kungsporten så nära varandra att det går bra att röra sig där emellan och utnyttja vardera skolans utrustning på ett ekonomiskt sätt.
    – När vi diskuterade platsen i styrelsen ansågs det också att en full utbyggnad av Harabacka redan i det här skedet skapar ett trångt campus och omöjliggör eller åtminstone avsevärt försvårar en framtida utveckling och eventuell utbyggnad av området.
    Det har varit viktigt för Östnyland att kunna hålla yrkesutbildningen i egna händer, också i framtiden.
    – Men vad är i egna händer egentligen, annat än byggnaderna, säger Björklund. Det är ju staten som bestämmer om utbildarna får erbjuda yrkesutbildning och också om vilket slag av yrkesutbildning. Beslutanderätten gäller byggnaderna, allt annat är i statens händer.
    – Jag vill också hålla vår svenska yrkesutbildning i egna händer, i svenska händer. Om Inveon och Prakticum står bakom vår yrkesutbildning så vet jag att de håller ut så länge det bara är möjligt.
    Det förslag till framtida yrkesutbildning i Borgå som har godkänts av stadens fullmäktige gäller än så länge bara byggnaderna, var nya campus kan placeras.
    – Jag tycker att det skulle vara mycket viktigt att snabbt få klarhet i organisationsfrågan, säger Magnus Björklund. För den svenska yrkesutbildningens del är det bäst att Inveon och Prakticum inleder diskussioner om att sammanföra sina resurser.
    Sista ordet
    På Inveon väntar man och ser tills samkommunsstämman som möts i början av september säger sista ordet. Det är stämmans utlåtande som skickas som svar till Borgå stad.
    – Vi skulle gärna se att man kunde få ett byggbeslut så snart som möjligt, säger rektor Solveig Mickels. Om vår stämma motsätter sig Borgås förslag är det mycket sannolikt att det ytterligare förlänger beslutsprocessen.
    Mickels har suttit med i den arbetsgrupp som beredde förslaget om andra stadiets lokaler.
    – Där lyfte vi fram önskemålet om ett svenskt campus i Kungsporten, säger Mickels. Nu har Borgåfullmäktige ändå tagit sitt beslut. Var Inveon än placeras i framtiden så är det Borgå stad som ska ge oss en tomt att bygga på.
    – För oss här på skolan är det absolut viktigaste att vi kan få nya lokaler så snabbt som möjligt.
     


    0 0
  • 08/20/13--01:54: Läsa bra kompromisser
  • I början av september går medborgarinitiativet om skolsvenskan i finska skolor till riksdagen. Där väntar ett tajt race, åtminstone enligt rundfrågningarna just nu.

    Inom SFP ser man det dramatiskt som början till slutet om initiativet får stöd. Möjligheterna att leva i samhället på svenska, säger man, upphör om inte alla fem miljoner finländare har åtminstone en liten grund i svenska.

    Bland dem som samlat 50 000 namn i medborgaradressen, anser man att skolsvenskan för alla i hela landet är en kvarleva från en tid som inte längre finns. Finland har blivit internationellt, säger man. Vi behöver själva olika språk, och bland invandrarna behöver hela 36 språkgrupper om minst tusen finländare också få åtminstone en viss samhällsservice på sina egna språk.

    En nykter utgångspunkt i höstens debatt borde vara att detta inte är en så stor fråga. I grunden handlar det om vad landets finskspråkiga vill läsa i sina egna skolor. Och att de säkert kan fatta visa beslut om det själva.

    Självfallet ska vi som svenskspråkiga vara med och säga vilka de negativa följderna av "det fria språkvalet" för nationen som helhet blir.

    Det blir sämre nätverk till Norden. Det blir ett lägre intresse för språk i skolan. Tyskan och franskan har tappat dramatiskt och det är inte bara "svenskans fel". Skolsvenskan är gammal; de andra språkens genomklappning är ett nytt fenomen.

    Nästan alla beslut i riksdagen har sin collateral damage (som amerikanerna säger i krig) – oavsiktliga skador kring målet, kringkonsekvenser av ett i sig bra beslut.

    Ibland överdriver vi vilka dessa skador skulle bli, hur syret skulle ta slut för livet på svenska. Eller åtminstone överdriver vi föreställningen om att det finska Finland inte skulle bry sig.

    Stora delar av Finland är stolt över en svensk minoritet inom landets gränser. Att alla däremot skulle uppleva att de "räddar" den minoriteten genom att själv läsa svenska i en omgivning där svenskan aldrig förekommer är däremot förståeligt.

    En del kompromisser har seglat upp inför riksdagsdebatten – mest från finskspråkigt håll. Det goda med dem är att de antyder hur parterna i ett fall tänker.

    Centern verkar stödja tanken att några kommuner i östra Finland får byta svenskan mot ryska i årskurs 7–9.

    Minoritetsforskaren Pasi Saukkonen vill att svenskan ska förbli obligatorisk för finskspråkiga bara i det geografiska Svenskfinland, men att man där skulle jobba hårdare för att skolan ska ge resultat och att servicen verkligen fungerar.

    Samlingspartiet pressas av sina egna, framför allt av de unga. Där har finlandssvensken Alexander Stubb den intressantaste modellen av alla.

    Stubb föreslår att hela sjoket med obligatorisk svenska i grundskolan skulle flyttas neråt till årskurs 2–6 och att svenskan därefter skulle bli frivillig från sjuan. Samtidigt vill han låta ryskan ta svenskans plats i områden i östra Finland.

    Från svenskt håll, av SFP eller svenskinstitutionerna, har man däremot inte hört om ett enda kompromissförslag. Det vore bra med ett. För samtalets skull, och för hemmafrontens. Många vill veta vad som är plan B ifall skolsvenskan faktiskt blev frivillig i hela landet.


    0 0
  • 08/20/13--23:32: Skolfred utlyses i dag
  • Den landsomfattande skolfreden utlyses i Björneborg i dag. Det är samtidigt startskottet för läsårets Skolfredsprogram.

    Temat för det kommande skolfredsåret är att uttrycka sina egna åsikter och uppskatta varandras olikheter.

    I år vill man särskilt betona ett gott uppförande samt att eleverna ska ha mod att vara sig själva. I skolorna ska man också diskutera hur man kan vara en god kamrat.
    Skolfreden är ett program mot mobbning som Mannerheims barnsskyddsförbund genomför tillsammans med Utbildningsstyrelsen, polisen, Folkhälsan och Finlands föräldraförbund.


    0 0

    BORGÅ. Skolorna, bildningstjänstemän och bussbolagen samlades på tisdagen för att diskutera skolbussturerna och Lyceiparkens skolas nya lektionstider.

     – Vi försöker hitta en lösning, men det blir inte lätt, säger Henrik Forsblom vid Kaj Forsblom Ab.
    Vid ett gemensamt möte i går konstaterade alla att det var illa att det har gått som det gick, det vill säga att ingen hade kommit ihåg att meddela bussbolagen att alla Lypa-elever från i höst har helt nya lektionstider.
    Under terminens första veckor har det visat sig att de nya lektionstiderna passar mycket dåligt ihop med busstidtabellerna och att en del elever får långa väntetider, i en del fall närmare tre timmar.
    – Som vi förstod från början är det mycket komplicerat att börja rucka på tiderna, säger Forsblom.
    – Vi kan redan nu säga att det knappast går att göra något åt förmiddagstrafiken. Om vi gör det finns det alltför många elever vid andra skolor som inte hinner fram i tid till sin första lektion.
    Jobbar för fullt
    Ett alternativ är att Lypa skulle tidigarelägga eller senarelägga skolstarten, men det stupar på att de svenska högstadierna och Borgå Gymnasium samarbetar och måste ha samma lektionstider.
    Eftermiddagsturerna ska ännu specialgranskas.
    – Det kan hända att det går att justera en del eftermiddagsturer, säger Forsblom. Vi väntar ännu på en del uppgifter från vissa skolor.
    – Både vi och Borgå trafik jobbar för fullt med att försöka hitta nya utvägar om så bara för tillfälliga lösningar. Vi vill inte bara följa lagens bokstav utan också erbjuda trafik som så många som möjligt kan vara nöjda med.
    Åker på annat sätt
    Överlånga väntetider leder ofta till att ungdomar försöker hitta nya transporter, säger Forsblom. Man försöker få lift med äldre syskon, mor- och farföräldrar och andra som har samma väg.
    – Men ännu kan vi inte med säkerhet säga hur mycket vårt passagerarantal har sjunkit på grund av problemet med Lypas lektionstider. Många cyklar eller åker moped till skolan medan det ännu är fint väder och räknar med att åka buss när det blir mörkt och kallt.
    Ett nytt möte om busstrafiken hålls nästa vecka. Om det blir ändringar i turerna kommer man att informera så fort som möjligt.


    0 0

    De riktigt små skolorna har redan stängts. Nu är Västerby skola i Ekenäs och Klinkbackan koulu i Pojo i skottgluggen..
    Orsaken är kommunens dåliga ekonomi. Bildningssektorn har tidigare i år fått besked av fullmäktige att den måste skära ner kostnaderna med cirka en miljon euro. Därför kan det hända att ytterligare två lågstadieskolor i Raseborg står tysta och tomma hösten 2014. Det här kom fram då bildningssektorn informerade om eventuella nedskärningar på ett infomöte för allmänheten på onsdagen i Ekenäs. Raseborgs bildningsdirektör Robert Nyman presenterade uträkningar och statistik över elever. Genom att stänga Västerby skola och Klinkbackan koulu kan bildningssektorn få ner kostnaderna rejält. Genom att stänga skolan i Västerby räknar Nyman med 390 000 euro lägre kostnader på fem år. De cirka 60 eleverna i Västerby skola skulle flyttas till Österby skola och de drygt 70 eleverna i Klinckbackan koulu till Kiilan koulu i Karis. Infomötet för invånarna hölls på svenska i Ekenäs. Samma fakta presenteras på finska i Karis på torsdagen den 22 augusti, klockan 18 i Karjaan yhteiskoulu på Ekenäsvägen 62 A i Karis. Läs mera i torsdagens VN/eVN

    0 0
  • 08/22/13--00:10: Stor brist på yrkeslärare
  • BORGÅ: Det är svårt att hitta behöriga yrkeslärare i Svenskfinland, vid Inveon är knappt hälften av tjänsterna besatta av icke behöriga lärare.

     I våras hade yrkesinstitutet Inveon tiotals tjänster som anslogs lediga att sökas.
    – Tyvärr kunde vi inte anställa en enda ny behörig yrkeslärare, säger Inveons rektor Solveig Mickels.
    – Med jämna mellanrum diskuterar man om kraven på yrkeslärare är för höga. Men några ändringar är inte i sikte, eftersom förordningen om kraven förnyades för bara en kort tid sedan.
    – Svenskfinland är en så liten marknad, det är en delorsak till att vi har svårt att hitta folk med de rätta meriterna.
    Situationen är likadan vid landets andra yrkesutbildningsanstalter säger Mickels.
    – I Svenskfinland har vi yrkeslärartjänsterna besatta av behöriga till mellan 55 och 65 procent. Samma siffra i finska Finland ligger från 75 procent och uppåt.
    – Det är lättare att hitta svenskspråkiga lärare inom vården och till de merkantila ämnena. Lärare i tekniska ämnen är mycket mera sällsynta.
    Höga krav
    Kraven på en yrkeslärare är höga. Först krävs en högre högskoleexamen kompletterad med minst tre år i yrkeslivet i branschen. Till det kommer ännu lärarexamen. På svenska kan man bara få lärarutbildningen vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Utbildningen omfattar 60 studiepoäng.
    – På finska är lärarutbildningen enklare att klara av, säger Mickels. Haaga-Helia erbjuder deltidsstudier i ett år vid den så kallade opettajakorkeakoulu.
    Inveon har många lärare som har jobbat länge men som inte har den utbildning som krävs och som därför bara kan få tillförordnade tjänster som anslås lediga att sökas varje år. Skolan uppmuntrar de tillförordnade lärarna att vidareutbilda sig.
    – Oftast är det den högre högskoleexamen som fattas, säger Mickels. Och varje år har vi en eller två som jobbar med pedagogiken.
    Principbeslut
    – I och för sig tror jag inte att våra studerande direkt reagerar på om deras lärare är formellt behöriga eller inte. Men om man har gått lärarutbildningen tänker man på ett annat sätt. Lärare som har den pedagogiska utbildningen är bättre lärare.
    I Inveon har man ett principbeslut om att när två icke behöriga och i övrigt jämlika kandidater söker en tjänst ska man välja den som har högre grundexamen.
    Olika upplägg
    Niclas Isaksson undervisar husbyggare och Christian Gustafsson chaufförer vid Inveon. De har båda slutfört sina studier i pedagogik under de senaste åren.
    Isaksson studerade vid ÅA medan Gustafsson valde att studera på finska vid Haaga-Helia.
    När man hör dem beskriva sina studier får man en bild av två helt olika sätt att närma sig uppdraget.
    – Undervisningen var praktiskt betonad och vi hade många diskussioner, säger Gustafsson. Man fick lära sig av varandra och diskutera gemensamma problem. Vår lärare kom aldrig med bestämda åsikter om vilka åtgärder som är bäst, i stället nämnde hon som i förbigående att man kanske kan pröva på den här eller den där metoden, om det skulle ge resultat.
    – Hos oss var det mest bara föreläsningar och många böcker att läsa, säger Isaksson. Allt var mycket teoretiskt.
    Auskulteringen i tjugo lektioner där de följde med en kollegas undervisning kändes inte så motiverande.
    – Här har jag i sju år följt med min kollegas arbete och vi har tillsammans diskuterat pedagogiska problem, säger Isaksson. Nu fick jag då göra det i ytterligare tjugo lektioner för att uppfylla utbildningens krav.
    Studierna vid Haaga-Helia klarades av på ett år medan det tog närmare två år att bli klar med studierna vid Åbo Akademi.
    Nöjda
    Båda är ändå nöjda med det de fick lära sig.
    – Efter tjugo år som lärare, de flesta åren på bilskola, tycker jag att jag har haft stor nytta av det jag lärde mig under studierna i pedagogik, säger Gustafsson. Jag har lärt mig att bättre förstå mina elever. Jag har fått många nya idéer och metoder, allt funkar inte, men en del är nyttigt.
    – Jag har lärt mig vikten av långsiktig planering, säger Isaksson. Och att bättre förstå de studerande som har läs- och skrivsvårigheter. Många av dem som söker sig till Inveon trivs inte i klassrummet. Det gäller att konkretisera och presentera också teoriämnena på ett sätt som gör det lätt att ta till sig kunskaperna.
    – Jag har verkligen inte ångrat att jag gick utbildningen, säger Gustafsson.
    – Och i och med den har vi också behörigheten, säger Isaksson. Därmed vill jag inte säga att alla som är behöriga är kompetenta. Och en del av de mycket kompetenta är inte behöriga.
    Varför väljer man då läraryrket, och speciellt att vara lärare vid ett yrkesinstitut?
    – För att det är så roligt, säger Niclas Isaksson. Inte skulle jag vara här om det inte var roligt.
     


    0 0

    Finskspråkiga elever får fel sorts undervisning i svenska. Man startar med för svåra konstruktioner och glider för snabbt förbi en del av grammatiken. Det säger Eeva-Liisa Nyqvist, som disputerar i dag.

    Det är faktiskt inte de finskspråkiga barnen det är fel på när skolsvenskan inte verkar fastna, utan sättet man har tänkt att de ska lära sig på. Det säger universitetslärare Eeva-Liisa Nyqvist, som under arbetet med sin doktorsavhandling har gjort en djupdykning i hur finskspråkiga personer tillägnar sig substantiv.

    Dykningen har gett henne en insikt: Det behövs mer bestämdhet i undervisningen.

    Bestämd form, alltså. Nyqvist konkretiserar.

    – Läroböckerna säger ofta bara att du ska använda bestämd form andra gången du nämner ett substantiv. Vi lär oss meningar som "Jag såg en hund, hunden var svart." Det är ju rätt i teorin, men fungerar inte så bra för senare får man lära sig att inte upprepa substantiv så ofta. Resultatet blir att det man lärt sig i skolan inte verkar stämma överens med verkligheten.

    Inlärningsproblemen beror egentligen på att det finns en naturlig och logisk inlärningsordning för substantiv för en person med finska som modersmål, medan läroböckerna presenterar språket utan att följa denna logik.

    "Ofosterländskt"

    Nyqvist kommer själv från ett helfinskt hem i Åbo och fick tidigt höra tvivlande kommentarer om hur det ska gå för flickan att lära sig främmande språk när ingen i släkten lyckats med det hittills. Om en och annan släkting tvivlade, så uppmuntrade föräldrarna hur som helst till språkstudier och efter de första lektionerna i svenska som nioåring tog sig Nyqvist i tur och ordning an engelska, tyska, franska och italienska.

    – Det är faktiskt det mest ofosterländska jag hört på länge, att man idiotförklarar sitt eget folk genom att säga att det inte kan lära sig flera språk, säger hon.

    Hur kan vi då ha en så inflammerad språkdebatt där ordet tvångssvenska slungas omkring och över 50 000 finländare skriver under ett medborgarinitiativ om att slopa skolsvenskan? Hur föds de negativa attityderna?

    – När jag undervisat vuxna har jag fått höra att frågan om bestämd eller obestämd form är så svår att den blir som en osynlig vägg i vägen för inlärningen, säger hon.

    När bestämd och obestämd form känns ogripbara leder det till meningar som "Min pappa köpte en bil, en motor gick sönder". I våras gjorde Nyqvist en enkät om vilka språkfel som irriterar personer med svenska som modersmål mest. Svaren kom från andra sidan den osynliga väggen. Lyssnaren störs mest just av att bestämd form används fel. Det är alltså bäddat för problem.

    Hur ska man då röja undan det här inlärningshindret?

    – I undervisningen brukar jag förklara att bestämd form används som när man skickar ett dolt meddelande, när mottagaren redan har förhandskunskap om det som ska sägas. Små barn kan ta fel på formerna just för att de inte har förmågan att sätta sig in i mottagarens situation.

    "Ändra modigt"

    Nyqvists hälsning till politikerna är att vi behöver en systemändring. Vi har mycket attityder om undervisningen, men lite kunskap.

    – Först ska vi forska mer i inlärningsprocesserna, sedan modigt utveckla läromedlen.

    Nyqvist vet att en del engagerade svensklärare redan nu överger läroböckernas system med flervalsfrågor och lucktexter som ska fyllas i och plockar fram tidningstexter med relevant innehåll för eleverna i stället. Då kommer man åt svenskan som den används till vardags och kan skapa muntliga uppgifter med smak av verklighet.

    – Men grammatiken behövs också, på rätt sätt, säger hon.


    0 0

    - Vid en förändring är folks första reaktion att den är åt skogen, det är mänskligt, säger Martin Stenström (SFP), medlem i bildningsnämnden.
    Stenström satt med på onsdagens invånarmöte, där olika sparalternativ inom bildningssektorn lades fram. Bildningsdirektör Robert Nyman presenterade en modell där både Västerby skola och Klinkbackan koulu stängs. Eleverna skulle flyttas till Österby skola respektive Kiilan koulu. Kostnaderna skulle minska med kring 100 000 euro de första åren för Västerbys del. Att stänga Klinkbacka skulle ge ungefär 100 000 euro lägre kostnader årligen, under flera år. Enligt Nyman ökar behovet av skolskjutsar inte för Västerby-elevernas del. Stängs Klinkbacka skola måste cirka 20 barn få skolskjuts. Några ombyggnader behövs inte. Inte pilla på innehållet Stenström litar på att tjänstemännen räknat rätt. Han har inte några stora, alternativa sparförslag i bakfickan.– Tjänstemännens uppgift är att ta fram olika möjligheter och väga på guldvåg vad som påverkar vad. Sen ska vi förtroendevalda välja. Stenström hänvisar till Nymans uttalanden på invånarmötet.– Det bildningsdirektören sa var riktigt bra. Vi ska pilla så lite som möjligt på det som sker i skolan, det vill säga undervisningen. Det tycker jag man lyckats bra med. Mera folk till Karis De föreslagna skolstängningarna bygger bland annat på bedömningar om var befolkningen minskar och ökar. Elevantalet i Raseborg har minskat de senaste åren. Bildningsdirektören räknar med att inflyttningen fram för allt sker till Karis. Därför är det inte vettigt att lägga ner Billnäs skola och placera barnen i Katarinaskolan inne i Karis. Stenström håller med om den bedömningen. Vad gäller Västerby–Österby tror han inte på någon stor inflyttning av barnfamiljer till området Rävnäs vid Österby.– Den största osäkerhetsfaktorn med tanke på befolkningsutvecklingen är Kiilan koulu och Klinkbacka skola.

    0 0

    En manlig lärare misstänks för misshandel i Ylöjärvi, informerar polisen i Birkaland. Incidenten ägde rum på fredagsförmiddagen.

    Enligt preliminära uppgifter försökte en 15-årig pojke avlägsna sig från lektionen trots förbud. Då tog läraren tag i hans händer. I entréhallen grabbade eleven tag i klädställningen vilket ledde till att läraren försökte ta loss eleven från ställningen.

    Polisen berättar att pojken fick ont i axeln och fördes till vårdscentralen. Enligt rykten som spritt sig i sociala medier skulle läraren ha slagit eleven med knytnäven. Polisen säger att inget som uppdagats hittills tyder på det.

    Polisen i Birkaland ber alla som vet något om händelsen att ringa numret 071 874 8140.


    0 0
  • 08/23/13--19:30: Skolbekymmer
  • Raseborg befinner sig i en svår ekonomisk sits. Möjligheter till kostnadsinbesparingar synas i varje hörn.
    Fullmäktige har fattat beslut om anpassningskrav för varje sektor och därefter återstår för nämnderna att välja hur verksamheten ska anpassas till de här kraven, var nedskärningar ska ske och hur mycket.
    Bildningsnämnden står inför en situation med anpassningskrav på nästan 800 000 euro inför nästa års budget. I praktiken kan en så här stor summa inte uppnås utan minskad personalstyrka, därtill krävs antagligen också koncentration av verksamheten till färre byggnader.
    Två tredjedelar av summan fås ihop genom en anpassning av timresurser och det tidigare beslutet om stängning av Harparskog daghem.

    För att nå resten är det inte oväntat att skolindragningar finns på agendan då nämnden möts på tisdag.
    Det är bara tre år sedan skolor senast lades ner i Raseborg och även efter det har hot om nya skolnedläggningar hängt i luften. Nu faller de igen ner över oss. Den här gången är framför allt Västerby skola och Klinkbacka skola i farozonen.
    Den sistnämnda har varit hotad under hela Raseborgs existens, men hittills har hoten kunnat avvärjas. Också den här gången är föräldrarna i Klinkbacka redan med ena foten uppe på barrikaden för att försvara sina barns kära skola med näbbar och klor.
    Nedläggningshot väcker alltid stora känslor eftersom skolor förknippas med mjuka värden, värme, trygghet, tradition och identitet.

    I Klinkbackas fall finns också ett sällsynt bevis på att det är en bra skola. För tre år sedan fick den finska lågstadieskolan titeln Årets skola. Det var tjugonde gången som priset delades ut och bara den tredje gången som en vanlig grundskola fick priset. Skolan fick beröm för sin goda gemenskap, positiva atmosfär och sjudande aktivitet.
    Naturligtvis måste det kännas som en förolämpning för Årets skola att bara tre år senare stå inför ett allvarligt stängningshot. Hur ser det förresten ut i en utomståendes ögon att en kommun stänger en skola som just fått titeln Årets skola? Vad ger det för signaler?

    Enligt beredningen inför bildningsnämndens möte har skolans elevantal "fortsättningsvis sjunkit". Det är en konstig formulering eftersom det sker första gången det här läsåret –  från 85 till 76. Däremot förutspås elevantalet i det närmaste halveras de närmaste fem åren.
    Enligt beredningen kunde Klinkbackaeleverna alla få plats i Kiilan koulu inne i Karis centrum eftersom elevantalet också där antas minska. Här finns emellertid starkt motsatta åsikter eftersom den befolkningsökning som Raseborg hoppas på till stor del kan tänkas uppstå i Karis och då säkert i hög grad genom finsk inflyttning.
    Att sedan lösa eventuella kommande trängselproblem i Kiilan koulu med baracker eller flyttning av elever till Kirkonkylän koulu i Pojo (bildningsgdirektör Robert Nyman i Länsi Uusimaa 23.8) låter inte som en god långsiktig planering.

    Västerby skola föreslås gå upp i Österby skola. Avstånden mellan skolorna är korta, Österby skola rymmer väl de 50-60 elever som de närmaste åren annars skulle gå i Västerby skola, gruppstorlekarna skulle förbli små och all undervisning skulle ges i åldersenliga klasser, inte sammansatt som i Västerby i dag.
    Men även här finns naturligtvis ett starkt motstånd från Västerbyhåll. Där värdesätter man en mindre skola och framför allt bävar föräldrarna för skolvägen med den farliga korsningen mellan riksväg 25 och stamväg 52.
    Den har redan i många år korsats av många elever från Mikaelskolan och om nu ytterligare tiotals lågstadielever ska ta sig över den finns ett tungt vägande argument för att få trafikljus eller en tunnel på plats.

    En stängning av dessa två skolor beräknas ge inbesparingar på cirka 200 000 euro på årsbasis. Det är summor som skolförespråkarna kraftigt ifrågasätter.
    De är till vissa delar uppskattningar och i beredningen medges öppet att bildningskansliet inte har tillgång till en tillförlitlig prognos av utvecklingen av elevantalet i de olika elevupptagningsområdena.
    Då ingen uppföljning från tidigare skolnedläggningar i staden har gjorts finns det inte heller konkreta argument för att försvara beräkningarna. En bättre uppföljning skulle vara önskvärd, både en ekonomisk och en social. Eftersom skolstängningar alltid river upp känslor bör man kunna kräva en viss eftervård.


    0 0

    Debatten om den strandade fusionen av yrkeshögskolorna Novia och Arcada saknar det historiska perspektivet, säger ÅA:s tidigare kansler Christoffer Taxell i en intervju i lördagens Åbo Underrättelser.

    Han anser att det inte räcker att högskolorna anpassar sig till förändringar utan de bör vara med och skapa dem.

    Taxell påpekar att allt inte var frid och fröjd när Novia bildades.

    – Tror de att folk stod och jublade längs med gatorna då Novia skapades ur Yrkeshögskolan Sydväst och Svenska yrkeshögskolan i Vasa? Nej! Men resultat var gott! Diskussionen nu verkar utgå från att den rådande situationen alltid rått.

    Han hade hoppats att debatten om Novia och Arcada hade handlat om de utbildningspolitiska utmaningarna, inte om kommunalpolitik.

    Taxell, som var styrelseordförande för Finlands Näringsliv EK för sju år sedan, irriterar sig på det österbottniska näringslivet som tog ställning mot en fusion.

    – Näringslivet ska intressera sig för utbildningens inriktning, inte för dess form och förvaltning. Satsningarna på utbildningen inom energiteknik som både Novia och Åbo Akademi gjort i Vasa stöder och bygger på det starka energikluster som finns där. Ingen är så dum att den låter en fusion äventyra den utbildningen.


    0 0

    BORGÅ. Det blir mycket pusslande och ibland mycken oro när små åttaåringar måste klara sig utan eftis.

    – Om det ens fanns klubbverksamhet efter skoldagen, då skulle eftermiddagen kännas litet kortare, säger en mamma som vill vara anonym.
    Hennes barn är andraklassare i Näse skola och hon ansökte om plats på eftis i god tid innan höstterminens början. Men det fanns inga platser för dem som går på tvåan.
    – Jag fick höra att gruppen är full, det finns så många ettor i år. Det finns ingen subjektiv rätt till eftis att hänvisa till så nu får vi försöka klara oss bäst det går.
    Mamman är ensamförälder med lång väg till jobbet.
    – Det känns jättehemskt att lämna en liten åttaåring att klara sig själv både innan och efter skolan. Eftis fungerade så bra i ettan, det var en trygg plats med kompisar och mellanmål.
    – Vi har redan haft en del problem med glömda nycklar och en mobiltelefon som inte fungerade. Jag fasar för vintern med vantar och mössor att hålla reda på.
    Flera andra mammor med barn i tvåan i Näse berättar om pussel med mor- och farföräldrar, kompisar och äldre syskon som får ansvara för att åttaåringen inte ska vara ensam hela eftermiddagen.
    Ettor i första rummet
    Rektor Kenneth Holmberg konstaterar att årets etta i Näse skola är rekordstor.
    – Vi har 34 elever på ettan och det går inte att erbjuda eftis åt några tvåor eftersom utrymmena helt enkelt inte räcker till.
    – Ettorna måste sättas i första rummet men det här är ingen optimal situation. Det finns visserligen tvåor som kan klara sig bra på egen hand men det finns också tvåor som skulle behöva eftis.
    Tvåorna skoldag är lika lång, eller kort, som ettornas. Flera dagar slutar de redan klockan 12. Om mamma eller pappa är hemma först vid fem-sex tiden på eftermiddagen blir det långa ensamma timmar.
    – Bara ett fåtal elever har busskort, säger Holmberg. De flesta bor så nära skolan att de promenerar hem.
    Inte på skolgården
    – Rastvakterna ser till att de går hem. Vi ska påpeka för föräldrarna att det inte är meningen att barnen ska vistas på skolgården efter skoldagens slut, vi har ingen möjlighet att övervaka dem. Femton minuter innan skoldagens början och femton minuter efter skoldagens slut kan de gärna vara här, men inte mer än det.
    I princip hör eftermiddagsvården inte till skolans ansvarsområde.
    – Men vi är ju måna om att våra elever ska ha det tryggt och bra, så visst känner vi också vårt ansvar, säger Kenneth Holmberg.
    – Det finns en del pengar reserverade för klubbverksamhet och vi ska i år tänka speciellt på tvåorna. Tanken är att hitta någon klubb som kan fortgå under en litet längre tidsperiod än de vanliga klubbarna. En gång i veckan ska vi försöka bjuda på något som kan intressera våra tvåor.
    Vår anonyma Näsemamma är glad över alla möjligheter att fylla sitt barns eftermiddag med program och kompisar.
    – Det betyder en timme mindre i veckan att oroa sig över. Det är absolut bättre än ingenting. 


    0 0
  • 08/26/13--23:00: Ingåbor vill se en ny skola
  • Oroade ortsbor vädjar för att Ingå ska bygga en ny skola i stället för att sanera mögeldrabbade Merituulen koulu.
    153 ortsbor uttrycker i ett ställningstagande sin oro för att en sanering av Merituulen koulu bara skjuter mögelproblemen framåt.– Vi ville uttrycka vår oro för situationen och ta chansen att påverka processen nu då det fortfarande är möjligt, säger Minna-Rosa Kanniainen som är en av initiativtagarna till ställningstagandet. Hon motiverades att skrida till åtgärder efter att ha läst att kommunen lutar mot en sanering av Merituulen koulu med motiveringen att eleverna då snabbare kan börja i den nya skolan.– Det är en dålig orsak. Jag hoppas att vår åsikt tas i beaktande då ärendet behandlas."Genom att reparera skolan använder vi en stor summa pengar utan garantier för att problemen försvinner", står det bland annat i ställningstagandet. Merituulen koulus öde är fortfarande öppet. Beredningen av ärendet fortsätter. Den 2 september behandlar kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, samhällstekniska nämnden och bildningsnämnden frågan i en aftonskola och den 9 september väntas styrelsen lägga fram sitt lösningsförslag.

    0 0

    ÖSTNYLAND. Borgå kan inte ensam tvinga igenom sin lösning på yrkesutbildningsfrågan. Stadsstyrelsens ordförande är villig att förhandla om motståndet är kompakt.


    Inveons styrelse har redan ger tummen ner för ett stort tvåspråkigt campus i Harabacka. Den finska yrkessamkommunens styrelse verkar inte heller svälja Borgåfullmäktiges beslut.
    De östnyländska grannkommunerna tycker att campuslösningen är för stor och dyr. Att Borgås representanter hela tiden hävdar att Borgå måste få bestämma för att Borgå är störst ger inte heller några stilpoäng.
    – Den enda gemensamma ståndpunkten vi kan hitta är att alla andra gemensamt ställer sig emot Borgås förslag, säger Matti Nuutti, SDP, stadsstyrelsens ordförande i Borgå.
    I Lovisa anser en enig stadsstyrelse att Inveon har det värst och måste få nya utrymmen, men något gemensamt campus vill man inte ha.
    – Ensam kan Borgå inte föra projektet vidare, säger Lovisas stadsdirektör Olavi Kaleva.
    Den finska samkommunstyrelsens ordförande Hannu Moilanen, SDP, anser att Amisto inte behöver tilläggslokaler på länge än.
    – Edupoli har utmärkta lokaler, Amisto både i Harabacka och i Askola har ändamålsenliga utrymmen. Det enda vi behöver är en planeändring för den tomt där Pomohuset står, så vi kan sälja huset för bostadsändamål.
    Eftersom motståndet är hårt är Nuutti beredd att sätta sig ner och förhandla med de andra östnyländska kommunerna.
    – Alternativen är att fortsätta sätta hårt mot hårt eller försöka hitta en kompromiss. 

    Läs mer i onsdagens Bbl.

     


    0 0
  • 08/28/13--10:49: Elitskola tvingas slå igen
  • Svenska elitskolan Lundsberg tvingas stänga sina dörrar och riskerar också att gå miste om sitt statsbidrag. Orsaken är ett nytt mobbningsfall där elever brändes med strykjärn.

    Avslöjanden om misshandel och mobbning har duggat tätt kring internatskolan Lundsberg de senaste åren. Så sent som i våras avslutade Skolinspektionen sin granskning av skolan efter rapporter om grova övergrepp på elitskolan, dit många adelsfamiljer och familjer i den övre samhällsklassen skickar sina barn.

    Den gången fick Lundsberg fortsätta efter att skolan visat att man har tagit itu med missförhållandena.

    Men nu har Skolinspektionen fått nog. Efter ett nytt fall av mobbning förra veckan har Skolinspektionen beslutat att skolan måste stängas redan i dag.

    – Vi ser nu att de åtgärder skolan har vidtagit inte på något sätt har räckt till. Det är skälet till att vi omedelbart har valt att stänga skolan. Vi ber samtidigt regeringen att man stoppar statsbidraget till skolan, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen.

    I första hand stängs skolan på sex månader. Efter det finns det en teoretisk chans att den får öppna igen, men enligt Begler kommer det att bli svårt för Lundsberg komma igen och övertyga myndigheterna att eleverna är trygga i skolan.

    Skolminister Jan Björklund säger att regeringen så snabbt som möjligt ska fatta beslut om skolans statsbidrag.  

    Vid mobbningsfallet förra helgen brändes två elever med strykjärn av äldre elever. Det handlade om en så kallad nollning, det vill säga en rit där nya elever "invigs" i skolan. Det är en ritual som genom åren varit vanlig på Lundsberg, men som skolans ledning har lovat att inte längre förekommer.

    På onsdagskvällen blev det också klart att rektorn för skolan avskedas och att hela styrelsen ställer sina platser till förfogande. 

    De 200 elever som nu blir utan skola kan nu få plats i skolor i sina hemkommuner eller på de två andra riksinternat som finns i Sverige.

    Lundsberg ligger strax norr om sjön Vänern.


    0 0

    Den svenska skolan är central på språköarna, men problemet är att det råder brist på aktiviteter för vuxna. Det framgår av en rapport som tankesmedjan Magma presenterade på fredagen.

    Enligt studien är det synd att kommuner som erbjuder service på svenska inte gör det med flaggan i topp, stolta över vad man uppnått.

    – Att staten och kommunerna fortfarande blundar för samiska familjers behov och rättigheter klingar dåligt 2013. Att man på Åland i vissa kretsar är orolig för att landskapets ställning som enspråkigt svenskt skulle hotas om man erbjöd finska eller tvåspråkiga dagvårdslösningar eller fördjupad undervisning i finska känns som ett minne från förra århundradet, heter det i rapporten.

    I det finska Finland finns det 16 orter med en svensk skola eller svenska klasser.


    0 0
  • 08/30/13--22:50: Det viktigaste är eleverna
  • BORGÅ. De östnyländska ungdomarna förtjänar en bättre undervisningsomgivning än den man i dag kan erbjuda i Point College och Inveon.


    Inveons och Amistos beslutsfattare vill inte godkänna Borgå stads lösning på utrymmesproblemen inom andra stadiets utbildning. Delägarkommunerna stretar emot. Det är bara styrelsen för Point College som enhälligt har sagt ja tack till ett stort tvåspråkigt campus i Harabacka.
    Rektor Sari Gustafsson oroar sig över att alla bara ser de enskilda bitarna i pusslet och inte helheten.
    – Yrkesutbildningens utrymmeslösning har blivit föremål för en dragkamp mellan kommunerna och är en stor politisk tvistefråga. Nu borde man i stället se till de studerandes bästa. Det är för att skapa drägliga studieförhållanden för de östnyländska unga som hela projektet har dragits i gång.
    Av Point Colleges alla studerande finns drygt 400 ungdomar nu i huset i Näse, det tidigare Handelsläroverket.
    Vuxenutbildningen, med i snitt 200 till 300 studerande, har tillfälliga utrymmen i Konstfabriken.
    Stagnation
    – Om det värsta händer och inga beslut kan fattas, på grund av att alla drar åt olika håll, då råkar vi verkligen illa ut, säger Gustafsson.
    – Vi kan inte fortsätta i de nuvarande utrymmena utan en stor renovering, som blir dyr.
    Skolan har länge klarat sig utan hjälp av vare sig delägarkommuner eller delägarföretag.
    – 1987, när den "nya" delen byggdes fick skolan ett bidrag på 14 miljoner mark av Borgå stad, säger Gustafsson. I övrigt har vi klarat oss på egen hand.
    Gustafsson har innan hon blev rektor rört sig mycket i olika skolmiljöer i landet.
    – På alla andra håll satsar man på skolorna och utvecklingen pågår hela tiden. Hos oss händer ingenting.
    – Man kan jämföra med hur fina utrymmen det finns på andra håll. Hos oss och på Inveon har tiden stått stilla. Det känns orättvist.
    Undervisningen viktigast
    Trots att man inte vet hur länge skolan kan fortsätta att fungera i Näse har man i sommar satsat på luftkonditioneringen och bytt fönster i den gamla sidan. Borgå stad låter just nu göra en konditionsgranskning av byggnaden, med sikte på en ombyggnad till enhetsskola.
    Enligt den strategi som man just nu följer kan Point College, åtminstone ungdomssidans elever, tillfälligt flytta in i Pomohuset, i väntan på campuslösningen. Samtidigt skulle det gamla handelsläroverket byggas om till enhetsskola för Strömborgska skolans elever och en del lågstadieelever.
    – Vår skola har inget behov av att äga våra egna utrymmen, säger Gustafsson. Vi kan lika gärna vara hyresgäster. Det viktiga är undervisningen, inte att vi äger väggarna omkring oss. Det som också är viktigt för oss är att vi får vara en helhet, att det inte blir en permanent splittring mellan ungdoms- och vuxenutbildningen.
    Snabba beslut
    Det som nu skrämmer mest är att konflikten mellan olika intressen ska bli så stor att ingenting händer.
    – Vår styrelse tog ställning i placeringsfrågan så fort som möjligt, just för att vi vill att de riktiga byggbesluten ska fattas snabbt, säger Gustafsson. Nu ser det illa ut.
    – Att vi går in för ett gemensamt campus betyder inte att språkfrågan är någon tröskelfråga för oss. Vi fungerar hela tiden på åtminstone tre språk, finska, svenska och engelska, helt problemfritt. Om det går att få ett kompromissbeslut där vi delar campus med Inveon så passar det också bra för oss. Vi samarbetar hela tiden med Inveon.
    – Nu hoppas jag att beslutsfattarna kan se till helheten, och till elevernas bästa.


older | 1 | 2 | 3 | (Page 4) | 5 | 6 | .... | 28 | newer