Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 7 | 8 | (Page 9) | 10 | 11 | .... | 28 | newer

    0 0
  • 12/05/13--08:00: Silverkant för festmiddagen
  • Silverblänk i glasvitriner i Axxells aula. På väg till frisörsalong eller festlig självständighetsmiddag kunde torsdagens kunder och gäster avnjuta guldsmideslinjens utställda ögonmat.

    Det låter sig göras i Karis fram till den 19 december.

    Så länge efter torsdagens läroplansenliga vernissage pågår utställningen Aurora, där aderton blivande guldsmeder nu visar vad de kreerat inom ramen för ett projekt med samma namn.
    Halsband mest, gjutna och pressade i silver för att i enlighet med projektets inriktning lämpa sig för serieproduktion, men också armband och örhängen och ett hårsmycke.

    Råkar Erika Kurtze finnas på plats, är det alls inte omöjligt att hon bär de örhängen som hör ihop med hennes utställda halsband.
    Så var fallet åtminstone då ett antal studerande var i full färd med att bygga upp utställningen.
    Den ena finare i håret än den andra – tacka studiekamraterna på frisörlinjen för det.


    Trivs med att påta

    Erika Kurtze hör till andra årets studerande på guldsmideslinjen, och vet vid det här laget att hon valde rätt.
    Hon trivs med att låta sin kreativitet komma till utlopp, där hon "sitter och småpåtar" – men för utställningen har hon fått ta delansvar också på ett litet annat plan.
    – Jag var med i planeringskommittén, berättar hon, och uttrycker sedan apropå framtiden en förhoppning om att guldsmidesutbildningen skulle kunna få bli kvar i Knipnäs i Ekenäs.


    Silver och plexi

    Elegant svartklädda vernissagevärdar på torsdagen var andra årets studerande Ida-Kajsa Johansson och ett år längre hunna Gustaf Lindblom.
    I väntan på en vitrinplats för sitt gjutna, växtinspirerade halsband bar hon det själv om halsen.
    Han förevisade sin tunga och mycket stramt hållna halsked med länkar i gjutet silver och tålamodigt utsågat plexiglas, och framhöll särskilt de varitionsmöjligheter som kombinationen av två material i två sektioner ger bäraren.


    Gärna vitguld också

    Eter sju år i Spanien, därav fyra med online-marknadsföring via eget företag, ville Ida-Kajsa Johansson sadla om och ta fasta på det konstnärliga "som alltid funnits där" – ge hantverket en chans på bekostnad av businessen.
    Också Gustaf Lindblom lyfter fram det kreativa elementet, han arbetar gärna med smycken eftersom de ger uttryck för bärarens personlighet. Men han är öppen för att till en början syssla med serietillverkning, och gå vidare till unika smycken först då ha skapat sig ett namn.
    Han föredrar ljusa metaller, skulle gärna arbeta i vitguld.
    – Men hittills har det mest blivit silver.


    "Billigt och bra"
    Att blivande frisörer, guldsmeder och kockar samarbetade mera intensivt än vanlgt, hade Ramona Himmelroos inte insett där hon satt och lät sig friseras av tredje årets studerande Jennie Johansson.
    Det var ett besök bland många – i frisörsalongen In Style brukar hon regelbundet titta in.
    – För att det är billigare, skrattade hon, men försäkrade i samma andetag att hon alltid brukar vara nöjd med resultatet.


    Middagsförberedelser
    För Jennie Johansson och hennes medstuderande innebar torsdagens samarbetsgiv att kunderna var många: i ett rum innanför själva salongen satte frisör-tvåorna fason på de blivande guldsmedernas frisyrer.
    Och på andra sidan, i restaurangmatsal och kök, förde torsdagseftermiddagen med sig tilltagande liv och rörelse.
    Det gällde för de blivande kockarna, också för dem som just nu skaffar sig grundläggande servitörsfärdigheter, att på allvar ta itu med förberedelserna inför kvällens självständighetsmiddag.


    Lax och fläderblom

    Den har i första hand marknadsförts bland studerandenas släkt och vänner och Axxells egen personal.
    Ett femtiotal gäster har beställt bord, och med det är lektor Dan Mannström helt tillfreds.

    De som inte hann med i den här omgången, får för övrigt en andra chans då de populära à la carte-kvällarna i januari igen står på schemat

    Men nu gällde det alltså självständighetsmiddag, e tre rätters festmiddag där gästerna efter laxmoussen med syrlig sås fick avnjuta lammkotletter – serverade med tranbärssås, potatiskaka och färska grönsaker – och avrunda med fläderblomsparfait åtföljd av färska bär.


    0 0

    Flera gymnasier ska läggas ner 2017 som en del av regeringens strukturpaket. Trycket på att slå ihop skolor är störst i södra Finland.

    260 miljoner euro ska sparas in från gymnasier och yrkesskolor enligt regeringens strukturpaket. Besparingen är den näst största i paketet efter nedskärningar i äldrevården.

    I praktiken betyder besparingarna att en del skolor läggs ner, säger kanslichef Anita Lehikoinen vid Undervisnings- och kulturministeriet. Hon betonar att det inte finns någon lista på skolor som ska tas bort.

    Vilka skolor som får fortsatt undervisningstillstånd klarnar först under 2016.

    – Utgångspunkten är att vi ska titta på var det finns ett stort utbud, många relativt små gymnasier på ett litet område. I områden där det bor många kan vi titta på skolnätet över kommungränserna.

    Bakgrund
    Skolornas öde klarnar 2016
    • Nätet av gymnasier och yrkesskolor ska koncentreras, vilket i praktiken betyder att en del skolor läggs ner. Samtidigt skriver regeringen att tillgängligheten till utbildning ska tryggas regionalt.
    • Dessutom ändras finansieringen så att skolor i framtiden får betalt per examina eller kompetenspoäng, inte per antalet elever.
    • Tillsammans ska dessa åtgärder spara in 195 miljoner euro.
    • Man ska sluta med offentlig finansiering av studier på andra stadiet som inte leder till examina. Besparingen väntas bli 65 miljoner euro.
    • Förändringarna gäller från början av 2017. Vilka skolor som läggs ner klarnar under år 2016.

    Betyder det att skolor läggs ner i huvudstadsregionen?

    – Jag vill betona att inga beslut är fattade, så att man inte börjar spekulera om nedläggningslistor. Men i södra Finland har vi ett anmärkningsvärt tätt gymnasienät.

    Enligt Lehikoinen ska man ta speciell hänsyn till det svenska språket så att tillgången till svenskspråkig utbildning inte hotas.

    Betyder det att en svensk skola inte läggs ner lika lätt som en motsvarande finsk skola?

    – Frågan är för detaljerad i det här skedet. Men den ledande idén är att ta hänsyn till båda språkgrupperna och deras behov.

    Ödesfråga för finlandssvenskar

    För två år sedan utredde Corinna Tammenmaa hur svenskspråkiga gymnasier ska klara sig i framtiden.

    – Redan då visste vi att det kommer att bli besparingar, men det helhetsekonomiska läget har blivit ännu sämre än vad vi trodde.

    Tammenmaa säger att det finns vissa små skolor i Österbotten som eventuellt skulle kunna slås ihop. I det stora hela är det svenska gymnasienätet ändå glest och det är svårt att se vilka skolor som skulle kunna tas bort.

    I stället förespråkar Tammenmaa regiongymnasier. Gymnasier och yrkesskolor skulle organiseras till gemensamma enheter, där till exempel administration och marknadsföring kunde skötas centralt.

    Hon är rädd för att kommuner inte inser hur allvarligt läget är och sedan tvingas till att drastiskt lägga ner en skola när ekonomin inte längre går ihop. Utbildning är en framtidsfråga för finlandssvenskarna.

    – Om vi börjar sacka efter blir vi som minoriteterna i de flesta länder, svaga och marginaliserade med lägre utbildningsnivå än majoriteten. Det är en helt verklig risk.

    Rektorer inte oroliga

    Johanna Blomstedt, rektor för Helsinge gymnasium, säger att hon inte är orolig trots att hennes skola hör till huvudstadsregionens minsta.

    – Vi är den enda svenska skolan i Vanda och har många långväga elever från Tusby och andra ställen.

    Jan Lindh, rektor för Lovisa gymnasium, hoppas att besparingarna kan uppnås med ganska små förändringar.

    – Jag darrar inte på manschetten ännu.

    Hangö gymnasiums rektor Eija Rosvall har uppfattningen att man inte drar bort gymnasier från orter som inte har annan andra stadiets utbildning på svenska. Hangö har ingen svensk yrkesskola.

    Samtidigt som gymnasienätet blir glesare vill regeringen höja läropliktsåldern till 17 år. Om det innebär att alla 16-åringar skulle få gratis skolböcker och -transport är ännu inte klart. Finansministeriet uppskattar att en höjning av läropliktsåldern skulle kosta 24–37 miljoner euro per år.


    0 0

    I kväll kommer 1 700 gäster att få skaka presidentens hand. Skolhälsovårdaren Tuula Kuha från Kirkkoharjun koulu är en av dem.

    För Tuula Kuha är självständighetsdagen en viktig dag. Tuulas mamma var lotta i kriget och hennes pappa stred vid fronten.


    – Vi var väldigt, väldigt nära att förlora vår självständighet. För mig betyder ett självständigt Finland mycket. Jag är oerhört patriotisk. Ämnet är känslosamt för mig, om jag talar om det alltför mycket börjar tårarna falla, säger Kuha.
    Därför kändes det extra fint när hon fick en inbjudan till presidentens självständighetsfest.


    – Det är en stor ära.

     


    Årets skolhälsovårdare 2012


    Presidenten bjöd in Kuha eftersom hon utsågs till årets skolhälsovårdare i fjol. I motiveringen nämndes hennes stora insats för hälsofrämjande arbete.


    – Jag vill tacka mina kolleger som skickade in nomineringen till hälsovårdarförbundet. Det var de som satte i gång allting.


    Årets självständighetsfest är ingen bal, utan en nedbantad mottagning som ordnas i Tammerfors eftersom presidentens slott renoveras. Klädkoden är mörk kostym i stället för frack för herrarna. För damerna är det lång eller kort aftonklänning som gäller. Kuha och de andra inbjudna kommer inte heller att få smutta på den legendariska slottsbålen.


    – Det hade naturligtvis varit roligt att få gå till slottet och dansa, men vackert så, säger hon.


    Älskar sitt jobb


    Vid Kirkkoharjun koulu har Tuula Kuha arbetat sedan 1994. Hon säger att jobbet är fantastiskt.


    – Riktigt på riktigt. Det är trevligt att få arbeta med förebyggande hälsovård.


    Hur har skolans elever reagerat på att du blev bjuden?


    – De har varit glada för min skull och gratulerat mig. Många av dem har sagt att de med spänning ser fram emot att titta på festen i teve.


    Själv brukar Kuha inte se på slottsbalen.


    – Jag har sett den någon enstaka gång. Jag äger inte ens en tv.


    Ingen avec
    I vanliga fall brukar Tuula Kuha fira självständighetsdagen med släkten. Planen var att hon skulle göra så också i år, men sedan kom inbjudan.


    Nu åker hon i stället till Tammerfors tillsammans med sina brorsdöttrar Riikka, Pauliina, Suvi-Päivikki och broderns barnbarn Annette. De fixar Tuula festklar och ser på mottagningen från hotellrummet. Sedan åker allihop på efterfest tillsammans.
    Tuula kommer att klä sig i en blå klänning, som hon har köpt på internet. Skorna är silverfärgade och som accessoar ska hon bära en aftonväska.


    Någon avec har Tuula inte.


    – Det måste vara en äkta hälft, och någon sådan har jag inte. Jag ville först ta med min bror, men på presidentens kansli svarade de att det inte går. Det är lite synd. Vi skulle ha haft roligt där tillsammans.


    "Verkligen inte hygieniskt"


    Mötet med president Sauli Niinistö är inget som oroar henne.


    – Bara jag inte faller, säger Tuula och skrattar.


    – Jag hade först tänkte säga "hälsningar från hälsovårdaren i Kyrkslätt", men sedan fick jag höra att etiketten påbjuder att man bara säger "tack för inbjudan och trevlig självständighetsdag". Men å andra sidan, om han ska skaka hand med 1 700 personer skulle han knappast kommit ihåg mig.


    Du som är hälsovårdare: Hur hygieniskt är det att presidentparet skakar hand med så många människor?


    – Jag har faktiskt tänkt på det. De har inte handskar. Det är verkligen inte hygieniskt, men kanske har också de som kommer till festen skurat upp sig innan så att de inte har alldeles snoriga händer. 


    0 0
  • 12/05/13--21:30: Finland fyller 96 år
  • BORGÅ. I Sannäs skola har eleverna skrivit dikter, gjort tankekartor och powerpoint, ritat och funderat på det här med självständighet.


    – Är det kanske presidentens födelsedag som också firas på självständighetsdagen?
    Ettorna i Sannäs skola får associera fritt och berätta om tankarna som dyker upp i deras huvuden när läraren Minna Sahlberg börjar med att fråga om någon vet varför fredag just den här veckan är en ledig dag.
    Inga svar är fel, allt är lika bra och barnen låter fantasin flyga.
    Någon gissar att jullovet börjar redan nu, andra att det är Finland som firar och fyller år.
    – Jag har hört om självständigheten i nyheterna.
    – Det är en speciell dag.
    – Då ska man flagga.
    – Och då kan man bjuda hem någon och äta något gott.

    Balen
    Några pojkar minns att det man ser i teve på självständighetsdagen handlar om armén och att man uppvaktar de krigare som har dött i våra krig.
    Andra minns att det visst brukar visas något i teve från en viss bal också. Men vad gör man på balen?
    – Man dansar, äter, pratar.
    Presidenten skakar hand med alla gäster som står i en lång rad, men är det kanske presidenten själv som har ordnat festen? Det råder det delade meningar om.
    Däremot är ettorna överens om att gästerna på balen har satsat rejält på sitt yttre.
    – De har klänningar och vackra smycken, fina hattar, smink, örhängen och rosetter. Håret är fint uppsatt. Några har slips, andra fluga och de flesta har en fin kostym.
    Alla tycker att det är roligt med en ledig dag och någon önskar att varje dag skulle vara självständighetsdag.
    Vad det betyder att vara självständig är däremot en alltför besvärlig fråga.
    – Får vi gå ut på rast?

    Memma

    I femte klassen i Sannäs skola har en stor del av den senaste veckans lektioner gått åt till att jobba med olika aspekter kring självständigheten.

    – Vi började med att lista ord på tavlan, ord som eleverna associerar med Finland och med självständigheten, säger läraren Viveca Holmsten. Sedan tog barnen reda på mer och nu har de presterat dikter, en powerpoint-presentation och har dessutom ansvaret för programmet på skolans självständighetsfest.
    Många av Finlands nationaldjur figurerar i femmornas dikter, liksom också memman.
    – Barnen ville absolut ha med memma, säger Holmsten. Det upplevs som ett så speciellt finländskt fenomen.
    Dikter skrivna av både andra och femte klassen vid Sannäs skola kan ni läsa här på sidorna.
    I sin powerpoint har femmorna tagit fram allt det som de tycker är viktigt, från Finlands historia till den allmänna värnplikten, de tusen sjöarna, flaggan, bastun, liljekonvaljen och mycket mer.
    – Vi har lärt oss många nya saker medan vi har jobbat med självständigheten, säger en av eleverna. Det finns så många bra historier.
    Innan jobbet började var det inte så många som visste hur länge Finland har varit självständigt, nu vet alla att det är 96 år som Finland fyller.
    – Jag visste nog att det var över nittio år, men inte riktigt exakt.
    Men hon som har en gamla fafa som är lika gammal som Finland kom förstås ihåg det exakta årtalet.
    Barnen lär varandra och hela femman verkar bestå av mycket vetgiriga barn som har lätt att lära.
    Alla har koll på presidenten och att han heter Sauli Niinistö men presidentens fru är inte lika bekant. Vad heter hon nu igen? Förnamnet var svårt, men när de får höra att det är Jenni så är det fler som minns att hon heter Haukio i efternamn.
    Att Finland först har varit en del av Sverige och efter det en del av Ryssland är bekant för alla. Det finns också de i klassen som har en bild av hur det självständiga Finlands karta såg ut i början, hur den andra armen växte ut, för att senare kapas, och att Finland har förlorat en del av kjolfållen mot öster.
    – Historia är ett nytt ämne i femman och ett ämne som hela klassen gillar, säger Holmsten. Det märker man också när de tar sig an ett så stort projekt som det självständiga Finland.

     

     

    Fint i Finland är rubriken när tvåorna i Sannäs skola skriver dikt

     


    Fin natur
    Vackra fjärilar
    Vackra husdjur
    Vi har möbler
    Vi har hem
    Vi har varma kläder

    Miranda

    En liten rävunge.
    Ljusstake.
    Snögubbe.
    Varma kläder.
    Vacker fjäril.
    En tulpan.
    Fina skolor.
    En vävstol.
    Små snöflingor.
    Norrsken.
    Vacker skärgård.
    En koja.
    En julgran.

    Amanda M , Johanna

     


    Fin natur och fina berg.
    Fin vit vinter.
    Frid och ro.
    Vi har jätte jätte god mat.
    Vi äger Finland.
    Vi har bra med pengar.
    Vi har egna hus.
    Vi kan ha roligt.

    Anton

    Vi har fina mark
    Vi har bra mat
    Vi har fina och bra skolor
    Vi har föräldrar
    Vi har väldigt fina skogar

    Casimir

     

    Fina fjärilar.
    Vi har fin skog.
    Vi har fina skolor i Finland.
    Vi har också fin pulpet.
    I Finland har vi också fin natur.
    Vi har många små sjöar.
    Vi har också fint norrsken.
    Vi har fin vinter.
    Vi har fina snöflingor.

    Henna och Jonas

    Havet är fint i Finland för att i andra länder kan haven vara oljiga.
    I Finland finns det snö men i ekvatorn där snöar det aldrig.
    I Finland är skogen fin. I Finland har nästan alla barn det bra.
    I Finland får alla barn varje dag skolmat och det är gratis att gå i skolan.
    I Finland växer det blåbär och smultron.
    I Finland finns det björnar som springer i skogen.
    I Finland finns det mat i överflöd.

    Linus

     

    Vi har fin natur
    Vi har lugnt
    Vi har snö
    Vi har fina djur
    Vi har julkalendrar
    Vi har fina byggnader
    Vi har datorer
    Vi har bra och spännande böcker

    Lotta och Amanda

    Vi har fin natur.
    Vi får bra mat.
    Vi har bra skola.
    Vi lär oss snabbt i skolarbete.
    Vi har bra i Finland.

    Matilda

     

    Vi har kläder och råd att köpa mat.
    Vi får gå i skola utan att betala.
    Vi har fina pulpeter.
    Vi har råd att köpa fina och dyra bilar.
    Vi har lugnt och vi strider aldrig.
    Vi har mamma och pappa.
    Vi har fint i naturen.

    Minea B.

    Färger
    Jul
    Snön
    Bra skolor
    Fjärilar
    Djur i naturen
    Djur
    Helsingfors
    Zoo
    Julgubbe
    Julgrans
    Lucia
    Lillajul
    Lillajulsgran
    Borgå
    Sannäs
    Illby
    Paket

    Minea Å och Sofia A

     

    Vi har det lugnt.
    Vi har råd med mat.
    Vi har råd med kläder och skor.
    Vi har råd med pennor.
    Vi har fin skog.

    Olivia

    Vi har fin natur
    Vi har fina pulpeter
    Vi har fina skor
    Vi har fina skolor
    Vi har fina kläder
    Finland är ett fint land

    Robert

     

    Skogen är fin
    Skolan är fin
    Fjärilarna är fina
    Kläder är fina
    Regnbågen är fin
    Finland är ett fint land

    Viktor

    Skogen.
    Rävungar.
    Skolan.
    Snön.
    Julgubben.
    Maten.
    Pengar.
    Fjärilar.
    Kläder.
    Helsingfors.
    Igelkott.
    Vantar.
    Norrsken.

    Elin och Sara

     


    Sannäs skolas femte klass diktar

     


    Vårt land vårt land vårt underbara land.

    Full av skog och heders ord.

    Vi har bra stämma och mycket memma.

    Vi äter salmiak och går ofta i kostym och frack.

    Vi har tusen sjöar och nästan lika mycket öar.

    Emil G och Tobias S


    Vår flagga är vit och blå.
    Och tusen sjöars land - vi kallas så.
    I våra sjöar simmar vår svan,
    den simmar med sina ungar, glatt där hela dan.
    I skogen finns björnen, vargen och älgen,
    dom hör vi när vi badar bastu under helgen.
    Och så äter vi memma under påskens stämma.
    Och Finlands gröna guld, våra skogar kallas så,
    och våra tusen sjöar, dom blänker gyllene blå.

    Patrik Backman.


    Finland är ett vackert land, vart man än går ser man en sjöstrand.
    Vår flagga är vit och blå, vit som snö och blå som sjö.
    En vacker fågel det är örs, lika som Finlands björn.
    Vårt gröna guld det är vår skog, där alla djuren bara log.
    I skogen finns älg och varg, men vackrast är nog liljekonvalj.

    Elin och Magdalena


    Vårt vackra fina fosterland
    med sjöar med skogar med
    björnar och älg.
    Vårt Finland fyller 96 år jämt
    Och alla vet att det är inget skämt
    Vårt land har många kända män
    Som Runeberg, Mannerheim
    Och många, många fler
    Vi är ett land med mod och barm
    Vårt vackra fina fosterland.

    Roni och Wiljam


    Vårt vackra fina fosterland med sjöar skogar och vackra djur.
    Vi är ett självständigt land med blåvit flagga som svajar högt i skyn.
    Våra skogar är fulla av liljekonvalj och åkrar fulla av säd.
    Vi är ett gammalt land till och med hela nittiosex år.
    Memma är gott men rågbröd likaså.
    Bastu är skönt men att simma är ännu skönare.

    Erik


    Det finns många sjöar, och fina öar.
    Vårt fosterland är inte bara sand.
    Älgen skogens konung är, han äter bara blad och bär.
    En liljekonvalj, ska du inte sätta i ditt svalg.
    Vi har rågbröd och memma, som vi äter hemma.

    Sara och Frida


    Vårt lands flagga är vit och blå.
    Man kan se liljekonvalj i skogen vår.
    Bastu badar vi nu och då och hundra grader sätter vi på.
    De är finska rediga tag där hör ni vårt land de är så bra.

    Ellen


    Vi har alltid vackra sjöar
    Stora skogar och fina öar
    Vi har krigat, vi har slagit
    Och vi vårt fina land har tagit
    Nu bor de flesta ganska bra
    Men vi har fått jobba varje da
    Det är inte många som äter memma
    Men vi kan ändå ner den klämma
    Rågbröd är också gott
    Det är inte många som äter så flott

    Alexander

     


    0 0

    Alla kan lära sig spela ett instrument, säger Antti Soininen. Nyckeln heter övning. Motivation är också bra att ha.

    Är alla barn musikaliska? Finns det unga som inte borde syssla med musik?
    Antti Soininen ser inte besvärad ut när han får frågorna. Yrkesmusikern och lektorn vid Musikinstitutet Raseborg har säkert hört dem förut.
    – Det är mera fråga om hur man sysslar med musik och att man börjar i tid. Det viktigaste är att man gjort någonting med musiken, i någon form, så att man har en idé om vad musik är.
    Nyckeln till musicerandet heter övning, säger Soininen. Den som är motiverad och som övar lär sig spela, säger han.
    – För en del är det lättare, för andra svårare.
    Antti Soininen säger att han mycket väl förstår hur svårt det kan kännas att lära sig spela ett instrument. Han drar en parallell till sina egna kunskaper i svenska. Då han ännu gick i skola hade han stora svårigheter med språket, men tack vare daglig övning har kunskaperna efter hand vuxit sedan han slog ner bopålarna i Ingå år 1996.
    I dag talar han en flytande svenska.
    Inte heller åldern är ett hinder för att lära sig musik, även om det är lättare ju yngre man är när man börjar, säger Soininen.


    Flera grupper
    Antti Soininen har jobbat på musikinstitutet sedan år 1997, där han numera är föreståndare för enheten i Ingå. Han är lektor i folkmusik och undervisar i huvudsak i violin. Det sker i Hangö och Ingå.
    Han leder två violingrupper, en stråkorkester och därtill Raseborg sinfonietta, som är en orkester för de längst hunna.
    – En vanlig vecka kan jag ha cirka 35 elever.
    Under den senaste tiden har Antti Soininen ändå jobbat med betydligt fler elever än så, kring 130 stycken.
    Det har att göra med musikinstitutets pågående 20-årsjubileum och närmare bestämt då verket Leden som han komponerat jubileet till ära. Leden bygger på fyra olika textstycken som Soininen skrivit musiken till.
    Helheten består av både sång och musik, och binder därmed ihop kör- och instrumentsidan inom institutet.
    Uruppförandet skedde på fars dag i Hangö i samband med ett helgläger som musikinstitutet ordnande för sina elever. Därefter har kompositionen framförts i både Hangö och Ekenäs i samband med musikinstitutets 20-årsjubileumskonserter på de båda orterna.
    Verket uppfördes också under självständighetsfesten i Kyrkfjärdens skola i Ingå, där musikinstitutet stod för tonerna.
    Kompositionen är helt skräddarsydd för musikinstitutets elever. Med andra ord har Soininen tagit i beaktande vilka instrument det finns i orkestern då han komponerat musiken. För honom har det varit viktigt att alla elever i den aktuella åldersgruppen är med då verket framförs.
    Ingen lämnas kvar på avbytarbänken, för att låna en term från sporten.


    Rytmisk folkmusik
    Stråkinstrumenten tycks utgöra ett viktigt inslag i Antti Soininens familj. Hans dotter Aino spelar violin, medan sonen Onni spelar cello.
    Anttis pappa spelar också cello, medan morfar trakterade violin och dirigerade på hobbybasis.
    Violin är även det instrument som Antti behärskar bäst och som han spelat sedan barnsben. Som ung gick han med i folkmusikgruppen Marjussit i Lojo, för att senare ansluta sig till Lohjan pelimannit.
    – Folkmusiken har varit en viktig grej för mig. Det kan hända att jag utan den helt skulle ha slutat spela.
     

    Vad är det som fascinerar i folkmusiken?
    – Den är rolig att spela. Kanske det har med rytmen att göra.


    Barnen ärliga
    Antti Soininen har studerat vid både Helsingfors konservatorium och Sibelius-Akademin. Han siktade i första hand på att bli orkesterspelare, inte att arbeta med barn och unga.
    Musikinstitutet blev i varje fall hans första egentliga arbetsplats och där har han nu varit anställd i 16 års tid. Smaken för jobbet har vuxit med åren och nu stortrivs han.
    Han älskar musiken och han älskar att jobba med de unga, säger han.

    Vad är det bästa med barnen?
    – De spelar inga roller.
    – Om jag gör ett dåligt jobb, kan jag se det snabbt. Detsamma gäller om jag har dåligt kontakt med barnen, det märker jag genast.
    Den svåraste biten i arbetet handlar om att upprätthålla barnens intresse för musiken. Alla är ivriga då de börjar, men det är inte ovanligt att intresset svalnar efter något år.
    – Jag uppmanar dem då att öva. Det är det enda sättet att lära sig nytt.
    Soininen säger att inspirationen fort kommer tillbaka då man går framåt, men att det kan krävas en del självdisciplin för att ta sig igenom de perioder då musicerandet känns mindre lockande.
    I alla händelser är situationen den att de flesta elever hänger med år efter år, säger Soininen.


    Oro över naturen
    År 2007 flyttade Antti Soininen med familj in i det hus som hans mor och far byggde på 1990-talet. Föräldrarna sökte sig från Lojo till Ingå för att kunna fiska och bo nära havet.
    Sjön och båtliv hör också till Anttis intressen, men han blir nedstämd då han talar om havets tillstånd i dag. Läget har blivit så mycket sämre under de år han rört sig på sjön. Fisketurerna har blivit få.
    – Tidigare var vi ute nästan varje vecka, men nu för tiden blir det ganska sällan. Det kommer bara braxen.
    – Hur kommer naturen att se ut efter vår tid, kommer det att finnas någonting kvar?
    "I veckan siktades för första gången en kammanet i Östersjön.
    Snart har vi bara maneter på menyn
    och drömmen om barndomens ljuvliga fiskpinnar".
    Soininens oro över naturen kommer också till uttryck i verket Leden, där ett textstycke som skrivits av Katarina Gäddnäs avslutas med raderna ovan.
    Fiskelyckan prövar Antti Soininen numera främst på stugan vid Uskaljärvi i Joensuu.
    – Där är sjöarna ännu rena. Där fiskar vi varje dag.

    PROFILEN
    Antti Soininen
    • Ålder: 43.
    • Familj: Frun Mirva och barnen Onni, 8 år, Aino, 5 år, och Iina, 4 månader.
    • Bor: I ett småhus i östra delen av Ingå kyrkby. Född i Joensuu och uppvuxen i Lojo.
    • Intressen: Fiske, sjön och naturen. Familjen har stuga i Joensuu.
    • Utbildning: Musikmagister.

    0 0

    Händelserna som ledde till att rektorn utrymde Kotka svenska samskola i oktober har gått till åtalsprövning.
    Det var i slutet av oktober som Kotka svenska samskola utrymdes mitt i skoldagen efter en hotfull situation. Såväl polis, åklagare som rektor Ove Lindström är ovilliga att berätta vad som egentligen hände, men fallet rubriceras som lindrig misshandel.Åklagare Jyri Nikander berättar för ÖN att han inte ännu vet vad som hände. Han vet inte heller när saken behandlas, men det går till nästa år.– Jag vet inte exakta detaljer eftersom jag inte hunnit läsa rapporterna. Men det stämmer att fallet rubriceras som lindrig misshandel, säger Nikander. Skolan utrymdes efter en hotfull situation vid lunchtid en tisdag slutet av oktober. Enligt Hufvudstadsbladet var det en elev som uppträdde hotfullt och aggressivt och hotade en av lärarna.– Han skrek åt läraren och smällde och sparkade i ytterdörrarna. Han verkade väldigt arg, sade ett ögonvittne som Hbl talade med. Då rektorn och läraren talade med eleven kort därpå ska han ha knuffat till läraren och sagt att nästa gång blir det hundra gånger värre. Enligt ögonvittnet har eleven betett sig aggressivt redan en tid. Polisen i Kotka bekräftade för Hufvudstadsbladet i oktober att det var en elevs hotfulla beteende som ledde till att eleverna skickades hem.– Jag kan inte gå in på några detaljer i det här skedet, men läget har bedömts som så pass hotfullt att det fanns anledning att skicka hem eleverna, sade kriminalöverkonstapel Arto Niskanen.

    0 0

    BORGÅ. Keskuskoulus långvariga rektor Jarmo Sievers är väldigt uppskattad av både arbetskamrater och elever. Bland annat därför är han värd utnämningen Årets Borgåbo.

    Juniorhandelskammaren i Borgå har sedan 1977 belönat en Borgåbo som gjort ett speciellt gott jobb under det aktuella året eller en längre tid. Nu är det alltså Sievers tur. Han firades på onsdagskvällen.
    I sitt pressmeddelande konstaterar handelskammaren att dagens skolvärld ställer stora krav på rektorerna. De ska jobba med knappa resurser, ansvara för rekrytering och skolfastigheter.
    – Jarmo Sievers har under sin karriär ändå främst varit en gruppledare - en förman och skolchef, som har haft tid och intresse för att lyssna, motivera och tacka både personal och elever. Han är försedd med god humor och stort hjärta. Han har varit i en avgörande roll då man skapat "Keskuskoulus anda".
    En fin skola
    Vid sidan av skolarbetet har han bland annat varit med om att grunda en språkbadsförening i Borgå i början av 2000-talet. Sievers är också en aktiv idrottsman.
    Han fick i fjol titeln Årets chef i Borgå stad.
    Jarmo Sievers gick officiellt i pension den första november i år. Han är väldigt glad över juniorhandelskammares utnämning.
    – Åtminstone halva äran går ändå till skolan. Samarbetet mellan personal, elever och hemmen har alltid varit god och det har varit en stor glädje att jobba som rektor.
    Ensio Miettinen var den första som fick den aktuella utnämningen. Sedan dess har bland annat Bror-Erik Malm, Tapani Mäki-Panula, Kaj Bärlund, Jan Klemets, Satu Tiivola, Janina Frostell, Harri Kari, Merja Tammi, Petteri Saario och Birgitta Palmqvist uppmärksammats.


    0 0
  • 12/11/13--12:08: Mejeriet ska undersökas
  • LAPPTRÄSK Det blev ett ja för att 50.000 euro reserveras för att utreda om utrymmena i Porlom andelsmejeri lämpar sig för undervisningsändamål.
    Det var, som väntat, ingen större dramatik då Lappträsk fullmäktige möttes på onsdag kväll för att godkänna budgeten för 2014 och ekonomiplanen för år 2015–2016. Ingen ledamot ville i det här skedet komma med några ändringar, utan diskussionsinläggen handade i första hand om kommunens ekonomiska utmaningar på ett allmänt plan. Många uttryckte sin sorg över Porlomskolans öde, men flera påpekade att allt hopp ingalunda är förlorat. Fullmäktige beslutade att 50.000 ska användas för att reda ut om Porlom andelsmejeri kunde användas för undervisningsändamål. Det enhälliga beslutet belönades med applåder av de cirka fyrtio personer som var på plats. Många passade på att avtacka avgående kommundirektören Christian Sjöstrand och välkomna den nya direktören Tiina Heikka, som också var på plats. SFP:s Minna Österholm lämnade in en fullmäktigemotion om att kommunen borde utreda möjligheterna att ta emot flyktingar. Hon hänvisade till Sibbo, som har fattat ett sådanat beslut, samt gjort väldigt noggranna utredningar om de ekonomiska följderna.– Nu har vi chansen att bevisa att Lappträsk tar det nationella, internationella och sociala ansvaret, som ingen kommun kan frånsäga sig. Nu kan vi konkret visa att vi har hjärterum, på riktigt, formulerar Österholm i sin motion, som nu går vidare till kommunstyrelsen. I samband med mötet överräcktes också en pokal till Jussi Hämäläinen, som tillsammans med sin fru driver företaget Jätehuolto J Hämäläinen. Avfallstransportföretaget utsågs tidigare i höst till årets företag i Lappträsk. Civiltjänstgöringscentralens direktör Mikko Reijonen var på plats för att tacka fullmäktige för det goda samarbetet, och han påminde om att centralen inte försvinner. Centralen blir från och med årsskiftet en enhet under NTM-centralen.– Vårt samarbete fortsätter säkert, men i annan form.   Läs mer om fullmäktigemötet i lördagens ÖN. 

    0 0

    Professor emerita Marketta Sundman har för tankesmedjan Magma granskat hur tvåspråkiga skolor påverkar eleverna.

    ”På individnivå skulle en tvåspråkig skola, där undervisningen sker både på svenska och på finska och där elevunderlaget består av både svenskspråkiga, tvåspråkiga och finskspråkiga barn, sannolikt ha flera fördelar än nackdelar,” konstaterar hon.

    Studien presenteras i dag. Frågan om tvåspråkiga skolor har varit ett hett diskussionsämne det senaste året. Det har ändå saknats en entydig definition av vad som avses med tvåspråkiga skolor. Dels har parterna talat förbi varandra. Dels har fördelarna och riskerna betonats med olika argument och från helt olika utgångspunkter, skriver Magma i ett pressmeddelande.

    I utredningen relaterar Marketta Sundman de senaste årens debatt på finskt och svenskt håll, beskriver och definierar begreppet tvåspråkiga skolor.

    Frågeställningen betraktas ur tre gruppers perspektiv: de finskspråkigas, de svenskspråkigas och de tvåspråkigas.

    Sundman menar också att förutsättningarna för välfungerande tvåspråkiga skolor är olika beroende på om en skola placeras i en svenskspråkig glesbygd, såsom huvudstadsregionen där de svenskspråkiga utgör en minoritet, eller i ett område där båda språken talas allmänt.

    Sundman behandlar sambandet mellan tvåspråkighet och kognitiv utveckling och visar hur tvåspråkighet hos barn verkar leda till ökad kognitiv flexibilitet, bättre förmåga till abstrakt, analytiskt och kreativt tänkande och större beredskap att ta emot och bearbeta ny information. Hon konstaterar att kunskaper i ett andra språk förstärker den allmänna lingvistiska kompetensen och gör det lättare för individen att tillägna sig ytterligare språk.


    0 0

    Statsrådet beviljade i dag koncession till yrkeshögskolorna Arcada och Novia. Försvarsminister Carl Haglund (SFP) är nöjd.

    – Jag är glad över att de båda svenskspråkiga yrkeshögskolorna, Arcada och Novia, fick permanenta koncessioner. Koncessionerna betyder ändå inte att behovet att samarbeta skulle ha försvunnit. Vi behöver ett tätt samarbete mellan alla svenskspråkiga högskoleaktörer i vårt land, skriver Haglund i ett pressmeddelande.

    Han säger att yrkeshögskolorna är centrala i den utbildningspolitiska paletten och utgör viktiga regionala motorer. Samtidigt ställer den allt stramare offentliga ekonomin krav på yrkeshögskolorna inte minst vad gäller effektivitet och genomströmning. Detta måste beaktas då utbildningen utvecklas.

    – Koncessionerna ger en bra grund för det arbetet, säger Haglund.

    – Att utbildningen av sjukskötare i Laureas regi fortsätter i Borgå är viktigt för hela östra Nyland, liksom Centrias och Novias samarbete vid campuset i Jakobstad, konstaterar han.


    0 0

    Yrkeshögskolorna Novia och Arcada har båda beviljats permanenta tillstånd för att fortsätta sin verksamhet.

    Men Novias ansökan om att få börja utbilda byggnadsarkitekter bifölls inte.

    Koncessionerna beviljades vid statsrådets sammanträde i dag.

    SFP:s ordförande, försvarsminister Carl Haglund är nöjd över beslutet, men framhåller att det inte eliminerar behovet av samarbete mellan de två svenskspråkiga yrkeshögskolorna.
    –  Jag är glad över att båda svenskspråkiga yrkeshögskolorna fick permanenta koncessioner. Koncessionerna betyder dock inte att behovet att samarbeta skulle ha försvunnit. Vi behöver ett tätt samarbete mellan alla svenskspråkiga högskoleaktörer i vårt land, säger Haglund.

    Han påminner om att yrkeshögskolorna är centrala i den utbildningspolitiska paletten och utgör viktiga regionala motorer.
    – Samtidigt ställer den allt stramare offentliga ekonomin krav på yrkeshögskolorna inte minst vad gäller effektivitet och genomströmning.
    – Detta måste beaktas då utbildningen utvecklas. Koncessionerna ger en bra grund för det arbetet, säger Haglund.

     

     

     


    0 0
  • 12/12/13--04:13: 64 jobb ska bort på ÅA
  • Åbo Akademi har slutfört sina samarbetsförhandlingar och resultatet är att 64 jobb ska bort före 2016.

    Bland den undervisande personalen ska 20 årsverken bort och bland den övriga personalen 44 jobb.

    En del kan skötas genom pensioneringar, men hur stor den andelen är klarnar först nästa år. Hur resursminskningen fördelar sig mellan olika ämnen och personalgrupper vill rektor Jorma Mattinen inte heller gå in på.

    I oktober när samarbetsförhandlingarna inleddes varslade ÅA om att upp till 80 jobb kan försvinna. ÅA:s styrelse beslutade i september att akademin ska balansera sin budget med 4 miljoner euro fram till 2016.

    ÅA kommer att spara 800 000 euro på fastigheter och andra kostnader och 3,2 miljoner euro på personalkostnader, säger Mattinen till FNB.


    0 0
  • 12/12/13--05:00: 64 jobb ska bort på ÅA
  • Åbo Akademi har slutfört sina samarbetsförhandlingar och resultatet är att 64 jobb ska bort före 2016. Bland den undervisande personalen ska 20 årsverken bort och bland den övriga personalen 44 jobb.

    En del kan skötas genom pensioneringar, men hur stor den andelen är klarnar först nästa år. Hur resursminskningen fördelar sig mellan olika ämnen och personalgrupper vill rektor Jorma Mattinen inte heller gå in på.

    I oktober när samarbetsförhandlingarna inleddes varslade ÅA om att upp till 80 jobb kan försvinna. ÅA:s styrelse beslutade i september att akademin ska balansera sin budget med 4 miljoner euro fram till 2016.

    ÅA kommer att spara 800 000 euro på fastigheter och andra kostnader och 3,2 miljoner euro på personalkostnader, säger Mattinen till FNB.


    0 0

    BORGÅ. Roligt, det här vill vi göra mer! Vårbergaettorna fick pröva på att koda under en lektion på fredagen.


    Att behärska datakodning är en nyckel till en strålande framtid och i Estland har man kommit så mycket längre än i Finland, där står kodning på skolbarnens schema redan i tidig ålder.
    Det här är sanningar som vi har fått oss itutade under det senaste året.
    Fröet lär ha grott också hos den arbetsgrupp som just nu sitter och gör upp de nationella ramarna för de nya läroplaner som ska tas i användning 2016. Där lär kodning ingå i grundskolans läroplan.
    – Men vi vet inte ännu om barnen ska börja koda när de går på nian eller på ettan, säger rektor Niklas Läckström i Vårberga skola.
    För att inte stå där handfallen när kodning väl är ett ämne på läsordningen gjorde Läckström på fredagen ett experiment med skolans ettor.
    Materialet kommer via den internationella temaveckan kring kodande som avslutas på söndag. Hour of code, eller Timme med kod, heter veckan som har engagerat en massa kändisar, som till exempel Mark Zuckerberg, Bill Gates, will.i.am och Barack Obama.
    Som en robot
    Utan någon dess mera förhandsinformation sätts Vårbergabarnen klockan 9.30 i skolans datorsal framför var sin dator för att pröva på ett program som lär ut grunderna i kodning.
    Om någon väntade sig svart-vita rader med ettor och nollor så kom de fördomarna genast på skam.
    De arga fåglarna, Angry Birds, har tagits i kodningens tjänst och grunderna i kodning lär man sig som vilket datorspel som helst.
    Läckström ger en kort introduktion.
    – Nu ska vi laga datorkod. Ni får tänka att jag är en robot som står just här. Jag ska ta mig fram till Lukas plats och ni får ge mig kommandon så att jag kommer rätt.
    Först får Läckström ta tre steg rakt fram, sedan vända till vänster och därefter ta fyra steg till för att komma fram till Lukas.
    – Nu gjorde ni en svår uppgift, berömmer Läckström. Så här kodar man. Kom bara ihåg att en robot inte förstår vad som menas med tre steg, i stället får ni ge order att den ska gå ett steg, ett steg och ett steg.
    Egen takt
    Den röda fågeln ska fånga den gröna grisen och barnen radar uppgifterna, koderna, efter varandra, trycker på raden med starta programmet och fågeln hoppar sina steg rakt fram, åt höger, steg fram och så var det slut på den grisen.
    Barnen blir ivriga när de lär sig logiken.
    – Hurra! Nu har jag klarat pussel tre!
    Så småningom blir uppgifterna svårare, boxar med sprängmedel blockerar den lättaste vägen, om fågeln ska hoppa fem steg i sträck måste man använda en speciell kod. Barnen blir röda om kinderna och ber oftare om hjälp.
    Om man kodar fel är det bara att försöka på nytt, alla får gå vidare i egen takt. När lektionen är slut har de ivrigaste kommit nästan halvvägs i programmet med tjugo uppgifter.
    Öppna kalendrar
    Ida Karlsson går från insikt till insikt.
    – Det här tycker jag jättemycket om. Det är roligt.
    Hemma sitter Ida ganska ofta framför datorn.
    – Jag tycker bäst om spelet Movie Star Planet. Där kan man öppna kalendrar till exempel.
    – Det som också är roligt är att laga kläder. Man kan ta kläder, en byxa eller en skjorta, och byta färg eller mönster. Så syr man fast allt och sen kan man trycka på knappen med ok.
    Benjamin Lindén tycker också om att spela datorspel.
    – Jag brukar spela spel ett. Jag minns inte vad det heter.
    – Ser du, nu blev hela raden rätt. Jee!
    Logiska steg
    Niklas Läckström är mycket nöjd med resultatet av sitt experiment.
    – Det gick mycket bättre än jag hade vågat hoppas på. Barnen snappade snabbt upp logiken och insåg att kodningen byggs upp i logiska steg. Ingen kände till något om kodning från tidigare och alla verkade tycka att det var roligt.
    Ettorna ska få en chans att slutföra uppgiften vid en lektion nästa vecka.
    – Dessutom vet jag att det finns elever i andra klasser som är intresserade av kodning. Om det bara går att utföra praktiskt kunde vi kanske hålla en klubb med kodning som tema.
    Läckström drar slutsatsen att den lärare som håller en lektion i kodning inte behöver ha så stora bakgrundskunskaper, allt handlar om logiskt tänkande.
    – Själv är jag visserligen intresserad av datorer men kodning visste jag ingenting om tidigare. Det viktigaste är att pedagogiken fungerar, kodningen måste presenteras i en sådan form att barnen vill ta emot kunskaperna.


    0 0

    Den svenska regeringen vill ändra i skollagen så att det återigen blir tillåtet att sjunga psalmer på skolavslutningar i kyrkan.

    – Vill man göra det i olika skolor, så ska det vara klart tillåtet, rektorer ska inte behöva känna att de begår en brottslig handling, säger utbildningsminister Jan Björklund till Svenska Dagbladet.

    Han uppger att en präst får vara med och "utföra vissa konfessionella handlingar, som att läsa Julevangeliet".
    Men elever får inte tvingas att delta i kollektiv bön eller trosbekännelse.

    Bakgrunden är Skolverkets riktlinjer för skolavslutningar som togs fram förra året, i vilka det direkt förbjuds att ha religiösa inslag som psalmer och evangelium i skolavslutningarna.

    Anders Wejryd, ärkebiskop i Svenska kyrkan, är positiv till förslaget och tror att det kommer att underlätta. Tidigare har det rått en osäkerhet i frågan, anser han.
    – Om man inte får sjunga "Stilla natt" eller "Nu tändas tusen juleljus" i den lokal där de hör hemma blir det väldigt konstigt. Då tror jag nästan att man som elev kan känna sig inkompetensförklarad, säger Wejryd till TT.

    Nu hoppas han att det blir tydligare vad som är tillåtet.
    – Vi vet att kyrka och skola är skilda åt. Det här handlar om ett kulturarv man ska ha tillgång till, det är inte fråga om något medlemsvärvande för oss. 


    0 0

    Inga nya elever tas in till svenska skolan i Varkaus. Den avvecklas inom sex år.

    Stadsfullmäktige i Varkaus beslutade i går att inga nya elever ska antas till svenska skolan nästa höst. De klasser som har börjat i skolan får fullfölja, vilket betyder att skolan upphör inom sex år.

    – I princip, ja, men vi får se hur det går. Omröstningen var så pass jämn, säger fullmäktigeledamoten Marjukka Aarnio (SDP).

    Det uppstod en kraftig intern splittring inom partierna, och 14 av 43 ledamöter röstade mot nedläggningen. Efter mötet diskuterade fullmäktige om privata fondpengar kunde hjälpa skolan att överleva. Skolan har cirka tjugo elever och två lärare. 


    0 0

    BORGÅ. Är det viktigaste för Borgå att sitta på all makt eller att de yrkesstuderande får rätt till god utbildning? Frågan ställs av försvarsminister Carl Haglund.


    SFP:s partiordförande och försvarsminister Carl Haglund gjorde en Eriksgata i Östnyland på måndagen. Han diskuterade med elever vid Sibbo gymnasium, gick runt på alla avdelningar på Inveon, besökte en trädgårdsföretagare i Lappträsk, träffade Borgåpensionärer på Grand och så vidare.
    – Det verkar stressigt att vara minister, konstaterade före detta elevkårsordföranden Emilia Schröder på Inveon.
    Hon hade då ränt runt i alla verkstäder på yrkesinstitutet i Haglunds fotspår.
    – Visst kan det bli håsigt när man jobbar i en frisörsalong också, men inte på det här sättet.
    Då var Haglund redan tio minuter försenad i tidtabellen, eftersom han inte kunde tänka sig att hoppa över några av utbildningslinjer på skolan, när alla hade förberett sig på ministerbesöket.
    – Vi går in till alla och hinner åtminstone säga hej.
    Blinkande julgran
    Och det var ju tur att han inte missade ellinjen för där överräckte studerande Niklas Munsterhjelm högtidligt en alldeles egen grön blinkande liten metalljulgran till ministern att placera i ministerbilens vindruta.
    – Inveon kan prestera goda resultat, men byggnaderna och utrustningen i skolan når inte upp till dagens krav, konstaterade rektor Solveig Mickels när hon inledningsvis presenterade skolan och dess verksamhetsförutsättningar för ministern.
    – Elevunderlaget blir allt mindre, delvis beror det på att Borgåungdomarna väljer andra, bättre utrustade yrkesinstitut, delvis på att årskullarna blir allt mindre på svenska. Speciellt de tvåspråkiga ungdomarna väljer lätt en utbildningsanstalt med bra och modern utrustning framför den enda svenskspråkiga på orten.
    Haglund är mycket medveten om Inveons dilemma. Som den enda vettiga lösningen ser han en fusion med Prakticum, eller åtminstone i första hand en utredning om en fusion.
    – Det är inte bara SFP som vill det här. Hela regeringen har hela tiden betonat behovet av större enheter. Vi har lyckade exempel på svenskt håll, som till exempel Axxell.
    Målet?
    Haglund frågar vad den politiska majoriteten i Borgå egentligen vill med att envist hålla fast vid en tvåspråkig yrkesutbildningslösning i Östnyland.
    – Vad är målet? Är det att bygga upp nya, fina fastigheter för yrkesutbildningen eller är det att förhindra att den finska yrkesutbildningen i Borgå måste gå samman med någon annan finsk enhet? Jag tycker att målet är ganska oklart.
    Haglund säger att hans, och SFP:s, lösning inte utesluter ett starkt campus i Borgå.
    – Man måste bara erkänna de svenska studerandenas rätt att studera på svenska, att få sin elevvård och alla andra skolans funktioner på svenska.
    – En svensk förvaltning och en svensk upprätthållare kan garantera allt det här. Det är tråkigt om Borgå stads behov att sitta på makten är viktigare än elevernas rätt till en bra utbildning. 


    0 0

    Permitteringar av lärarna står kraftigt i strid med den för eleverna lagstadgade rätten till undervisning.

    Det är viktigt att kommunerna nu känner ansvaret för den finländska skolan och inte permitterar lärare. Det säger Hem och Skola som motsätter sig alla planer på lärarpermitteringar under 2014.

    – I många kommuner fattas just nu beslut om besparingar för nästa budgetår. Att spara på skolan genom att permittera lärarna står kraftigt i strid med den i lagen för eleven stadgade rätten till undervisning. Ett klassrum utan lärare skapar otrygghet och oro som speciellt de svagaste eleverna drabbas av, säger förbundet i ett pressmeddelande.

    – Att spara in på skolan drabbar eleverna och deras framtid. Den kortsiktiga besparingen blir dyr på långsikt, säger förbundsordförande Corinna Tammenmaa. 


    0 0

    BORGÅ.Marita Högströms livslånga intresse för Gammelbacka skola började tidigt. En dikt som föreståndaren Vilhelm Sjöström skrev efter sin pensionering 1945 blev ingångsbladet till hennes urklippsbok. Då var Marita tolv år.

    Marita Högström (född Rosqvist) säger att hon har ägnat själ och hjärta åt Gammelbacka skola.
    – Kanske det beror på att fem generationer har gått där: min farfar, min far, jag, min son Per och hans barn. Av dem har fyra generationer hört till skolans förtroendevalda. För egen blev arbetet i skolans direktion ingången till kommunalpolitiken och ledde från skolnämndens svenska avdelning till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.
    Efter kommunfusionen 1997 lämnade Marita Högström kommunalpolitiken, men inte Gammelbacka skola. Några år senare, 2002, blev hon skolfarmor i skolan och fortsatte med det i sex års tid.
    På gårdens marker
    Gammelbacka skola var ända in på nittiotalet Borgå landskommuns största svenska lågstadieskola med mera än 140 elever. Skolan fick en tillbyggnad 1996. När den invigdes höll Marita Högström festtalet.
    Hon hade föreberett sig noga. Publiken fick bland annat veta att friherrinnan Fanny von Born inrättade en privat folkskola för barnen på Gammelbacka gård 1882. Det nuvarande skolhuset Vita huset blev klart 1910. Herrgårdarna Gammelbacka och Haiko hade donerat tomten som låg på rån mellan gårdarna. Skolan hette länge Gammelbacka-Haiko folkskola. Barnen från Haiko hade kommit till Gammelbacka skola redan 1895. År 1920 fick småskolan ett eget hus.
    Tjugo år senare är det Maritas tur att börja i skolan. Hon plockar fram ett skolfoto taget 1942. Det året gick hon i andra klass.
    – Där är jag och där är min klasskamrat Bo Stenbäck. Vi blev båda fullmäktigeledamöter, men i olika partier.
    Förhållandena under kriget var svåra för alla. Barnen i småskolan städade när skoldagen var slut. Den som jour i storskolan skulle bära in ved och se efter brasorna som läraren hade tänt på morgonen. Hon säger att det kändes bra, men samtidigt fasligt, när barnen började få varm mat i skolan. Jämfört med andra kommuner var Borgå landskommun tidigt ute med skolmaten.
    – Till en början var det mest havregrynsgröt med sådor i och vi måste svälja en sked fiskleverolja varje måltid.
    Tillbaka till skolan
    Vilhelm Sjöström från Pargas var föreståndare för skolan 1912–1944. Han återvände till Pargas efter pensioneringen. Han tackade eleverna med att skriva en dikt som publicerades i Borgåbladet i april 1945 (utdrag ur dikten nedan). Marita Högström var tolv år när hon läste dikten. Hon klippte ur den och bevarade. Hon visar oss pärmbladet till sin privata urklippsbok. Där hittar vi dikten.
    En annan av lärarna som präglade henne var Edvin Hallbäck. Han var föreståndare 1944–1958 och kom från Pickala skola i Porkala som vid krigsslutet arrenderas ut åt ryssarna.
    – Han var den lärare som väckte intresset för hembygd och traditioner. Någon annan kanske minns honom som väldigt sträng, men mig fick han att upptäcka böckernas värde.
    Hon säger att Edvin Hallbäck på ett vemodigt sätt jämförde Gammelbackabarnen med Pickalabarnen.
    – Det retade oss en aning att Pickalabarnen varit så enormt duktiga. Också vi Gammelbackaelever lärde oss fosterlandskärlek, hembygdskänsla och aktning för vårt modersmål av den stränga, men tillika rättvisa läraren.
    Efter sex år i Gammelbacka blev det flickskola i Borgå. Men Edvin Hallbäcks undervisning var så fascinerande att Marita återvände till fortsättningsskolan som hölls på kvällarna efter skoldagen i centrum.
    – Jag bara trivdes så bra i Gammelbacka skola.
    Till Edvin Hallbäcks efterträdare på föreståndarposten hör till exempel Anne Smolander och Anders Vikström.
    Slutet
    – Nu vänder jag mina blickar framåt, jag ser inga nybyggen och anar inga viktiga årtal. Jag hoppas dock på den sportplan skolan skulle behöva, säger Marita i festtalet.
    Det hon då inte kunde ana var att det 2013 fattades beslut om att skolan ska läggas ner. Hon plockar fram ett urklipp från 2005 där Borgåbladet beskriver Gammelbacka skola som framtidens skola och ett färskt urklipp där det berättas att Gammelbacka och Saxby skolor stängs.
    – Den rubriken hade jag helst inte velat läsa. Jag har varit med på ett Hem och skola-möte som hölls med anledning av skolnätsutredningen. Jag såg de engagerade föräldrarna och insåg att de hade tagit det positiva med skolan till sig och också att det man är fäst vid den är något som fortplantar sig över generationerna.

    Gammelbacka gård
    Enstaka hemman som omnämns första gången 1562.
    Ägdes på 1700-talet bland annat av ätten Sprengtporten och på 1800-talet av ätten von Born.
    Var så sent som på 1930-talet en stor lantbrukslägenhet med 400 hektar åker, 25 hästar och 80 kor.
    Manbyggnaden var ålderdomshem för ryska emigranter 1940–1974.
    Köptes 1964 av Borgå landskommun och byggnadslaget Haka. Haka blev ägare till manbyggnaden.
    Gården brann ner till grunden den 30 november 1974. En månad tidigare hade kommunfullmäktige beslutat att över huset.
    Före branden hade Museiverket konstaterat att Gammelbacka var ett av de mest betydande exemplen på herrgårdskultur i vårt land och att det var synnerligen viktigt att huset bevarades och restaurerades.
    Källa: Göran Selén, Borgå socken genom tiderna 1.

    Vad allt det huset i sin drömro gömmer
    vet Gud och ni som där ha gått och jag.
    De tankar som där tänkts och ord som talats
    och sånger som där sjungits barnaglatt,
    då tiljor under snabba fötter malats,
    de blivit till en själens rika skatt
    för eder, som till livets ävlan gått,
    för mig, som vackra minnesgåvan fått.
    Vilhelm Sjöström
    föreståndare för Gammelbacka skola 1912–44


    0 0

    ÖSTNYLAND. Hur går det för barnen som vant sig vid små klasser och små cirklar när den lilla byskolan dras in?


    Små skolor stängs, eleverna flyttas till stora skolor och förväntas anpassa sig till de nya förhållandena. Föräldrarna bävar och oroar sig, men hur går det egentligen för barnen.
    Någon forskning har vi inte lyckats leta fram. I stället får tre personer som alla har varit med om en skolstängning som små skolbarn här berätta om sina erfarenheter.

    – Jag gick de två första åren i Tervik skola i Pernå. Sedan drogs skolan in och vi elever flyttades till Isnäs skola.
    Lilian Westerlund har jobbat som lärare i hela sitt vuxna liv, i både små och stora skolor. Som liten skolelev i slutet av 60-talet hörde hon till dem som plötsligt fick anpassa sig till ny skola, nya klasskamrater och nya lärare.
    – Jag minns inte att skolindragningen skulle ha föregåtts av någon konflikt. Åtminstone var det ingenting vi diskuterade hemma. Min farfar var aktiv kommunpolitiker så jag skulle nog minnas om det hade varit en fråga som delade åsikterna.
    På den tiden fanns det en massa små skolor på landsbygden, men eftersom årskullarna efter de "stora" blev mycket mindre fanns det plötsligt inte tillräckligt med barn att fylla klassrummen med. Avståndet från Tervik skola till Isnäs skola är drygt 7 kilometer och på vägen fanns också Baggböle skola som hade stängts litet tidigare.
    Ingen retades
    – I Tervik rymdes alla klasser i samma rum, de större eleverna tog hand om de små, minns Westerlund. Vi lekte alla tillsammans och ingen retades.
    – Skolan hade en lärare och en kokerska. Jag minns att vi var två på min klass, jag och en pojke.
    Flytten till den större skolan i Isnäs har inte lett till några traumatiska minnen.
    – Vi fick åka skolskjuts, kanske för att det fanns plats i skoltaxin. Klasserna var litet större och den familjära stämningen från Tervik saknades i Isnäs, men annars var det väl inte så mycket annorlunda.
    Westerlund har senare i livet själv jobbat som klasslärare i Isnäs skola, men också i många skolor i Borgå. För några år sedan bytte hon från stora Kvarnbackens skola i Borgå till lilla Norra Paipis skola i Sibbo.
    – Jag ser mest bara fördelar med små skolor. Visst är det tyngre med sammansatta klasser än med en klass där alla går på samma årskurs. Men det man ofta tar fram som en nackdel, att de små skolorna har en sämre utrustningsnivå, det beror mer på kommunen än på storleken på skolan. I Norra Paipis har vi till exempel mycket bättre utrustning för fysik och kemi än vi någonsin hade i Kvaba.
    Nätverk
    – I en liten skola finns det få ämneslärare. Jag är tillsammans med barnen hela dagen, jag är deras trygga punkt.
    Westerlund tycker att föräldrarna ofta är mer aktiva i små skolor och att det är lättare att skapa nätverk.
    – Hela byn är med i skolans vardag. Marthorna ställer till exempel upp och bakar pepparkakor med barnen i Norra Paipis.
    Westerlund betonar att det finns stora skillnader mellan barnen, vissa är känsliga och reagerar starkt också på små förändringar, andra tar livet med en klackspark. Det kan synas när en liten skola dras in och man måste flyttas över till en skola som är mycket större.
    – För dem som är känsliga kan det vara svårt, nästan oöverkomligt, att vänja sig vid nya kompisar i en större skola, en ny byggnad och nya sätt att fungera. Skolresorna kan bli ett stressmoment, först ska man passa tiden på morgonen och sedan se till att man stiger av på rätt plats på eftermiddagen.
    – Det finns de som säger att det är svårare att hitta kompisar i en liten skola om man avviker från den gängse modellen. Men det finns många ensamma barn i stora skolor också.

    Hindsby skola hade 13 elever på fyra klasser 1992 när Kristina Björkell gick i tvåan.
    Hösten 1992 stängde skolan och barnen flyttades till Kyrkoby skola i Nickby.
    – Vi hade fått göra åtminstone ett besök i vår nya skola innan skolan stängde, minns Björkell. Mitt minne av den dagen är att allt var så kaotiskt i Kyrkoby skola. Vi kom till en klass med 26 barn.
    – Det var en stor omställning. Jag var och är rätt så utåtriktad så jag tyckte först att det var spännande, men i något skede bestämde vi Hindsbyelever oss för att allt var fel i Kyrkoby, vi arbetade upp en riktig revolutionsstämning.
    – Eller kanske jag minns fel, kanske var det bara jag som reagerade så starkt. Det är svårt att sätta sina upplevelser i ett sammanhang så här länge efteråt.
    Björkell minns inte att man hemma hos henne skulle ha pratat så mycket om skolstängningen. Däremot minns hon hur hon och hennes bästa vän planerade en demonstration med egna skyltar för att protestera mot stängningen.
    Fick vara sig själva
    När hon berättar om Hindbyskolan som hon minns den ser man framför sig bilder från Bullerbyn, eller kanske från en naturskola med Montessori eller Steiner som ledstjärna.
    – Vi var mycket ute i naturen, läraren berättade sagor och vi fick fantisera fritt och vara kreativa. På rasterna kunde vi springa djupt in i skogen eller ut på åkrarna, läraren hade en liten handklocka som hon kallade på oss med, för den elektriska skolklockan hördes inte så långt.
    – Alla fick vara sig själva. Jag har en bild av att det var lätt att vara annorlunda i vår skola, ingen stod ut eller blev retad, men alla hade sina egna små juttur.
    Det är inte konstigt att Björkell tror att barn mår bättre i små skolor och hon vill gärna att hennes egen dotter, nu 3 år, ska få chansen att gå i en byskola.
    – Men naturligtvis har läraren ett mycket stort ansvar. Vi hade världens bästa lärare i Hindsby.
    – Allt man är med om sätter naturligtvis spår, men jag tycker inte att jag mådde dåligt av att byta skola. Om allt annat i ett barns liv fungerar bra tror jag inte att en skolstängning är en så svår upplevelse. Men om det också annars finns problem kan en skolstängning bli riktigt tung.

    Det är nu fyra och ett halvt år sedan Svartså skola i Borgå stängde sina dörrar som kommunal grundskola. Alexander Beijar gick då i fjärde klassen.
    Det var snabba ryck, vid budgetmötet i slutet av året klubbade fullmäktige igenom ett beslut om att skolan skulle stänga efter vårens avslutning.
    – Allt gick så snabbt, minns Alexander. Visst hade man diskuterat skolans framtid under hela min skoltid, den var flera gånger på fallrepet. Men när det sista beslutet kom blev det bråttom.
    – Jag minns att den våren nästan var den roligaste i Svartså skola. Det fanns mycket insamlade pengar som skulle göras av med. Vi åkte på många utfärder och andra roligheter.
    Föräldrarna fick rätt så fria händer att själva välja ny skola för sina barn och eleverna splittrades på flera skolor.
    – Rekommendationen var ändå att man skulle välja Näse skola och hela vår klass, höstens femmor, valde Näse, säger Alexander. Vi fick dessutom behålla vår klasslärare så det kändes ganska tryggt att flytta över till en ny skola, trots att den var dubbelt så stor som Svartså skola.
    – Och trots att det var så bråttom med allt så hann vi ändå göra några besök i Näse under den sista våren, så vi visste vad som väntade oss.
    Lättare sedd
    I Svartså skola kände alla varandra och det kändes som ett stort steg att flytta över till Näse.
    – Men samtidigt var det ju en bra förberedelse för följande skolbyte två år senare hit till Strömborgska skolan, och så kom man närmare stan, det kändes också bra.
    – I viss mån saknar jag ännu min gamla byskola, det är en grej som jag alltid kommer att minnas.
    Alexander kan se både fördelar och nackdelar med en liten skola.
    – Det var besvärligt att ta sig till exempel till simhallen, vi måste alltid ta buss, och det tog en stor del av dagen. Dessutom lärde man sig inte att möta nya människor, eftersom man kände alla sedan gammalt.
    – Men visst är en byskola charmig, det var nära hem och nära till naturen, vi gick ofta ut i skogen med klassen. I en liten skola blir man lättare sedd, lärarna känner alla och om någon får stå ensam kanske kökstanterna griper in och kan hjälpa och prata en stund.
     


older | 1 | .... | 7 | 8 | (Page 9) | 10 | 11 | .... | 28 | newer