Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 4 | 5 | (Page 6) | 7 | 8 | .... | 28 | newer

    0 0

    Att slå samman Västerby skola och Österby skola är både möjligt och vettigt, och innebär också en ekonomisk inbesparing.
    Den vägkosten får nu bildningsnämnden i Raseborg av sin svenskspråkiga sektion, efter att sektionen vid sitt sammanträde på onsdagskvällen synat de alternativ till sammanslagning av svenskspråkiga grundskolor som beredningen lagt framför granskning i enlighet med nämndens tidigare beslut. Ordföranden Martin Stenström, SFP, konstaterar att man i sektionen förde en bra diskussion som utmynnade i ett enhälligt ställningstagande. Sektionens bedömmning sammanfaller med beredningens. Mot bakgrund av den konsekvensanalys som gjorts, är en det motiverat att slå samman Västerby skola med Österby skola. Däremot är det ingen god idé att slå samman Billnäs skola med Katarinaskolan så att elever och personal från Billnäs överförs till skolan i Karis.– Det är inte vettigt att fylla Katarinaskolan på det viset. Den skulle bli överfull, det skulle behövas utrymmen – som inte finns– någon annanstans i Karis, förklarar Stenström. Sektionen vill ändå att beredningen ännu tittar på huruvida en sammanslagning i rent administrativ bemärkelse av de två skolorna kunde få positiva effekter

    0 0

    BORGÅ. Skolnätsutredningen skapar oro bland föräldrar och skolpersonal. Föräldrarna ombeds nu föra fram sina åsikter om vad som kännetecknar en bra skola.


    Samtidigt som skolnätsgruppen jobbar på för att ha ett färdigt förslag om skolornas framtid till svenska utbildningssektionen den 15 oktober är oron stor bland föräldrarna i de skolor som nu är indragningshotade.
    Det gäller Näse, Saxby och Kråkö skolor. Det finns också ett förslag om att Gammelbacka skola och Tolkis skola ska slås ihop.
    – Det här är jättestora frågor, säger Catharina Aarnio, som bor på Vessö och har ett barn i Kråkö skola och ett i Lyceiparkens skola.
    – Det handlar om det värdefullaste vi har, våra barn. Och det handlar om att det ska vara möjligt att bo på landet, och speciellt i stadens södra delar, också i framtiden.
    Aarnio tycker att skolutredningen, som den ser ut i dag, är ett tydligt ställningstagande mot invånarnas rätt att bo på glesbygden.
    – Mitt yngsta barn har redan nu tio kilometers skolväg, det blir 45 minuter två gånger per dag. De barn som har den längsta skolvägen till Kråkö skola åker tjugo kilometer till skolan. Om våra barn ska klämmas in i Vårberga, där de inte får plats, eller i Kvaba, blir vägen orimligt lång.
    Ännu inga prioriteringar
    Svenska utbildningssektionen tog på tisdagen del av arbetsgruppens senaste resultat.
    – Ingenting är ännu vare sig godkänt eller förkastat, betonar sektionens ordförande Catharina von Schoultz. Det som arbetsgruppen har kommit fram till baserar sig på siffror och fakta, men inga prioriteringar har ännu gjorts.
    Sektionen skickar nu ut en förfrågan till alla hem med barn i svenska skolor, via Wilma, som är ett nätbaserat system där hemmen och skolan kan kommunicera med varandra.
    – Det har hela tiden varit klart att vi kommer att be också om användarnas, alltså familjernas, synpunkter, säger von Schoultz. Tidtabellen blir litet stram men det är bråttom.
    Föräldrarna har en vecka tid på sig att svara på frågorna i enkäten. De ska bland annat berätta om hur viktigt de tycker det är att skolgården erbjuder trevliga aktiviteter, att skolfastigheten är ändamålsenlig, modern och på rätt plats geografiskt. Hur många lärare finns det i en skola av lämplig storlek? Är skolvägen tryggare om elever själv kan cykla eller gå till skolan eller om eleven får ordnad skolskjuts?
    Föräldrarna får också fritt formulera vad som kännetecknar en bra skola och det finns flera möjligheter till motiveringar och åsikter. Där kan man säkert också ta upp frågor om undervisningens innehåll.
    Barnen viktigast
    – Föräldrarnas tankar och åsikter kommer att vara en del av arbetsgruppens rapport, säger von Schoultz. Arbetsgruppen kommer säkert att lägga fram sin egen prioritering om hur skolnätet borde utvecklas, men utredningen är inte ett beslut utan ett beslutsunderlag.
    Catharina Aarnio kommer att delta i enkäten.
    – Det är helt klart. Men oberoende vad de frågar ställer jag mig ändå skeptisk till utredningen.
    – Jag hoppas att fullmäktige, som tar avgörandet om skolnätet, består av vettiga människor. Jag hoppas att de inser att bildningsväsendet behöver mer resurser.
    – Varför skulle de inte vilja satsa på barnen? De är mycket viktigare än pengar.
    Efter det att utredningen är klar ges ännu en möjlighet, för alla intresserade, att föra fram sina åsikter på nätsidan dinasikt.fi.
    – De här åsikterna kommer också att finnas med när frågan går till bildningsnämnden i slutet av oktober, säger Catharina von Schoultz. Fullmäktige beslutar i sista hand, i samband med budgetgenomgången.
    Catharina Aarnio tror att alla föräldrar vid Kråkö skola kommer att göra sitt allt för att få behålla skolan.
    – Det är klart att vi kommer att kämpa. Vi ska slåss som tigermammor och -pappor. Slaget är inte över ännu.  


    0 0
  • 09/12/13--04:15: Borgåbor fick gratis kramar
  • BORGÅ. De allra flesta blev glada och överraskade när elever vid Borgå folkakademi serverade gratiskramar på löpande band i centrum av stan.

    – Vi vill att folk ska bli på gott humör, förklarade Malin Lindholm och Line Spennert, två av de tio som i dag, torsdag,  rörde sig på gator och torg för att ge en kram åt dem de mötte.
    Också läraren Robin Bäckman var med, han filmade elevernas jippo.
    Gunilla Backman var en av dem som blev kramad och kramade tillbaka.
    – Den här sortens närhet är aldrig fel, ett fint jippo, tyckte hon.
    Gratis kramar, Free hugs, startades 2004 av australiensaren Juan Mann.  Rörelsen har spritt sig i hela världen.
    Människor går ut på gator o torg och erbjuder gratis kramar till den som vill ha. Man kan bära på en skylt där det står free hugs, så gjordes det i Borgå i går. På en del håll är kramerbjudarna klädda i en tröja med samma text. Syftet är att sprida glädje och kärlek och minska främlingskapet mellan människor.
    Akaneleverna möttes alltså av idel glada miner.
    En person misstänkte visserligen först att detta kan vara ett sätt att försöka komma nära och råna folk, men hon insåg snabbt at så inte är fallet. Också detta möte avslutades med en kram.


    0 0

    En tyst protest för skolornas framtid mobiliserade folk och fä vid Ingå kommunhus under kvällen.
    Barn, föräldrar, skateboardåkare och en glad colliehund har slutit upp framför kommunhusets portar. Just den här kvällen har Ingås förtroendevalde en aftonskola, så ingen lyckas ta sig förbi den drygt femtio personer starka folkmassan utan nås av dess budskap:"Ny skolbyggnad för Merituulen koulu, rör inte Västankvarn" Demonstrationen ordnas av Anu Harttunen-Rytkönen, Katarina Vehmas och Eva Sutinen. De är alla föräldrar till barn som går i Merituulen koulu – och de har alla känt av möglets effekter under föräldramötena.– Vi vill ha en ny skola. Men kommunen vill bara åtgärda situationen på snabbast möjliga vis. Tidtabellen är för stram, säger Katarina Vehmas. Boström: Byskolornas tid är förbi SDP:s Soile Gustafsson uppskattar aktionen. Det har inte ordnats en demonstration utanför kommunhuset sedan Lost-frågan var på tapeten 2007.– Det är ett bra initiativ. Vi är alla av samma åsikt i fullmäktige, säger Gustafsson. Inne i kommunhuset sitter kommundirektör Jarl Boström.– Jag förstår att föräldrarna är fundersamma, säger han.– Det är inga lättvindiga frågor, men vi har anlitat den bästa expertisen. Och vem ska vi lita på, om inte experterna?Är byskolornas tid förbi?– Kraven börjar bli så hårda, och staten gör sådana påtryckningar, att det tyvärr börjar luta mot det. Tyvärr, får jag väl säga. SFP:s Erik Holmberg traskar in i kommunhuset och skakar på huvudet.– Nä, inte är den förbi. Och nog finns det tid, säger han.– Men det är klart att vi känner av sparkraven.

    0 0

    Höstens studenskrivningarna är i full gång. Undrar du vilka frågor som ställdes till årets abiturienter? Det får du veta här. Vi publicerar de skriftliga proven i alla ämnen.

    13.9

    Modersmålet I, provet i textkompetens

    (Vi publicerar proven vart efter de blir tillgängliga)


    0 0

    Hittills har Sjundeå kommun betalat lön till lärarvikarier och timlärare även under sommarmånaderna, vilket hör till ovanligheterna i Finland. Nu kan sommarlönen komma att slopas.
    Fastän bildningsnämnden fortfarande håller sig inom budgeten drabbas den av kommunens sparkrav. Under torsdagens möte godkände nämnden, med långa tänder, ett förslag på möjliga besparingar.– Alla saker där är sådana som ingen vill ta bort. Om en lärarvikarie står och väljer mellan två kommuner, en med lön på sommaren och en utan, är det inte svårt att gissa vilken de väljer, säger bildningschef Tina Nordman. De uteblivna sommarlönerna skulle generera en besparing på 70 000 euro om året. En annan förmån som kanske slopas är det kommunala hemvårdsstödet på 130 euro för föräldrar som inte har sina barn på daghem utan vårdar dem själva.– Det är ingen trevlig sak, men det finns högst upp på listan. Det skulle ge en besparing på 180 000 euro per år.

    0 0

    LAPPTRÄSK Fullmäktige i Lappträsk var på onsdagskvällen inne på samma linje som kommunstyrelsen. Skolcentret i Porlom är i akut behov av tilläggsanslag, simhallsreparationen måste vänta.
    Fullmäktige diskuterade ändå simhallsfrågan, medan tilläggsanslagen för skolcentret klubbades igenom utan att någon bad om ordet. Kommundirektör Christian Sjöstrand sa att summan på 35 000 euro fungerar som första hjälpen. I framtiden diskuterar man vidare åtgärder. I slutet av oktober träffas fullmäktige på ett separat möte där man enbart kommer att diskutera finska skolcentrets problem. Då ärendet om simhallen togs upp ondgjorde sig Pekka Puranen (SDP) över att tiden bara gått utan att några reparationer gjorts. - Man hade kunnat göra de mest nödvändiga renoveringar som myndigheterna krävde och efter det öppna simhallen. Ulla Onnila (C) och Mari Lotila (Gröna) konstaterade dock att situationen är sådan som den är. Problemen i skolcentret måste åtgärdas först. Onnila och Lotila var också överens om att problemen i hela byggnadskomplexet, som utöver skola och simhall också omfattar idrottsutrymmen, borde ha kartlagts samtidigt. -  Vi kan säga att det finns mycket som vi borde ha gjort annorlunda. Och visst, det är tråkigt att simhallen är stängd. Men nu gäller det att blicka framåt. Som ett extra ärende utanför föredragningslistan diskuterade fullmäktige också medborgarparken som funnits på agendan en längre tid. Många ville veta hur mycket pengar lagts ner på planering och anskaffning av redskap till den, samt när parken förväntas bli klar. Läs mer i Östra Nyland lördag 21.9.2013.

    0 0
  • 11/06/13--20:00: Ingen större oro i Lappvik
  • Skolcentret är viktigt för hela byn och hålls elevantalet på dagens nivå finns det ingen orsak att stänga skolorna, säger rektor Hannu Larinen.

    Det är statistiken, inte politiken, som utgör den största faran för skolorna.

    Det säger Hannu Larinen när det gäller framtiden för Lappohjan koulu och Lappvik skola, som han är rektor för. Larinen förhåller sig pragmatiskt till att staden nu noga kommer att följa med hur elevantalet för skolorna utvecklas (se relaterad artikel).

    Han har under årens fått uppleva hur verksamheten har förändrats i skolbyggnaden vid Skolgränden, där de två skolorna numera fungerar under samma tak.
    – När jag började jobba här för 26 år sedan hade vi 126 elever i skolan.

    Det gällde alltså enbart den finska skolan. I dag har de två skolorna sammanlagt 28 elever – 16 i finska skolan och 12 i den svenska.
    Sjunker antalet märkbart, är det fråga värt ifall det lönar sig att fortsätta med skolorna, säger han.


    Samarbete

    Samtidigt fastslår han att det inte finns någon orsak att stänga dem ifall elevantalet hålls på dagens nivå.
    Det kommer att ske en minskning under de närmaste åren, men den uppskattning av antalet elever som presenteras i den färska utvecklingsplanen visar att de två skolorna i Lappvik igen åren 2018–2019 kan ha lika många elever som nu.

    – Läget är bra i dag. Vi har 28 elever och tre lärare, och det funkar fint.
    – Det viktigaste för oss är vad som händer med timresursen, säger Hannu Larinen.

    I skolan jobbar Carina Österlund som lärarvikarie i den svenska skolan och Saara Nylund som timlärare i den finska.
    Barbro Salo arbetar som assistent i de båda skolorna, som också delar på alla allmänna utrymmen.

    I gymnastik, bildkonst, textilslöjd och teknisk slöjd är även undervisningen gemensam.


    Frågetecken
    Att skolorna sätts under lupp när det gäller elevernas antal är inget som skapat oro bland lärarna, även om saken diskuterats, säger Larinen.
    – Läget har länge varit likadant. Vi fortsätter som vanligt.
    Det gäller att se tiden an, säger han. Blir det en fusion mellan Hangö och Raseborg kanske skolorna får helt andra upptagningsområden.
    – Det finns så många frågetecken i luften.


    I gott skick
    I alla händelser är skolkomplexet ett riktigt centrum i Lappvik. I skolbyggnaden finns också ett daghem och en biblioteksfilial. Skolans gymnastiksal används även utanför skoltid, berättar Larinen.
    – Skolan är i gott skick. Staden har satsat på byggnaden.
    Hannu Larinen frågar sig vilka följderna skulle bli för närsamhället om det går så att skolcentret försvinner.
    – Om jag förstått läget rätt så är det svårt för politikerna att stänga skolorna, för byn har redan drabbats hårt.


    0 0

    BORGÅ. Då Hem och skola-föreningen Kunskapens väg r.f, med koppling till Gammelbacka skola, fick veta att det finns tecken på problem med inomhusluften i skolan vill de föregår beslutsfattarna och presenterade i ett meddelade till pressen sina planer.

    I det förslag som man vill att beslutsfattarna bekantar sig med i samband med utredningen över de svenska skolorna i Borgå.

    Föreningen föreslår att både Gammelbacka skola och Tolkis skola stängs. Istället föreslår föreningen att en ny skola grundas på området. Skolans namn kunde vara Haikoskolan eller ett mera neutralt namn som Fredrika Runeberg-skolan. Vid behov kunde också en namntävling utlysas. Ett nytt namn och en ny skola torde underlätta bildandet av en ny arbetsplats med nya traditioner och värderingar från de båda organisationerna. Den nya skolan skulle enligt Hem och skolas förslag rymma 190 elever.

    Vidare föreslår föreningen att ingen del av elevupptagningsområdet skulle överföras till den nya Västra Enhetsskolan.

    Läget för den nya skolan bör också utredas på nytt med en sådan tidtabell att planeringen av skolan kan inledas våren 2014. Det här bör göras av en arbetsgrupp med bred bas som består av både tjänstemän, politiker och andra sakkunniga. I samband med den nya beredningen skall också föräldrar till blivande skolelever på området höras, anser Hem och skola. 

    Hem och skola-föreningen anser att beslutet om att bygga en ny skola kunde fattas på det fastslagna datumet, 13.11, men att en helt ny skola kräver en egen och ny utredning. Det med en sådan tidtabell att planeringen av skolan kunde inledas under våren.

     


    0 0

    De nationella kriterierna för vad en elev i nian ska prestera för att för att få ett visst betyg måste göras mera detaljerade för att hjälpa lärarna att ta dem till sig.

    Borgå
    Pedagogie licentiat Najat Ouakrim-Soivio disputerar för doktorsgraden i morgon. Hon arbetar i övningsskolan Helsingin Normaalilyseo och handleder där lärarstuderande i samhällslära och historia. Hon bor i Borgå och har arbetat med avhandlingen vid sidan av dagsjobbet.
    – Det gick att genomföra när jag tog kvällar, nätter, veckoslut, semestrar och en tjänstledighet på sammanlagt tolv veckor till hjälp. Men jag skulle inte göra om det.
    För två år sedan fick hon ett uppdrag av Utbildningsstyrelsen. Hon blev ombedd att undersöka om avgångsbetyget i samhällslära och historia motsvarade Utbildningsstyrelsens kriterier för slutbedömning i ämnena och om de betyg som lärarna hade gett var en tillförlitlig mätare på kunnandet. Avgångsbetyget i modersmål och matematik har följts upp sedan början av 2000-talet, men den första utvärderingen av samhällslära och historia gjordes så sent som våren 2011. Det insamlade materialet har för Najat Ouakrim-Soivios del lett till både licentiat- och nu också doktorsavhandling.
    – Avgångsbetyget har stor betydelse. Det är ofta den enda information som en utomstående får om en elev som söker vidare till andra stadiet eller ut i arbetslivet, säger hon.
    Jämlikt
    Tidigare undersökningar har visat att det finns påtagliga skillnader mellan skolorna när man jämför vad eleven bör kunna för att få betyget 8 i modersmål eller matematik. Samma slutsats kom Najat Ouakrim-Soivio till för samhällslärans och historians del.
    – I skolor där elevernas medeltal i alla ämnen var högt var det betydligt svårare att få en 8 på avgångsbetyget än i skolor där medeltalet var lägre. Det handlar om två betygs skillnad.
    De nationella kriterierna för betyget 8 i nian har ingått i läroplanen sedan 2004.
    – Men det verkar som om lärarna föredrar att ställa en viss elevs kunnande i relation till hela klassens i stället för att basera bedömningen på Utbildningsstyrelsens kriterier. När kriterierna inte följs i skolorna är avgångsbetygen inte jämförbara.
    Ta modell
    Naja Ouakrim-Soivio säger att kriterier för endast en siffra inte är nog. Lärarna måste få noggrannare direktiv för att bedömningen ska bli jämlik och nationellt jämförbar. Hon har också undersökt bedömningen i andra länder och tycker att Finland i det här fallet kunde ta modell av Sverige.
    Landet har fått ris av OECD för att kriterierna för bedömningen har varit för generell. Landets utbildningsmyndigheter tog kritiken på allvar.
    – I läroplanen som infördes 2011 ger man tydliga anvisningar för vad som krävs för betygen a, c och e och till en del också för betygen b och d. Man har också tagit fram material som ska hjälpa lärarna att klara av bedömningen.
    Hon anser att det också i Finland bör finnas en nationell norm som grund för kriterierna och att lärarna måste för mera stöd i bedömningen. Frågan är i högsta grad aktuell nu i och med att en ny läroplan ska införas 2016.


    0 0

    På torsdag anländer nästan femhundra ungdomar till Lovisa. Meningen är att skapa kultur.
    Skådespelaren Mikael Andersson svarar i telefon och börjar prata om ritualer kring lösnäsor och masker. När han lägger på luren känner han sig nödgad att förklara. Han är skådespelare och jobbar som sjukhusclown ibland.– Näsdagen närmar sig. Det finns vissa ritualer med lösnäsor. Det där med att bli en annan person när du sätter på masken. Vissa är väldigt strikta med det. Andersson är i sina forna hemtrakter Lovisa för att dra i gång den elfte Kulturkarnevalen, ett kulturevenemang som kompletterar Stafettkarnevalen. Här finns varken sport eller tävling, tanken är att finlandssvenska ungdomar sysslar med kultur under ett veckoslut. Omkring femhundra ungdomar åker till någon finlandssvensk stad för att delta i workshoppar, så kallade labb, med olika teman. Bland de trettio labben, som är utspridda på en lång rad ställen i Lovisa, finns allt från film och musik till hantverk. Bland annat får tjejer tips på hur man blir en rockbrud i labbet Rock Donna. En nyhet för i år är Cajunmusik och Zydeco, musik från franskspråkiga delen av Louisiana där de två rytmiska och glada musikstilarna spelas. Däremot blev strupsången inhiberad. Idén till en kulturkarneval kläcktes av Mikael Andersson som insåg att Stafettkarnevalen redan fanns, men att det var fattigt kultursidan. Han fick genast med sig både Kulturfonden och Finlands Svenska Skolungdomsförbund.  Den första Kulturkarnevalen blev av 2003, då med åttiofem unga. Året efter låg antalet på flera hundra. I dag ligger budgeten på drygt 200 000 euro.– Vi brukar ha omkring femhundra deltagare. Flera hade vi inte heller plats med i Lovisa eftersom de sover i skolorna. Utrymmesbrist gör att vi inte kan arrangera karnevalen på alla orter. Läs hela artikeln i ÖN på lördag, den 9 november.

    0 0

    Männen anhåller om lov att köra över Päivärinne skolas gård. Bildningsnämnden svarar nekande.

    Tre män från Västerby i Sjundeå har anhållit om att få flytta en vägrätt.  De vill kunna köra till sina tomter genom att vika in på Päivärinne skolas parkeringsplats och köra över skolans gårdsplan.

    Det här säger bildningsnämnden i Sjundeå skarpt nej till. Motiveringen är att det dagligen rör sig 170 barn och vuxna på skolgården.

    – Det handlar om säkerheten, säger bildningschef Tina Nordman.

    Päivärinne skola består av tre olika byggnader. Både barnen och de vuxna måste dagligen förflytta sig mellan byggnaderna för att ta sig till lektionerna.

    Om det började köra bilar över skolgården skulle det kräva att övervakningen skärps och att man begränsar områdena där barnen kan leka, framhåller bildningsnämnden.


    0 0
  • 11/12/13--16:48: Motstridigt om svenskan
  • De som vill se en större förståelse för svenskan i Finland har utifrån Magmas mätning orsak att se över både argumenten och kommunikationen.

    En majoritet av finländarna, 63 procent, instämmer helt eller delvis i påståendet att det svenska språket är en väsentlig del av Finland. Men då samma fråga ställdes i en mätning för fem år sedan var andelen 74 procent, för tretton år sedan 70 procent.
    Det är Taloustutkimus som på tankesmedjan Magmas uppdrag har ställt frågor om svenskan både i år och 2008. Den första mätningen beställdes av Folktinget 1996.

    Attityderna till svenskan verkar överlag ha varit allra positivast 2008. En annan trend är att det som nu ser ut att öka inte är ett hårdnackat motstånd mot det svenska utan osäkerhet. Man vet helt enkelt inte vad man ska tycka.
    Den enskilda frågeställning där det skett en förändring är tilltron till den ekonomiska nyttan av svenskan. I år höll 58 procent helt eller delvis med om påståendet att Finland har ekonomisk nytta av tvåspråkigheten. För fem år sedan var andelen tio procentenheter större, alltså 68 procent, och 1996 höll hela 75 procent helt eller delvis med om påståendet. Ändå tycker nästan alla, 90 procent, att det är viktigt att vara en del av Norden och ha en nordisk identitet. Forskaren Åsa Bengtsson, som i går presenterade Magmas resultat, tolkar de här förändringarna så att engelskan har börjat ta över i de nordiska rummen.
    Påståendet "Undervisningen i svenska borde också i fortsättningen vara obligatorisk i grundskolan" håller 22 procent helt med, medan 23 procent delvis håller med. Totalt är alltså 45 procent positivt inställda. För fem år sedan var det 50 och för tretton år sedan 52 procent. Det är särskilt i den här frågan som osäkerheten har vuxit, för andelen som delvis eller inte alls håller med om påståendet är ungefär lika stor genom åren.

    Det är vanskligt att jämföra olika mätningar sinsemellan, men ändå värt att notera att också finskhetsförbundet regelbundet har mätt opinioner via Taloustutkimus och frågan "Borde undervisningen i svenska vara frivillig för alla finskspråkiga elever?" med svarsalternativen ja, nej, vet ej. En majoritet svarar ja, men intressant nog en allt mindre majoritet. Senast, i januari 2013, svarade 63 procent ja. 2011 var ja-andelen 69 procent och 1997 var den 72 procent.
    Skillnaderna mellan Magmas och finskhetsförbundets frågeställningar och svarsalternativ är uppenbara, men det är intressant hur olika trenderna blir beroende på frågeställning.

    För dem som stöder det tvåspråkiga Finland betyder resultatet i Magmas mätning att det finns orsak att hitta nya öppningar och arbetsformer. Helsingin Sanomats Päivä på svenska är ett exempel på nytänk, Kulturfondens Ung nu-projekt som stöder samarbete och nya kontakytor mellan språkgrupperna ett annat. Den ökade osäkerheten i attityderna innebär en möjlighet som måste tas tillvara.


    0 0

    Ekonomin får inte styra finska och svenska skolor under samma tak, anser Finlands svenska lärarförbund FSL som är oroligt för att kommunerna sparar på skolornas bekostnad.

    De svenska skolorna kan vara speciellt utsatta om man börjar flytta in dem i finska skolhus för att spara pengar.

    Den svenska skolan ska vara språkmedveten, menar FSL.

    – Vår uttalade åsikt är att det inte kan vara ekonomin som styr att man sätter finska och svenska skolor under samma tak. Det ska finnas en annan idé bakom det, säger lärarförbundets ordförande Dan Johansson.

    Lärarförbundet inledde i dag sitt två dagar långa fullmäktigemöte, den här gången i Åbo. Mötet diskuterar bland annat förbundsstyrelsens principdokument från oktober om språkfrågan. Enligt det bör den svenska skolan fungera fullt ut på svenska.

    – Lagen innehåller inte alternativet tvåspråkiga skolor och det är vi tacksamma för, säger Johansson.

    Han säger att man kan tänka sig praktiska omständigheter som gör det acceptabelt med finska och svenska skolor i samma hus. Det kan till exempel vara fråga om att båda ska vara centralt placerade, som i S:t Karins och i Salo.

    Lärarna bär svenskan

    Lärarförbundet ser de finlandssvenska lärarna som de centrala bärarna av svenskan i Finland. Utan svensk skolautonomi finns det inget behov av ett svenskt lärarfack, konstateras det i principdokumentet. Utan svenska lärare finns det inte heller någon svensk skola och i längden inte någon levande svenska i Finland.

    Lärarförbundet vill nu påminna alla finlandssvenska lärare om denna roll.

    – Det är inte något som man kan låta bara modersmålslärarna ta hand om, säger Johansson.

    Åbo kan förlora stöd

    Lärarfacket är också oroligt för att sparandet i kommunerna går ut över skolorna i allmänhet. Johansson säger att det i allmänhet inte är bildningssektorn som har överskridit sina budgetmedel utan social- och hälsovården, men bildningssektorn kallas in då hålen ska fyllas.

    Mötesstaden Åbo är en av de problematiska kommunerna. Stadsfullmäktige godkände i juni ett sparprogram som bland annat innebär att man ökar på gruppstorlekarna i skolorna med i medeltal 1,5 elever per grupp.

    FSL:s viceordförande Sinikka Vahalahti som är lektor i S:t Olofsskolan i Åbo säger att det leder till att vissa grupper blir mycket större eftersom det finns grupper med lagstadgade maximistorlekar.

    Det mest fatala är att Åbo genom beslutet kommer att förlora 2,5 miljoner euro i statligt extrastöd för undervisningen, ett stöd som hänger på gruppstorlekarna.

    Frågan kommer upp i Åbos budgetbehandling igen den 18 november. Politikerna har tidigare backat från förslag att förstora gruppstorlekarna, men nu ser det värre ut.


    0 0

    BORGÅ. Borgåfullmäktige kunde efter mycket diskussion och två omröstningar slå fast att det svenska skolnätet omformas enligt stadsstyrelsens förslag.

    Västra enhetsskolan och Tolkis skola byggs och Lyceiparkens skola och Sannäs skola renoveras.

    Näse skola och Strömborgska skolan flyttas till Västra enhetsskolan som står färdig senast 2016, Saxby skola dras in och eleverna fördelas mellan Kvarnbackens skola och Västra enhetsskolan. Gammelbacka skola stängs och eleverna fördelas mellan Tolkis skola och Västra enhetsskolan.

    Dessutom görs en separat utredning som ska vara klar senast 30.4.2014. Utredningen tittar närmare på skolnätet i stadens södra delar eventuellt med ett bildningscentrum i sikte. Samtidigt utreds Vårberga skolas elevupptagninghsområde och Kevätkummun koulus investeringsbehov.

    Under diskussionens gång lämnades ett förslag, som fick understöd, om att hela skolnätsutredningen skulle återremitteras. Vid omröstningen förlorade ändå återremitteringsförslaget med siffrorna 14-37.

    Under den fortsatta diskussionen lämnades ett förslag om att också de norra delarna skulle utredas grundligare, alltså en möjlighet för Saxby skola att bli en del av ett större tvåspråkigt bildningscntrum.

    Vid den avgörande omröstningen förlorade det här förslaget 11-40 mot stadsstyrelsens förslag.

    Det här är nu fullmäktiges beslut i frågan och utgör grunden för beslut om budget och kommunplan. Det är ändå bildningsnämnden som formellt fattar avgörandena när det gäller att stänga skolor.


    0 0

    BORGÅ. Beslutet om att två skolor dras in var väntat, men det gör inte förlusten mindre.


    Heidi Fredriksson är ordförande för Hem och Skola i Gammelbacka skola.
    – Jag kan inte i ord beskriva hur jag känner mig trots att jag hela tiden har att känt på mig att det blir Tolkis och inte Gammelbacka som får bli kvar.
    Det finns flera omständigheter som förvånar henne, till exempel den att prognoserna visar på en brant nedgång i antalet elever.
    – Det förstår jag inte riktigt, det byggs ju hela tiden här i trakten.
    Hon och andra av Gammelbackaföräldrarna anser att processen gick för snabbt.
    – Visst har staden frågat oss, men vi upplever att vi inte har blivit hörda. Jag har kontaktats av föräldrar vars barn ännu inte har börjat i skolan. De har vetat om utredningen men de har ändå inte kunnat fatta att skolan ska dras in på riktigt.
    Hon säger att det är en stor förlust för byn och för svenska språket att skolan läggs ner.
    Liten skola
    Heidi Fredriksson säger att hon lever i den tron att hela skolan flyttas till Tolkis och att upptagningsområdet ändras först efter nedläggningen. Hon tror att hennes egen son inte har något emot att åka till Tolkis eftersom han får alla sina kamrater med sig. Hon har också varit mån om att inte oroa sin pojke.
    Som förälder anser hon att Tolkis är ett betydligt bättre alternativ än Västra enhetsskolan.
    – Han får ändå fortsätta i en liten skola på landsbygden.
    Saxby skola
    För Janina Riiheläinen, medlem i en av Borgåbladets fullmäktigefamiljer, gick onsdagens fullmäktigemöte inte alls som hon hade önskat. Tillsammans med en annan Saxbymamma, Tarja Hahl, följde hon med mötet från åhörarbänken, men där var de mycket ensamma.
    – Jag hade väntat mig att det skulle bli ont om plats, att många föräldrar skulle ha slutit upp för att följa med mötet. Men så blev det bara vi två.
    – På ett sätt förstår jag dem som inte kom med. Det kan bli för smärtsamt, något man inte vill utsätta sig själv för.
    När klubbslaget föll var det klart att Saxby skola kommer att dras in.
    – Det har känts svårt. Och jag har tre barn som frågar och vill ha svar. Jag har aktivt försökt hålla barnen utanför den kamp vi har fört för skolan, men de snappar upp så mycket ändå och pratar sinsemellan i skolan. Ohjälpligt är det ju ändå barnen som berörs mest av skolbesluten.
    Riiheläinen hoppas att staden har en klar strategi för hur barnen i skolorna som ska dras in kan få hjälp och stöd.
    – Att det finns kuratorer och psykologer för dem som behöver.
    Gjorde sitt allt
    Föräldrarnas kamp mot stängning av Saxby skola har redan pågått i många år.
    – Nu är det då slut. Jag vet att vi inte kunde ha gjort mer. Vi har varit med så länge att vi har kommit till att det absolut bästa är att ha direkt kontakt med beslutsfattarna. Alla föräldrar har varit med och alla har gjort på sitt eget sätt.
    – Många beslutsfattare har svarat genast och många har gett positiva signaler. Vid omröstningen stod bara elva fullmäktigeledamöter på vår sida men det var betydligt fler som hade meddelat att de tycker som vi. Det enda vi kan göra är att komma ihåg vilka som röstade för vår sak när det blir kommunalval nästa gång.
    Riiheläinen är ändå nöjd med beslutsfattarnas agerande i stort.
    – Vår röst har blivit hörd. Våra mail har lästs, beslutsfattarna har reagerat och svarat, det känns bra.
    – Det har varit en lång och svår process men nu är det slut, vi måste godta beslutet och göra det bästa av situationen.
    Riiheläinen hoppas att skolan nu får arbetsro för den tid som är kvar.
    – Vi måste gå vidare för barnens skull och se till att den sista tiden i Saxby blir så bra som möjligt och förbereda dem för en god start i den nya skolan.
    – Och så litar jag på det löfte vi har fått om att hela skolan flyttas till samma mottagande skola och att skolupptagningsgränserna justeras först senare.
    Arbetet för ett nytt skolnät börjar
    Utbildningsdirektör Rikard Lindström säger att han ser på skolnätsutredningen som att de strategiska linjerna nu har dragits upp.
    – Processen hittills har gjort mera skada än nytta, men är naturligtvis nödvändig. Nu när fullmäktige gett utredningen grönt ljus, kavlar vi upp ärmarna, ser framåt och börjar bygga nytt. Det gäller både väggar och verksamhet.
    Han är övertygad om att pedagogerna i Gammelbacka och Saxby har de rätta färdigheterna för att kunna bemöta barnens frågor.
    Gammelbacka skolas rektor Anders Vikström säger att utredningen blev klar samma dag som skolan hade en temadag och att han redan då förklarade att det finns planer på att lägga ner skolan.
    – I dag har jag inte tagit upp frågan med eleverna, men ska göra det i morgon (fredag) på morgonsamlingen. Men klart att det har talats, speciellt de äldre eleverna och förstås är känslorna med.
    Han har också sänt ut ett meddelande till föräldrarna.
    – Det viktiga nu är göra det bästa möjliga av de två sista åren här. Det hjälper inte att gräva ner sig. Vår uppgift är att trygga undervisningen och inte att oroa barnen.
    Många byggen
    Skolorna läggs inte ner omgående utan först om några år.
    – Och vi vet ju inte heller vad som kommer att ske i de södra delarna. En tilläggsutredning ska göras, säger Rikard Lindström.
    Om dagens planer förverkligas ska mycket hända på kort tid. Lyceiparkens skola ska renoveras och vara klar 2015. Om inte tilläggsutredningen ger annat resultat ska Grännäs skola ha renoverats och fått en tillbyggnad och kunna ta emot 130 elever när höstterminen 2015 börjar. En ny skola ska byggas i Tolkis på den nuvarande skolans tomt. Nybygget ska vara färdigt höstterminen 2016. Samtidigt ska Point College byggas om till Västra enhetsskolan och kunna ta emot 440 elever.
    Konditionsgranskningen av Point College är på slutrakan. Rapporten ska tas upp av stadsstyrelsen i början av nästa år.
    Troligtvis hela skolan
    Upptagningsområdena för både Gammelbacka och Saxby ska ändras. Gammelbacka ska delas mellan VE-skolan och Tolkis, Saxby mellan VE-skolan och Kvarnbackens skola.
    – Det går inte med säkerhet att säga när upptagningsområdena ändras eftersom det är en fråga som bestäms av svenskspråkiga utbildningssektionen. Men det är högst troligt att Gammelbacka och Saxby inte spjälkas när verksamheten tar slut utan att skolans alla elever flyttar till den mottagande skolan.
    Han säger att rektorerna har varit nöjda över att det grundas nya skolor.
    – VE-skolan är helt ny, men ny blir också förenade Tolkis och Gammelbacka. En ny verksamhetskultur bör byggas upp oberoende av var skolan placeras.


    0 0

    Verkstaden Virta ska hjälpa arbetslösa ungdomar från Ingå och Sjundeå att hitta riktning i tillvaron. Hittills är alla deras kunder män.

    – Det är överraskande många som har tagit kontakt.

    Det säger Taru Keskinen som tillsammans med Minna Pakarinen driver ungdomsverkstaden Virta. De ska hjälpa utslagna ungdomar som varken jobbar eller studerar att hitta tillbaka in i systemet.
     

    Bara pojkar

    Sedan verksamheten körde i gång i augusti har nio ungdomar i åldersgaffel 16 till 28 år kommit med.
    – De är alla pojkar, säger Keskinen.

    – Skolvärlden är tuffare för pojkar, och Finland är ett land som lägger stor vikt vid utbildning. Våra ungdomar har ofta fått en dålig start i grundskolan, det kan handla om mobbning eller att de har utvecklats i långsammare takt än andra. De känner väldigt mycket angst mot skolan och säger "jag vill bara jobba".

    – Men det räcker sällan med att ha gått grundskolan och ha arbetserfarenhet. Det kompenserar inte en utbildning, fortsätter Keskinen. 


    Självförtroendet i fotknölarna

    Virta verkar på två platser: I caféet Walkers i Sjundeå och i det gamla Frendit-föreningshuset bakom Ingås bibliotek. Målet är inte att ungdomarna ska sitta och tälja trägubbar här, i stället lär de sig färdigheter som att skriva CV samt fylla arbets- och studie­platsansökningar.

    Och viktigast av allt – här hittar de någon som lyssnar på dem. Virtas kunder har ofta självförtroendet i fotknölarna. Redan att lämna huset kan vara en utmaning.

    – Vissa sitter bara hemma och spelar. De sover på dagen och sitter uppe vid datorn hela natten, säger Keskinen.

    – Vi har både individträning och gruppträning som ska få dem ur sin komfortzon, säger Minna Pakarinen.


    Hjälper med praktik

    Tjejerna hjälper även ungdomarna att få praktikplatser på företag. Just nu är flera av Virtas kunder ute på praktik inom vitt skilda branscher som ungdomsarbete, underhåll och butiker. Praktikperioderna kan vara allt mellan en månad till ett halvt år.

    – Innan de åker på praktik ska kunderna utvärdera sina förmågor. Efteråt ska det göra det igen. Det är fascinerande att se hur mycket deras självförtroende växer när de kommer ut i arbetslivet, säger Keskinen.


    Unga – en resurs

    Hon poängterar att företagen borde se de unga som en resurs. Att ge dem en praktikplats kostar inget, men det kan betala in sig många gånger om.

    – I bästa fall leder den oavlönade praktikplatsen till ett jobb eller läroavtal för de unga. Vissa lär sig bättre genom att göra saker än att sitta på skolbänken.

    Pakarinen säger att det inte bara är hemförhållandena som spelar in när en ungdom faller av kälken.

    – Det kan handla om att någon har spelat väldigt mycket dator tidigare, men i högre ålder har det utvecklats till ett missbruk, säger hon.


    Viktigt att någon tror på dig

    Vanliga orsaker är också att man har fått sparken från sitt jobb, att man har avbrutit en utbildning eftersom den inte kändes rätt, eller att man har avlagt en examen som inte ger jobb.

    Pakarinen har själv fått uppleva det sistnämnda.

    – Jag utbildade mig till tradenom i Kuopio. Vi var alldeles för många som gick utbildningen och flera av mina vänner gick sysslolösa efteråt. Jag räddades av att jag kommer från en företagarfamilj och vågade sparka i väg mig själv.

    Världen är en hård plats för dem som inte tror på sig själva, understryker Pakarinen.

    – Då är det extra viktigt att träffa folk som tror på dig. 


    0 0

    Finansministeriet betalar en viss summa per elev med åldersfördelningen i kommunen som bas. Summan inbegriper alla i åldern 6–15 år, utgångspunkten är att de här barnen går i kommunens grundskolor.

     

    BORGÅ. – Det är en klumpsumma som betalas ut, vi utgår i från att pengarna används för grundundervisningen i kommunen, säger Ville Salonen, konsultativ tjänsteman på Finansministeriet.

    Summan per elev varierar från kommun till kommun, faktorer som inverkar är bland annat invånartäthet, tvåspråkighet och andelen utländska invånare. Borgå får nästan 80 000 euro för de 12 eleverna i staden som valt hemundervisning, men de berörda familjerna får ingenting.

    Enligt lagen får kommunerna bekosta hemelevernas skolmaterial, men de måste inte göra det. Familjerna i Borgå som valt hemundervisning tackar nej till mycket som kommunen erbjuder skolbarn, till exempel skolmat, skolmaterial, skolhälsovård och specialundervisning.

    – Finansministeriets pott går till stadens kassa och staden har rätt att bestämma vad som görs med pengarna. Skolbudgeten byggs upp utifrån antalet elever som är inskrivna i skolan. Visst har Borgå stad på principiell nivå pengar också för eleverna som går i hemskola, säger bildningsdirektör Hilding Mattsson.

    Mattsson tycker inte att Borgå flyr sina skyldigheter, det handlar om ett vägval.

    – Borgå är berett att satsa på barnen genom att erbjuda dem möjlighet att gå i skola, det är vår skyldighet, säger han.

    Enligt honom skulle det vara viktigt att kommunen noga informerar familjer som väljer hemundervisning om vilka principerna är. Då vet föräldrarna vad de väljer bort.

    I Lovisa har man delvis valt en annan väg, där får barnen som undervisas hemma tills vidare skolböckerna gratis av staden. Enligt bildningsdirektör i Lovisa Thomas Grönholm innebär det en kostnad på cirka 150 elever per elev och skolår. Det finns tio elever i hemundervisning i Lovisa, de flesta på den finska sidan.


    0 0

    Gymnasiereformen 2016 siktar på mer valfrihet och färre antal obligatoriska ämnen – stick i stäv med gymnasiernas själva idé.

    "Allmänbildning betyder inte längre att man ska veta allt om allt". Det besynnerliga påståendet stod ordföranden för Finlands rektorers förbund Riikka Lindroos för i Helsingin Sanomat tidigare i veckan. Det konkreta innehållet av vad en allmänbildad person förväntas veta varierar naturligtvis från tidsepok till annan, men själva betydelsen av allmänbildning har väl ändå inte urvattnats så som Lindroos låter förstå? Hon har förstås delvis rätt också – "allt om allt" är det självklart ingen som vet, men "något om det mesta" torde inte vara för mycket begärt?

    I bakgrunden av de här retoriska övningarna ligger Undervisningsministeriets planer på att förnya gymnasieutbilningen år 2016. Reformen har i offentligheten sålts med sloganer om ökad valfrihet, ord som klingar grundläggande positivt. Det är inte alldeles lätt att i dagens liberala klimat argumentera för obligatorier utan att man får klä på sig tråkkostymen, men det föreslagna systemet tål att granskas också från motsatt sida.

    Där man enligt nuvarande gymnasiemodell läser 18 obligatoriska ämnen skulle man efter reformen tvingas till endast mellan fem och tio. Läroämnen skulle enligt förslaget delas in i tre så kallade "korgar": matematisk-naturvetenskapliga ämnen, humanistiska och samhällsämnen samt konst- och färdighetsämnen. Eleverna skulle välja en huvudsaklig inriktning, men ändå vara tvungen att plocka något ur alla korgar.

    Tanken är att eleverna i högre grad än nu skulle få satsa på det de är bäst på, och samtidigt förbereda sig bättre för fortsatta studier. Men någonstans här börjar det kännas som om arbetsgruppen som förberett reformen glömt bort gymnasiets själva idé, den ytterst breda allmänbildningen.
    Sakkunnige i arbetsgruppen Olavi Arra från lärarförbundet OAJ sätter fingret på den ömma punkten: "Det är en förskräcklig tanke att man kunde examineras från gymnasiet utan att alls ha läst till exempel samhällslära".

    Som finlandssvensk kan man inte heller undgå att varje gång valfrihet i skolor kommer på tal befara att det åter rör sig om en ny, vackert glaserad taktik för att fasa ut svenskan ur läroplanen.

    Varken språken eller några andra ämnen kan kallas onödiga i en skola vars hela affärsidé är att sälja kunskap som ett värde i sig. Rätten att lära sig brett ur vitt skilda discipliner borde vara gymnasiernas självklara produkt och löfte till sina kunder, eleverna.

    Om de tre åren efter grundskolan reduceras till förberedande linjer för universitetsstudier sätter det inte bara stor press på eleverna att tidigt välja sin framtid. Då har vi också tappat något essentiellt av vad den vita mössan innebär – att bäraren faktiskt vet något om det allra mesta. 


    0 0

    Åbo Akademis förra styrelseordförande Martin Granholm hade velat fortsätta i två år till, skriver Åbo Underrättelser i dag, tisdag.

    Förra veckan sade universitetskollegiets ordförande Tage Kurtén i Åbo Underrättelser att ingen av de tre externa styrelsemedlemmarna som byttes ut hade ställt upp för omval. Det tycker Granholm är en sanning med modifikation.

    Granholm säger till ÅU att han meddelat Kurtén att han står till förfogande om han blir tillfrågad.
    – Det här budskapet upprepade jag flera gånger. Men jag fick aldrig något svar. Till slut blev situationen ohållbar och jag meddelade att jag inte ställer upp för omval, säger Granholm till ÅU.

    Tage Kurtén håller inte med om att kollegiet skulle ha kört över Granholm. Han säger att Granholm har förekommit i diskussionen om potentiella styrelsemedlemmar, tillsammans med andra namn.
    – Att kollegiet inte gav ett definitivt ja betydde inte heller att vi sa nej till Granholm. Men han måste ha tolkat det så, säger Kurtén till ÅU.

    Granholm var ordförande för akademins styrelse i fyra år. Han tycker att styrelsens relation med den operativa ledningen har fungerat bra, men att styrelsens och kollegiets rollfördelning måste utvecklas. 


older | 1 | .... | 4 | 5 | (Page 6) | 7 | 8 | .... | 28 | newer