– Den blomstertid är en del av vårt gemensamma kulturarv. Den ska inte glömmas bort eller gömmas undan, utan måste få ljuda i våra skolor också i framtiden. Vi ska inte vara rädda för att föra viktiga traditioner vidare, och därför är jag något förvånad över att detta igen blivit aktuellt, säger ministern i ett pressmeddelande i dag..

Enligt Henriksson informeras alla om vad som ingår i en julfest eller skolavslutning – och eleverna kan välja om de deltar eller inte.

– Jag är glad att grundlagsutskottet nu behandlar ärendet igen och hoppas det leder till en enhetlig tolkning. Vi kan inte fortsätta återkomma till denna fråga en gång i året.

Universitetets prorektor Pertti Panula säger att Helsingfors universitet har landets bästa lärarutbildning och därför bör få ansvaret också för den svenska utbildningen.
– Vi har ju sett hur det går när Åbo Akademi har ansvaret, säger han till tidningen.

Panula riktar i stället blickarna mot Stockholms universitet som han rankar som en bättre samarbetspartner än Åbo Akademi.

Patrik Scheinin som är dekanus vid beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet har redan en ganska färdig plan om hur utbildningen ska utformas.
– Vi har tänkt oss två grupper med 20 studerande, alltså 40 lärarstuderande per år. Och utbildningen måste bli permanent. Åbo Akademi har försökt med tillfälliga, utlokaliserade linjer i Helsingfors men det har inte gett önskat resultat, säger Scheinin till HBL. 

I Borgå var man i går helt ovetande om vad regeringens beslut egentligen innebär.
– Vi har inte fått något som helst besked, säger förvaltningschef Camilla Simolin-Backman.
Hon berättar att staden i slutet av 2013 anhållit om stöd för Västra enhetsskolan, Lyceiparkens skola (tillbygge och sanering), Sannäs skola, Grännäs skola och en ny skola i Skaftkärr.
– Just nu ligger frågan hos Regionförvaltningsverket, som antingen förordar eller inte.
Ser illa ut
Borgåbon Ullrike Hjelt-Hansson är direktör för utbildnings- och kulturväsendet vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Hon säger att det nog ser illa ut för Borgås del. Samma gäller för alla kommuner.
Hon antar att åtminstone alla de ansökningar som ännu inte lett till beslut stryks helt. Exempelvis alla nämnda Borgåprojekt har inte en chans till statspengar.
Hur det blir med de projekt som redan finns med i den fastställda finansieringsplanen och som gäller 2014, 2015 och 2016 är hon inte riktigt säker på.
– De borde ju nog få sina pengar men vi vet ännu inte var staten klipper av.
Tågordningen i beslutsfattandet är den, att Regionförvaltningsverket prioriterar bland de ansökningar som kommit in och sedan går frågan till Nylands förbund. Avgörande beslut fattas på ministerienivå.
Hjelt-Hansson konstaterar att staten minskat på stöden i jämn takt.
– I år talar vi om 15 miljoner euro för Nylands del, förr var summorna betydligt större.
Stora summor till Borgå
Borgå har tidigare fått ganska mycket av de här pengarna. Senast i går fick staden besked om stödrater för Hamarin koulu och Linnajoen koulu.
– Beträffande Hamarin koulu finns det nu 607 000 euro kvar att lyfta, nu fick vi 124 000. Vi får 1,9 miljoner för Linnajoen koulu, förklarar Camilla Simolin-Backman.
Det är alltså fråga om betydande summor som lyfts under en längre period. Albert Edelfeltin koulu hör också till de byggen som staten stött.
Staden har inte anhållit om exakta summor för skolorna så det är omöjligt att säga vad nu går förlorat.
– Det går inte till så. Kommunerna har kunnat anhålla om statens stöd efter att olika projekt fått godkännande i fullmäktige. Bland annat projektplanen har bifogats. Sedan har man antingen fått pengar eller inte.
Inneluftproblem
Det är också i framtiden betydligt svårare för kommunerna att få statsstöd för att renovera skolor och daghem med inneluftproblem eftersom stödsummorna dramatiskt dras ned. Borgå har inte hittills fått pengar av den här sorten.
– Dessutom är det slut på investeringsstöden för biblioteken, framhåller Ullrike Hjelt-Hansson och tillägger att också bokbussarna drabbas.
Lokalitetsdirektör Börje Boström medger att betydande summor nu faller bort. Å andra sidan har det ibland varit så att statspengarna inverkat på byggbesluten i kommunerna.
– Man har skjutit fram projekt i väntan på stöd och detta har inte alltid varit så bra.
Han tror inte att statens nedskärningsbeslut inverkar på framtida byggbeslut.
– Exempelvis Västra enhetsskolan är nödvändig. Vi måste bygga trots att statspengarna uteblir.
Också utbildningsdirektör Rikard Lindström säger att Borgå inte kunnat räkna med statsstöd för skolinvesteringarna eftersom man aldrig vetat om de kommer.
Större grupper
Regeringens sparbeslut påverkar också storleken på undervisningsgrupperna i skolorna. Riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP) säger att staten gett cirka 60 miljoner per år för att minska på gruppstorlekarna. Nu har också dessa pengar strukits.

I Finland var flickorna bättre än pojkarna på problemlösning medan eleverna i finsk- och svenskspråkiga skolor klarade sig lika bra. Men skillnaden i framgångar mellan urbefolkningen och invandrare var större än i deltagarländerna i genomsnitt.

Enligt undersökningen hade elevens envishet i att lösa problemet en stor betydelse för resultaten. Envisheten i Finland var starkast bland jämförelseländerna. Dessutom förhåller sig de finländska ungdomarna med öppet sinne till problemlösning.

Det var första gången man mätte problemlösning i vardagen i denna form inom ramen för Pisa. Uppgifterna hade inget att göra med något ämne i skolan. Bland annat fick eleverna bekanta sig med en mp3-spelare varefter de skulle ställa in spelarens ljudstyrka och basåtergivning med så få klick som möjligt.

Syftet var att utreda hur man kan stödja eleverna att lära sig ännu bättre och hur lärarna kan lära dem bättre.

I bedömningen deltog 311 finländska skolor och nästan 3 700 elever i 15-årsåldern. Av dessa elever var cirka 470 invandrare.
 

Under gårdagens fullmäktigemöte i Sjundeå lämnade de två politikerna in en motion i vilken de ber tekniska nämnden utreda hur man kan förhindra att kollektivtrafikanterna får vatten i nacken då det regnar.

– Till exempel framför Aleksis Kiven koulu finns inga tak för barn som väntar på bussen. Avsaknaden av tak gör det mindre lockande att använda kollektivtrafik, när man tvingas vänta på skjuts i regn och blåst. För skolbarnens del kan det rentav minska lusten att komma till skolan och öka antalet sjukdomsfall, skriver Kokkonen och Johansson i sin motion.

De föreslår att man anlitar unga arbetspraktikanter och sommarjobbare för att rusta upp busskurerna och utrusta dem med tak på de ställen där det saknas. Snygga busshållplatser fungerar som bra reklam för kommunen, poängterar de gröna politikerna.

Det är Åbo Akademi som ska ha huvudansvaret för lärarutbildningen på svenska, vidhåller SFP:s ordförande Carl Haglund. Hbl:s nyhet om att Helsingfors universitet är redo att axla ansvaret för att utbilda lärare i huvudstaden och helst samarbetar med Stockholms universitet om saken väcker inte odelad förtjusning hos honom. 

Se Marianne Lydéns intervju med Carl Haglund i Studio Hbl!

Förhandlingar har förts mellan Borgå stad och styrelsen för Point College. Det handlar om skolhuset, det tidigare handelsläroverket, men samtidigt om mycket mer.
De högsta tjänstemännen har slopat tanken på att sanera och renovera Point College som skulle återuppstå som Västra enhetsskolan. I stället vill man satsa på ett nybygge, eller egentligen två eftersom ett nytt daghem för sex grupper också ska byggas på området.
Det står sedan en tid tillbaka klart att både den gamla daghemsfastigheten och Näse skola inte mer går att sanera, de ska jämnas med marken.
Samma öde går troligen också nuvarande Point College till mötes, så småningom.
– Eftersom det ser ut som om staden inte skulle behöva vårt gamla skolhus kan vi fortsätta med undervisning i huset i två, tre år till, så länge det tar att bygga upp ett nytt campus för andra stadiet vid Styrmansgatan, säger Markku Välimäki, ordförande för Point Colleges styrelse.

Arkitektbyrå placerar

Lokalitetsdirektör Börje Boström säger att en nybyggd Västra enhetsskola nu är stadens första alternativ.
– Våra utredningar visade ju att det på tjugo års sikt skulle bli lika dyrt att sanera och bygga till Point College.
– Vi har nu anställt en arkitektbyrå som får utreda placeringen av skolan och daghemmet. Fördelaktigast skulle det förstås vara om vi kunde bygga en enda byggnad, men det är en utmaning eftersom byggmassan blir stor.
Det ser nu också ut som om båda projekten, skolan och daghemmet, byggs av staden och inte till exempel som livscykelobjekt.
Boström räknar med en planeringstid på ett år och ungefär lika länge för byggandet. I så fall kan Västra enhetsskolan stå färdig till hösten 2016 när Strömborgska skolan inte mer får användas.
Under byggtiden måste Näse skola flytta någon annanstans, troligen till baracker, och troligen en bit bort från byggarbetsplatsen.
På den plats där Point College nu står kan man efter en stadsplaneändring till exempel bygga bostadshus.
Staden och skolans förhandlingar kommer att fortsätta efter det att Point Colleges styrelse har samlats för att ta ställning till den nya situationen.
– Styrelsen ska bland annat fundera på vilket pris vi vill ha för fastigheten, säger Välimäki.
– Medan vi tänkte oss att vi säljer skolan för att den ska renoveras och byggas till för att bli Västra enhetsskolan var vårt försäljningspris 1,1 miljoner euro. Nu säljer vi en värdefull fastighet som behövs för att skapa ett nytt område för skola, daghem och bostäder.

Det är smutsigt i många skolor och daghem i Borgå. När Borgåfullmäktige samlades senast var det många ledamöter som bekymrat noterade den dåliga städningen och de inneluftproblem som uppstår som en följd av den.
På andra håll i landet skyller man dåliga städresultat på den strama tidsdimensioneringen. Lokalvårdarna har alldeles för litet tid till sitt förfogande för att hinna städa ordentligt.
I skolor i Österbotten har man räknat ut att städaren har 86 sekunder på sig att städa en skoltoalett. I städarnas direktiv kan det också stå att toalettens spegel ska torkas av varje dag medan toalettstolen ska skrubbas bara varannan dag.
I Strömborgska skolan i Borgå hade man tidigare stora problem med städningen.
– Det är av stor betydelse för arbetet i skolan om det finns smuts i alla hörn eller om det är välstädat och golven blänker, säger rektor Carola Wiksten-Gustafsson. Det har vi märkt här i Ströhö. Nu har vi det mycket välstädat, men tidigare, ännu för två år sedan, sköttes städningen närmast katastrofalt dåligt.
– Det gick så långt att man i skolans riskkartering 2012 konstaterade att den dåliga städkvaliteten utgjorde den största risken i skolan.
Personalen reagerade på den dåliga inneluften. Eleverna slängde saker omkring sig och brydde sig inte om sin omgivning. Om det är smutsigt överallt från början blir intresset mindre för att själv hålla rent.
Sunt förnuft
För två år sedan inträffade förändringen, först gjordes en grundlig storstädning och efter det fick man städpersonal som har hög arbetsmoral, stor yrkesskicklighet och som ser till att det är rent i alla knutar.
– De som hade reagerat på den dåliga inneluften blev friska igen, säger Wiksten-Gustafsson.
– Jag vet att vi också har långa listor på hur lång tid det ska ta att städa korridorer och toaletter och klassrum. Men nu använder städpersonalen sitt sunda förnuft. Man satsar på att vaxa golven, det tar tid, men i stället går det mycket snabbare att städa vaxade golv i fortsättningen.
– När man kommer på morgonen stiger man in i en ren skola, det har en stor betydelse för trivseln. Eleverna noterar det också och kan säga att har du märkt hur golven riktigt blänker.
Wiksten-Gustafsson tror inte att det är städdimensioneringen som är den största boven i sammanhanget.
– Skillnaden ligger i om städarna har yrkesstolthet eller inte, om det är viktigt för dem att resultatet blir bra. Viktigt är också att det finns en kontinuitet, att samma städare sköter samma skola.
Positiv feedback
Tuula Inkeroinen är en av Strömborgska skolans relativt nya städare.
– Jag tycker inte att vi har för litet tid att städa, jag är helt nöjd med dimensioneringen. Jag har tidigare jobbat i Lovisa och där var det ibland riktigt stressigt, här är dimensioneringen förnuftigare.
– Jag tror att mycket beror på arbetstagarens inställning. Jag tycker om mitt jobb, jag vill att det ska bli rent där jag går fram och jag får också positiv feedback på mitt jobb. Ibland är det tungt men jag klarar nog av det.
När Inkeroinen kom till Ströhö märkte hon att det gamla huset begränsar städningen. Många trappor och ingen hiss gör att man inte kan använda stora fina kombinationsmaskiner, på många ställen kan man inte ens ta sig fram med en vanlig städvagn. Men en vaxmaskin kan man köra i korridorer och i klassrum.
– Vi vaxar flitigt och får hjälp med att flytta maskinen upp och ner för trapporna. Golven är nu mycket lättare att hålla rena.
Inkeroinen har hört att många är missnöjda med städningen i stadens utrymmen.
– Det känns inte bra att höra. Alla som jobbar med städning borde inse att vi gör ett viktigt jobb. Yrkesstolthet börjar med att man själv uppskattar det arbete man gör.
Spartalkot minskade på städningen
Affärsverket Borgå lokalservice direktör Annika Malms-Tepponen betonar att all städdimensionering görs som ett samarbete.
– Arbetsgivarens och arbetstagarens representanter deltar, liksom uppdragsgivaren, alltså bildningen i Borgå.
– Vi har en grund att utgå ifrån, standarder som fastställs på nationell nivå. Därefter värderas alla utrymmen skilt och på plats. Viktiga faktorer är hur stort utrymmet är, hur mycket möbler där finns, hur utrymmet används, golv- och väggmaterialens beskaffenhet och vilken renlighetsnivå man vill uppnå. Nivå 3 är den vanliga när det gäller skolor.
En stor förändring när det gäller skolstädningen gjordes i samband med spartalkot 2010-2011. Bildningen ville få ner utgifterna och man sparade bland annat på städningen.
– Då gjordes ett linjebeslut om att de klassrum där man går omkring i strumpfötterna ska städas mera sällan, bara varannan dag, säger Malms-Tepponen. Det betyder att klassrummen städas två gånger varannan vecka och tre gånger varannan vecka.
– Korridorer och toaletter städas som förut varje dag.
200 000 euro per år
Lokalservice har nu gjort en uträkning av vad det skulle kosta bildningssidan om man vill återgå till städning varje dag i alla klassrum.
– Det blir en tilläggskostnad på 160 000 euro per år, säger Malms-Tepponen. Vi för diskussioner med bildningen om det här alternativet.
– Dessutom har vi satt en prislapp på förebyggande städning i samband med storstädningen en gång varje år. Det skulle till exempel innebära att städarna tar sig högt upp i gymnastiksalarna och torkar av också det som ligger högre upp än 180 centimeter, den nuvarande högsta punkten som städas vid normal städning. Då kan man också städa till exempel ovanpå ventilationsrören. Det här skulle kosta bildningen ytterligare 40 000 euro.
I normala fall städar man aldrig dammsamlarna på hög höjd.
– Egenkontrollen fungerar, säger Malms-Tepponen. Vi kontrollerar städresultatet varje halvår. Det som inte är tillfredsställande korrigeras.
Renlighetsnivå
Vad som ska städas och hur ofta diskuteras noggrant med beställaren.
– När vi gick igenom en daghemsstädning satt vi i två timmar och funderade om det fanns något man kunde spara på, säger Malms-Tepponen. Slutresultatet blev att fem golvsilar kunde putsas litet mer sällan, annars var allt just så dimensionerat som daghemmet önskade sig.
– Vi säljer inte städtimmar utan en viss renlighetsnivå. Slutresultatet ska vara så rent som vi har kommit överens om.
Lokalservice har i dag 148 lokalskötare och lokalvårdare. Många närmar sig pensionsåldern.
– Jag brukar säga att vår personal är i medeltal tio år erfarnare än stadens övriga personal, säger Malms-Tepponen. Men åldern syns inte som sämre städresultat. De litet mognare anställda är våra stöttepelare.
Kvällsstädning
När lärare från olika skolor möts blir det ofta tal om städningen, säger Carola Wiksten-Gustafsson.
– Det växlar så mycket från skola till skola och det finns skolor där man mår dåligt just på grund av undermålig städning.
– Mitt förslag för bättre städning i stort är att städarna kunde ha sin arbetsdag mellan 10 och 18. Nu kommer de jättetidigt till jobbet för att hinna städa klassrummen i två timmar innan eleverna börjar och de får alltid lämna en halvstädad skola. Med senare arbetstid skulle de hinna städa alla klassrum ordentligt innan de går hem.
Malms-Tepponen säger att man på affärsverket har talat väldigt mycket om kvällsbetonad städning och håller på att planera in det i dagsschemat.
– Att städa på morgnarna har enligt min uppfattning kommit till främst med tanke på att då det finns kvällsanvändning bör det finnas personal även på morgonen. Samma koncept kan inte tillämpas på alla platser men vi är lyhörda för kundens önskemål.

Snacka om att ta sin uppgift på allvar. Det har gått tio år sedan Kenneth Karlsson var min gymnastiklärare i Ekenäs högstadium, men när jag i arla morgonstund dyker upp för att dela ut Västistårtan i bollhallen, där Karlsson redan är i full gång med att leda ett gympapass för tjänstemän, politiker och andra lokala förmågor, ber han mig utan omsvep att delta i träningen.

Och plötsligt joggar vi sida vid sida som om det var 2004.

Men något är annorlunda. Kenneth rör sig lite långsammare, lite mer ansträngt.

– Mina knän är slut. Jag kan inte springa längre. Jag är hjulbent och det gör att knäna belastas mer. Kanske har det också blivit lite för mycket av det goda, medger han och mal fram över det lackerade trägolvet.

Ingen vanlig 60-åring

Konditionen är det ändå inget fel på. Han kan fortfarande simma snabbare och göra fler magmuskelövningar än lejonparten av sina elever, men så är inte Kenneth Karlsson vilken 60-åring som helst. När han i maj går i pension lämnar han bakom sig en karriär som har innefattat allt från EM-silver i triatlon till ordförandeposter i otaliga idrottsföreningar.

– Jag kommer inte att bli aktiv i några pensionärsgrupper. Jag känner mig inte sådan ännu, säger Kenneth när vi en svettig halvtimme senare sitter i omklädningsrummet.

Karlssons engagemang, som har fått honom att fostra otaliga unga och äldre idrottsförmågor, ger honom nu Västistårtan. För nomineringen står den här gången två personer – Ekenäsbon Berit Latvala och överkommissarie Mats Lagerstam på Raseborgspolisen.

– Han är en verklig tillgång för orten, dess idrott och motionsverksamhet, berömmer Lagerstam.

– Rätt person, instämmer en av herrarna i Karlssons motionsgrupp.

Rörd

Kenneth själv verkar rörd över hedersbetygelsen.

– Jag har läst om den, och de som har fått tårtan har varit fina människor som gör viktiga saker, säger han på ett ödmjukt sätt som är olikt den annars så självsäkre mannen.

Jag kommer att tänka på den klassiska, svartvita filmen Livet är underbart. Den handlar om en frustrerad affärsman som har gett upp sina egna drömmar för att hjälpa andra i ett litet samhälle. När han är som mest miserabel uppenbarar sig en ängel som visar hur världen skulle ha sett ut utan honom. Den skulle ha varit en mycket sämre plats.

Hur skulle Ekenäs ha sett ut utan Kenneth Karlsson? Han har varit extremt viktig för ortens idrottande unga. Men till skillnad från filmens protagonist har han inte gett upp sina drömmar, utan följt dem.

– Det har varit ett aktivt liv, säger Kenneth.

Vad är din drivkraft?

– Jag motiveras av det som inte är färdigt uppbyggt, något nytt, att starta från noll. Som idrottsakademin i Raseborg. Sedan när en sak väl rullar på blir det lite trist.

Ett annat exempel på något som Kenneth har byggt upp från grunden är när han tog babysim till Finland.

– Jag åkte till Köln, till DDR, och träffade en professor som sysslade med det. Under åren har jag lärt upp närmare tusen instruktörer.

De senaste åren har Karlsson fått upp ögonen för futsal, inomhusfotboll. Han berömmer Ekenäsbon Peppe Lindholm.

– Han kom från ingenstans och byggde upp ett lag med mina pojkar. Och nu är de på toppen.

Tillbaka till rötterna

Pensionen kommer Kenneth att njuta av på hemmanet i Österby. Han har köpt och rustat upp en gammal bondgård, där han ska börja odla morötter och hålla värphöns.

– Min barndom tillbringade jag på landet i Pargas. Jag var jätteförtjust i mormors och morfars höns. Det har varit en dröm att komma lite tillbaka till rötterna.

Han har avsagt sig sina förtroendeuppdrag, men kommer fortsättningsvis att träna talanger som sonen Casper– som tävlar i Kenneths egna gamla paradgren triatlon – och simmarhoppet Emelie Pärnänen.

– Om jag plötsligt slutade med allt skulle jag inte må bra.

– Det är tudelat i Raseborg. Naturbruket har lite färre ansökningar. Sett till de senaste åren har ansökningarna till ungdomsutbildningen minskat, men den nystartade vuxenutbildningen kompenserar en del, säger Novias rektor Örjan Andersson.

Naturbruksprogrammet erbjuder fem olika profileringsmöjligheter och till trädgårdsnäringen har ingen sökt studieplats i år.

För byggmästarutbildningen går det bättre, den har fått knappa tre ansökningar per plats till sina totalt tio nybörjarplatser.

Totalt sett är hela högskolan populär i förhållande till antal nybörjarplatser. Novia har 1 622 förstahandssökande till 679 nybörjarplatser inom ungdomsutbildningen. Antalet förstahandssökande ökade med 1,4 procent jämfört med fjolåret. Enligt Örjan Andersson är det något bättre än medeltalet för hela landet.

Den populäraste utbildningen på Novia är företagsekonomi som finns både i Vasa och i Åbo. Även musikutbildningen i Jakobstad ligger i topp.

– Det som sticker ut är den tekniska utbildningen i Vasa som fortsätter gå starkt framåt och i Raseborg är det byggmästar­utbildningen. I övrigt är det ungefär i linje med hur det brukar vara.

Doktor Satya Brink har lång erfarenhet av att tolka Pisaresultat både i Kanada och nu också i Finland. Därför lönar det sig att lyssna på vad hon har att säga. Som att:
– De finlandssvenska eleverna i Nyland ligger på samma prestationsnivå som de grekiska eleverna, betydligt sämre än deras finska jämnåriga men också sämre än finlandssvenska elever i Åboland och på Åland.
– Det går inte att hänvisa till att pappa klarar sig bra i livet utan att ha varit duktig i skolan och utan någon examen. Samhället är helt annorlunda i dag än tidigare, om de finländska ungdomarna inte presterar tillräckligt bra är det lätt för arbetsgivarna att anställa högpresterande unga från andra länder. Vi lever i ett globalt samhälle och föräldrarna måste vara ambitiösa när det gäller barnens utbildning.
Det är ett faktum att de finlandssvenska eleverna presterar betydligt sämre än de finska och att de finlandssvenska pojkarna har de sämsta resultaten.
För att hjälpa upp eleverna och undervisningen ur gropen har Svenska Kulturfonden satsat på läsglädje, bland annat genom att erbjuda en diskussionsserie runt hela Svenskfinland med Satya Brink och Eivor Sommardahl, specialforskare vid Institutet för de inhemska språken.
Intressanta texter
God läsförmåga och läsglädje lägger stommen för hela inlärningsprocessen. För att kunna förstå det man läser måste minst 80 procent av orden vara bekanta från tidigare.
– För att klara sig bra i matematik har det visat sig att det är viktigt att man också är duktig på sitt modersmål, sade utbildningsdirektör Rikard Lindström när han hälsade föreläsarna välkomna till Lyceiparkens skola på tisdagskvällen.
Turnén startade i Borgå.
För att få med pojkarna och för att också de ska hitta läsglädje måste föräldrar och lärare tänka i nya banor.
– Pojkar tycker ofta att det är roligare att läsa faktaböcker, eller skräck eller science fiction, sådant som inte faller under rubriken traditionell skönlitteratur, säger Sommardahl. Försök hitta texter som intresserar pojkarna. De läser också ofta hellre digitalt där raderna är kortare än på papper.
– Jag har upplevt att det i vissa skolor har etablerats en jargong som går ut på att det är manligt och tufft att inte läsa. Det här kan bli skolans allmänna stämning.
Pappa ska läsa
Därför är det viktigt att barnen redan som riktigt små intresseras för både det talade och det lästa ordet. Speciellt viktigt för pojkarna skulle det vara att de ser sina pappor läsa och att deras pappor läser högt för dem.
– I Sverige hade LO en kampanj på 1990-talet som hette "Läs för mig pappa!". Det kunde nu vara tid för att återanvända iden i Svenskfinland, säger Sommardahl.
Hon hoppas också att skolorna kan fokusera på kvalitet i stället för på kvantitet.
– Be inte barnen skriva långa uppsatser, där det viktigaste är längden. Satsa i stället på finslipning, på språket och på att det eleverna skriver verkligen är deras egna texter och inte kopior från nätet.
Ny pedagogik
Satya Brink hittar två orsaker till att de svenskspråkiga eleverna har så mycket sämre resultat än de finskspråkiga.
– Först har vi bristen på behöriga lärare, som ju är stor i svenska skolor. Och därtill tror jag att pappornas ointresse för sina barns resultat i skolan är en annan avgörande faktor.
Hon efterlyser nya metoder också i undervisningen. Lärarna måste kunna lägga om sin pedagogik för att locka med också de svagare eleverna och kunna reagera snabbt om det visar sig att klassens medeltal sjunker.
Brink säger inte att Pisaresultaten är allena saliggörande.
– Ni ska inte jämföra er med andra. Jämför i stället med de resultat de finska ungdomarna presterade i början av 2000. Ni har gått ner i poäng år efter år, Finland går åt fel håll.
På tisdagen publicerades resultaten från den senaste Pisaundersökningen, som handlar om problemlösning. Där placerades de finländska ungdomarna på nionde plats internationellt, men var bäst i Europa.
– Häng inte upp er på det där, bäst i Europa, säger Brink. Jobba i stället för att bli ännu bättre.
Många svaga läsare i Borgå
I Borgå, Sibbo och Lovisa arbetar man nu gemensamt för ett bättre språk och en större läsglädje i skolorna. Den så kallade Pisaarbetsgruppens ordförande Cecilia Holmberg redogjorde för projektet som kör i gång på allvar i höst och som ska bli mer än ett projekt, ett fortgående program för satsningar på läsning och skolspråk.
– I Borgå har vi många svaga läsare bland våra elever, berättar Holmberg. I det test vi gjorde för ett år sedan var 28 procent av alla elever på femman svaga läsare. I år fick vi litet bättre resultat men fortfarande är 30 procent av alla femte klassens pojkar svaga läsare.
De finlandssvenska föräldrarnas ointresse för sina barns skolframgångar syntes också i Lypa på tisdagskvällen där huvuddelen av publiken utgjordes av proffs, lärare och förskolepersonal.
Vid en närmare punktgranskning visade det sig att åtminstone en del av Borgåföräldrarna inte har fått någon som helst information om satsningen via Wilma, där alla skolornas meddelanden till vårdnadshavarna ska finnas. I Sibbo har informationen tydligen gått bättre fram.
 

Yrkesinstitutet Inveons styrelse samlades till möte på onsdagseftermiddagen och efter drygt två och en halv timme, och en omröstning, kunde man konstatera att samkommunen godtar Borgå stadsfullmäktiges beslut att uppföra nya lokaler för andra stadiets svensk- och flerspråkiga yrkesutbildning på Harabackaområdet.
Godkännandet förutsätter att alternativet beaktar såväl Point Colleges som Prakticums eventuella intresse att vara med i denna modell samt att en organisationslösning enligt alternativ 1 eller 2 i föredragningen samtidigt kan uppnås. Eventuella framtida behov av utbyggnad av fastigheterna torde beaktas redan i planeringsskedet.
Organisationslösningarna är endera en gemensam utbildningsanordnare för Prakticum, Axxell och Inveon eller en lösning där bara Prakticum och Inveon ingår, enspråkigt svenska lösningar alltså.
Styrelsen föreslår att samkommunstämman, som möts i slutet av april, ger styrelsen fullmakt att delta i utredningar kring de här organisationslösningarna.
Samtidig lösning
Det var styrelsemedlemmen Petra Paakkanen understödd av Stefan Sandström, Magnus Björklund och Nancy Lökfors som kom med förslaget som avvek från det förslag skolans direktör Johan Söderberg hade kommit med.
I Söderbergs förslag fanns organisationslösningen enligt alternativ 3, en gemensam tvåspråkig organisation tillsammans med Point College, Amisto, Edupoli och Inveon.
Styrelsemedlemmen Anita Spring föreslog under diskussionen att också alternativ 3 skulle tas med i beslutet. Springs förslag fick ändå inget understöd.
När styrelsen röstade mellan Söderbergs förslag och Paakkanens förslag föll rösterna 0-6, Spring lade ner sin röst.
– Vi tycker att det är viktigt att lokalfrågan och organisationsfrågan löses samtidigt, säger styrelseordförande Björklund. Vi måste veta vilka utbildningslinjer vi har och vilken administration för att kunna avgöra hur stort utrymmesbehov skolan har. Det är ett vettigt sätt att gå vidare.
– Men vi vill vara med i Harabacka, det är nu helt klart.
Campus om 5-10 år
Björklund säger också att det med tanke på framtiden är bättre för den svenska utbildningen i Östnyland att gå ihop med annan svensk utbildning.
– Det är blåögt att tro att Amisto kommer att klara sig utan fusioner i framtiden. Då har den finlandssvenska utbildningen i Östnyland ändå mer att säga till om i en svensk organisation än i en mycket större organisation, med stor finsk majoritet, som leds från Träskända.
Någon snabb campuslösning räknar man inte med.
– Vi kan få vänta i fem eller tio år innan det finns nya utrymmen i Harabacka, säger styrelsemedlemmen Stefan Sandström. Planläggningen är ju inte ens klar ännu.
– Därför har styrelsen nu också beslutat om att göra en konditionskartering av utrymmena i Haiko och för att reparera de mest akuta bristerna.
Både Björklund och Sandström säger att styrelsebeslutet utgår från dagens premisser. Vad staten beslutar om yrkesutbildningen i framtiden kan man inte i det här skedet förutse. 

– Föreningen framför vilseledande och kränkande påståenden som till exempel att den obligatoriska svenskundervisningen äventyrar det finländska välfärdssamhället. Nu vill man dela ut detta material i skolorna, vilket är oacceptabelt, säger organisationens ordförande Christina Gestrin (SFP).

Folktinget har nu skickat ett brev till Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen för att fråga vad de tänker göra för att förhindra att felaktig information sprids i skolorna.

Folktinget sammanträder till session i Helsingfors på lördag och då väntas medborgarinitiativet för att svenskan ska bli frivillig i de finska skolorna väcka debatt.

Den allmänpolitiska debatten inleds av riksdagens talman Eero Heinäluoma (SDP). 

Bakgrunden är biträdande justitiekansler Mikko Puumalainens ståndpunkt om att det inte är lämpligt med inslag som anknyter till bara en viss religion.
Utskottet har tidigare slagit fast att psalmen Den blomstertid hör till traditionen i Finland och att den därför kan sjungas i skolorna.

I dag ska grundlagsutskottet höra experter och därefter avgöra om det ska komma med ett utlåtande i ärendet. 

Tiden när datorn ersätter penna och papper i studentexamen närmar sig. Hösten 2016 är det dags för de tre första ämnena: tyska, geografi och filosofi. De första som skriver elektroniskt är de studerande som inleder sina gymnasiestudier i höst.
– Det gäller för eleverna att handskas med materialet på nytt sätt, som att skapa tabeller eller grafer i geografin eller att tolka levande bilder. Och vi lärare ska lära oss pedagogiken att lära ut det nya.  Men innehållet är som tidigare det som finns angivet i läroplanen, säger Dick Kullberg, lärare i matematik, fysik och kemi på Borgå gymnasium.
Han räknar med att ett tiotal abiturienter skriver något av de tre ämnena elektroniskt hösten 2016. Men i själva undervisningen av gymnasiets alla ämnen finns datorn med under hela gymnasietiden på ett mera påtagligt sett än hittills.  Det krävs ett trådlöst nätverk för undervisningen och det har många av skolorna i Borgå hittills saknat och därför legat efter många andra av landets kommuner. Bristen ska vara avhjälpt i höst.
Egen
Det är också klart att eleverna bör ha en egen bärbar dator.
– Men naturligtvis så att kommunen kommer mindre bemedlade familjer till mötes. Kraven på en dator ska inte bli ett hinder för att söka sig till gymnasiet, säger Dick Kullberg.
Han berättar att kutymen i fråga om datorer varierar mellan kommunerna. Någon kommun ger en eleverna en dator, någon annan hyr ut och andra förutsätter egen dator, till exempel Helsingfors. Det Borgå stad däremot ska erbjuda skolorna och eleverna är tillgång till e-post och olika kontorsprogram på nätet som Word och Excel.
Studentskrivningarna försiggår i gymnasiets gymnastiksal som beträffande sin husteknik ligger fjärran från modern nivå.
– Eftersom vi fortfarande väntar på en renovering av gymnastiksalen kommer det att bli i fråga om tillfälliga lösningar för vår del. Det stora problemet är att studentexamensnämnden inte har gett klara direktiv för vilken typ av dator provsalen ska anpassas till.
Det man i dag vet om skrivningarna hösten 2016 är att de ska göras på en bärbar dator, men att proven avläggs i sluten miljö. Det betyder att internet inte får användas. Till varje dator i gymnastiksalen dras en separat kabel. Samma system tillämpas i landets alla gymnasier.
Ur budgeten
Dick Kullberg och Niklas Läckström, rektor för Vårberga skola, sitter med i utbildningstjänsternas grupp för informations- och kommunikationsteknik som i sin tur är underställd teamet för inlärningsmiljön.
– Vi tar de övergripande principbesluten om lösningar inom utbildningstjänsterna när det gäller apparater, nätverk, programvara, säger Niklas Läckström.
I Vårberga skola finns trådlöst nätverk. Det skaffade skolan och Kevätkummun koulu tillsammans genom att skära ner på andra anskaffningar. Skolorna delar också på datorerna. Av sammanlagt tjugosex är tio bärbara. En del av apparaterna är leasade och när avtalet går ut i höst blir skolan kvar med sjutton.
– Absolut bäst utrustad är Kulloon koulu med en dator per två elever, mot en dator per tio–elva elever hos oss. Att antalet är så stort i Kullo beror på att apparatanskaffningarna när skolcentret byggdes.
Niklas Läckström är nöjd över att staden har fattat beslut om att datorerna ska bytas ut med fyra års mellanrum.
– I det avseendet ligger Borgå bra till jämfört med andra kommuner.
En annan fördel för Borgå är att upphandlingen av ny apparatur sker via Kuntahankinnat. Staden leasar apparaterna och leasingsumman delas på fyra år.
– Det ska skaffas 1 600–1 700 nya datorer till skolorna. Den dator vi är intresserade av kostar staden 680 euro för, det är halva butikspriset. I dag har priset på bärbara datorer kommit ned så att de är billigare än fullt utrustade bordsdatorer.
Undermåliga e-läromedel
Vårberga skolas sexor ska i höst få var sin pekplatta.
– Vi fick det att gå ihop genom att stryka bokanskaffningar. Pekplattor är billigare än böcker och de betalar in sig på två år. Pekplattan ska användas i alla ämnen. säger Niklas Läckström.
På finskt håll finns det goda elektroniska läromedel, men på svenska är läget ett annat. Det som finns är undermåligt.
– Det är ett stort problem för oss.
Ikt handlar också en mental förändring bland lärarna. Det gäller att lösgöra sig från tanken att ikt ska tas med i undervisningen.
– Vi ska inte planera så att vi kan gå till datasalen utan ikt ska var ett lika naturligt redskap som penna och gummi. Vi ska fortsätta tänka pedagogik först och verktyg sedan, men lägga upp det så att eleven har möjligt att välja bland flera verktyg än i dag och den vägen i högre grad kunna lära sig via sina starka sidor.
It-strategi
Kimmo Sirén är rektor för Pääskytien koulu och ordförande för ikt-gruppen. Han säger att leasingen av ungefär 1 600 nya datorer för fyra år är den absolut största utgiftsposten inom den godkända it-strategin. Datorerna delas mellan språkgrupperna.
– En annan stor sak var de hundra videoprojektorer som vi lyckades skaffa tack vare statliga projektmedel. Dessutom ordnas det it-fortbildning för lärarna inom Kunnig-projektet.
För de första elektroniska studentskrivningarna hösten 2016 har staden reserverat 60 000 euro. Kommunförbundet anser att staten bör bevilja finansiering för att studentskrivningarna ska gå att sköta på rätt sätt. Enbart datorer för rektorer och lärare väntas kosta kommunerna över 2,2 miljoner euro.

När Förbundet Hem och skola för första gången frågade föräldrar med barn i svenskspråkiga skolor om hur de ser på skolan, utbildningen och samarbetet mellan hemmen och skolan var intresset enormt. Över 1 900 föräldrar svarade på enkäten i höstas, vilket kan jämföras med att drygt 2 000 finska föräldrar svarade i motsvarande enkät på det andra inhemska.

– Antalet svar är stort och materialet dessutom rikt. Jag får en känsla av att många föräldrar ville svara och berätta om sina upplevelser, säger doktoranden Cilla Nyman vid Åbo Akademi, som sammanställt svaren.

– Vi är nöjda med profilen på dem som svarade, alla befolkningsgrupper är representerade. Risken finns att bara de akademiskt utbildade tar sig tid att svara på en öppen enkät, säger Corinna Tammenmaa, ordförande för Hem och skola.

Ett anmärkningsvärt resultat i undersökningen är att en förvånansvärt liten andel av föräldrarna tycker att eleverna behandlas likvärdigt i skolan.

– Känslan av att bli orättvist behandlad är en av de mest destruktiva känslorna. Vi måste ta reda på vad det här beror på, säger Tammenmaa.

Däremot tycker hela 85 procent av föräldrar att det är hög kvalitet på undervisningen i den finlandssvenska skolan.

Behörigheten nämns inte

Barometern har inte alls berört ämnen som behöriga lärare och lärarnas kompetens, frågor som är ständigt aktuella i Svenskfinland där det råder lärarbrist.

– Frågan är relevant. Även om ämnet behöriga lärare är känsligt ska vi inte låta bli att tala om det, säger Tammenmaa och kan tänka sig att lärarkompetensen tas med i någon fråga i nästa barometer, som förbundet planerar att göra om två år.

– Det finns utrymme för att utveckla barometern. Den här första enkäten gjordes med den finska systerorganisationens frågor som modell, säger Nyman som var med och formulerade frågorna.

De finlandssvenska föräldrarna är ganska nöjda med skolan. Ändå anser bara varannan att föräldrar har möjlighet att ta del av skolans verksamhet.

Mobbning förekommer

Hälften av föräldrarna tycker att skolan förebygger mobbning. Ändå förekommer mobbning i skolan; hela 14 procent av föräldrarna säger att deras barn blivit mobbat under det senaste året.

– Siffran är för hög, här behövs mera hårt arbete. Just att förebygga mobbning är en av de saker som Hem och skola kan jobba för, säger Tammenmaa.

Ytterligare en sak som klart framkommer i barometern är att något väsentligt händer mellan lågstadiet och högstadiet. Högstadieföräldrarna är överlag mindre nöjda med skolan än lågstadieföräldrarna.

– Föräldrarnas engagemang, delaktighet och förväntningar på sina barns skolgång har en avgörande betydelse för skolframgången. Det här ska man ta fasta på när barnen blir äldre, säger Tammenmaa.

Av de drygt 1 915 föräldrar som svarade på enkäten har två av tre högskoleutbildning. Föräldrar med högre utbildning är således överrepresenterade och snedvrider resultaten något. Cilla Nyman påpekar att svaren inte är representativa för Svenskfinland, frågorna låg öppna på nätet under oktober i fjol och i princip vem som helst kunde svara.

Vi känner den som Den blomstertid nu kommer, som en psalm. Enligt somliga källor skulle visan ursprungligen varit en profan glädjesång om den första riktiga sommaren efter hemska år av hungersnöd. Från år 1688 hemsöktes nämligen Sverige av svåra år av missväxt, och när man studerar orden låter det logiskt.

Dig, glädjesol, vi hälsar.
Värm upp vårt kalla bröst.
Gjut kärlekseld i hjärta,
förnya själ och håg.
Vänd bort all sorg och smärta
som på vårt sinne låg.

I flera av verserna nämns Gud, men det är inte besynnerligt, då visan är från en tid då Gud var närvarande i det mesta, också i vardagsformuleringar.

Är en sådan visa då lämplig i skolan?

”I en tid av multikulturalitet, etnisk mångfald och ett allt mer sekulärt samhälle måste den diskussionen kunna föras”, påpekar Henrik Othman i sin ledare i Österbottens Tidning (25.3).

Frågan blev aktuell då biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen konstaterade att skolorna inte borde ordna festligheter som anknyter till bara en viss religion. Diskussionen har ändå främst handlat om just skolavslutningsvisan. Puumalainen sade senare att psalmens två första verser kan godkännas. Logiken i det verkar besynnerlig, för i andra versen nämns Gud. Nåväl, riksdagens grundlagsutskottet ska nu behandla frågan.

Vi lyfter frågan från psalmnivå och närmar oss Puumalainens kommentar om festligheter som anknyter till bara en viss religion. Är julfesten en sådan? Nej. De flesta kulturer har väl haft någon form av midvinterfest, och de kristna inslagen kom först senare. För en ny religion är det alltid lättare att anpassa sig till existerande helger än att lansera nya.

En övergripande strävan att separera ”religiöst” från världsligt skulle vara omöjlig. Det kan väl inte heller vara korrekt att lära ut veckodagsnamn som härstammar från astronomi och gudanamn i Babylonien och Egypten och som via Romarriket flyttade in i svenskan som germanska gudaväsen (samt lånades till finskan). Veckodagsnamn gör inte veckan religiös, lika litet som en visa gör skolavslutningen till en fest som anknyter ”till bara en viss” religion. Vi kan också citera Othman en gång till:

”Vi ska inte automatiskt utgå från att våra traditioner kränker den som tror annorlunda.”

Frågan om religiösa inslag i skolan är både viktig och knepig. Det är ändå inget enkelt ja eller nej-upplägg, utan en fråga som i första hand bör utgå från vilken form de möjligtvis (!) religiösa inslagen ingår i exempelvis skolfestligheter. Det hela ska baseras på respekt, men det sätt som biträdande justitiekanslern närmade sig frågan var bara klumpigt.

– Vi är jättenöjda. Eftersom barackerna är planerade för att fungera som daghem är de ändamålsenliga, säger daghemsföreståndare Eija Jäppinen.
Utvändigt är helheten inte vacker, men insidan desto snyggare. Daghemsbarackerna är byggda i fyrkant, med en gård med flera sandlådor och klätterställningar i mitten.
– Våra nya uteleksaker ska komma i dag, men bra tycks det gå också utan hink och spade, konstaterar Jäppinen och tittar på de små ivriga som gräver koncentrerat med händerna i sanden.
Tre år framöver
Hyreskontraktet för barackerna i det tillfälliga daghemmet i Kokon löper på tre år. Från och med i går samsas sju daghemsgrupper där, och till hösten kommer det en grupp till för 1-3-åringar.
Eija Jäppinen är nöjd också med daghemmets placering.
– Det är nära till naturstigarna, stranden och idrottshallen. Vi ska se om vi kunde få några morgonturer där. Nästa vecka får alla barn reflexvästar, och efter det kan vi börja röra oss i omgivningarna.
Rymligt och ljust
Alla grupputrymmen i dagisbarackerna har egna temafärger, och de grupper som samarbetar har sina rum nära varandra.
Förskoleflickorna Emilia och Vilja går i språkbadsgruppen, och de gillar sina nya utrymmen.
– Tamburen är bäst för det finns rum för alla att klä på sig utan att det blir trångt.
– Det var väldigt skönt att komma hit, vi flyttade senast för ett år sedan, från Näse till utrymmen i Veckjärvi, och där fanns det bara ett enda rum för hela språkbadsgruppen med 21 barn. Ljudnivån var otrolig, säger Runa Karlsson, barnträdgårdslärare och språkbadsansvarig.
Alla möbler och alla leksaker inomhus är nya, allt är inte ens uppackat ännu.
– Vi kunde inte ta något med oss från våra gamla utrymmen på grund av luftproblemen. När sakerna blivit rengjorda kan vi kanske använda dem igen. säger Eija Jäppinen.

Avsikten är att de nuvarande lokalerna stängs helt. Planeringen av och processen med att anskaffa tillfälliga lokaler pågår.
Avsikten är att bygga nya skollokaler i Vårberga. De kommer att vid sidan av Vårberga betjäna hela Skaftkärrs område. En skolnätsutredning som gäller stadens södra del blir färdig i slutet av april. Skolornas kommande utrymmesbehov klarnar i denna utredning. Den nya skolan byggs 2016–2017.
Olika åtgärder vidtas i de nuvarande lokalerna, man ser över exempelvis ventilation och städning för att verksamheten ska kunna fortsätta ett tag till. Utöver detta har det skaffats luftrenare i problematiska utrymmen.
Inomhusluften i Kevätkummun koulu har undersökts. Prover har tagits från hela fastigheten och även ventilationen har granskats.
Arbetarskyddet har utfärdat förbud att använda tre klassrum. I de stängda klassrummen har också ventilationen avbrutits med en propp. Företagshälsovården har föreslagit att man ska flytta till de ersättande lokalerna så snart som möjligt eftersom problemet med inomhusluften verkar gälla hela fastigheten.
Skolans multiprofessionella arbetsgrupp för inomhusluften koordinerar och följer fortfarande tätt utredningen och lösningen av problemet med inomhusluften. Sakkunnigarbetsgruppen består av företrädare för skolans och utbildningstjänsternas ledning, lokalitetsledningen, lokaltjänsterna, företagshälsovården, hälsoskyddet och arbetarskyddet. BBL.