Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 5 | 6 | (Page 7) | 8 | 9 | .... | 28 | newer

    0 0
  • 11/19/13--01:21: Skolcentret i Porlom stängs
  • Lappträsk kommunstyrelse föreslår att det inte reserveras pengar nästa år för ersättande lokaler. Fullmäktige avgör frågan den 25 november.

    Lappträsk kommun börjar förhandla med grannkommunerna omgående så att eleverna i det finska skolcentret i Porlom kan börja studera i grannkommunerna från och med hösten 2014. Definitivt beslut om att skolan ska stängas fattas i vår. 

    Hälsoskyddet i Borgå beslutade i början av september att undervisningen i  i högstadiet och gymnasiet i Porlom flyttas till ersättande lokaler senast i början av höstterminen 2014.

     

     


    0 0

    400 000 euro. Så mycket föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beviljar för en reparation av taket på byggnaden där skolan Vuorenmäen koulu och daghemmet Vuorenmäen päiväkoti verkar.

    Byggnaden renoverades 2011. Under garantitiden upptäcktes läckage i översta bjälklaget och isbildning vid takskägget.

    – Det är ett byggnadstekniskt fel som entreprenören inte är skyldig till. Om så hade varit fallet skulle kostnaden ha fallit helt och hållet på entreprenörens nacke, men nu betalar kommunen, säger Eero Vartiainen, kommunteknisk chef i Kyrkslätt.

    Utredningen gjordes av företaget Vanhanen som tidigare i år granskade den mögeldrabbade Ingåskolan Merituulen koulu.

    Styrelsen föreslår att pengarna tas från Masalan koulus utvidgning och renovering. Det projektet blir inte lidande av att kommunen skär i budgeten, enligt Vartiainen.

    – Vi har vikt så mycket pengar till det att vi ändå inte på något vis lyckas använda upp allt i år.


    0 0

    LAPPTRÄSK. Den här dagen var tung för lärare, elever och beslutsfattare. En del grät, andra kämpade med tårarna.
    Det slutgiltiga beslutet om skolans framtid har inte fattats. Men allt tyder på att fullmäktige tvingas gå på samma linje som kommunstyrelsen gick i går. Att bygga en ny skola eller att sanera den gamla och låta eleverna studera i baracker blir för dyrt. Hälsovårdsmyndigheterna tillåter inte att undervisningen fortsätter i högstadiet och i gymnasiet i Porlom hösten 2014.  Högst troligen måste de 181 eleverna studera på andra orter från och med nästa läsår. Om skolan läggs ner berör beslutet också runt trettio anställda. Ett tjugotal är lärare, de övriga jobbar i köket och med andra funktioner.– Ungdomen är ju den här kommunens framtid, säger några olyckliga elever från årskurs ett i gymnasiet.– Först har vi tvingats studera i en miljö med dålig inomhusluft i fyra år. Nu kör man bort oss med våld. Vi har sett fram emot att få fira bänkskuddardag och ta studenten här. Nu blir det inte så. Läs mer i torsdagens Östra Nyland 21.11.2013.

    0 0

    Reformen av studiestödet träder i kraft i början av augusti.

    Högskolestudenternas studiestöd höjs med 11 procent, men samtidigt minskas stödtiden med fem stödmånader.

    Ändringen gäller studenter som inleder sina studier i augusti eller senare.

    Reformen är en del av regeringens strukturändringar som siktar på att minska underskottet i den offentliga ekonomin.


    0 0

    Två studerande från Sjundeå glänste med sina kunskaper inom hotell- och restaurangbranschen i europeisk tävling.

    Fem studerande från Yrkesinstitutet Prakticum deltog i tävlingar som arrangerades av European Association of Hotel and Tourism Schools (AEHT). Christina Holmström tog guld i grenen cocktail och William Ekström knep silvermedaljen i restaurant service. Båda är från Sjundeå.

    Tävlingarna, som firar 25-årsjubileum i år, gick av stapeln ombord på kryssningsfartyget Costa Mediterranea 10–15 november. Organisationen AEHT började sin verksamhet för 25 år sedan med 24 skolor från 16 medlemsländer. I dag består medlemmarna av 430 skolor från 44 medlemsländer.
    Tävlingarna är en del av föreningens årliga kongressvecka. Studerande från olika grenar inom hotell- och restaurangservice deltar, max en studerande per skola och gren. I år deltog cirka 400 studerande.
    Sent i torsdags blev det klart att Prakticum kammade hem fantastiska fem medaljplaceringar, en för varje gren skolan deltog i. Utöver Sjundeåborna så tog Freddy Wikholm från Esbo guld i grenen culinary arts & skills, Åsa Myrberg, Helsingfors, fick silver i grenen front office och Miko Rikala, Esbo, brons i classic cooking.


    0 0

    I Kyrkslätt håller man fast vid enspråkiga inlärningscentrum, trots Sannfinländarnas önskan om att göra nya svenska skolor till sam- lokaliserade skolor.

    Sjökulla inlärningscenter i Kylmälä i norra Kyrkslätt finns med i investeringsplanen för 2014. Det går i dag 75 elever i Sjökulla skola, som byggdes på 1920-talet för 50 elever. Mikael Flemmich, chef för den svenska dagvården och undervisningen, berättar att det är mer än trångt i Sjökulla. Dessutom kommer kommunen att lägga ner Oitbacka skola och då flyttar ytterligare närmare 40 elever till Sjökulla inlärningscen- ter.

    – Sedan Evitskogs skola lades ned har vi haft utrymmesbrist i norra Kyrkslätt. Planen är att bygga ett inlärningscenter med daghem, förskola och skola för årskurs 1–6 i Sjökulla. Nu är dagvården utspridd på tre olika adresser.

    På finska sidan har kommunen under de senaste åren byggt nya inlärningscentrum i Bredberget, Herrgårdsstranden och Vuorenmäki.

    – Sjökulla blir det första inlärningscentret på svenska i Kyrkslätt. Under hösten har samhällstekniska sektorn konkurrensutsatt byggjobbet, och byggstarten sker under nästa år, säger Hannele Kujala, direktör för bildningsväsendet.

    Sannfinländarnas fullmäktigegrupp motsätter sig planen på ett svenskt inlärningscenter i Sjökulla.

    – Skolan borde i stället byggas på den lediga tomt som kommunen har i Lappböle, där trafikförbindelserna är bättre. Då skulle färre barn vara beroende av skolskjuts. Skolan kunde samtidigt göras tvåspråkig, så att det i samma byggnad kan ordnas undervisning också för finska elever. Man behöver inte alltid bygga separata skolor för språkgrupperna, säger Vesa-Pekka Sainio, Sannfinnländarnas informatör i Kyrkslätt.

    – Om Sjökulla ska få en finsk del under samma tak så måste vi börja om från noll. Jag ser inte att det skulle vara ändamålsenligt att ändra på den godkända planen, säger Flemmich.

    I långtidsplaneringen finns också Sarvviks inlärningscenter, som ska stå färdigt 2018. Det byggs många nya hus i området och Bobäcks skola med sina 120 elever är full. Även här har Sannfinländarna föreslagit att skolan ska bli samlokaliserad, men Hannele Kujala ser inte något behov av flera finska skolor i området.


    0 0

    Skolan i Isnäs kan bli den första tvåspråkiga skolan i Finland – med finska och svenska som skolspråk. Bildningsnämnden i Lovisa har gett grönt ljus. Staden söker nu extern finansiering för att planera en tvåspråkig skola.

    Det finns knappt 20 samlokaliserade skolor i Finland, alltså byggnader där en finsk och en svensk skola finns under samma tak, på samma gård eller på annat sätt geografiskt väldigt nära varandra. I Lovisa vill man ta ett steg längre och pröva på konceptet tvåspråkig skola i Isnäs.

    Timo Tenhunen, utbildningschef i Lovisa, säger att man först måste definiera vad en tvåspråkig skola är.

    – Vi måste fundera på hur tvåspråkig undervisning fungerar i praktiken och vad vi har att vinna på det? Vi måste också få ett undantagstillstånd, för vi kommer i så fall att tumma på lagen som säger att varje elev har rätt till undervisning på sitt eget modersmål, säger Tenhunen.

    Bildningsdirektör Thomas Grönholm hoppas att Lovisa kan pröva på konceptet tvåspråkig skola redan nästa höst.

    – Vi vill göra mer än bara verka under samma tak. Men för att utreda hur en tvåspråkig skola ska kunna fungera borde vi få extern finansiering. Jag har varit i kontakt med både Utbildningsstyrelsen och med Utbildnings- och kulturministeriet om projektpengar.

    Alla valde lång svenska

    I praktiken fungerar Isnäs skola och Isnäsin koulu i dag precis som de flesta samlokaliserade skolor i Finland. Man har gemensam gård och matsal och firar speciella kultur- och idrottsdagar tillsammans, men undervisningen i läsämnen hålls separat för de båda språkgrupperna.

    – Samarbetet mellan de båda skolorna har ökat år för år. När jag kom till Isnäsin koulu för sju år sedan umgicks eleverna främst med barn inom sin egen språkgrupp. Nu planerar vi vår första gemensamma julfest, säger Taija Hyttinen, föreståndare för de båda skolorna i Isnäs i västra Lovisa.

    Under de två senaste åren har det skett en stor förändring i Isnäs. När de finska fyrorna i höst började läsa svenska valde alla det som ett långt A2-språk.

    – Inställningen till svenska är positiv, ingen av våra elever känner till begreppet "tvångssvenska", säger Hyttinen.

    – De svenska eleverna upplever att finskan är ganska lätt. Det muntliga språket får de gratis av skolkompisarna, men grammatiken är fortfarande svår, säger Bodil Bäckman, lärare i årskurserna 0–2.

    Hur skulle en tvåspråkig skola funge- ra i praktiken?

    – I de konstnärliga ämnena kan vi samarbeta ännu mera. I realämnen och matematik blir det svårt, eleverna måste få lära sig de rätta termerna på sitt modersmål, de fortsätter ju till en enspråkig högstadieskola sen. Där vet jag inte hur man ska kunna ordna tvåspråkig undervisning utan att eleverna lider, säger Hyttinen.

    – Om det är bara en lärare som undervisar barn från båda språkgrupperna måste den vara helt tvåspråkig. Nu översätter vi för de yngsta eleverna, så att alla säkert förstår, säger Julia Lindh, lärare i årskurs 3–5.

    – Tvåspråkig undervisning är en väldigt bra sak, men den måste planeras noga och genomföras på ett vettigt sätt, säger Hyttinen.

    Runtom i världen finns en hel del erfarenhet om tvåspråkiga skolor. Fritjof Sahlström, som forskat i ämnet inom ramen för Helsingfors universitets och Åbo Akademis projekt Språkmöten, säger att det för den enskilda eleven inte finns några nackdelar med skolgång på två språk.

    – Däremot finns det olika motiv för samlokalisering av skolor. Det kan var omsorg om det svenska i Finland, men det finns också andra intressen bakom och alla parter värnar inte nödvändigtvis om svenskans fortlevnad, säger Sahlström.

    Idén till en tvåspråkig skola i Lovisa kommer från finska högstadiets förre rektor Jorma Törnroos. Han tror inte att skolor blir tvåspråkiga över en natt, det handlar om en lång process. I Isnäs har man kommit en bra bit på väg.

    – Man måste granska hela utbildningskedjan, ända upp till gymnasiet. Vi behöver lärare som har beredskap att undervisa på två språk, de måste utbildas för jobbet. Om vi kan tidigarelägga svenskstudierna så får vi i det långa loppet flera som kan svenska och är positivt inställda till språket. Om vi vill bevara svensk service i kommunen behöver vi folk som kan språket, säger Törnroos.


    0 0

    BORGÅ. Dryga dussinet anställda inom skolan fick lära sig hur man hjälper den som drabbats av medvetslöshet, chock, en kraftig blödning eller livlöshet.

    Kursen i första hjälpen på räddningsverket i måndags är en av tiotals kurser som under läsåret erbjuds personal inom skolsektorn. Det sker inom ramarna för projektet Kunnig, eller Osaava som det heter på finska.

    Programmet är tidsbundet och finansieras av staten. Regionförvaltningsverket utser årligen en vinnare och i år föll valet på det arbete som utförs i Östnyland med omnejd. Nyligen fick utbildningsdirektör Rikard Lindström i Borgå ta emot priset för årets nätverk.

    – Vi strävar efter att samarbeta över stadiegränser, språkgränser och kommungränser. Jag tror att regionförvaltningsverket uppskattar samarbetet över språkgränserna.

    Kunnig strävar efter att ge fortbildning till alla grupper som jobbar inom skolan. Utöver lärare riktar sig kurserna även till kanslister, skolgångsbiträden och elevvårdspersonal, samt personalen i förskolorna.

    Önskemål

    I två olika repriser har personalen fått komma med sina önskemål. I våras visade det sig att många anställda vill fräscha upp sina kunskaper i första hjälpen, säger Ulrica Brunberg, en av de lärare som fungerar som koordinatorer. Därav kursen på räddningsverket.

    – Vi ordnar två kurser nu under hösten och tre i vår, säger Brunberg som själv har anmält sig till en av vårens kurser.

    Hon beskriver sig själv som en lugn person som inte hetsar upp sig i första taget, men tycker det är bra att lära sig hur man lägger om sår eller vad man ska tänka på om någon slagit huvudet.

    Kursdeltagarna tänker i liknande banor. Henrik Gillberg undervisar i historia och samhällslära vid Strömborgska skolan.

    – Det här tycker jag att är nyttigt. Kurser i första hjälpen har ordnats med jämna mellanrum i Ströhö. De flesta har varit med någon gång och en del kan mer, andra mindre. I en skola kan vad som helst hända, menar Gillberg och nämner risken för brännskador i salen för huslig ekonomi och olyckor med kemikalier inblandade i kemiklassen.

    Eva Green och Anna Holmström undervisar likaså i Strömborgska skolan. Green har gått flera liknande kurser men tycker att det alltid är välkommet med repetition.

    Överlag anser både Green och Holmström att kursutbudet i år är sämre än tidigare. Green funderar på om det kan bero på att hon redan hunnit beta av en hel del intressanta kurser under åren, men även Holmström är av den uppfattningen att utbudet har väckt mer kritik i år än tidigare.

    Behovet av fortbildning är rätt så likadant oberoende av region.

    – Det är IKT (informations- och kommunikationsteknologi), det tredelade stödet, välbefinnandet i arbetet och teamarbetet i kollegiet som är de stora, säger Lindström.

    Brunberg tillägger att kurser kring arbetshälsa har varit mycket populära, speciellt sådana som behandlar stresshantering och hur man stressar på rätt sätt.

    På båda språken

    Specialplanerare Tiina Välikangas säger att staten beviljar pengar dels för det svenska projektet, dels för det finska. Men med tanke på helheten har man en gemensam styrgrupp för båda projekten.

    Kurser ordnas på både svenska och finska. Den finska kursbrickan är något rikligare än den svenska, men samtliga anställda inom skolväsendet kan välja kurser från båda brickorna.

    – Jag ser det som ett stort plus att man kan välja kurser från båda hållen, säger Lindström. Det vore synd om vi inte hade möjligheten att lära oss av det finska.

    Välikangas tillägger att skolorna dessutom kan beställa kurser utifrån de egna behoven. Små skolor kan samarbeta kring ett tema som intresserar dem, för att samla ihop ett tillräckligt stort deltagarantal.

    Framtiden öppen

    Ofta är det enklare att ordna en kurs på finska än på svenska, helt enkelt på grund av att det finns fler föreläsare att välja mellan om kursspråket är finska.

    Projektet avslutas 2016. Hur fortsättningen kommer att se ut är det ingen som vet ännu i det här skedet.

    – Vi är alla ense om att vi vill att samarbetet ska fortsätta, säger Rikard Lindström.


    0 0

    BORGÅ. Men egentligen har det funnits skola i Huktis redan i nitton års tid.


    De små förstaklassarna sitter uppklädda i finaste festkläderna på bänkarna närmast scenen i Huhtisten koulus festsal. Det är högtidligt när skolan firar sina första tio år, i går faktiskt för tredje gången. På onsdagen höll man nämligen redan två festmottagningar för föräldrarna.
    Huhtisten koulu är en bra skola tycker ettorna.
    – Det allra bästa är matematik, säger Eetu Reinistö. Det är så roligt att räkna.
    Jon-Emil Nyholm tycker bäst om att läsa. De bästa böckerna är ABC-boken, matematikboken och sedan den bok där man får skriva ner sina egna historier.
    Julia Frejborg tycker också bäst om matematik, för att det är så lätt.
    – Jag dansar här på festen, det är roligt.
    Kevin Illman deltar också i festprogrammet.
    – Jag sjunger och så läser jag dikter, mina egna dikter.
    Gäster från Kvaba
    I Huhtisten koulu finns i dag tolv klasser, två för varje årskurs. I skolans nedersta våning finns daghemmet Kuutamopolku med förskola och en syskongrupp. I eftermiddagsklubbarna kan barnen lära sig dans, scenkonst, att baka och laga mat och hantverk och pyssel.
    – Själv började jag jobba i Huktis skola redan i januari 1995 när vi, mitt i läsåret, utlokaliserade två förstaklasser från Keskuskoulu till Huktis, berättar rektor Minna Sumusalo.
    – Följande höst kompletterades skolan med ytterligare två klasser och så levde vi vidare med två förstaklasser och två andraklasser ända till hösten 2003 när den nya stora skolbyggnaden kunde tas i användning och invigas så här i november.
    I går firades tioårsjubileet för inbjudna gäster. Till de inbjudna hörde också Kvarnbackens skolas fjärdeklassare, alltså barn som är jämngamla med skolan i Huktis.
    – Vi har under alla år haft ett samarbete med Kvarnbacken, berättar klasslärare Heidi Jansson. Vi brukar besöka Kvaba på deras luciafest och så bjuder vi hit dem när vi firar Kalevaladagen.
    Jansson har jobbat i Huhtisten koulu ända sedan 2003.
    – Och jag trivs mycket bra. Andan är god och många av oss som var med från början är fortfarande kvar inom lärarkåren.
    – Vi har bland annat ett bra samarbete med förskoleklasserna och de deltar också i programmet på vår jubileumsfest. 


    0 0

    Många vill kanske kasta en tårta i ansiktet på sin mattelärare. Men inte Tommy Sjöbloms elever.

    Nyckeln vrids om i dörren.

    Tommy Sjöblom kliver in i mattesalen i Höjdens skola i Tenala. Det dröjer några tusendelssekunder, sedan spärrar han upp ögonen av förvåning.

    – Vad är det här? utbrister han.

    Salen är nämligen inte tom, som han förväntade sig, utan vid skolbänkarna sitter eleverna prydligt uppradade. Och inte vilka elever som helst. Det är hans nior från i fjol.

    Men de har inte kommit tillbaka för att hämnas.

    De återvänt för att ge honom det smarrigaste av bakverk – Västistårtan.

     

    "Brydde sig om oss"

    Några timmar tidigare. Samma elever sitter vid andra skolbänkar i en annan skola och gör uträkningar med rotformler och olikheter. De skriver ett matematikprov i Ekenäs gymnasium, och det går bra. Väldigt bra.

    Och de har sin gamla mattelärare Tommy Sjöblom att tacka för det.

    – Han hade sina magiska knep för att få oss att förstå, fick oss intresserade, gjorde lektionerna till något roligare och brydde sig faktiskt om oss.

    Så skriver Sofia Lindgren som tillsammans med sjutton andra studerande nominerade Sjöblom till det vinröda bakverket.

    – Han skapade en bra sammanhållning i klassen och är helt klart vår definition på en perfekt lärare.

     

    "Ett speciellt bra gäng"

    Det är första gången i Västistårtans historia som en grupp elever har valt att nominera sin lärare. Vår tårtkommitté, som varje månad utser en vardagshjälte bland alla fina bidrag, var rörande överens om att han var rätt person att få äran den här månaden.

    När Tommy småpratar med sina elever blir det tydligt: Vi har valt rätt.

    – Det här var ett speciellt bra gäng, säger den överraskade och rörda matteläraren när han sitter på katedern och ser allmänt glad ut.

    – Jag kommer att minnas dem – speciellt efter det här.

    I dörröppningen till klassrummet står rektor Martin Kevin och myser.

    – Han är en jättebra lärare, och alla undersökningar visar att hans elever har en väldigt hög nivå i ämnet. Tommy får alla att hållas kvar på kärran och många att lyckas bättre än de kanske hade trott.

     

    Gick till honom med problem

    Det är inte första gången Sjöblom får en hedersutmärkelse. För några år sedan utsågs han till årets lärare av Svenska tekniska vetenskapsakademin.

    Men hans forna elever säger att Tommy inte bara är en bra lärare – utan också en vuxen de kunde lita på.

    – Vi diskuterade mycket på lektionerna, och det behövde inte alltid handla om matte, säger ex-eleven Karolina Ekholm.

    – Han var den första man gick till när man hade problem.

     

    Mattehuvud – inte en myt

    Att vara mattelärare kan vara en otacksam uppgift. Tommy säger att talesättet om att "man har mattehuvud" inte är en myt, eleverna har olika förutsättningar vilket ställer krav på undervisningen.

    – En klass är en inhomogen grupp. Vissa behöver knappt göra något alls för att klara matematiken under högstadietiden, medan andra inte får de högsta betygen fastän de jobbar hårt.

    Men, fortsätter han, man ska inte ge upp bara för att siffrorna inte genast fastnar.

    – Många elitforskare har sagt att de hade problem med matematiken i skolan.

    Ute i hallen står Tommys nuvarande nior och hänger. Han kastar en blick på dem. Sedan, som för att ytterligare cementera vilken hyvens kille han är, ger han sin tårta till dem.


    0 0

    Vad tänker du när du hör "Helvetet"? Borde kyrkan viga homosexuella? Föredrar biskopen Hesburger eller McDonald's? När Björn Vikström gästade Winellska skolan i går ställde eleverna honom mot väggen.

    Ingen kan kalla Björn Vikström för dammig.

    Under årets upplaga av det kristna ungdomslägret Höstdagarna gjorde ungdomsledarna en parodi på Ylvis radioplåga What does the fox say?. I musikvideon till låten – som heter What does the stift say?– står biskopen iförd munkjacka med huvan uppe. Sedan blickar han gravallvarligt in i kameran och rappar: "Ba du ba Hallelujah, skib a dib Hallelujah", utan att missa ett beat.

    Det blev ingen spontansång när biskopen besökte Winellska skolan i fredags. Däremot pratade han om tro under rubriken "fri, delaktig och älskad" och svarade på kniviga frågor om sina innersta hemligheter.

    Bakgrund
    Vad gör biskopen i Kyrkslätt?
    • Björn Vikström är på biskopsvisitation – en slags inspektionsrunda – i Kyrkslätts svenska församling den 22-24 november. Med i sig har han prästassessor Anders Laxell, notarie Clas Abrahamsson och stiftssekreterare Margareta Puiras.
    • Målet med biskopsvisitationen är att stödja och uppmuntra församlingarna och deras anställda i deras dagliga arbete och hjälpa dem att utvärdera sin arbetsinsats.
    • Även hur församlingen sköter sin förvaltning och ekonomi granskas.
    • Förutom att besöka Winellska skolan höll biskopen en andakt för lågstadieelever i Kyrkslätt kyrka och besökte Volshemmet.
    • I dag, lördag, kan alla församlingsmedlemmar kan njuta av en konsert i Haapajärvi kyrka klockan 15. Där uppträder församlingens kantorer Susann Joki och Henrico Stewen, Anton Kukkonen på cello, Ina Söderlund på violin, Kerstin och Per-Olof Munck, Hanna Noro på flöjt samt Karuby skolas kör och församlingens egen kör, Mikaelikören.
    • På söndagen klockan 12 predikar biskopen under högmässan i Kyrkslätts kyrka. Efter det ordnas en visitationsstämma i församlingshemmet. Där kan församlingens medlemmar ställa frågor till biskopen, framföra önskemål och ge synpunkter.

    "Passligt med fjärilar i magen"

    Trots att biskopen är van med ungdomar kände han sig ändå lite pirrig inför framträdandet.

    – Det är passligt med fjärilar i magen, erkänner han och konstaterar att elever i högstadieåldern är den mest krävande publiken en talare kan ha.

    Först får han värma upp med gymnasister. Det är studerandena Sanna Holmberg och Anna Keto som har äran att läsa upp frågorna till biskopen. Vi får veta att Vikström är prästson, att han ursprungligen ville bli läkare och att han var dålig på gympa i skolan eftersom han var rund.

    Sedan blir det knivigare. Vikström får frågan som delar den evangelisk-lutherska kyrkan liksom Moses delade röda havet: Anser han att kyrkan borde viga homosexuella?

    Här har biskopen en annorlunda lösning.

    – Jag tycker att man oberoende av sexuell läggning ska kunna ingå ett förbund och leva i trygg kärlek till varandra, säger han.

    – Däremot tror jag att det finns så många meningsmotståndare inom kyrkan att kyrkomötet inte i första hand kommer att godkänna att viga personer av samma kön. Därför har jag en lite radikal lösning: Jag tycker att kyrkan borde ge bort sin vigselrätt och bara välsigna par. Så gör man i hela Mellaneuropa.

     

    Helvetet utan gud

    Han får även svara på frågor om Kristdemokraterna ("Räsänens åsikter är Räsänens åsikter"), hur mycket han tjänar ("efter skatt och hyran för biskopsgården får jag ungefär 3 000 i handen – det är en ganska bra lön") och vad han tänker när han hör ordet "Helvetet":

    – En tillvaro och gemenskap utan Gud.

    Sedan är det dags för högstadieeleverna. Linnéa Hakala, Sinead Obrey och Matilda Panula kliver framför den smockfulla salen med frågepappren i högsta hugg. Någon busvisslar. Biskopen är beundransvärt lugn.

    Har du träffat påven?
    – Nej, men jag ska åka och hälsa på honom om ett år. Det blir roligt. Den nya påven är fräsch på många sätt, han går och pratar bland vanligt folk och går emot stela värderingar.

    Hur ofta ber du?
    – Varje dag. Oftast på kvällen, men ibland också på morgonen. Jag ber för min fru, mina barn och om jag har träffat personer som till exempel är sjuka.

    Vad anser du om satanister?
    – Alla har vi väl testat att prata med andar genom att spela anden i glaset någon gång. Det är spännande. Men jag tror att det finns goda och onda krafter i världen, och man ska vara försiktig med de onda krafterna.

    McDonald's eller Hesburger?
    – Hesburger.

    Efteråt, när eleverna skyndar i väg till matsalen, kommer ett gäng högstadiekillar fram till Vikström. De ler, sträcker fram, händerna och säger:

    – Jag vill tacka dig för att du kom. Det var fint, säger killen och kramar biskopens hand.


    0 0

    Lärare bedömer fortfarande elever i relation till varandra i stället för nationella kriterier, visar en färsk doktorsavhandling.

    Avgångsbetyget eleverna får i nian är viktigt. Ett betyg som vimlar av nior och tior kan öppna dörrarna till en trevlig andra gradens utbildning.

    Men ett berömligt betyg i en skola kan motsvara ett nöjaktigt i en annan, säger forskaren Najar Oaukrim-Soivio. I sin doktorsavhandling som granskats vid Helsingfors universitet visar Oaukrim-Soivio att lärare fortfarande ger betyg i relation till de övriga egna elevernas kunskaper i stället för att bedöma elevernas prestationer utgående från de nationella kriterierna.

    – Det skulle inte vara ett problem i en värld där eleverna inte behöver avgångsbetyget efter grundskolan. Men alla finländska nior, ungefär 60 000 unga, söker till andra gradens utbildning med avgångsbetygen.

    Oaukrim-Soivio upptäckte att lärarna fortfarande omedvetet använder sig av Gausskurvan. Betygen följer kurvan också i de fall där de flesta elever skulle förtjäna ett berömligt betyg.

    Lärarna har svårt att bedöma eleverna utgående från de nationella kriterierna. Det medger utbildningsrådet Anu Räisänen på Utbildningsstyrelsen.

    – Vi har en stark tradition där eleverna jämförs med varandra. Lärarna är vana vid det.

    "Åtta bara en siffra bland andra"

    Ouakrim-Soivio säger läroplanen för den grundläggande undervisningen inte ger lärarna tillräckliga anvisningar om hur de ska bedöma elevernas prestationer. Det enda som är fastslaget är kunskapsnivån som ska ge eleven en åtta.

    – Men åtta är bara en siffra bland andra, den säger inget om de andra vitsorden. Systemet hjälper inte heller lärarna att använda sig av kriterierna i stället för att glida in i det gamla mönstret.

    Gymnasieelevernas kunskaper rangordnas i studentskrivingarna men Oaukriom-Soivio motsätter sig bestämt ett liknande system i grundskolorna.
    I stället föreslår hon en frivillig provdatabas.

    – Någon oberoende instans kunde göra förhandstestade prov som lärarna vid behov kunde beställa för de egna eleverna.

    Inte heller Räisänen förespråkar ett avgångsprov i nian.

    – I värsta fall kunde det gå så att avgångsprovet styr undervisningen, såsom man kan säga att hela gymnasietiden styrs av studentprovet. Om vi inför samma system i grundskolan kan vi glömma värderingarna den bygger på.


    0 0

    BORGÅ. Ungefär hälften av Lyceiparkens skolas klassrum får plats i baracker i höst.

    – Redan i sommar får vi installera baracker vid Lyceiparkens skola, säger lokalitetsdirektör Börje Boström. De stora renoveringsarbeten som ska göras i skolan gör att man inte kommer att kunna jobba i skolans gamla del samtidigt.

    – Däremot kan de nyare delarna av skolan användas.

    Planeringen av Lypas stora grundrenovering har inletts men kommer att ta sin rundliga tid, närmare ett år tror Boström. Han avgör ändå att det är bäst att skolan, eller de klassrum som nu finns i skolans äldsta del, flyttar ut i baracker genast från höstterminens början.

    Det största jobbet blir att byta ut hela ventilationsanläggningen. Det är den som leder till det undertryck som förstört inneluften i en del av byggnaden.

    – Det går inte att akut göra något åt undertrycket, säger Boström. Som det är nu drar det in luft genom alla springor hela tiden.

    Ett problem vi löser

    Lypas rektor Li-Lo Söderholm har inte ännu underrättats om att skolan ska flyttas till baracker redan i höst.

    – Men det är bara bra om det går så snabbt.

    – Jag ser det inte som ett problem, eller kanske hellre som ett problem som vi kommer att lösa. Vi kommer absolut att gå i land med det.

    Den gamla delen av skolan ska stängas för reparationen och det betyder att ungefär hälften av klassrummen måste ersättas av baracker.

    – I den nya delen finns specialutrymmen, som datasal, musiksal, klassrum för bildkonst och textilslöjd till exempel, säger Söderholm. Det är ju bra att de inte behöver tömmas.

    – Men också den nya delen kommer att anslutas till det nya ventilationssystemet.

    Utom klassrum finns alla administrativa utrymmen också i gamla delen. Lärarrummet, rummet för kopiering, sekreterarens och elevvårdens utrymmen får också flytta ut i baracker.

    Betydande undertryck

    Lyceiparkens skola har lidit av inneluftproblem under den senaste tiden och två av lärarna har nu flyttat till gymnasiet och har sina lektioner där.

    En undersökning som blev klar för några veckor sedan visar på ett betydande undertryck i skolan, större än 10 Pa, alltså större än 0,1 bar.

    Undertrycket växer på morgonen mellan klockan 1 och 2 på efternatten och sjunker mot klockan 21.

    I undersökningen mättes också mängderna flyktiga organiska föreningar och mängden fibrer i luften i några klassrum. Värdena understeg de högsta rekommenderade mängderna.

    Däremot kunde man lukta sig till att det i klasser och korridorer finns mineralhaltiga akustikplattor som kan avge fibrer i luften.


    0 0

    Fotbollstjejen Jenny Sittnikow vill förbättra sportmöjligheterna i Helsingfors. Hon är den enda finlandssvenska representanten i Kruts kärngrupp.

    – Det är väldigt roligt att bli vald. Jag skulle vilja se fler idrottshallar, säger Jenny Sittnikow.

    Kruts kärngrupp är Helsingsfors motsvarighet till ungdomsfullmäktige. Förra året valdes tre finlandssvenska representanter, men i år blev antalet lägre. Totalt var det 55 ungdomar som ställde upp i valet. Av dessa var sju finlandssvenskar, men den ende som löpte hela linan ut var den 13-åriga fotbollstjejen Jenny Sittnikow.

    – Visst är det lite tufft är det att vara enda finlandssvensk. Jag känner ett ansvar. Men jag talar också finska flytande, så det kommer gå bra, säger hon.

    1 459 ungdomar i åldern 13 till 17 år röstade till Kruts kärngrupp. Valdeltagandet var i år lägre än förra året, vilket ungdomsdirektör Tommi Laitio är besviken över. I ett pressmeddelande säger han att detta är något de ska ta lärdom av. 


    0 0

    Andelsmejeriet i Porlom kanske blir ett nytt skolcentrum. Kommunstyrelsen vill ha 50 000 euro för arkitektritningar.
    Kommunstyrelsen begär 50 000 euro för att reda ut vilka möjligheter det finns att bygga om Porlom andelsmejeri till en skola. Behovet av en ny skola uppstod när beskedet kom att Porlom skolcenter måste stänga på grund av dålig inomhusluft. Hälsoskyddet i Borgå beslöt i början av september att undervisningen inte får fortsätta i högstadiet och i gymnasiet i Porlom hösten 2014. De pengar som styrelsen nu begär av fullmäktige skulle betala för arkitektritningar och utredningar som svarar på frågan vad det skulle kosta och hur länge det skulle ta att faktiskt bygga om mejeriet till en skola.– Det är en stor process som vi måste få i gång fort, säger kommunstyrelsens ordförande Ulla Onnila. För tillfället består mejeriet av stora hallar, vilket skulle betyda en ganska personlig skola och omfattande ombyggnad med bland annat nya mellanväggar och nya fönster. Fastigheten är byggd för livsmedelsproduktion, vilket betyder att hygienstandarden borde utesluta mögelproblem och andra problem med inomhusluften Onnila säger att tidtabellen är snäv. Fullmäktige får ta beslut om pengarna i december, medan svaren borde finnas tillhanda före februari. Styrelsen höll fast vid beslutet att inte sätta pengar på tillfälliga utrymmen. De skulle kosta omkring en miljon euro, vilket skulle öka på kommunens underskott till två miljoner euro. Det nya skolcentret skulle eventuellt byggas i samarbete med Mörskom. Representanter från båda kommuner har redan varit på plats för att titta på fastigheten.– Om det blir en skola så är det en förhandlingsfråga om vi hyr eller köper fastigheten av ägaren Porlom andelsmejeri. Onnila upplever att lösningen skulle passa väl in i kommunens historia.– Det har funnits mejerier här. Porlom andelsmejeri finns fortfarande. Arla Ingman har tidigare hyrt utrymmena, och nu är de tomma. Sextio personer jobbade där innan verksamheten flyttade till annan ort. Samtidigt förhandlar Lappträsk med grannkommunerna om skolgången.– Inget är ännu klart. Vi vet inte hur länge det eventuellt tar att bygga om mejeriet eller var eleverna kunde vara om det inte blir något eller om det tar för länge.

    0 0

    BORGÅ. Skolans personal och elever har reagerat på problem med inomhusluften och reparationer inleds genast i januari.


    Keskuskoulu har under de senaste åren renoverats för många miljoner euro.
    Nu har det visat sig att det är fel på takkonstruktionerna i skolans B-del. B-delen byggdes på 1950-talet och det är i den översta våningen i mitten på byggnaden som luftproblemen är som värst. B-delen sanerades senast 2005-2006.
    Enligt konsulten Haltons utredning finns det spånisolering i takkonstruktionerna och i spånorna har man konstaterat att det finns mikrober, antagligen från tidigare läckage i taket. Föroreningarna förs genom takkonstruktionen in i de klassrum som finns på översta våningen.
    Redan under början av hösten har man tätat takkonstruktionerna och skapat undertryck i det övre bjälklaget. Dessutom har man använt sig av luftrenare och effektiverad städning.
    Den första reparationen har minskat på luftläckorna men en del finns fortfarande kvar.
    Tidigare har man bara tätat undertaket från vindssidan.
    I januari ska man riva bort hela undertaket, täta ordentligt också från undersidan, öka på undertrycket och därefter göra ordentliga mätningar för att se om reparationen ger resultat.
    Kostnaderna oklara
    Renoveringen görs stegvis så att man utrymmer ett par klassrum i gången och försöker hitta ersättande utrymmen i Keskuskoulus övriga delar.
    Någon kostnadsberäkning har man inte ännu på saneringsarbetena.
    – Vi måste först få tag på en planerare, säger projektchef Tony Lökfors.
    – När B-delen sanerades senast gjorde man ett nytt maskinrum på vinden för luftkonditionsanläggningen, men avlägsnade inte den gamla fyllningen.
    Följande steg blir att man utreder inomhusluften också i skolans D-del eftersom personal och elever har visat symptom också där.
    Också D-delen har sanerats 2005-2006.
    Föräldrarna ska genast ta kontakt med skolhälsovårdaren om eleverna får symptom som antyder problem med inomhusluften. 


    0 0

    Ordförandekampen inom Finlands svenska lärarförbund FSL är i gång.

    Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund kandiderar för ordförandeposten på FSL.

    Eriksson-Holmström jobbar som speciallärare i Åshöjdens grundskola i Helsingfors. Holmlund är förbundssekreterare på FSL:s kansli. 

    Nuvarande ordförande Dan Johansson, 58, har meddelat att han inte ställer upp för omval. Johansson har varit förbundsordförande sedan 1998. 

    Den nya ordföranden väljs i juni 2014. Nya kandidater kan nomineras fram till dess. 

     


    0 0

    Barn som undervisas hemma i Borgå måste få skolhälsovård på samma premisser som de elever som går i skolan. Problemet är att hälsovården inte vetat vem som ska granskas eftersom hemskolebarnen inte finns i skolornas register. Nu ska saken rättas till.

    BORGÅ. Borgåbladet skrev för några veckor sedan (Bbl 16.11.2013) om familjen Malmström i Tolkis som undervisar sina två söner hemma. Malmströms var besvikna på stadens njugga inställning till hemundervisning.

    – Vi får varken böcker eller någonting annat av staden. Vi fick kämpa för att få hälsogranskning för vår förstaklassare. Vi upplever att staden flyr sitt ansvar, sade Tuomo Malmström till Bbl.

    Efter att artikeln publicerades var skolhälsovården kontakt med Bbl. Hos dem är rekommendationen klar: Alla barn som är i hemundervisning har rätt till alla de hälsokontroller som andra barn också får.

    – Barnen som undervisas hemma måste absolut få skolhälsovård. Det är viktigt att de får samma service som alla andra barn, skolformen ska inte få ha någon betydelse. Till exempel barnen som går i Steinerskolan har samma rätt som alla andra, säger Gerd Adolfsson, ansvarshälsovårdare inom skolhälsovården.

     

    Barnen som undervisas hemma måste absolut få skolhälsovård.

     

    Informationsbrist
    Problemet är att skolhälsovårdarna i de olika skolorna inte vet hur många barn i skolupptagningsområdet som undervisas hemma.

    – Om barnet inte är anmält till skolan, så finns det inte med på några klasslistor och då vet vi inte vem vi ska kalla till hälsogranskning. Det brister i informationsgången, vi måste få veta vilka barn i vårt område som undervisas hemma, säger hon.

    Adolfsson har kallat hemskolebarn till granskning i den mån hon känt till att de finns sådana som borde granskas inom Kvarnbackens skolas område.

    Granskning viktig
    Som situationen är nu ligger det på familjernas ansvar att ta kontakt med skolhälsovården, och det är inte helt lyckat anser avdelningssköterska Eliisa Roine. Enligt henne är det bättre att barnen regelbundet kallas till granskning.

    Roine tycker att det är väldigt viktigt att familjerna med barn i hemundervisning får information om att de verkligen har samma rätt till skolhälsovård som alla andra barnfamiljer i kommunen.

    – Jag ska ta kontakt med bildningssektorn, vi måste få information om barnen som undervisas hemma så att vi kan kalla dem till granskning. Felet måste korrigeras omedelbart, nu har en del barn i hemskola fått kallelse till granskning och andra inte, säger hon.

    Familjens ansvar
    Bildningssidan för register på vilka barn som undervisas hemma, det är till dem som familjerna meddelar att deras barn inte börjar i skolan utan lär sig hemma. Men bildningsdirektör Hilding Mattsson menar att det i skollagen inte finns någon anmälningsskyldighet gentemot hälsovården i fråga om hemskolebarnen.

    – Vårdnadshavaren meddelar oss att barnet lär sig hemma och tar samtidigt ansvar för undervisning och allting som hör ihop med det. Familjerna har möjlighet att göra sig gällande till exempel i fråga om tandvård, säger han.

     

    Om de inte känner till barnen utan att vi meddelar dem, så kan vi förstås göra det.

     

    Mattsson konstaterar att hälsovården har tillgång till samma befolkningsregister som utbildningssektorn och anser att om de har förpliktelser att uppfylla så hittar de hemskolebarnen där.

    – Om de inte känner till barnen utan att vi meddelar dem, så kan vi förstås göra det. Det är inget stort bekymmer, säger han.

    Ny verksamhetsplan
    Inom hälsovården håller man på att göra upp en verksamhetsplan där det noggrannare ska framgå hur hälsogranskningarna på hemskolebarn ska genomföras. Med namnlistan från utbildningssidan i hand är det lätt att uppmärksamma hälsovårdaren i rätt skoldistrikt att det finns barn i hemundervisning som har rätt till hälsogranskning.

    Hälsogranskningarna är frivilliga, men skolhälsovårdare Gerd Adolfsson upplever att det nästan är ännu viktigare att de barn som inte finns i skolans rullor granskas. Förstås kan det också finnas familjer som undervisar barnen hemma som inte vill att barnen besöker skolhälsovårdaren.

    Vaccinationerna är inte ett så stort problem. Barnen får de flesta vaccinen i vaccinationsprogrammet på rådgivningen, det vill säga före skolstarten. Högstadiets stelkrampsvaccin och nu HPV-vaccinet för sjätte- till niondeklassens flickor är egentligen de enda som hemskoleeleverna riskerar bli utan.

    Det finns för tillfället 12 elever i Borgå som undervisas hemma.

     

    Bakgrund
    Hälsa och hemskola
    • Institutet för hälsa och välfärd, THL, rekommenderar samma lagstadgade hälsogranskningar för skolbarn och barn som undervisas hemma.
    • Det är paragraf 13 i hälosvårdslagen som stipulerar att kommunerna måste organisera hälsorådgivning och hälsogranskningar för alla barn i skolåldern.
    • Enligt THL är regelbundna granskningar viktiga för att stöda hela familjens välmående med fokus på att undvika marginalisering.
    • THL anser att familjer med barn i hemundervisning inte kan kräva tillgång till exempel till kurator, skolpsykolog eller speciallärare, däremot har barnen rätt till samma kommunala service som alla andra och kan träffa till exempel en psykolog den vägen.

     


    0 0

    Regeringen har uträkningar för tre olika modeller för att förlänga läroplikten, skriver Helsingin Sanomat.

    Planerna är en del av regeringens paket för att omstrukturera ekonomin. I paketet ingår en förlängning av läroplikten till 17 års ålder.

    Enligt uträkningar som tidningen har kommit över skulle en förlängning av läroplikten vara det dyraste alternativet och kosta 28–37 miljoner euro. I summan ingår gratis läromedel och transporter.

    I den billigaste modellen förlängs läroplikten till 17 års ålder bara för ungdomar som inte tänker vidareutbilda sig i någon form efter grundskolan. Enligt Helsingin Sanomats uppgifter skulle det här kosta cirka 6–13,5 miljoner euro.

    I den tredje modellen förlängs läroplikten, men eleverna tvingas själva betala sina böcker och delvis också transporterna. Det här skulle kosta staten 7–15 miljoner euro.


    0 0

    De flydde en mögelskola. De kom till ett gammalt hus med läckande rör, krånglande toaletter och en inomhusluft som stinker avlopp. Dessutom är där trångt – för trångt. – Min son kissade i byxorna eftersom toaletterna inte räcker till, säger en förälder.

    Föräldern, som vill bli anonym, berättar att det läcker in vatten genom taket i hennes sons klassrum. Det ligger på bottenvåningen i den gamla byggnaden i Västankvarn som tidigare inhyste en lantbruksskola, och dit Merituulen koulus elever är evakuerade undan mögelbomben i centrum.

    – Det ryktas att barnen dessutom uppvisar samma symtom som de hade i Merituulen koulu, säger föräldern.

    – Torrhosta, hudproblem. På dagarna måste de vädra med fönstret på vid gavel eftersom skolans kapacitet inte räcker till. Det är väldigt trångt, säger föräldern, som önskar att en del av barnen kunde inhysas i baracker för att minska belastningen på byggnaden.

     

    Luftproblem

    Anu Harttunen-Rytkönen, vars barn Sara och Roni går i skola i Västankvarn, är också orolig.

    – Eleverna har kommit ur askan i elden. Västankvarn har inomhusluftsproblem, troligen fuktproblem och där finns en kraftig stank av avlopp. Också skolans gård är i dåligt skick. Den är alldeles lerig och där finns få lekställningar. Barnen kommer hem leriga varje dag och de som kör skoltaxi lär ska vara missnöjda med att sätena smutsas ner.

    Harttunen-Rytkönen undrar hur länge lärarna och eleverna orkar.

    – Jag är faktiskt orolig. De har haft en enorm press på sig det senaste året.

     

    Stinker avlopp

    När VN besöker skolan är gården frusen och bitvis täckt av skyddande sågspån. Inne i skolbyggnaden är luften mycket riktigt instängd och på översta våningen slår en unken stank av avlopp emot. Där finns klassrum för små grupper.

    På övre våningen finns även lärarrummet och skolhälsovårdaren Jonna Karlsson-Bergmans mottagning.

    – Jag har noterat problemen, säger Karlsson-Bergman.

    Sedan några veckor tillbaka har kommunen installerat ett nytt ventilationssystem i övre våningen. Men trots det kan man känna en märklig stank i skolan. Skolhälsovårdare Karlsson-Bergman tror ändå inte att det är mögel.

    – Det har faktiskt luktat illa här några veckor, men jag tror att det är fråga om döda möss. De letar sig ofta in i gamla hus när det blir kallt och dör sedan. Jag skulle tycka att det är det som luktar.

     

    Kan få problem i framtiden

    Enligt skolhälsovårdaren har barnen inte frekventerat hennes mottagning lika ofta som under Merituulen koulu-tiden.

    – Nä, nä, inte alls som i den gamla byggnaden. Där märkte jag tydligt att de reagerade på inneluften och möglet.

    Karlsson-Bergman hoppas att kommunens beslutsfattare ändå tar det säkra före det osäkra.

    – Jag litar på att de fattar rätt beslut. Många som har utsatts för mögel blir extra känsliga hela sitt liv. I huvudstadsregionen finns ungefär tre hundra lärare som inte längre kan arbeta i skolorna eftersom de har blivit överkänsliga. Det finns en risk att skolelever som har blivit överkänsliga kan ha problem på arbetsplatser i framtiden, fastän där bara finns små spår av mögel.

     

    "Måste hålla god min"

    I övre våningen i byggnaden jobbar även rektor Satu Suonpää. Hon medger att skolan är långt ifrån tidsenlig eller anpassad till två hundra elever. Hon medger också att det är en kämpig situation – att först fly en mögelskola och sedan komma hit.

    – Vi måste hålla god min för eleverna, de ska inte behöva bära våra problem. För dem är det här vardagen. I dag hade vi en jättefin lillajulsfest, det var många glada ögon. Vi måste komma ihåg att allt inte är dåligt här, säger hon.

    Katianna Kuula, direktör för hälsoövervakningen, besökte skolan i går tillsammans med hälsoinspektör Kerstin Lindqvist.

    – Vi har påtalat en del som måste åtgärdas här, men bedömt att byggnaden är duglig till att användas som skola, säger Kuula.

     

    "Här finns vissa problem"

    Byggnadens brister har också nått kommuningenjör Daniel Grönroosöron. Han träffade rektor Suonpää i går för att diskutera huset.

    – Vi gör kontinuerliga uppföljningar för att granska fastigheters skick. Här har funnits vissa problem, som ett takläckage.

    Toaletterna på andra våningen har varit stängda. Samtidigt läcker det in vatten i klassrummet nedanför. Finns det ett samband?
    – Orsaken till att det läcker ner är troligen ett rör som har sprungit läck. Vi kommer att bli tvungna att bryta upp golvet. Toaletten var låst eftersom låset har krånglat. Någon hade tydligen låst in sig där.

    Och avloppslukten?
    – Det luktar avlopp på vissa ställen. Vi har tagit itu med det genom att gå igenom wc:na och se efter var det läcker. Vi jobbar på det.

    Finns det mögel i Västankvarn, Daniel Grönroos?
    – Det är en bra fråga. Alltså, det är en stockbyggnad. Det finns en nyare del, en tillbyggnad från 80-talet, och den har inga problem. Men det finns vissa problem i den gamla delen. Jag vet inte. Jag vet faktiskt inte.

    Hälsodirektör Katianna Kuula svarar också på frågan:

    – Hittills har jag inte sett något som tyder på det.

     

    "En olycklig situation"

    Ingå kommun äger inte byggnaden. Därför är det svårt att utföra reparationer på den.

    – Den hyrs av Nylands nation vid Helsingfors universitet. De anser att den är i bra skick. Alla renoveringar måste bollas med dem, säger Daniel Grönroos.

    Merituulis barn evakuerades från en mögelskola till det här. Vad tycker du om det?
    – Det är sant, det är en olycklig situation. Eleverna är tvåhundra, men när huset användes som lantbruksskola hade den ungefär hundra elever. Det är en stor belastning på byggnaden.
    Planen är att Merituulen koulu ska stå klar och nyrenoverad nästa höst. Om tidtabellen inte håller blir belastningen ännu kraftigare i Västankvarn, då förstaklassarna nästa år blir fler än vanligt.


older | 1 | .... | 5 | 6 | (Page 7) | 8 | 9 | .... | 28 | newer