Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 10 | 11 | (Page 12) | 13 | 14 | .... | 28 | newer

    0 0

    Om två år, 2016, kommer datorerna att vara en integrerad av del av studentskrivningarna, och 2019 ska hela examen avklaras via tangentbordet. Hur det i praktiken ska skötas är däremot fortfarande oklart. 

    – En fråga är till exempel hur man ska "skärma av" studerandenas datorer från internet och från den egna hårdskivan under skrivningarna. Ett förslag har varit externt operativsystem som laddas in via usb-sticka, säger Kim Wikström som både arbetar som lärare och vid företaget Opinsys, som förser skolor med infrastruktur för elektronisk inlärning. 

    – De elektroniska studentskrivningarna ska alltså inte handla om att söka info online, utan man ska fortfarande läsa och lära sig som hittills, det är bara att pennorna ersätts av datorer, säger Petra Bredenberg, läromedelsredaktör på förlaget S&S. 

    Att föra in ny teknik i undervisningen har i någon mån blivit ett självändamål, och frågan om mervärdet tekniken ska ge glöms bort. 

    – Vi på förlaget är inte intresserade av att producera pdf-versioner av vanliga läroböcker, utan vi är väldigt sugna på nya idéer, säger Bredenberg. 

    – Tekniken ger stora möjligheter, men det viktiga vore att diskutera den pedagogiska relevansen i första hand, säger Wikström som beskriver utvecklingen som en typisk "hönan och ägget"-situation. 

    – Dels behöver vi veta hurudan teknik som finns för att kunna skapa innehåll, men å andra sidan får innehållet inte bli slav under tekniken. 

    Hänger skolan med i den digitala verklighetens tempo? Är det kanske en fördela att freda skolan från online-världen? Janne Strang diskuterade med Wikström och Bredenberg i Studio HBL. Bägge kan också träffas på Educa-mässan i Helsingfors Mässcenter under fredagen och lördagen. 

    Premium: 
    ThirdPresence ID: 
    1036260
    Karusell: 
    1
    Vinjett: 
    Webb-tv
    Bild(er): 
    Ingress: 
    Digitalisering av undervisningen går framåt i snabb takt, men nu behövs debatt om den pedagogiska relevansen av e-läromedel, säger Kim Wikström och Petra Bredenberg.
    Videotyp: 
    Byline (profil): 

    0 0

    Skolorna klarar inte av sina uppgifter på grund av de sparkrav som ställs på den grundläggande utbildningen, anser lärarfacket OAJ.

    OAJ påpekar att såväl undervisningen som till exempel materialutgifterna har skurits ner till ett minimum.
    – Uppgifter som OAJ har samlat in från landskapen visar att man i vissa kommuner inte har använt mjölk som dryck eller i matlagningen på flera år. De färska grönsakerna begränsar sig till kål och morot eftersom sallad och tomater kostar för mycket, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen i ett pressmeddelande.

    Luukkainen tillägger att läroböcker kan användas i tio år och att alla skolor inte har tillräckligt med datorer. Utflykterna har slopats och skolorna deltar inte i idrottstävlingar som kräver transport.
    – I textilundervisningen tillverkar man så små plagg som möjligt och i stället för byxor sys det shorts så att tyget ska räcka till åt alla. 


    0 0

    Elevdemokrati är en viktig del av skolvardagen i Helsinge. Eleverna sitter med i olika råd och deras åsikter tas i beaktande. Det färskaste resultatet av elevernas engagemang syns på gymnasiets tak – solpaneler genererar egen el till skolan.

    Helsinge skola

    När Helsinge svenska samskola startade sin verksamhet för 50 år sedan fanns elevdemokrati redan med i bilden. Då handlade det visserligen om mera akuta saker än grön el.

    Skolan saknade såväl skolhus som statligt verksamhetsbidrag, men de 40 första eleverna fick inleda sin skolgång i gamla prostgården och bänkar fick man från nyligen nedlagda Björkbacka folkskola.

    – Helsinge var rena landsorten då i början av 1960-talet. De som bodde längs järnvägen kunde gå i läroverk i Åggelby, men för barn i övriga delar av Helsinge socken var det svårt att ordna skolgången. Behovet av ett eget läroverk var stort, minns Gunnar Weckström, på den tiden biologistuderande och en av eldsjälarna bakom Helsinge svenska samskola.

    Den privata skolan verkade under de fyra första åren i kaplansgården Nilsas och antalet elever växte i rask takt till 150. Ett riktigt skolhus stod förstås överst på önskelistan och såväl föräldrar som lärare jobbade hårt för att samla ihop pengar till nybygget. Damkommittén ordnade basarer, konserter och fester.
    – Vi bokstavligen sprang i trappor och förhandlade med bankdirektörer om lån. Budgeten var på 1,9 miljoner mark och det var mycket pengar år 1965, men vi lyckades skrapa ihop summan, berättar Weckström, som kom att verka som skolans rektor under 34 år.

    Den planerade skolan mötte en del motstånd i omgivningen, speciellt platsen intill Helsinge kyrka S:t Lars. Folk ville inte ha en modern skolbyggnad på en kulturhistoriskt värdefull plats. Men platsen intill Tusbyvägen och Ring III var noga vald för att den vara lätt att nå från alla väderstreck. Skolbyggnaden kunde invigas hösten 1967. Eleverna fick hjälpa till och bära möblerna till det nya huset från Nilsas.

    – Helsinge skola är, både då och nu, en viktig samlingsplats för svenskarna i Vanda. Den är det svenska rummet i staden, mycket av den svenska verksamheten sker just här, säger pensionerade rektorn Weckström.

    Eleverna medverkar
    Helsinge skola och gymnasium är inte bara Vandasvenskarnas skola, elever kommer också från grannkommunerna Tusby, Kervo, Nurmijärvi och Hyvinge. Sammanlagt går där närmare 400 elever i dag.
    – Många av våra elever har lång skolväg, de längsta nästan 2 timmar, med flera byten mellan buss och tåg. En timmes skolväg är inte alls ovanligt, säger Marielle Mutka, rektor för Helsinge skola.

    Eleverna i skolorna har en unik chans att påverka en rad olika saker i sin skolvardag. De kan sitta med i studeranderåd, matråd eller språkråd.
    – Matrådet funderar på hur skolans matsal kan göras trivsammare och den har gett konkreta tips på hur vi ska minska på bioavfallet, säger Mutka.

    Skolorna finns i gammal svenskbygd. Omgivningen runt skolorna har förfinskats snabbt under de senaste decennierna och allt flera elever kommer från tvåspråkiga familjer. För elever som vill jobba för språk finns språkråd, egna för både högstadiet och gymnasiet.
    – Medlemmarna i språkråden väljer veckans ord – ett ord som hängs upp på flera anslagstavlor. Gymnasiet jobbar med homonymer och synonymer, högstadiet med översättningar till finska, engelska, tyska och franska, säger Johanna Blomstedt, gymnasiets rektor.

    Språkråden ordnar olika slags jippon och tävlingar i skolan, de bjuder in gäster och under bokmånaden genomförde de en Flashmob, då skolans samtliga elever invaderade köpcentret Jumbo en fredag eftermiddag, spred ut sig i alla korridorer, tog fram varsin bok och läste den i fem minuter. Videon spreds på Youtube.
    Blomstedt berättar att det bland skolans elever finns ett stort intresse för Asien.
    – Kinesiska är ett populärt ämne, vi erbjuder både nybörjar- och fortsättningskurser. Vi har en vänskola i Jinan, som är Vandas kinesiska vänort, och den har vi besökt ett par gånger.

    Solpaneler för prispengar
    Utöver råden satsar skolorna också på IT och miljö. Högstadiet beviljades för ett par år sedan Grön flagg för sina satsningar på miljön och gymnasiet har ett globalt råd, där elever funderar på miljöfrågor ur ett större perspektiv. De splitternya solpanelerna på skolans tak är ett konkret resultat av elevernas engagemang.
    – Våra elever besökte en klimatmässa hösten 2012 och vann där ett pris på 1000 euro för att skaffa solpaneler till skolan. I samarbete med Fastighetscentralen förverkligade vi projektet under jullovet. Nu kan vi via en sajt på nätet följa med skolans energikonsumtion och produktion, berättar Mutka.
    50 år


    0 0
  • 01/28/14--11:26: Nickby hjärta fick ja
  • Byggandet av skolcentret Nickby hjärta röstades enhälligt igenom i Sibbos kommunstyrelse. Men budgeten räcker inte till gymnastiksalen.– Det är beklagligt men nödvändigt, säger Kicka Lindroos (SFP) som sitter i kommunstyrelsen.

    Främsta orsaken till att beslutet gick igenom enhälligt är att man nu har kunnat lägga till två extra klassrum i byggnadsplanerna.

    – Mängden klassrum är nu tillräcklig för både Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu, säger Ari Oksanen (Saml), ordförande för Sibbo kommunstyrelse.

    För att kunna lägga till de nya klassrummen har man flyttat en ventilationscentral till taket. Skolans yttermått kommer alltså inte ändras. Att lägga till nya klassrum kommer att kosta omkring 200 000 euro.

    Skolan Nickby hjärta ska enligt planerna ha plats för 740 elever. Byggnadsplanerna har fått utstå hård kritik, främst från ledningen i Kungsvägens skola.

    Största oron har varit att mängden undervisningsutrymmen inte är tillräcklig. Kungsvägens skolas rektor Annu Helling skriver i Svenska utbildningssektionens utlåtande att man önskar att projektets förverkligande ska skjutas upp så att andra möjligheter kan utredas.

    Efter förändringarna i planerna ansåg ändå styrelsen att frågan är redo för att behandlas av fullmäktige.

    Gymnastiksalen får vänta

    På grund av budgeten får byggandet av skolans gymnastiksal vänta till nästa skede av byggandet. Undervisningen kommer i stället att ske i skolornas nuvarande utrymmen.

    – Det är beklagligt, men så här måste det tyvärr bli. Det finns ett mycket stort behov av en ny skola, främst från Sipoonjoen koulus sida, där undervisningen sker i baracker, säger Kicka Lindroos (sfp)

    Kommunfullmäktige kommer att behandla frågan på fullmäktigemöte den 10 februari. Om byggnadsförslaget godkänns av kommer byggandet av Nickby hjärta inledas senare i år.


    0 0

    Marcus Rantala som representerar SFP i Helsingfors stadsstyrelse vill låta utreda möjligheterna att grunda en tvåspråkig nordisk skola i Helsingfors.

    Marcus Rantala, som också kandiderar i EU-valet, har lämnat in en motion om en nordisk skola inom det finska utbildningsväsendet i Helsingfors. I praktiken handlar det om en tvåspråkig grundskola med svenska och finska som undervisningsspråk.

    – Många finskspråkig vill lära sig svenska, vi måste ta vara på intresset, säger Rantala.

    Enligt Rantala har vi redan fungerande språkbadsskolor för elever i klass 1–6. Den nordiska skolan skulle enligt honom vara en logisk utveckling på dessa och gälla hela grundskolan.

    Den nordiska skolan skulle följa samma modell som de övriga internationella skolorna i Helsingfors.


    – Vi har tagit modell av hur organisationsmodellen för den franska och tyska skolan i Helsingfors fungerar, säger Rantala, som inte ännu vill ta ställning om den nordiska skolan ska vara privat eller statlig.


    Rantala vill också att elever från hela huvudstadsregionen ska kunna gå i den nordiska skolan.

    Varför väljer ni att kalla skolan nordisk och inte tvåspråkig?


    – Den nordiska inriktningen bör vara central med möjlighet att läsa och fördjupa sig i de övriga nordiska språken och kulturen. Den nordiska dimensionen blir allt viktigare, det här tyder många företagsfusioner på, säger Rantala, som ser skolan som en möjlighet att stärka den nordiska samhörigheten och tvåspråkigheten i huvudstadsregionen.


    Motionen samlade på onsdag ett brett understöd, 34 underskrifter där alla partier utom FKP var representerade.

    Samlingspartiets Laura Rissanen tycker förslaget är fräscht.

    – Jag har själv gått i Steinerskolan i Helsingfors, där den svenska och finska sidan delade fastighet. Det är ett bra exempel på en levande tvåspråkighet Det behövs åtgärder för att svenskan inte isoleras, säger Rissanen.

    Veronika Honkasalo, ordförande för Vänsterns fullmäktigegrupp välkomnar också förslaget.

    – Jag är finskspråkig och har gått i svenskspråkig skola i Sjundeå. En nordisk skola skulle vara ett bra sätt att motarbeta diskussionen om tvångssvenskan och den språkmur som nu finns, säger Honkasalo.

    De grönas Emma Kari ger också förslaget grönt ljus.

    – Det är viktigt att frågan utreds. De svenskspråkiga behöver egna rum för att kunna bevara en levande svenska, därför kunde en nordisk skola inom det finska utbildningsväsendet fungera.

    Motionen går nu går nu vidare till utbildningsnämnden och därefter till stadsstyrelsen. Fullmäktige kan troligen ta ställning till ärendet i höst.


    0 0
  • 01/29/14--23:00: Lektion under stjärnhimlen
  • Elever lär sig mer om universum genom flyttbart planetarium.

    – Ser ni de här tre prickarna? Det är de som bildar Orions bälte.
    Mia Skog för ljusstrålen över himlavalvet. Flera kända stjärnbilder pekas ut. Också enskilda stjärnor får uppmärksamhet.
    Mia Skog berättar att det kan vara flera hundra ljusårs avstånd mellan stjärnor som vi upplever att befinner sig nära varandra.
    – Andromeda är vår närmaste galax. Den ligger ungefär 2,2 miljoner ljusår från oss.

    Under Polstjärnan
    Vi sitter och beundrar himlavalvet som det ter sig från norra halvklotet. Sirius ger sig till känna, liksom Karlavagnen, Polstjärnan och Oxen.
    Men trots att Mia Skog talar om ljusår när hon pekar ut de olika stjärnorna är de mycket nära oss den här gången. Vi befinner oss inne i ett flyttbart planetarium, som riggats upp i gymnastiksalen i Höjdens skola i Tenala.
    Det handlar om en uppblåsbar kupol, på vars inre sida stjärnhimlen projiceras. Inne i kupolen är det bäckmörkt, varför det är ganska lätt att urskilja enskilda stjärnor och formationer.
    Så är förhållandena på riktigt också just nu på norra halvklotet, säger Mia Skog som är lärare i biologi och geografi i Höjdens skola.
    – Stjärnorna syns bra i januari och februari. Det är en bra tid att börja som stjärnskådare.


    Gillade
    Åttondeklassarna Jasmine Rosenblad och Alina Holmström tar sig ut ur kupolen efter den cirka 15 minuter långa förevisning som Mia Skog höll klassvis för Tenalaeleverna i går.
    Tänker ni nu ge er ut för att titta på stjärnor?
    – Kanske, om jag har tid, säger Jasmine.
    Sade Mia någonting som överraskade er helt?
    – Att det finns stjärnor som är röda, säger Alina.


    Fler skolor
    Det flyttbara planetariet ägs av Astronomiska föreningen Ursa och har hyrts in för undervisning i skolorna. Resurscentret för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan står för kostnaderna.
    I dag får eleverna i Seminarieskolan i Ekenäs bekanta sig med planetariet under ledning av Anna Karin Jern, som till vardags är klasslärare i Österby skola. På fredag står Österby skola i tur och också då leder Jern eleverna in i rymdens mysterier.
    Anna Karin Jern är aktiv inom nämnda resurscenter och hon handledde även Mia Skog inför presentationerna i Höjdens skola.
    Gårdagens snabblektioner avslöjade ändå att Skog har ett gediget kunnande om galaxernas värld.
    Nämnas kan att hon i höstas gick en kurs i rymdteknologi i Norge.
    – Vinterhimlen är min specialitet.


    0 0

    Fyra elever från Aleksis Kivi-skolan driver en namninsamling för att biblioteket ska hålla öppet kvällstid och på lördagar. Hittills har de fått två hundra underskrifter.

    – Biblioteket stänger alldeles för tidigt. Ibland skulle man vilja sitta där längre och göra skoluppgifter, men det går inte.

    Det säger niondeklassaren Mariia Tahvonen. Tillsammans med klasskamraterna Teemu Parviainen, Julia Koivula och Katariina Kajasviita går hon en kurs i samhällslära där eleverna ska utföra ett samhällspåverkande projekt. De har valt att kämpa för nya öppettider i biblioteket.

    – Vi har hittills samlat in ungefär tvåhundra namn, säger Julia Koivula.

    En annan grupp elever har ordnat en namninsamling där de efterlyser ett tak till busshållplatsen vid Aleksis Kivi-skolan.

     

    "Måste åka till Lojo bibliotek"

    Du kan i dag besöka Sjundeå bibliotek fem dagar i veckan, måndag till fredag. Kommunen har många pendlare och för dem kan det vara svårt att hinna via biblioteket när dörrarna går i lås redan klockan 16.30 tre dagar i veckan. Tisdagar och torsdagar stänger biblioteket klockan 19.

    – Mina föräldrar hinner sällan dit. Jag får åka i stället för dem, säger Mariia Tahvonen.

     

    Politiker engagerar sig

    Eleverna har inte bara hängt upp namnlistor på offentliga platser som bibliotekets anslagstavla och i Sjundeås Teboil-bensinmack, utan också skrivit insändare till tidningarna Kirkkonummen sanomat och Länsi-Uusimaa.

    Tack vare insändarna fick kommunalpolitikern Åke Holmlund (C) upp ögonen för dem. Han tog kontakt med de fyra eleverna och de inledde ett samarbete som utmynnade i att Holmlund skrev en motion till fullmäktige där han begärde nya öppettider och en informationsdisk till biblioteket.

    – Motionen är nu hos bildningsnämnden, säger Åke Holmlund.

    Biblioteket höll tidigare öppet tisdag till lördag. Holmlund anser att det var en bättre lösning och tycker att de nuvarande öppettiderna är konstiga.

    – Det är riktigt från … någonstans. En dag var jag där för tidigt, en dag för sent. När jag väl kom in fanns där knappt en själ. Öppettiderna är anpassade för pensionärer och löst folk som jag, säger han.

     

    "Visst är det möjligt"

    Juha Liljaär fritidschef i kommunen och eftersom han ansvarar för biblioteket är det till honom listorna kommer att överräckas.

    Lilja applåderar AKK-elevernas initiativ, men säger att öppettiderna är en resursfråga. Han är rädd för att kommunen inte kommer att anställa bibliotekspersonal för att utöka öppettiderna.

    – Med tanke på ekonomin ser det i det här läget ganska svagt ut, men visst är det möjligt. Jag hoppas att det blir effekten av det här, säger Lilja.

    När de fyra AKK-eleverna får höra Liljas svar säger de att biblioteket inte nödvändigtvis måste utöka antalet timmar som det håller öppet.

    – Det skulle kunna öppna senare i stället, säger Julia Koivula.

    – Eller så kunde det vara stängt en vardag i stället, som förut, säger Teemu Parviainen.

     

    Få besökare på lördagar

    Fritidschef Juha Lilja säger att han förstår att det finns invånare som endast hinner besöka biblioteket om veckosluten. Men då kommunen tidigare höll lördagsöppet var intresset svagt.

    – Det är på vardagar som det kommer skolklasser och daghemsgrupper. 2012 var det första året då vi hade de nuvarande öppettiderna hela året och då ökade antalet besökare för första gången på många år, säger Lilja.

    Han utesluter ändå inget.

    – Jag tror definitivt att frågan kommer att diskuteras i bildningsnämnden.


    0 0
  • 01/30/14--05:30: En euro per elev och vecka
  • Den billigaste köttfärsen, ingen sallad eller grönsaker och noga utmätta ransoner. De praktiska ämnena i våra skolor går på sparlåga.

     I undervisningsköket i Strömborgska skolan är det livat. Elever i sjuan är i full fart med att tillreda soppa på malet kött, eller Trädgårdsmästarens delikatessoppa, som den heter i läroboken. Till den blir det Runebergstårtor, nationalskaldens födelsedag till ära.
    Det är en tårta per elev, och mängden soppa är också noga avvägd. Det finns ingen slöserimån.
    – Ingen talar säkert så mycket om ekonomi och vikten av att spara som jag, säger Eva Green som är lärare i huslig ekonomi.
    När skolornas budgetar minskar blir pengar att använda för materialanskaffning en bristvara. I de högre klasserna i grundskolan behövs material till speciellt valfria ämnen som huslig ekonomi, handarbete och teknisk slöjd men också biologi, kemi och bildkonst. Huslig ekonomi är det mest populära valfria ämnet i skolan – och dyrast.
    En euro per elev och vecka
    Eva Green har 1 900 euro att använda för inköp under vårterminen. Förutom råvaror ska pengarna också räcka till sådant som disktrasor och diskmedel, och går någon elvisp eller tallrik sönder ska också de ersättas med dessa pengar.
    – Jag har 96 elever, så det blir mindre en euro per elev och vecka, konstaterar Green.
    Att det finns mindre pengar år för år har lärarna hunnit vänja sig vid, men nu börjar smärtgränsen vara nådd. Eva Green tror inte att pengarna kommer att räcka till ens för vanlig matlagning terminen till slut.
    – Normalt har vi ganska stora lager den här tiden på året. Hösten är lite billigare och då brukar jag lägga upp lager. I höstas fanns det inte en cent att handla för, säger hon.
    Inom ämnet huslig ekonomi ska eleverna lära sig laga mat och grunderna i hur man sköter ett hushåll. I ämnet ingår också kostfostran.
    – Salladen skippade vi för flera år sedan, den har vi inte råd med. Vad det sedan ger för signaler till eleverna kan man bara gissa, säger Green.
    Inköpen görs centralt inom staden, och undantaget är att skolan kan anlita en lokal producent av potatis och rotsaker. Det gör att lärarna inte heller kan spara genom att köpa i de affärer där någon vara just då är billigare.
    – Kollegerna brukar donera rabarber och äpplen, när det är säsong för det, säger Green.
    – Vi har också elever med dyra specialdieter och inga extra resurser för det.
    Praktisk matlagning
    Sjundeklassarna gillar att laga mat. I ett av de fyra elevköken petar Patricia Hassel ut en Runebergstårta ur den höga formen. Hon har inte bakat tårtor tidigare, men tycker det gick lätt i alla fall att baka den under lektionen
    Sara Ranta står och avsmakar soppan strax innan hennes grupp häller den i serveringsskålen och ställer fram den på bordet. Hon är van att röra sig i köket och lagar ganska ofta man hemma.
    – Det blev gott, säger hon.
    Efter att sjunde klassarna diskat upp efter sig och städat undan tog en tillvalsgrupp över köket. De hade prov och bakade bulla som Eva Green sedan bedömde.
    Ett praktiskt skolämne går ut på att eleverna lär sig genom att göra själv, under handledning av sin lärare.
    – Jag har hört om skolor där man löst problemet med att ha mera teoretisk undervisning. Men för mig är huslig ekonomi ett praktiskt ämne, säger Green.
    Huslig ekonomi är obligatoriskt för elever i sjunde klass. I undervisningen ingår varje vecka teori, men klassen tillreder också alltid någon rätt. I tillvalet i åttonde och nionde klasserna är teorin mera integrerad.
    Minskad klumpsumma
    I skolornas budget finns klara moment för de olika användningsändamålen.
    – Vi får en klumpsumma för materialkostnader som vi i skolan fördelar enligt våra behov, säger rektor Carola Wiksten-Gustafsson.
    Pengarna fördelas enligt antal elever som valt ett visst ämne.
    – När vi har ett elevantal per ämne fördelar vi knappheten på alla, säger Wiksten-Gustafsson.
    Budgeten för skolorna görs upp för kalenderår medan skolorna arbetar enligt läsår. Det gör att det ibland är besvärligt att uppskatta hur stort behovet av materialkostnader blir på hösten eftersom eleverna inte ännu valt sina tillval. I fjol var anslaget för materialkostnader vid Ströhö 18 600 euro, i år är momentet 14 500 euro.
    Carola Wiksten-Gustafsson konstaterar att det är tack vare duktiga och uppfinningsrika lärare som bristerna inte märkts mer än de gjort. 


    0 0


    Efter att frågan om tvåspråkiga skolor har diskuterats i drygt två år har nu ett litet men ändå konkret steg framåt tagits. I går lämnade SFP-ledamöterna med Marcus Rantala i spetsen in en motion i Helsingforsfullmäktige om att utreda möjligheterna att grunda en nordisk grundskola. Glädjande nog undertecknade representanter från så gott som alla partier motionen, att kommunisterna saknas lär ha berott på praktiska omständigheter.

    Konkretin kommer inte en dag för tidigt för det gäller att ta vara på det intresse som finns för svenskan på finskt håll.

    Förslaget utgår från de andra så kallade språkskolorna, till exempel Franska skolan och Tyska skolan. Den ena är statlig, den andra privat, men gemensamt för alla språkskolor är att timantalet är högre än i de vanliga grundskolorna. Maria Björnberg-Enckell, tidigare fullmäktigeledamot för SFP, lyfte fram det här alternativet redan för över två år sedan.

    SFP föreslår också att man ska samarbeta med grannkommunerna och att skolans inriktning ska vara uttryckligen nordisk.

    Förhoppningsvis får vi en nordisk skola i huvudstadsregionen, även om det säkert dröjer några år. Inom SFP finns fortfarande en illa dold oro för att barn från svenska och tvåspråkiga hem ska lockas av den nordiska skolan och att de svenska skolornas underlag naggas i kanterna. Men partiet gör absolut rätt i att ta fasta på intresset för svenskan och möjligheten att skapa nya vägar till kunskaper i svenska.


    0 0

    Det var fel av Sjundeå kommun att avskeda rektorn för Aleksis Kiven koulu, Samuli Salonen. Det slår Helsingfors förvaltningsdomstol fast.

    Kommunen döms att betala 5 350,60 euro till den tidigare rektorn som ersättning för rättegångskostnader. Helsingfors förvaltningsrätt häver också bildningschef Tina Nordmans och bildningsnämndens beslut om att avskeda Salonen.

    Det var i oktober 2012 som Samuli Salonen fick gå med omedelbar verkan. Han hade då jobbat som rektor vid den finska Aleksis Kiven koulu i fem år. Det fanns många frågetecken kring uppsägningen eftersom den var sekretessbelagd, men ur förvaltningsdomstolens protokoll framgår att det handlade om att Salonen gick emot gemensamma riktlinjer för rektorerna i kommunen.

     

    En ödesdiger kontotransaktion

    Det handlar om pengar. Under 2012 avslutades skolans konto i enlighet med direktiv från Utbildningsstyrelsen och i samband med det här fick kommunens rektorer anvisningar om hur de skulle hantera kontoärenden.

    I augusti betalade Samuli Salonen in en summa pengar som skolan hade fått i provision från skolfotograferingen till föräldraföreningens konto. Han meddelade föreningen att den inte skall använda pengarna, utan att pengarna skall användas till verksamhet som upprätthåller lärarnas arbetsförmåga.

    Det här gick stick i stäv med de förordningar bildningschefen hade gett. Pengarna borde ha varit föräldraföreningens att göra som de ville med.

     

    Fick en varning

    Salonen kallades in för att förklara sig och fick en varning. Trots det vidhöll han fortsättningsvis för föräldraföreningen att pengarna var öronmärkta för lärarnas behov. När saken kom till bildningschefens kännedom beslöt hon att med bildningsnämndens stöd säga upp Salonen.

    Salonen överklagade till Helsingfors förvaltningsrätt. Han ansåg att förseelsen inte var grav nog för att leda till en uppsägning. Dessutom poängterade han att skolfotograferingens arrangemang egentligen inte är något som hör till rektorns lagstadgade uppgifter och att han därför inte har misskött sitt arbete. Det här höll förvaltningsrätten med om.

    Det är ändå oklart om Helsingfors förvaltningsrätts beslut leder till att Salonen får tillbaka sin rektorstjänst vid kommunen.

    VN har inte kunnat nå Samuli Salonen och Tina Nordman för en kommentar.


    0 0

    Frågan om religionsundervisningen i grundskolan delar riksdagsledamöterna, visar en enkät gjord av Yle.

    Över hälften av de som svarade anser att undervisningen i den ena religionen inte ska ersättas med en gemensam undervisning i religionslära och etik. Nästan 40 procent skulle hellre se det gemensamma alternativet.

    Enkäten besvarades av 107 riksdagsledamöter.

    Det är framför allt representanter för De gröna och Vänsterförbundet som vill göra om religionsundervisningen. Motståndet mot tanken är kompaktast i Centrens och Kristdemokraternas led.

    En klar majoritet, 65 procent, svarade dessutom att grundskoleeleverna ska fortsätta få undervisningen i den egna religionen. Det är fler än de som svarade att undervisning i den egna religionen inte ska ersättas med gemensamma studier i religionshistoria och etik, vilket innebär att alla tydligen inte ansåg att gemensam undervisning och undervisning i den egna religionen är alternativ som utesluter varandra.

    Bara åtta procent av de som svarade anser att religionsundervisningen i grundskolan borde slopas helt.


    0 0
  • 02/02/14--23:53: Inte råd att glömma
  • Under de senaste dagarna har det förts en diskussion om förslaget till ny timfördelning i gymnasiet.

    Förslaget innehåller tre modeller som alla på ett eller annat sätt skulle leda till en mer specialiserad utbildning. Genom utökad valfrihet skulle elever kunna välja bort vissa typer av ämnen och bl.a. historia kunde i princip lämnas bort helt och hållet i två av tre modeller.

    Någon kanske frågar sig varför var och en inte ska få välja vad de vill läsa. En del kan tycka att valfriheten rentav skulle öka elevernas motivation och göra lärarnas arbete mer givande. Det här kan möjligen stämma i enskilda fall men frågan är vilka andra konsekvenser det skulle få.

    På måndagen firades minnesdagen för Förintelsen. Dagen finns till för att minnas de som miste sina liv under nazisternas styre, och för att ingen i framtiden ska förhärliga eller stöda en ideologi som ledde till miljontals människors död. För de flesta känns sådana tankar ofattbara. Ändå är det endast två år sedan liknande värderingar ledde till ett fruktansvärt brott i Utöya i Norge. Samma tankegångar har nyligen även bidragit till att partier har vunnit understöd i bl.a. Grekland, och att en person i höstas gjorde nazihälsningen i vår riksdag.

    Det här visar att vi fortsättningsvis måste vara på vår vakt mot dylika vansinniga tankar och ideologier. Genom att känna vår historia kan vi identifiera dem, och förhoppningsvis undvika att upprepa samma misstag.

    Gymnasieutbildningen vi har i dag ska, förutom att förbereda de unga för vidare studier, också ge en möjligast bred allmänbildning. De förslag som nu diskuteras riskerar krympa den allmänbildande delen och istället ge 16-åringar rätten (och ansvaret) att själva besluta vad de behöver kunna.

    Det är oklart för mig vem det är som önskar denna valfrihet, när jag på måndag diskuterade frågan med elever i Karis-Billnäs gymnasium såg i alla fall inte de mervärdet i en så stor valfrihet. I kombination med ett redan nu dalande intresse för historia så skulle den ökade valfriheten kunna leda till att allt färre känner till och förstår vår historia.

    För inte så länge sedan blev den sverigefinska författaren Susanna Alakoski tilldelad Lenin-priset. Alakoski tackade nej till priset på 100 000 svenska kronor med hänvisning till historien - hon ville inte bli förknippad med en totalitär ideologi, kommunismen. Jag tycker det var ett beundransvärt beslut, men att hon är den enda som offentligt tackat nej till ett pris uppkallat efter en företrädare för en ideologi som tyranniserat miljontals människor, visar att folks minne är kort. Därför är det så otroligt viktigt att vi ger våra barn och barnbarn tillräckliga kunskaper i historia och samhällslära. Vi får aldrig sluta påminna oss om det som varit - vi har helt enkelt inte råd att glömma.


    0 0

    Studiestödet höjs i augusti. Det handlar om en indexhöjning på cirka 1,3 procent.

    Höjningen för nya högskolestudenter är lite högre, men å andra sidan minskar deras maximala stödperiod med fem månader. De nya studenterna får i framtiden högst 335 euro i månaden, medan äldre studenter får 301 euro. De som inte studerar på en högskola kan högst få 249 euro.

    Studielånen höjs med 100 euro och är i framtiden 400 euro i månaden.


    0 0
  • 02/03/14--06:07: Transformator brinner i Lojo
  • Delar av Lojo centrum är utan el på grund av en brand. Det är en transformator i närheten av simhallen som brinner.

    Fortum meddelar att elektriciteten stängts av i bland annat byggnader som hör till yrkesskolan Luksia som finns i närheten.

    Räddningsverket ger ingen tidtabell för när elavbrottet är slut. Branden bröt ut vid 14.30-tiden.


    0 0

    Skolklassernas storlekar har i snitt minskat de senaste åren, och elever med stödbehov har integrerats mer i klasserna. Undervisningsminister Krista Kiuru är nöjd, men oroar sig för stora skillnader mellan kommunerna.

    I somras sade den då färska undervisningsministern Krista Kiuru (SDP) i en intervju för Hbl att skolklassernas maximistorlek borde skrivas in i lagen.

    I går överlämnade hon en rapport till riksdagens kulturutskott om hur systemet med öronmärkta statsbidrag för att minska klassernas storlekar framskridit. Ur den framgår att klassernas storlekar minskat i snitt, och att antalet klasser med över 25 elever halverats. Kiuru är nöjd, men anser att systemet med enbart penningstyrning nått vägs ände.

    – Det finns fortfarande kommuner som inte alls har ansökt om bidrag för att minska skolklassernas storlekar. Det innebär att de på vissa håll rentav kan ha vuxit, säger hon och upprepar sin ståndpunkt att skillnaderna skulle jämna ut sig via lagstiftning.

    Mellan partierna har det rått enighet om de ekonomiska bidragen som ska puffa mindre klasser, medan det finns en oenighet mellan regeringspartierna om själva principen med att gå via lagstiftning.
    – Skenheligt, anser Kiuru.

    Ministeriet rapporterade också till kulturutskottet om hur det gått med undervisningen för elever med stödbehov, efter att en så kallad trestegslösning för stödundervisning prövats. Trestegsmodellen går ut på att elever ska integreras i vanliga klasser och beroende på behovet få extra stöd i klassen, kombinera klassarbetet med stödundervisning utanför klassen, och enbart som tredje åtgärd ingå i en stödklass.

    Rapporten visar att antalet separata stödklasser minskat, medan elever som får intensifierat stöd i en vanlig skolklass har ökat.

    Men systemet har också fått kritik från lärarhåll får att det ses som ett sparmål.
    – Det stämmer i sak att ett färre antal stödenheter blir billigare, men man kan inte bara se till pengar som sparas, utan också till elevernas individuella skillnader och mänsklig flexibilitet, anser Kiuru.

    Mindre svensk fortbildning
    Helt nöjd är hon ändå inte, eftersom rapporten visar på brister. Bland annat fördelas inte arbetsbördan jämnt bland lärarna. Enligt Kiuru uppger en tredjedel av lärarna att de inte har någon beröringspunkt med stödundervisningsprogrammet.

    – Det betyder att de här frågorna samlas på vissa lärare men inte på alla, säger Kiuru.

    På svenskspråkigt håll har dessutom tillgången till varit ett större problem än på finskt håll. I övrigt har skillnaderna enligt rapporten inte varit nämnvärda mellan språkgrupperna.
     

    Skulle en lagstiftning om klassernas storlek kunna ta hänsyn också till hur många i klassen som har stödbehov?
    – Det är tänkbart med sådana gränser, men lagstiftningen kan inte heller in på alla detaljer.

     

     

     


    0 0

    Sjundeå ger sig inte. Kommunen anser fortfarande att bildningschefen gjorde rätt som sparkade rektorn för finska Aleksis Kiven koulu, Samuli Salonen.

    Förra veckan hävde Helsingfors förvaltningsrätt kommunens beslut att sparka den tidigare rektorn för finska Aleksis Kiven koulu, Samuli Salonen.

    Men än är inte stridsyxan begraven.

    – Vi har överklagat, säger bildningschef Tina Nordman.

    Det var hon som tillsammans med bildningsnämnden lät avskeda Salonen 2012 efter fem års tjänst. Orsaken var att han gick emot bildningschefens direktiv för hur kontoärenden skulle hanteras.

    Efter ett och ett halvt år fick han upprättelse i förvaltningsrätten och kommunen dömdes att böta 5 350,60 euro i rättegångskostnader.


    0 0

    Den nya storskolan i västra skoldistriktet i Helsingfors ska få ett nytt namn. Nu får elever, föräldrar och personal får rösta bland sju namnförslag.

    Ett av dem är Westöskolan delvis efter författaren KjellWestö som bott och gått i skola i området.

    – Jag tyckte först att det lät lite komiskt eftersom jag själv inte var världens bästa skolelev. Men så läste jag motiveringarna och tänkte att ok, visst kan namnet finnas med bland förslagen, säger Westö om nomineringen.

    Andra namnalternativ är bland annat Hoplaxskolan, Tove Jansson-skolan och Cavoniusskolan.

    Omröstningen inleddes förra veckan och pågår till 9.2. Förslaget med flest röster är ändå inte en säker vinnare – det slutgiltiga beslutet fattas av utbildningsnämndens svenska sektion.

    Läs mer i morgondagens Hbl.


    0 0

    Över tio procent av Lappträsks röstberättigade vill att det blir en omröstning om Porlomskolans framtid.
    Tvåhundrasjuttiotre personer skrev på namnlistan för en folkomröstning om Porlom skolcenters framtid. Det var i januari som en grupp på omkring tolv personer aktiverade sig och började samla in namn för att arrangera folkomröstningen. På onsdagen överräckte aktivisterna listan till kommundirektören, bildningsdirektören och kommunsekreteraren. För att fullmäktige ska vara tvungen att ta ställning till ett medborgarinitiativ krävs att fem procent av de röstberättigade skriver under. I Lappträsk betyder de 273 underskrifterna över tio procent. Tommi Hovén som överräckte listan påpekar att övriga namninsamlingar dessutom totalt samlat omkring 1 300 namn. Han uppfattar det därför som en klar signal från invånarna.– Vi startade namninsamlingen eftersom vi upplever att en mycket stor del av invånarna inte är nöjda med besluten i skolfrågan. Om styrelsen och fullmäktige godkänner initiativet leder det till en folkomröstning där invånarna får svara ja eller nej på två frågor. Frågorna, eller snarare påståendena, är "Jag vill att Lappträsk har ett finskspråkigt högstadium" och "Jag vill att Lappträsk har ett finskspråkigt gymnasium".– Vi uppfattar att de som skrev på listan svarar ja i båda fallen, säger Hovén. Sami Ketomäki som är gruppens informella sekreterare, säger att de själva granskat namnen på listan. Det kommer också kommunen att göra för att bekräfta att där inte finns påhittade namn.– Vi plockade bort oläsliga signaturer och dubbleringar och blev ändå kvar med många namn, säger Ketomäki. Kommundirektör Tiina Heikka gav beröm för sättet gruppen valt att påverka beslutsfattandet.– Det gör mig nöjd att det finns medborgaraktivism i Lappträsk. Namnlistan är en stark signal till beslutsfattarna. Med det sagt är tidtabellen svår i skolfrågan. Juha Ronkainen, direktör för bildningsväsendet, passade också på att berömma sättet gruppen valt att aktivera sig.– Det är medborgaraktivism med stil, och budskapet har gått fram. Ni har påverkat behandlingen av frågan. Jag hoppas att andra tar lärdom av hur ni gått tillväga. Tidtabellen som kommundirektören hänvisar till är dels själva skolfrågan som är beroende av skolstarten. Det krävs beslut före slutet av augusti.– Dessutom måste vi meddela om en eventuell omröstning sextio dagar före den äger rum, säger Heikka. Både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har extra möten för att behandla medborgarinitiativet. Styrelsen träffas på måndag den 10 februari, fullmäktige den 18 februari.– Den enda frågan på agendan är medborgarinitiativet. Tiina Heikka säger dessutom att situationen inte är katastrofal även om Lappträsk förlorar skolcentret.– Det finns grannkommuner som kan ta emot våra elever. Om det inte fanns plats där vore situationen mycket värre. Hälsoskyddet i Borgå har slagit fast att Porlom skolcenter inte får användas i nuvarande skick eftersom byggnaden är hälsovådlig. Det betyder att kommunen måste renovera eller hitta nya utrymmen för nästa läsår. Det finns inga formella beslut om skolans framtid ännu.

    0 0
  • 02/05/14--15:30: Utveckla religionen i skolan
  • Undervisningen i religion borde bli ett för alla gemensamt ämne om våra trosuppfattningar, hur de utvecklats och påverkat världen.

    Undervisningen i historia och religion har debatterats flitigt den senaste tiden. Bakgrunden är en arbetsgrupps förslag om gymnasiets läroplan som i slutet av fjolåret överlämnades till undervisningsminister Krista Kiuru (SDP). Gruppen föreslog tre olika modeller, som alla skulle öka elevernas valfrihet och där också det minst radikala förslaget skulle innehålla bara någon obligatorisk kurs i ämnen som uppfattas som hörnstenar i den allmänbildande skolan, som historia, biologi, geografi etc.
    Arbetsgruppen befattar sig inte med undervisningen i religion och hälsolära, eftersom det är ämnen som är inskrivna i gymnasielagen, medan avsikten nu har varit att enbart ändra på förordningen som styr läroplanen.

    Hbl har tidigare konstaterat att en ökad valfrihet som hotar urvattna hela idén med det allmänbildande gymnasiet är fel väg. Det är glädjande att så många samhällsdebattörer och beslutsfattare har tagit avstånd från förslaget att eleverna ska kunna gå genom gymnasiet utan att läsa en enda kurs, eller bara en, i historia och andra ämnen som hör allmänbildningen till.
    Religionsundervisningen har aktualiserats också av ett experiment i det finska gymnasiet på Brändö i Helsingfors. Där införde man gemensamma timmar för olika religionsgrupper och livsåskådningen för de delar som har samma innehåll i läroplanen. Det blev enklare att ordna undervisningen så, men skolan anser att det också bäddar för en större förståelse och tolerans att ha blandade grupper. I en del finska skolor med många olika religionsgrupper har man för att förenkla schemaläggningen skapat klasser som består av elever med samma religion. I praktiken har muslimerna fått sina egna klasser.

    Det är en kontraproduktiv åtgärd eftersom en av de viktigaste utmaningarna i vår värld och vår tid är att öka förståelsen mellan människor med olika bakgrund, olika kultur och olika religion. Det gör man inte genom att isolera utan genom att lära känna varandra. Då förstår man att vi människor i grunden är likadana och lika värda oberoende av varifrån vi kommer, vilket språk vi talar eller vilken hudfärg och religion vi har.

    Det är konstlat att ställa historieundervisningen mot religionsundervisningen. Lika väl som vi behöver veta varifrån vi kommer behöver vi ha kunskap om olika religioner, deras utveckling och hur de är sammanflätade med historien i övrigt. Religionsundervisningen ska enligt läroplanen inte längre vara konfessionell. Nu är tiden mogen för att ta nästa steg. Religionsundervisningen kan byta namn och utvecklas till en för alla elever gemensam undervisning om olika religioner och kyrkornas historia, etik och moraluppfattning, till att se likheterna och skillnaderna. Resten är familjens, trossamfundens och församlingarnas ansvar.


    0 0

    En flytt hemifrån i ung ålder tvingar en att bli tidigt självständig. Ändå är man ofta ekonomiskt bunden till sina föräldrar.

    Henna Kemilä och Ida Perhovaara trivs med sina studier. Det är frisörer de vill bli, och frisörsutbildningen vid Axxell i Karis föll som ett rätt naturligt val för dem när de efter högstadiet sökte sig vidare bland alla skolor och utbildningar.
    För Henna Kemilä som bor i Västanfjärd var Karis det närmaste stället när det gäller frisörsutbildning på svenska. Sibbobon Ida Perhovaara har utbildningar på svenska på närmare håll, men Axxell var ändå det lämpligaste alternativet då hon sökte in.
    Utbildningen är tre år lång och båda har för avsikt att slutföra den.

    Bor på internat
    Tillsammans med en tredje studerande delar Henna Kemilä och Ida Perhovaara en trerumslägenhet i ett av internaten i Karis.
    För boendet betalar de 100 euro i månaden och i den summan ingår även en middag per dag. Den serveras klockan 17 i skolan, som ligger cirka 1,5 kilometer från internatet. Det betyder i praktiken att tjejerna ofta hoppar över skolmiddagen.
    – Så det blir en hel del nudlar, säger flickorna och berättar att de tre lägenhetskompisarna ofta lagar mat i eget kök – ensamma eller tillsammans, beroende på situationen.


    Mycket att passa
    Henna som är 17 år får studiestöd, vilket Ida som 16-åring ännu inte kan erhålla. Båda får ekonomiskt bidrag hemifrån för att klara sig.
    De intygar att pengarna räcker till – men att det gäller att hushålla med slantarna. När studieveckan närmar sig sitt slut ska det finnas nog av dem bland annat för tåg- och bussresorna hem.
    Det här är en av de saker som följer i kölvattnet när man bor i eget hushåll under veckorna. Det gäller att hålla reda på saker och ting.
    Blir man snabbare självständig?
    – Jo, man måste sköta allt själv. Stiga upp i tid, laga mat, se till att pengarna räcker, säger Ida.
    – Det är sådant som man ändå måste lära sig någon gång, konstaterar Henna.


    Gärna privat
    "Hem" är inte det ord de två studerandena använder om sin lägenhet. De kallar den för internatet. Båda letar efter alternativ.
    – Först ville jag bo på internat, men nu har jag ändrat mig, säger Ida.
    Gärna bor hon tillsammans med någon annan, men helst i en lägenhet på den privata marknaden.
    Henna säger att hon hela tiden håller ett öga på bostadsmarknaden, men att hyrorna är ganska höga.


    Ibland långtråkigt
    Karis är uttryckligen studieort för både Henna och Ida. I Karis blir fritiden lätt långtråkig, säger de.
    Deras umgängeskrets finns i huvudsak på hemorten, som de åker till varje helg. För båda innebär det resor med både tåg och buss, via Salo respektive Helsingfors.
    Ida tillstår att hon börjar få nog av resandet. Hon skulle inte ha något emot att bo hemma i Sibbo. Helst skulle hon slippa åkandet mellan hemmet och studieorten.


    Behöver råd
    Frågor med anknytning till boende utgör en viktig del av Eva Wadenströms arbete som skolkurator på Axxell.
    De unga behöver råd och även hjälp att hitta bostad. Det handlar inte endast om de studerande som kommer från andra regioner, utan också om västnylänningar som bor nära skolan men som av någon anledning vill flytta hemifrån innan de fyllt 18.
    – Ungdomarna kan använda mig som bollplank.
    Många gånger kommer den flyttbenägna på bättre tankar då den inser vad det innebär till exempel ekonomiskt att bo i egen bostad, berättar Eva Wadenström.

    Det är inte så att hon kategoriskt avråder unga från att skaffa sig en studentbostad innan de blivit myndiga. Det handlar alltid om att se till helheten, säger hon. Om det till exempel finns stora konflikter i hemmet kan det vara en bra lösning för den unga att få avstånd för att tag.
    Men Eva Wadenström påminner ändå om att unga personer är mer utsatta för olika risker om de bor på egen hand än om de bor hemma hos familjen. Det kan också finnas större risk för skolk om det inte finns en förälder i bakgrunden som pushar på, säger hon.
    Att de unga avbryter sina studier på Axxell på grund av att de inte klarar av bo på distans från familjen är ändå ovanligt, säger hon.
    Är det bra att bli tidigt självständig?
    – I Finland uppskattas sådant högt.
    – Men om man kan bo hemma är det tryggare att inte ha för skyndsamt, anser Eva Wadenström.


older | 1 | .... | 10 | 11 | (Page 12) | 13 | 14 | .... | 28 | newer