Tammerfors ska också bidra till mathjälpen genom att skänka överbliven mat från matservicen. Stadens evangelisk-lutherska församlingar fungerar som samarbetspartners.

Matservicen Koukun Helmi verkar i anslutning till äldreboendet i Koukkuniemi.

På hösten inleddes ett liknande försök i Jyväskylä, där överbliven mat såldes för 1,5 euro efter skollunchen.

I Rovaniemi delas överbliven skolmat ut gratis till kommunens pensionärer.

I år har ett tiotal kommuner beslutat sig för att permittera lärare och situationen verkar inte gå mot det bättre – i fjol permitterades lärare i 13 kommuner. För två år sedan skedde permitteringar på lärarfronten endast i en kommun.

Inte heller på finlandssvenskt håll går lärarna säkra. Från att ha klarat sig utan större permitteringar i fjol kommer lärarna i åtminstone Vasa, Kristinestad och Kyrkslätt sannolikt att beröras av permitteringar i år.

– Vasa fattar sitt beslut i slutet av mars. Permitteringarna där sker tidigast i höst, säger ordföranden för Finlands svenska lärarförbund Dan Johansson till FNB.

Han tillägger att Kristinestad varit tvunget att permittera lärare upprepade gånger de senaste åren och att Kyrkslätt redan beslutat sig för att permittera lärare för en kortare tid.

– Vi är rädda, för det är lättare att skära i skolor än i social- och hälsovård, beskriver Johansson oron bland lärarna i Svenskfinland.

Sista alternativet

Kommunarbetsgivarnas förhandlingschef Hannu Freund betonar att permitteringar av lärare ofta är det sista alternativet när kommuner drabbas av överraskande ekonomiska svårigheter.

– Kommunerna tvingas permittera lärare trots att de senaste åren visat att de är svåra att förverkliga. Det har också märkts att man inte kan spara tillräckligt mycket pengar med hjälp av permitteringar, säger Freund.

Allt som oftast motiveras lärarpermitteringarna med jämlikhet, eftersom permitteringar av andra yrkesgrupper också har svåra följder för kommunerna. Enligt Freund är det en godtagbar motivering.

Inom lärarfacket OAJ räknar man ändå med att lärarna blir på förlust. Deras löner har redan drabbats av ett sänkt antal lektioner.

I år kommer permitteringarna sammanlagt att påverka runt 2 000 lärare och 30 000 elever.

Enligt OAJ kan fler permitteringsbeslut ännu fattas, eftersom över 20 kommuner för tillfället samarbetsförhandlar.

Uppskattas lärarnas arbete?

I Kontionkoulu i Kuhmo i Kajanaland oroar sig sjätteklassarna inte för permitteringar – en tredjedel av klassen tycker att det vore roligt om läraren fick tvångsledigt. Klassläraren Minna Karjalainen förstår sig på eleverna med glimten i ögat för att sedan ta en allvarligare ton.

– Får barnen den undervisning de har rätt till enligt lagen? Speciellt barnen med specialbehov blir efter när den egna bekanta läraren är borta, säger Karjalainen.

Hon tror inte på att permitteringarna är tvångslösningar, utan snarare ett val av värdering.

– Lärarnas motivation och ork sätts på prov. En permittering är alltid ett slag mot respekten och förtroendet. Hur ska man få lärarna att förbinda sig till kommande förändringar om arbetet inte uppskattas? frågar sig Karjalainen.

BORGÅ. Nollalternativet, att skolorna i Vårberga, Kråkö och Grännäs fortsätter som förut, finns med i den kompletterande utredningen av det svenska skolnätet. Men tjänstemannaarbetsgruppen tittar närmare på två möjligheter som kan delas upp i 1A (Kråköeleverna ska till Grännäs), 1B (Kråköeleverna ska till Vårberga), 2A (ett bildningscentrum byggs i Bjurböle) och 2B (ett bildningscentrum byggs i Ebbo–Stensböle).
Ifall det går så att den nya tanken på ett bildningscentrum i Ebbo–Stensböle tilltalar politikerna, är det möjligt att det slutliga beslutet om det svenska skolnätet måste skjutas framåt. Rikard Lindström konstaterar att det handlar om så stora saker även för den finska utbildningen att det behövs en skild utredning över det finska skolnätet.

Inte finskt i Bjurböle
Bjurböle har setts som ett starkt alternativ för ett bildningscentrum då man ser till var de svenskspråkiga eleverna finns. Arbetsgruppen noterar att det kunde fungera tillsammans med dagvården, men knappast med en finsk skola. På Kråkö och Vessö finns cirka 30 elever som går i finsk skola, det vill säga i centrum i Keskuskoulu.
De flesta finska skoleleverna hittas längre norrut, de bor i området runt Ebbo. I dag har Epoon koulu 50 elever som skulle behöva skolskjuts ifall skolan stängs och de ska gå i ett bildningscentrum i Bjurböle.
Ifall man ska ha ett bildningscentrum som är optimalt för såväl svenska som finska elever samt dagvården, verkar den bästa platsen finnas på axeln Ebbo–Stensböle.
Någon exaktare placering har arbetsgruppen inte låst sig vid. Rikard Lindström konstaterar att stadsplaneringen möjligen ser Ebbo som en bättre lösning eftersom där finns folk och service medan Stensböle kräver fler skolskjutsar och inte bjuder på annat än gröna värden. Å andra sidan är Ebbo vägskäl i Stensböle en knutpunkt där folk rör sig.

Lång skolväg
Om bildningscentret placeras i Ebbo–Stensböle kan skolvägens längd kan bli en svår fråga att lösa. Lagen tillåter för årskurserna 1–6 en sammanlagt högst 2,5 timme lång skolresa med start och slut vid den egna hemdörren.
– Jag har hört många oroliga röster om att till och med Bjurböle är för långt borta. Det blir nog en utmaning att ordna skjutsarna, säger Lindström om nämner i den vevan ett Hem och skola-möte han deltog i i Grännäs skola.
Där berättade en förälder att barnets skolskjuts redan i dag är en timme plus en timme lång trots att skolan finns i Grännäs.
Lindström konstaterar att det krävs fler bilar för skolskjutsarna eftersom en del av dem borde köra raka vägen utan några krokar, för att klara av skolskjutstiden.
– Vi får nog vara väldigt ödmjuka i den här frågan. Vilken lösning fullmäktige än väljer har ingen av dem bara plus. Något minus måste man vara beredd att ta, säger Lindström.

Öppet om Vårberga
Arbetsgruppen har inte hunnit fundera närmare på Vårberga skola, men Lindström ser det inte som realistiskt att flytta eleverna utåt från stan, exempelvis mot Bjurböle, om skolan skulle stängas. I så fall skulle Kvarnbackens skola vara närmast till hands, men i dagens läge har stadsfullmäktige bestämt att förskolegrupperna ska ta över de utrymmen som blir tomma i Kvaba i takt med att eleverna i centrum minskar i antal.
Klart är att det behövs en finsk skola i Vårberga, och antagligen där det nuvarande skolhuset står. Här finns möjlighet till synergier med svenska skolan och dagvården. En svensk skola i Vårberga skulle ha 80–130 elever, beroende på vad som sker med Kråkö skola.
Lika stor – och beroende av Kråkö skola – skulle Grännäs skola vara. Men här ser arbetsgruppen inga realistiska möjligheter till synergier med dagvården eller den finska skolan. Synergieffekterna saknas också i Kråkö skola som i fortsättningen skulle ha 50 elever.
Dagvård ska det finnas någonstans i området, och i dag erbjuds den i Ebbo och Bjurböle som har tre grupper var. I dagvårdsutredningen är målet minst sex grupper per daghem. Bjurböle daghem är i behov av en grundrenovering medan akuta reparationer inte behövs i Ebbo daghem.
 

En föräldraträff
Det lär vara rätt små skillnader i investeringskostnaderna för de olika alternativ arbetsgruppen bollar med. Driftskostnaderna är än så länge oklara, men arbetsgruppen räknar med att de varierar betydligt mera.
Härnäst ska arbetsgruppen presentera sina tankar och siffror för svenskspråkiga utbildningssektionen som möts på tisdag. Sektionen torde ge riktlinjer för det fortsatta arbetet. Arbetsgruppen ska också kontakta stadsplaneringen för att få dess syn på alternativen.
Rikard Lindström har träffat föräldrar i Grännäs skola för att berätta om utredningen och ta del av deras synpunkter. Han räknar med att bli inbjuden även till de andra skolorna. Utredarna går inte själva aktivt ut för att ordna invånarträffar. Utredningen, med ett förslag till beslut, ska vara klar den 30 april

Det var stadsfullmäktige som i november krävde en separat utredning om det svenska skolnätet i de östra och södra delarna av Borgå.
Tjänstemannaarbetsgruppen ska i första hand ta ställning till en sammanslagning av elevupptagningsområdena för Kråkö och Grännäs skola och eventuellt grunda ett bildningscentrum.
Arbetsgruppen ska också beakta dagvården och de finska utbildningstjänsterna i området samt Vårberga skolas elevupptagningsområde och Kevätkummun koulus investeringsbehov.

Ett pariserhjul är lite som kommunal ekonomi. Vi åker upp, upp, och där uppe på bågens topp känns det som om vi skulle flyga (när plusset på bokslutets sista rad är särskilt stort). Så har vi känslan i magen, under de sekunderna då vagnen vänder nedåt; den är både hemsk och skön. Sedan neråt med fart, det känns nästan som om vagnen är på väg att störta (som när räkningen från specialsjukvården når kommunkansliet).

Efter några många varv är man mogen, redo att stiga av.

Det påminner lite om kommunal ekonomi, ja. Miljonerna kommer och går. Nu senast i Lovisa, där miljonerna verkar rinna in genom rådhusets brevinkast. De stora kasten är tyvärr en del av kommunfinanserna.

Beslutsprocesser, däremot, borde däremot inte påminna om pariserhjulsfärder. Det är lite så det känns nu i Lappträsk, i fallet Porlomskolan. Beslutet att stänga det finska skolcentret kan man inte göra något åt, men då det gäller alternativen verkar det hela gå runt mycket snabbt.

Ska vi bygga en ny skola? Nej.

Ska vi bygga om mejeriet? Nej.

Ska vi flytta eleverna till skola i närheten?

Ne… Kanske?

Lappträsk kommunstyrelse överraskade den här veckan med att säga ja till tanken om att högstadiet och gymnasiet kunde flyttas från skolcentret till Hilda Käkikosken koulu, som skulle ombildas till en enhetsskola. (ÖN, 20.2)

Idén om en metafor om ett pariserhjul kom för övrigt från just Hilda Käkikosken koulu. Ledarens inledande stycke är den text med vilken skolan beskrivs på kommunen sajt.

Det är i alla fall det alternativet som fullmäktige ska ta ställning till vid sitt möte nästa vecka.

Det är aldrig fel att tänka kreativt, och lokalt kan bli bäst, för att citera ledaren i ÖN den 5 november.

"En långsiktig lokal lösning är det bästa, också om den kan verka dyr på kort sikt. En sådan satsning ger den värdefulla signalen att beslutsfattarna tror på den egna kommunen. Det stärker i sin tur också andras tilltro till att hemmet är här."

Det stämmer fortfarande. Kreativt och lokalt blir ofta bäst. I det här skedet måste vi ändå tillägga att lösningen också ska vara realistisk. Varför har inte det här alternativet redan varit på bordet? Det är fantastiskt om det finns ett äkta, relevant alternativ. I något skede måste beslutsfattarna ändå inse att det är dags att stiga av skolfrågans pariserhjul, medge att det är det för sent att sträcka sig efter månen på himlen. Skolfrågan handlar nämligen också om ärlighet mot kommunens invånare.

Rödskogs skola i norra Esbo tvingas flytta till Lagstads skola i Esbo centrum. Miljömyndigheten i Esbo har granskat skolhuset och resultatet är entydigt. Vid inspektionen har man uppdagat fuktskador, lukt av källare som tyder på mikrobskador i konstruktionerna, luftläckage och mycket bristfällig luftventilation, säger Esboregionens miljö- och hälsoskydd i sitt utlåtande.

Inspektionen gjordes 11 februari och fick fart på resultatenheten svenska rum i staden, som nu har gjort upp en plan för skolans fortsatta verksamhet. Utbildningsdirektör Barbro Högström meddelar att eleverna och lärarna i Rödskogs skola flyttar till Lagstads skola i Esbo centrum.

– Klasserna får behålla sin nuvarande sammansättning och behovet av taxiskjutsar är under utredning, säger Högström. Föräldrarna fick i dag information om läget i skolan via nätet Wilma och på tisdag får föräldrarna möta skolmyndigheterna för att få mer detaljerad information och tillfälle att dryfta omställningarna. 

Rödskogs skola har 38 elever i årskurserna 1-4 och i skolan arbetar fyra lärare. Den äldre delen av skolan är från 1917, den nyare från 1958.

Enligt inspektionen fyller skolbyggnaden inte kraven i hälsoskyddslagen, och byggnaden får inte användas för undervisning förrän olägenheterna har åtgärdats.

Som det nu ser ut flyttar skolan till Lagstad vecka 10, alltså från 3 mars, och undervisningn pågår därmed i Rödskog nästa vecka.

Yrkesutbildningen har varit populärare än gymnasierna. I fjol sökte nästan 67 000 unga till yrkesskolor, visar siffror från Utbildningsstyrelsen. Två tredjedelar av dem fick
en studieplats.

Drygt 30 000 sökte till gymnasier och så gott som alla kom in.

– Staden har bett invånarna komma med och planera strategin, man betonar att det är viktigt att alla är delaktig i de kommunala besluten. Det här är för oss ett sätt att vara delaktiga i en för oss mycket viktig fråga, sa handikapprådets Maija Aatelo när hon tillsammand med representanter för stadens ungdomsfullmäktige, äldreråd och föräldraföreningarna överräckte en namninsamling med 2 714 underskrifter.

Mottagarna var stadsstyrelsens gruppordföranden.

Några löften gavs inte, annat än om en grundligare utredning än den som lokalservices konsulter gjorde när de första riktlinjerna om ett stort centralkök i Borgå drogs upp. 

Mari Mikkola, från föräldraföreningarna, har gjort upp en lista över motsägelsefulla detaljer i den ursprungliga utredningen.

– Jag hoppas att man använder också ekonomiskt kunnande när tilläggsutredningen görs upp, konstaterade stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti, SDP. 

En undersökning bland åttondeklassare och gymnasie- och yrkesskolelever i Kyrkslätt bjuder på många glädjeämnen.

Enligt eleverna själva mår de bättre. De har i lägre utsträckning än tidigare ont i nacken, axlarna och huvudet. De borstar tänderna ordentligare, motionerar mer på fritiden och använder mindre tobak och alkohol.

"Inte på modet"

Jimi Sundström, 17, går på gymnasiet i Winellska skolan. Han röker själv, men håller med om att det har skett en förändring i tobakskulturen.

– Rökning var stort på 70-, 80- och 90-talet, men nu är det inte på modet längre.

Nelson Wallén, 17, håller med.

– Det är dyrt. De flesta askarna kostar sex euro.

Sundström säger att många unga i dag väljer att röka marijuana i stället. Det här korrelerar med undersökningen, där fyrtio procent av de tillfrågade svarar att det är lätt att få tag på droger i Kyrkslätt. Var femte godkänner att man röker marijuana då och då.

– Inte ser jag det som ett problem, säger Wallén.

Vill legalisera marijuana

Killarna anser att drogen borde legaliseras och lyfter fram Kalifornen i USA som ett exempel på en plats där legaliserandet av marijuana har haft positiva effekter.

– Kriminaliteten sjönk och fängelserna är inte lika fulla längre. Eftersom det ändå används kan man lika gärna göra det under lagliga former, säger Sundström och poängterar att det skulle motverka gatuförsäljningen av suspekta hopkok som kan innehålla skadliga ämnen.

Otäcka siffror

I Kyrkslätt har femton procent av de tillfrågade i undersökningen blivit utsatta för sexuellt våld. Undersökningen genomförs med några års mellanrum och den här biten var ny 2013.

Winellska skolan har snäppet fler fall av sexuellt våld än i resten av Kyrkslätt, sexton procent. Siffran får Sundström och Wallén att höja på ögonbrynen.

– Jag har varken sett eller hört något om sådant. Det kom helt som en nyhet, säger Wallén.

Winellska skolans tf rektor Sonja Nygård säger att det är otäcka siffror, men understryker samtidigt att det handlar om alla typer av sexuella närmanden, inte enbart våldtäkter.

Informerar om droger

Nygård är medveten om den allt positivare attityden till droger i kommunen.

– Det är överlag något som ha ökat. Vi är medvetna om att det förekommer marijuana och att man får köpa det billigt. Men det är något som de unga gör på sin fritid, vilket gör att vi inte kan kontrollera det.

Skolan har ändå vidtagit åtgärder. Nu för tiden har varje elev ett årligt samtal på tu man hand med skolhälsovårdaren där ämnet droger diskuteras. Dessutom gästas skolan av en talare från föreningen Ehyt som berättar om drogproblematik för eleverna i två timmar per klass.

Temaår ger resultat

De positiva aspekter som framkommer i undersökningen tror Nygård att delvis kan härledas till de temasatsningar som skolan har gjort. Sömn, idrott och näring är alla ämnen som skolan har färst särskild uppmärksamhet vid.

– Det gör föräldrarna lite mer medvetna när det pratas om det.

Inom familjerna är många saker också bättre, enligt undersökningen. Bland annat har föräldrarna bättre koll på vad deras barn gör under veckosluten och de gemensamma middagarna har blivit fler. Eleverna äter oftare frukost och färre slopar skollunchen.

Skippar sällan

Åttondeklassarna Robert Aspelin, 14, och Patrik Nordman, 14, står och köar i Winellska skolans matsal. De brukar äta av skolans mat så gott som varje dag.

– Om vi har huslig ekonomi genast efteråt och lagar något där brukar jag hoppa över lunchen, säger Patrik Nordman.

För lågstadieeleverna är lunchen inte valfri utan obligatorisk. Daniela Karjalainen, 11, och Jessica Westerlund, 11, hör inte till målgruppen i undersökningen, men de uppger att de mår bra bortsett från lite huvudvärk ibland.

– Typ på matematiklektionerna får jag ont i huvudet. När man koncentrerar sig en längre tid.

Undersökningen utfördes våren 2013 och resultatet jämfördes med siffror från 2010.

Snart är fem års väntan över för slöjdläraren Dennis Rolin. I kväll ska nämnden för serviceproduktion ta ställning till P & R Arkkitehtitoimistos ändringsplaner för en totalrenovering av slöjdsalen i Winellska skolan. Förslaget är att de godkänns.

Men än vågar Rolin inte hoppas.

– Jag har jobbat här sedan 2008. Redan när jag började talade de om att renoveringen skulle bli av 2010. Jag var lite blåögd, och efter varje år då projektet sköts upp blev jag besviken. Nu bryr jag mig inte längre. Jag tror på det när de ber mig packa ihop sakerna.

"Får vi spraya på väggen?"

Lite uppspelt verkar han ändå när vi går en rundvandring i slöjdsalen.

– Mest illa åtgånget är golvet i målarrummet.

Han pekar. Det ser ut som ett modernt konstverk där golvytans färg är omöjlig att urskilja.

– Får vi spraya på väggen? frågar en elev uppspelt.

Dennis Rolin svarar nekande.

– Jag har målat väggarna själv, förklarar han.

– När jag började var de fulla av klotter. De hade haft vikarier tidigare som inte hade haft så fast hand, och det tog det ett tag innan eleverna vande sig vid mina regler.

Säkrare och tystare

Under renoveringen kommer smedjan att förstoras och virket ska få en säkrare förvaringsplats.

– Nu har vi virkesförvaring i maskinsalen. Det är en fara i sig, det kan falla på eleverna.

Insynen till de olika rummen ska också förbättras, vilket även det är en säkerhetsfaktor. Dessutom ska ventilationen och ljudisoleringen få en uppgradering. Det sistnämnda är en lättnad för såväl elevernas som Dennis Rolins trumhinnor. Sågar tuggar trä, hammare klubbas mot spikhuvuden – ljudnivån är hög.

– Jag måste höja rösten redan för att prata med dig, säger Rolin när han står trettio centimeter från mig.

– Jag har undervisning 27 timmar i veckan i det här ljudet. Jag går med öronproppar hela tiden.

Esbo stads utbildningsdirektör Barbro Högström har fattat beslutet ensam, eleverna kan inte gå kvar i Rödskogs skola. De måste flyttas bort så fort som möjligt, till Lagstads skola 15 kilometer söderut.

– Situationen är akut. Det handlar om barns hälsa. Den här fastigheten rekommenderas inte för undervisning, sade Högström.

Hon hänvisar till det kontrollbesök som Esboregionens hälsoskydd utförde vid skolan den 11 februari.

– När vi steg in i skolan slog en unken källarlukt emot oss. Vi hittade fuktiga väggar, luftläckage, ovanligt kalla golv och på ett ställe rann det in vatten genom taket på vinden. På basis av dessa uppgifter måste vi konstatera att här finns allvarliga hälsorisker, sade Kaisa Hemminki, läkare och chef för övervakningsenheten.

Rödskogs skola har länge funnits på Esbo stads lista över fastigheter som bör renoveras. Inget har ändå gjorts, några mätningar och kartläggningar finns inte. Föräldrar steg i tur och ordning upp och ställde krav på ordentliga mätningar. De vill se svart på vitt vilka slags mikrober som antas bo i väggarna och i stora mängder.

– Försöker ni säga att barnen akut måste flyttas bort från skolbyggnaden för att här lukar källare? undrade föräldrarna unisont under mötet.

Jarkko Mahkonen hade gjort en snabbutredning över hur många elever som lider av symtom som är typiska för mögelskolor.

– Eleverna här är inte sjukare än i andra skolor. Vi är glada att skolans dåliga skick äntligen diskuteras. Men fatta inga förhastade beslut. Eleverna dör inte här under de närmaste veckorna. Flytta dem inte till Lagstad på basis av en näskänsla! vädjade Mahkonen och rev ned applåder i skolsalen.

Hantverkare Rune Hagen hade innan mötet klättrat upp på vinden för att göra egna mätningar, med egen utrustning.

– De bärande balkarna har en luftfuktighet på 6-8 procent, det är tillräckligt torrt för att göra möbler. Sydväggen har en fuktighet på 17-19 procent. Det finns inga fuktskador på vinden.

När diskussionen övergick till praktiska arrangemang och skolskjutsar reagerade föräldrar högljutt:

– Ska ni skicka små barn med buss till Esbo centrum? Ordnas det inte taxiskjuts?

– Föredrar ni en abonnerad buss, som går från skolans gård? I så fall måste vi fundera på det alternativet, erbjöd Högström.

Föräldrarna ville helst inte prata om Lagstad alls, de vill hitta en lösning som går att förverkliga i Rödskog.

– Det är en otänkbar tanke att riva upp barnen från deras bekanta skolmiljö, speciellt som det saknas fakta som bevisar att skolan är farlig, sade Milla Ståhle som hellre håller sin dotter hemma än skickar henne till Lagstad med buss.

Barbro Högström avbröt mötet efter en och en halv timme och föräldrarna fick gå hem i ovetskap om var barnens undervisning sker nästa måndag. Men alla hoppas att tjänstemännen tar ett steg tillbaka, gör ordentliga utredningar och först sedan tar ställning till hur akut situationen är.

De elever som går ut nionde klassen i grundskolan har drygt två veckor tid på sig att bestämma hur deras fortsatta studier ska se ut. Den 14 mars är sista dagen att lämna in en elektronisk ansökan och välja framtida studieinriktning inom yrkesutbildningen eller vid gymnasiet.

I år tillämpas den nya förordningen om grunderna för antagning av studerande inom grundläggande yrkesutbildning för första gången. Den innebär att de som nu går ut grundskolan har företräde framför andra sökande.

Alla sökande utan studieplats får 8 poäng som grundplåt och de som går ut grundskolan i vår får ytterligare 6 poäng, sammanlagt alltså 14 poäng. Resten av poängen, som mest 16 för skolframgång och 8 för betonade vitsord, gäller alla sökande – dessutom kan arbetserfarenhet, kön och resultatet i inträdesprov ge extra poäng.

Den andra stora förändringen är att de som har en yrkesinriktad grundexamen inte får delta i vårens gemensamma ansökan.

Om en nybliven kock alltså vill utbilda sig till frisör har den personen ingen möjlighet att få en studieplats i den gemensamma antagningen. Enda möjligheten är om utbildningsanordnaren – Axxell i vår region – har reserverat några nybörjarplatser på frisörlinjen för studerande som har avlagt en annan grundexamen.

Om alla nybörjarplatser inte fylls vid den gemensamma elevantagningen kan de "överblivna" platserna gå till sådana som redan har ett examensbetyg. Den som vill sadla om och utbilda sig för ett nytt yrke gör klokt i att ta kontakt med skolan ifråga och höra sig för om det kommer att finnas rum för studerande med tidigare yrkesexamen.
De nya reglerna innebär oundvikligen att valmöjligheterna är mer begränsade för dem som har misslyckats i sitt första yrkesval. De får rikta blickarna mot sådana utbildningar, som inte fylls av studerande med högstadiets färska avgångsbetyg.

Antalet unga på jakt efter en studieplats väntas därför sjunka betydligt från fjolåret, då  sammanlagt 100 000 unga kämpade om 86 000 nybörjarplatser.

I år har antalet nybörjarplatser ökat med tusen, så att 48 000 finns inom yrkesutbildning och 39 000 inom gymnasieutbildning. Den svenskspråkiga utbildningen har lika många nybörjarplatser som i fjol, sammanlagt 4 800. Men till skillnad från den finska sidan finns det på finlandssvenskt håll fler nybörjarplatser i gymnasierna än inom yrkesutbildningen. Nästa läsår tar gymnasierna emot  2 700 nya elever, medan  2 100 inleder sina studier för en yrkesexamen.

Orsaken till att årets niondeklassare gynnas vid elevintagningen är den stora oron för att elever går ut grundskolan utan att skaffa sig en studieplats. För en 16-åring är det hart när omöjligt att få ett jobb utan yrkesutbildning och risken för utslagning är påtaglig om man varken går i skola eller jobbar.

De nya reglerna för gemensam ansökan står i överensstämmelse med ungdomsgarantin, som infördes vid ingången av 2013. Enligt den ska varje ung person under 25 år och varje nyutexaminerad i åldern 25–29 år erbjudas ett jobb eller en studie-, ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från det att personen blev arbetslös.

Syftet att slussa de grundskolgångna till följande steg av skolgång utan avbrott är naturligtvis angeläget. Att välja sitt kommande yrke när man går i nian är däremot allt annat än lätt. Det är svårt att föreställa sig hur det praktiska arbetet ser ut i olika branscher och veta vilka fallenheter man har för ett givet yrke.

De nya intagningsreglerna förefaller att missgynna studerande som är missnöjda med sitt första yrkesval och vill byta studieinriktning, åtminstone då det krävs ett byte från en läroinrättning till en annan. I kampen om studieplatser är det frestande att avbryta de pågående studierna för att få maximala poäng när man söker till följande utbildning.

I dagens värld får man också vara beredd att byta bransch, skola om sig och anpassa sig till arbetslivets föränderliga krav. Enligt en rapport som Näringslivets forskningsanstalt Etla publicerade i januari är det i synnerhet lågavlönade arbetsuppgifter för lågutbildad personal som är hotade. Många sådana jobb kan ersättas av robotar och modern datateknik.

Att underlätta omskolning och karriärbyten borde därför vara synnerligen angeläget när man ändrar reglerna för elevintagning.

Debatten om samkönade äktenskap har engagerat, läget i Ukraina likaså.

Heidi Suorsa, Theresa Björkqvist och Theo Sjöblom har inte svårt att nämna ett par aktuella ämnen som luftats bland deras jämnåriga i skolan under den senaste tiden.

Även om det inte handlat om några stora diskussioner, och även om samhällsfrågor i allmänhet inte tycks vara någon höjdare under rasterna, intygar trion att det finns frågor av allmän karaktär som får ungdomar att tända till.

– Vissa ämnen intresserar, säger Heidi Suorsa.

Frågar man ungdomarna om de är intresserade av politik så svarar de att den är tråkig, säger Lena Holmström som är lärare i historia och samhällslära.

– Men ställer man en konkret fråga, till exempel om en lag, så visar det sig att de ändå är intresserade. Håller man sig till sak är de unga engagerade.

Många låter bli att rösta

De tre studerandena går andra året i Hangö gymnasium, där även Lena Holmström jobbar. Vi har bänkat oss i skolan för att diskutera bland annat i vilken grad ungdomar känner att de kan påverka och vilka kanaler de använder sig av för att få fram sina åsikter.

I den färska ungdomsbarometern (se faktaruta) sägs att de unga i allmänhet har ett högt förtroende för politiken och det politiska systemet, men att de inte engagerar sig politiskt och att en stor del dessutom låter bli att rösta.

– Många tar för givet att samhället sköter sig självt, att någon annan gör allt, säger Heidi.

Litar ni på det politiska systemet?

– Jo, inte ser jag något problem i det, säger Theo som snart fyller 18 och som kommer att rösta i det stundande EU-valet.

Heidi, 18, har också för avsikt att använda sin röst. Theresa är 17 men intygar att hon tänker rösta när åldern är inne.

Kommer era kompisar att rösta?

Ett jakande svar uteblir. Någon diskussion har det stundande valet i varje fall inte väckt, konstaterar Theo.

– Kan det ha med själva valet att göra? fråga Lena Holmström och tippar att ett presidentval säkert skulle engagera mera.

Alla är överens om att ett modernare sätt att rösta, närmast då elektroniskt, antagligen skulle höja valdeltagandet bland de unga.

Men:

– Då skulle det kanske inte kännas lika seriöst att rösta, säger Theresa.

Ungdomsråd

I fjol beslöt Hangö att staden ska få ett eget ungdomsråd. Lena Holmström tror att det säkert kommer att leda till ett större engagemang bland de unga.

Ett annat sätt att väcka intresse för samhälle och politik är att släppa in fler beslutsfattare i skolan. Valdebatten i gymnasiet inför senaste kommunalval var lyckad, säger Heidi.

Försvarsminister Carl Haglunds besök i gymnasiet i januari verkar också ha fallit i god jord.

– Det är bra att politikerna visar sig och talar om saker som intresserar oss, säger Theo.

Lena Holmström berättar att representanter för stadens tekniska verk besökte skolan i samband med att området kring tågstationen planerades och att de yngre eleverna då fick säga sin åsikt om planerna. Också det är ett bra sätt att peka på möjligheterna att påverka, säger hon.

Namnlistor

Heidi och Theo är aktiva inom elevkåren. Theo bidrar med kolumner i Hangötidningen. Theresa har skrivit under några namnlistor på nätet, medan Heidi satte sitt namn på en lista för att bevara klätterställningen Myran i Ekenäs då den frågan var aktuell i fjol.

De här ungdomarna både vill och tror att det går att påverka.

Samtidigt säger de att beslutsfattandet till en del innehåller en tröghet som lätt kan sänka intresset för politiken.

– Alla processer behöver inte ta så lång tid, säger Theresa.

– Vi har försökt göra systemet lite smidigare. Alternativen blir fler.

Det säger bildningsdirektör Robert Nyman om de justerade principer för skoltransporterna som bildningsnämnden godkände i tisdags.

Det gäller de avgiftsbelagda transporterna som vårdnadshavarna till barn i grundskolan kan anhålla om att få köpa för de barn som normalt inte har rätt till de kommunala skoltransporterna. Också förskolebarn och gymnasieelever kan beviljas skjuts.

I höstas slogs nya principer fast och de möttes av kritik från föräldrahåll. Bland annat den responsen har tagits i beaktande då de nya riktlinjerna slagits fast.

Skjutsarna kostar nu 60 euro per månad, men från och med höstterminen kostar de 50 euro per månad (för augusti faktureras hälften av avgiften).

En annan justering gäller perioderna för vilka skjutsarna kan köpas. I dagens läge har transporterna beviljats för hela terminer, men från och med nästa läsår går det att köpa skjutsar även för vinterperioden oktober–mars.

De nya priserna är 225 för höstterminen, 250 för vårterminen, 475 för hela läsåret och 300 för vinterperioden.

– Många bäckar små.

Så sammanfattar bildningsdirektör Robert Nyman bakgrunden att bildningsnämnden i tisdags kunde fastställa ett bokslut som visar ett rejält plus.

I praktiken har sektorn under fjolåret använt sig av 1,25 miljoner euro mindre än vad budgeten hade tillåtit.

– Det visar att alla har tagit det ekonomiska läget på allvar, säger Nyman och berättar att alla sektorer följt direktiven att hålla utgifterna i styr och försöka hitta nya sätt att arbeta.

Kostnaderna underskred budgeten med 1 167 110 euro. Samtidigt överskreds intäkterna med 83 864 euro. De ökade intäkterna beror främst på statliga projektpengar.

Skillnaden mellan en skolföreståndare och en rektor är marginell och mer av en statusfråga. Timantalet är detsamma och lönen stiger inte märkbart. Den avgörande faktorn för vilken titeln som används är antalet lärare i skolan. Gränsen går i regel vid tolv lärare.

Bildningsnämnden skulle behandla frågan i onsdags, men bildningschef Tina Nordman som sköter beredningen av ärendet valde att flytta fram det till nästa möte.

– Jag ville få lite mer kött på benen, säger Nordman.

Nordman var själv skolföreståndare i Svenska skolan innan hon blev bildningschef. I dag sköter Erik Wolff uppgiften. Om kommunen beslutar att skolan ska få en rektor kommer tjänsten att ledigförklaras.

Henrika Nordinär rektor för Borgå folkakademi. Hon har en klar uppfattning om folkhögskolans roll i dagens värld.
– Den är ett alternativ för den som inte kom in på den utbildning man egentligen sökte sig till. Den är ett alternativ för dem som vill ta ut alterneringsledighet och få ett avbrott i arbetet. Den är ett alternativ för de invandrare som vill lära sig svenska eller finska. Den är ett alternativ för de modiga människor som vågar gå förbi de normala studievägarna och vill satsa på att utveckla sig själva och prova på något nytt.
Folkakademin har det här läsåret 58 studerande på fyra linjer: djur, hundkonsult, globalt ansvar och invandrare.
Integration
– Invandrarlinjen som är uppdelad i en grunddel och en fortsättningsdel. Linjen är populär, den har i år 26 studerande. De flesta är Borgåbor, men vi har också deltagare från Lovisa och Vanda. Studerandena är oftast vuxna och kunniga i finska. De har kommit underfund med att de måste kunna svenska för att kunna få jobb i den här regionen, säger Henrika Nordin.
Invandrarlinjen handlar också om integration och om att lära känna en ny kultur – i båda riktningarna.
– Det mångkulturella är ett bekant inslag i de finska skolorna, men ovanligare på finlandssvenskt håll. Därför har vi gått inför att samarbeta med Kvarnbackens skola. Våra studerande har varit där och presenterat sig och sin kultur. Vi har också haft besök av Grännäs skolas elever.
Passion
En annan populär linje är hundkonsultlinjen.
– Jag har en passion för hundar och har redan tidigare deltagit i kurser. När jag blev arbetslös sökte jag mig hit för att lära mig mera och samtidigt lappa mina egna brister, säger Hanna Fransas från Borgå.
Lotta Stenär från Kristinestad. Hon säger att det blev hundkonsultlinjen av en slump. Hon är byggnadsmålare och råkade läsa den broschyr om skolan som hennes abiturientsyster hade fått hemskickad. Det blev ett mellanår i Borgå och kanske en ny yrkesinriktning.
– Jag ska försöka mig på att kombinera byggnadsmåleriet med mögelhundförning.
Också för Hanna Fransas del kan året på hundkonsultlinjen bli något nytt.
– Man kan fördjupa sig i ämnet och utbilda sig till smådjursskötare på Axxell i Brusaby.
Båda två är nöjda med att linjen också ger undervisning i engelska och företagande. Och hundarna finns med överallt, på både lektionerna och internatet.
Hanna Fransas berättar att linjen arrangerar en lekfull hundutställning, en match show på djuraffären Musti och Mirris gård i Kungsporten lördagen den 5 april. För pudlar finns en speciell ring. Pudlarna bedöms av veterinären Henrik Hannelius. Ett liknande evenemang hölls i höstas och det lockade en stor publik.
Tionde klassen
De fyra linjerna ska växa med några nästa år. På linjen för internationell politik ska det ges möjlighet att studera ämnen som behandlar internationella frågor ur olika samhällsperspektiv. Trubadurskolan Visverket tas upp på nytt, förutsatt att behövligt antal söker.
Tionde klassen ska återkomma efter en paus på tre år. Den här gången riktar sig tian till elever i Borgå, Sibbo och Lovisa.
– En förutsättning för att tian kommer i gång är att vi ett tillräckligt antal elever. De ska vara minst sju till antalet, säger Henrika Nordin.
Den egentliga ansökningstiden pågår till den 14 mars.
– Men vi tar emot anmälningar ända till den 30 juni. Först då tas det definitiva beslutet om linjen.
Tian är avsedd för dem som blev utan avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen eller vill förbättra betyget.
Skolans övriga linjer kräver tolv studerande för att starta.
Finansiering
Statsandelen för den fria bildningen är inte 100 procent, utan 57 procent. Det betyder att folkakademin måste skapa andra inkomstkällor. Studieavgifter är ett av sätten. Men avgifterna får inte vara för höga för att inte skrämma bort ungdomar som i allmänhet inte är stadda vid kassa.
– Vi har hyresgäster som Fredrikas källa. Vi har matservering. Kårkulla, Prakticum och Inveons enhet i centrum äter här. Vi hyr också ut av våra lokaler till exempel för möten, säger Henrika Nordin.
Hon påminner om att man också räknar med antalet deltagare i skolans kortkurser kommer man till 1 500. För att kortkurserna ska berättiga till statsandel bör de omfatta minst femton timmar.
– Där gäller det att snabbt se behovet av ett visst ämne och nappa på det. Vi har lyckats bra till exempel med coach-utbildningen.
Större
För två år sedan tog Borgå folkakademi, Västra Nylands folkhögskola och Axxell itu med en utredning med sikte på att skapa en gemensam finlandssvensk folkhögskola.
– Nu har den andra delen av utredningsarbetet börjat. Den här gången utreder vi om det finns realistiska möjligheter till en samgång. Förra veckan fick vi dessutom ett brev av ministeriet med en uppmaning till större enheter. Hittills har ministeriet talat enbart om andra stadiet, men nu ingår också den fria bildningen.

De två skolorna har ett intimt samarbete. Allt började i höstas när fjärdeklassarnas lärare i Bobäck skola, Michaela Lindholm, tog kontakt med sin finskspråkiga kollega Leena Nordman och frågade om hennes elever fick komma och lussa. Det fick de, och sedan dess har eleverna hållit kontakt med varandra via brevväxling.

På fredagen var det dags för en svarsvisit.

Väinämöinen och Louhi

– Hyvää huomenta!

Det tisslas och tasslas i gymnastiksalen. De finskspråkiga eleverna är på besök i Bobäck skola, och i dag ska det bjudas på Kalevalaprogram.

Först sjunger de stolt en egen sång om livet i Kartanorannan koulu. Sedan vankas det en film som eleverna har gjort om Kalevalas födelse. Några elever spelar på kantele, Väinämöinen kutar runt, ishäxan Louhi flaxar hotfullt. En flock kor snaskar gräs och bräker. Eleverna i Bobäck skola skrattar – universell humor, helt klart.

– Det är jätteviktigt att finska och finlandssvenska barn umgås, speciellt i dessa tider när främlingsfientligheten är stark, säger läraren Michaela Lindholm efteråt.

– De här eleverna bor på samma plats. Många åker skoltaxi tillsammans. Då är det också naturligt att vi har ett samarbete.

Tvåspråkigt chillande

När programmet är över stannar fyrorna från Kartanorannan koulu kvar för att umgås med de svenskspråkiga fyrorna. Fanni Kujansuo, Sinna Kari och Minttu Jokelaär uppspelta.

– Vi känner många av de svenska eleverna – vi har växlat brev med dem. Ibland umgås vi också på fritiden, säger Minttu Jokela.

Vilket språk pratar ni då?

– Finska. De kan finska och vi kan inte svenska.

Lucia är en tradition som främst firas bland finlandssvenskar. Kalevaladagen är i sin tur en högtid som oftare uppmärksammas på finskt håll. Samarbetet mellan skolorna är alltså inte bara ett språkbad, utan även kulturexport i ordets rätta bemärkelse. Och förstås ett sätt för de finska barnen att sprida ordet om hur tuff Väinämöinen är.

– Han är en bra typ. Han kan trolla, sammanfattar Minttu Jokela den mytologiska hjälten.