Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 20 | 21 | (Page 22) | 23 | 24 | .... | 28 | newer

    0 0
  • 06/05/14--10:52: Kris hotar bildningen
  • BORGÅ. Bildningsnämnden samlas inför midsommar till ett extra möte för att diskutera hur man kan få bort 1,6 miljoner euro ur årets budget. Uppdraget anses omöjligt.


    Bildningsdirektör Hilding Mattson, som i åratal försökt uttala sig så diplomatiskt som möjligt i sparfrågor, klarar den här gången inte riktigt av att dölja sin besvikelse och frustration.
    – Läget är mycket besvärligt. Det är lite samma visa igen, suckar han.
    Med samma visa menar han att det inte är en nyhet att budgetramarna är för snäva.
    Ramarna åt skogen
    – Man budgeterar helt enkelt tokigt hela tiden och felet upprepas årligen. Vi borde komma till något slags balans och justera ramarna. Eller då måste vi helt enkelt sätta punkt för vissa verksamheter. Och vilka de är är en knepig fråga eftersom största delen av bildningens verksamhet är lagstadgad.
    Han förklarar att budgetramen i flera år varit så stram att överskridningar uppstått.
    – Nu är det igen så att nästa års budget bygger på årets, som inte går att följa. Årets budgetram bygger på fjolårets och så vidare.
    Mattsson konstaterar att årets inkomster inte kommer upp till budgeten.
    – Det handlar om inkomster från kultur- och fritidssektorn, här är det ändå fråga om ganska små summor. De större summorna kommer från projekt som vi hela tiden försöker få statspengar för.
    Taxor och avgifter höjs också hela tiden.
    Och utgifterna, de bara sväller.
    Skolor stängs
    Han säger att staden beslutat om många skolstängningar, men att spara via dem redan i höst går inte.
    – Det är ologiskt att stänga Gammelbacka skola så länge en massa elever måste sitta i baracker. När Tolkisskolan och Västra enhetsskolan byggts kan Gammelbacka skola stängas, men det sker inte i år.
    Samma sak gäller Saxby skola som också hör ihop med Västra enhetsskolan. Och Kråkö skola hör ihop med Vårberga skola.
    Han medger att han börjar vara ganska trött. Årligen har bildningen funderat på hur man ska få ned kostnaderna.
    – Naturligtvis gör vi vårt bästa också nu. Ska budgeten anpassas behöver vi stöd av beslutsfattarna.
    Ryktas om permitteringar
    Bildningsnämndens ordförande Ulf Backman (SFP) säger att hans åsikt är att bildningen inte har en chans att täcka årets underskott. Någon undermedicin finns inte.
    – Ramarna är helt enkelt för snäva. Vi får cirka 2 miljoner för litet.
    Också han påpekar att största delen av verksamheten är lagstadgad.
    Ett bokföringsmässigt sätt att korrigera saken kommer han ändå på.
    – 1,6 miljoner i interna hyror returneras till vår budget med orsak att fastighetsunderhållet inte fungerat och lett till ställvis undermåliga lokaler.
    Det ryktas till och med om permitteringar. Hilding Mattsson tror att ryktena har kommit till för att sektorn räknat ut att den summa som nu ska sparas motsvarar en veckas personalkostnader.
    – Vi föreslår ändå inga permitteringar, det är helt klart.
    Nämnden möts den 17 juni och sedan får stadsstyrelsen en utredning.


    0 0

    Det finns cirka 250 skolor i Helsingfors och 25 fast anställda skolläkare. Staden söker med ljus och lykta efter läkare som vill jobba inom skol­hälsovården.

    Läkarbristen leder till att en del elever inte får den breda hälsogranskning som förordningen i hälsovårdslagen förutsätter. Den utförs i första, femte och åttonde klassen.

    – Det är svårt att hitta vikarier. Situationen är oroväckande. Jag drömmer om ett läge där jag får välja vem som får jobb. Vi har ökat tjänsterna varje år men det är ont om läkare som söker dem, säger skolöverläkare ElinaHermanson.

    Drumsö lågstadieskola har under våren varit helt utan skolläkare bland annat på grund av sjukdomsfall. En del av femmorna och alla förstaklassare har blivit utan läkargranskning. I januari hade 832 elever inte varit på läkargranskning i Nordsjöområdet medan Rönnbacka och Rönninge som varit utan läkare några år nyligen har fått en.

    SeijaHainari kontaktade själv skolhälsovårdaren på Drumsö lågstadieskola när allt inte stod rätt till med sonen Marcus.

    – Min man som är i branschen antog att vår son behöver fysioterapi. Jag ringde skolhälsovårdaren som ordnade remiss till en specialistläkare. Själv hade jag inte märkt något, säger Hainari.

    Hon hade gärna sett att barnen undersöks av läkare under sitt första skolår. Alla har inte en expert i familjen, vilket betyder att fall som Marcus riskerar glida förbi obemärkt i stället för att få stöd och vård i god tid.

    – Vi fick gå på hälsokontroll inför skolstarten vilket var bra. Jag hoppas att den kontrollen finns kvar i framtiden, säger Hainari.

    Får vänta fyra år

    Läkargranskningen är inte en subjektiv rätt.

    – Om skolan inte har en läkare blir eleverna utan den kontrollen. Men alla elever genomgår varje år en allmän hälsogranskning hos skolhälsovårdaren, säger HannuPenttinen, hälsostationsläkare vid familje- och socialtjänsterna.

    Det ettor som blivit utan läkargranskning kan efter skolhälsovårdarens bedömning vid behov få en sådan, annars får de vänta till femman då läkargranskningen infaller nästa gång.

    Skolhälsovårdaren kan efter bedömning skicka eleven till närmaste skola där det finns läkare eller till en hälsostation. Enligt rekommendationerna har varje skolhälsovårdare ansvar för cirka 600 elever.

    Hälsogranskningen i skolan är till för att ta ställning till om någon elev är utsatt för psykiska, fysiska eller sociala risker där hälsovården kan göra en förebyggande insats. Läkargranskningen är en bred bedömning i samarbete med hälsovårdare, lärare och föräldrar.

    – Men skolorna är inte förpliktade att ge sjukvård, vi gör bara granskningar, påpekar Penttinen.

    I skolorna jobbar många läkare deltid vid sidan av forskning eller annat arbete. Vikarierna stannar ofta bara några månader, de ska bli barnläkare, barnpsykiatrer eller barn­neurologer och behöver komplettera sin specialisering.

    Jokerläkare föreslås

    Läkarbristen var stor i de svenska skolorna i Helsingfors i januari i år då det var svårt att hitta vikarier men för tillfället kan man inte säga att de svenska skolorna skulle ha det sämre än de finska, anser Elina Hermanson. I de svenska skolorna måste man beakta språkkravet. En läkare med invandrarbakgrund som inte kan svenska kan därför inte jobba i en svensk skola.

    Inför hösten finns skolläkare som skall jobba mellan en till fyra dagar, läkare som ska vara tjänstlediga på grund av specialisering samt vikarier som ännu inte placerats.

    – Just nu, när många skolor är utan läkare, placerar vi helst läkarna i sådana skolor där vi misstänker att det finns många elever med psykiska, fysiska och sociala risker. Enligt förordningen i hälsovårdslagen ska vi minska utslagningen. Men det är de högutbildade föräldrarna som för mest liv om läkarbristen, säger Hermanson.

    Hon förbereder ett förslag med en jokerläkare som cirka en gång i månaden är jour i en skola som saknar läkare. Förslaget kommer från skolläkarna själva.

    – En skolläkare har ett krävande arbete där man måste fatta många självständiga beslut. Det kollegiala stödet ges per telefon eller e-post. Elevernas problem är av varierande art och det krävs specialkunnande av läkaren. De som jobbar hos oss säger ändå att de trivs, säger Hermanson.

    Enligt Penttinen är lönen som erbjuds skolläkarna rätt låg.

    – Men vi kan i stället erbjuda ledigheter på somrarna och längre helger. Det har man inte om man arbetar i tre skift på ett sjukhus.


    0 0

    Fem personer har dömts för narkotikastölden vid Helsingfors universitet.

    Det var i början av mars som starka forskningsdroger och läkemedel stals från universitetets utrymmen i Vik. Det handlade om kokain, morfin, amfetamin, LSD och fentanyl.

    Riku Untamo Mäkilä, 25, fick den längsta domen, två år och fyra månader ovillkorligt fängelse. Tre andra dömdes till villkorligt fängelse och en man fick dagsböter.

    Enligt rätten var drogerna värda över 55 000 euro. Tingsrätten ansåg att stölden var grov och planerad. En man hade stulit drogerna, en annan stod vakt och en tredje körde bilen. Enligt rätten hade vakten och föraren lovats droger i belöning. Efter stölden hade drogerna använts.

    Sambon till en av männen dömdes för grovt narkotikabrott. Hon hade bland annat gått med på att drogerna förvaras i hennes lägenhet.

    Intrånget till universitetets utrymmen skedde med nyckel. En av de dömda arbetade för institutionen och hade tillgång till nyckel.


    0 0

    Svenska kulturfonden har beviljat en miljon euro för skapandet av ett svenskspråkigt virtuellt kursutbud på gymnasiet.

    Det är institutionen för informationsteknologi vid Åbo Akademi som leder satsningen.

    Projektet sträcker sig över tre år och är en utökning av det stöd på 600 000 euro som kulturfonden tidigare beviljat för skapandet av e-läroböcker i lång matematik, skriver akademin i ett pressmeddelande.

    Virtuella kurser kommer att skapas i denna nya plattform tillsammans med svenskspråkiga gymnasier. På sikt är målet att skapa en gemensam, självbärande organisation som upprätthåller ett virtuellt kursutbud som komplement till den vanliga kursbrickan.

    – På detta sätt tryggas också mindre gymnasiers existens i framtiden, säger professor Ralph-Johan Back som leder projektet vid akademin.


    0 0

    I Helsingfors kan man i år få en gymnasieplats med betydligt lägre medeltal än i fjol. De som går ut nian är i år bara 330, mot 390 i fjol.

    I gymnasiet Lärkan kan man i år få en studieplats med 7,23 i medeltal. I fjol krävdes 8,9 i medeltal för att komma in. Enligt rektor Magnus Westerlund beror det främst på att årskullen är liten i år, det var 330 elever som gick ut nian i Helsingfors i år, mot 390 i fjol.

    – Det som inte har sjunkit är medeltalet bland dem som kommit in. Där ligger vi på 9,0 i år. Det är väldigt få av dem som börjar hos oss som har ett lägre medeltal än 8,0.
    Lärkan fick i år fler ansökningar från elever i kranskommunerna än tidigare, men betydligt färre från elever i Helsingfors.

    Få väljer Norsen

    Gymnasiet Svenska normallyceum har i år flera lediga studieplatser. Lägsta medeltalet för att bli antagen är 7,0 vilket är en lägsta gräns som Helsingfors stad fastställt för alla sina gymnasier.

    Det vara bara 49 elever som hade Norsen som förstahandsval i år, studieplatserna är 86.

    – Så här har det varit sedan processen att slå ihop Tölö gymnasium och Norsen inleddes. Få vill söka till oss, när framtiden är oviss, säger rektor Mikael Nyholm.

    Den som blivit utan studieplats kan söka till Norsen och andra gymnasier med lediga platser från och med nästa vecka.
    Kyrkslätts gymnasium och Helsinge gymnasium i Vanda har inte stora förändringar i det lägsta medeltal som krävs, i Kyrkslätt krävs i år 6,92 mot 7,0 i fjol och i Helsinge 6,5.

    Få nya studerande

    Också Sibbo gymnasium märker klart av en mindre årskull. Medeltalet har visserligen inte sjunkit just alls, från 6,8 till 6,7, men man kommer med nöd och näppe att få ihop 45 studerande i höst, mot 56 i fjol. Egentligen har gymnasiet 52 lediga platser, men man brukar ta in lite fler än så de år man har många sökande.

    Det gymnasium som lockar många studenter i år är Gymnasiet Grankulla samskola, precis som HBL skrivit tidigare. Det här syns klart också i medeltalet, i fjol krävdes 7,4 i medeltal för att komma in, i år måste man ha minst 8,0 i medeltal för att bli antagen i Grankulla. Medeltalens medeltal ligger på 8,6.

    Grankulla har alltså det högsta medeltalskravet i huvudstadsregionen och brädar klart bland annat Lärkan i Helsingfors som tidigare haft en hög medeltalsgräns. Ett specialfall är dock Tölö gymnasium som inte går att jämför rakt av, eftersom det är ett specialiseringsgymnasium och eleverna poängsätts. Man kan få maximalt tio poäng för sitt betyg och maximalt tio för inträdesprovet. I år krävdes ett lite högre medeltal för att komma in på linjerna för bildkonst och humanekologi, medan medeltalskravet för musik sjönk lite.
     


    0 0

    Anslagen till förlängd läroplikt ska gynna alla som ska inleda studier på andra stadiet, säger Krista Kiuru.

    De 15 miljoner euro som reserverats för den förlängda läroplikten allokeras inte till någon enskild grupp, säger undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru (SDP). Enligt Kiuru gäller anslagen för hela årskullen så alla som inleder studier på andra stadiet eller deltar i förberedande utbildning drar nytta av dem. Kiuru betonar att reformen ändå framförallt gynnar ungdomar som efter grundskolan helt skulle sakna studieplats.

    OAJ har tidigare sagt att de 15 miljoner euro som reserverats för den förlängda läroplikten inte räcker till.

    I regeringsförhandlingarna som avslutades igår beslöt man att följa rambeslutet och förlänga läroplikten med ett år. Summan på 15 miljoner ändrades inte.


    0 0

    När 120 unga som ramlat utanför ett ordnat vardagsliv tillfrågades om framtiden, vågade varannan hoppas på att få ett jobb. Två av tre trodde på en egen bostad.

    När kaoset var som värst slutade andra årets datanomstuderande, tjugoåriga Toni Nurmi gå till köket i sin lägenhet.

    – Det gick inte längre att laga mat där, säger han. I stället öppnade han en tonfiskburk om dagen eller beställde pizza med mobilen.

    – Och det var ju otroligt smart. Sedan kom snabblånen och i något skede köpte jag allt på kredit, säger han.

    Den enda fria golvyta som fanns var de tre stegen mellan sängen och datorn. I askfaten växte högarna med cigarrettfimpar.

    I dag är Nurmi 25 år och nyutexaminerad datanom. Följande steg är militärtjänst, universitetsstudier eller arbete. Drömmen är ett kreativt programmerarjobb i ett lagom litet företag.

    För fem år sedan var allt annorlunda. Depressionen hade kommit smygande efter något som påminde om burnout och Nurmi hade slutat gå till skolan, slutat tvätta sina kläder och slutat äta. Lägenhetskompisen var lika illa däran och problemen blev allt djupare.

    Studierna bröts

    När Nurmi varit frånvarande från tillräckligt många lektioner fick han sparken från skolan. Obetalda hyror gjorde att lägenheten sades upp och sommaren efter det andra studieåret drev Nurmi omkring i Helsingfors.

    Bakgrund
    Skräddarsydd hjälp
    • Vamos är Diakonissanstaltens program för uppsökande ungdomsarbete. De anställda söker upp 16–29-åriga helsingforsare och Esbobor som tappat greppet om vardagen. Personalen arbetar för att klienterna ska hitta en dygnsrytm, rutiner och en vilja att komma på fötter. Varken diagnos eller remiss krävs för hjälp.
    • Nu har Diakonissanstalten, Östra Finlands universitet och diakoniyrkeshögskolan Diak intervjuat 120 personer som varit utanför studier och arbetsliv och i två till tre månader fått hjälp via Vamos. Man har frågat efter upplevelsen av nytta med hjälpen.
    • Bara var tionde tillfrågad uppger sig känna tillit till andra människor och var tredje upplever att familj och vänner inte uppskattar dem. Trots det uppger nio av tio att de litar på Vamos ungdomsarbetare. Sex av tio säger sig ha fått god hjälp och sju av tio tror att framtiden kan bli ljusare.
    • Vamos startade som ett projekt 2008, men blev sedan permanent verksamhet. De fyra filialerna samarbetar med bland annat A-kliniken, staden, föreningar och församlingar. I fjol hade Vamos 1 343 unga klienter. Två av tre lyckas hitta ett arbete inom ett år.
    • I dag publicerade Diakonissanstalten också Välittämisen ammattilaiset (ung. Proffs på att bry sig) – en guide för dem som arbetar med uppsökande ungdomsverksamhet.

    – Jag sov hos kompisars bekanta, ibland på någon bänk. Jag minns inte så mycket, annat än att dagarna gick åt till att fundera på var jag skulle få mat och var jag kunde sova, säger han.

    Också olika sorters missbruk gör den sommarens minnesbilder suddiga.

    Hem till mamma ville han inte bära sina bekymmer.

    – Familjen hade flyttat in i en mindre lägenhet. Dessutom hade jag flyttat ut och deklarerat att här börjar mitt självständiga liv så jag ville inte heller komma hem med svansen mellan benen, säger han.

    När höstkvällarna började bli kyliga tog en av stadens socialarbetare tag i problemen.

    – Men hon kunde ju inte göra något när jag vägrade fylla i de blanketter som behövdes, säger Nurmi.

    Socialarbetaren kände ändå till Dia­konissanstaltens nya uppsökande ungdomsverksamhet Vamos och snart fick Nurmi en plats vid en folkhögskola och kunde bo på internat samtidigt som han fick kontakt med ungdomsarbetare inom Vamos och handledare vid skolan.

    – Det var konkret och bra. När jag skulle fylla i blanketter och inte gjorde det kom handledaren och gjorde det med mig.

    Ville studera

    Det var bostadslösheten och den förlorade studieplatsen som till sist fick Nurmi att ta emot hjälp.

    – För man måste vilja ha hjälp, annars har man ingen chans. Vamos tvingade inte på mig några lösningar, men jag fick alternativ att ta ställning till och hjälp med att fundera. Det fungerade. Det bästa stödet kommer från en som inte pressar något färdigt på en, men som inte förminskar behovet av hjälp.

    Nurmis syn får stöd av Juho Saari, professor i välfärdssociologi vid Östra Finlands universitet. Saari har varit med om att undersöka klientupplevelser av Vamos, men forskar också i andra marginaliserade grupper.

    – Ingen är självklart förlorad. Allt beror på hur vi organiserar tjänsterna. Man kan vara omgiven av experter, men ändå känna att man blir utan hjälp för att ingen ser till helheten.

    När Nurmi fått hjälp med en stabil dygnsrytm ansökte han om en ny studieplats vid sin gamla skola och slutförde studierna enligt ett anpassat program. Skulderna från tiden på drift betalar han av i några år till, men kontrollerat.

    – Vissa spår har den där tiden satt. Jag klarar inte av att slöa trots semester. Det påminner för mycket om tiden som bostadslös och ensam så jag ser hela tiden till att ha något att göra. Det är också mitt råd till den som håller på att tappa greppet: Stanna inte under täcket. Samla flaskor eller något och tänk på hur du vill att din situation ska förändras, men stanna inte i sängen.


    0 0

    På initiativ av SFP har utbildningsnämnderna i både Helsingfors och Esbo behandlat frågan om en nordisk skola. Hett debattämne är om skolan ska uppstå genom att slå ihop en finsk och en svensk skola.

    I slutet av januari lämnade fullmäktigemedlem Marcus Rantala (SFP) in en motion i Helsingfors fullmäktige om att grunda en nordisk skola I Helsingfors. Ungefär en månad senare lämnade fullmäktigemedlem Stig Kankkonen (SFP) in en nästan likadan motion i Esbo.

    Båda initiativen har gått vidare och behandlats i respektive städers utbildningsnämnder. I Helsingfors har initiativet fått mycket positiv respons i nämnden och den nordiska skolan vandrar vidare till stadsstyrelsen. År 2016 justeras nätet av skolor som undervisar i främmande språk samt språkbad. I samband med detta kunde man se om undervisningen i svenska kan förverkligas enligt modellen som tillämpas vid undervisning av främmande språk, anser nämnden.

    Var skolan placeras, hur den organiseras och om den ska fungera i samarbete med andra kommuner i regionen är frågor som utbildningsnämnden lämnar obesvarade. Bernt Nordmans (Gröna) förslag om att starta ett tioårigt experiment med en skola där pedagogiken grundar sig på tvåspråkighet och nära samarbete med pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet fick inget stöd i nämnden.

    – Den nordiska skolan bör höra till det finska skolväsendet men en del av undervisningen sker på svenska kompletterat med förståelse för nordiska språk, förklarar Marcus Rantala.
    Han tycker att skolan ska placeras centralt i Helsingfors så den är lätt att nå för eleverna.

    Brett stöd i Esbo
    Stig Kankkonens motion i Esbo undertecknades av 30 personer från olika partier och fick ett brett stöd. I nämnden Svenska rum bemöttes initiativet positivt. Nämnden vill inte att den nordiska skolan uppstår genom att slå ihop en svensk och en finsk skola i Esbo. Den ska lyda under det finska skolväsendet.

    – Personligen tror jag inte att vi hittar volymer för en nordisk skola både i Esbo och i Helsingfors, åtminstone inte i början. Om både Esbo och Helsingfors signalerar grönt borde vi utreda möjligheten att skapa en nordisk skola som betjänar hela huvudstadsregionen, säger nämndens ordförande Kurt Torsell (SFP). Han ser initiativet som ett sätt att svara mot önskemålet om tvåspråkighet, stärkt svenska och alternativ till språkbad.

    Den finska nämnden för undervisning och småbarnsfostran i Esbo har bordlagt frågan för att hinna bekanta sig med utlåtandet från Svenska rum. Ordförande Sanna Lauslahti (Saml) ser positivt på förslaget om en nordisk skola och hoppas att det förverkligas. Lauslahti stöder personligen tanken på att slå ihop en finsk och en svensk skola för då kan både finsk- och svenskspråkiga dra nytta av den tvåspråkiga miljö som uppstår.
    – Jag vet att finskspråkiga har en mycket öppnare inställning till det här än svenskspråkiga. Det finns de som anser att man absolut inte får blanda ihop finska och svenska skolor. Men om vi vill garantera en fortsättning för svenskan borde det vara viktigt att vi kan göra en sådan lösning, säger Lauslahti och betonar att detta är hennes personliga åsikt.

    Hon hoppas att lösningen kan komma via lagstiftning och hänvisar till Samlingspartiets partikongress som godkände en språkmotion om att inte ha så starka förvaltningsgränser mellan skolförvaltningarna utan mera samarbete.
    ”Det är befogat att sammanföra finska och svenska skolor i samma byggnad för att ackumulera språkkunskaperna”, står det i motionen som Lauslahti hänvisar till.

    Enligt bildningsdirektör Sampo Suihko i Esbo har inga diskussioner förts om huruvida den nordiska skolan ska bestå av en finsk och en svensk skola, inte heller om den ska vara privat eller kommunal.
    – En del anser att det ska vara en privat skola, säger Suihko som är beredd att föra diskussioner med Helsingfors om den nordiska skolan.

    Placeras skolan i Esbo har Alberga nämnts som placeringsort. Enligt Lauslahti ligger Alberga bra med tanke på kommunikationerna från Helsingfors och Vanda. Skolcampus renoveras i Alberga och när renoveringen är klar kunde den nordiska skolan placeras här.

    Ytterst är det fullmäktige i de två städerna som bestämmer hur man går vidare med den nordiska skolan.


    0 0
  • 07/06/14--11:52: Myten om glasögonormen
  • Klichébilden av den glasögonprydde plugghästen är sann, visar ny forskning. Ju mer du studerar, desto mer sannolikt är det att du är närsynt.

    Vi har alla sett dem på tv eller på film.

    Den som har koll på alla fakta, får alla rätt på provet, men som samtidigt är fumlig och dåligt klädd.

    Smart – men nördig. Och bärandes glasögon.

    För att ta reda på sanningen bakom myten analyserade forskare vid Universitätsmedizin Mainz i Tyskland 4 658 tyskar i åldrarna 35 till 74 år från den så kallade Gutenberg Health Study.

    Forskarna hittade ett tydligt samband mellan närsynthet och utbildning.

    Av dem som bara gått motsvarande grundskola var 24 procent närsynta. Gymnasium resulterade i en 35-procentig förekomst, medan hela 53 procent av dem som hade en examen från universitetet var närsynta.

    Dessutom fanns en koppling mellan antalet år på eftergymnasial utbildning och graden av närsynthet.

    På senare år har forskning visat att exponering för dagsljus minskar risken att drabbas.

    – Eftersom studenter tycks ha högre risk att bli närsynta, är det logiskt att uppmuntra dem att vistas mer utomhus, i förebyggande syfte, säger Alireza Mirshani, en av forskarna bakom studien som publiceras i tidskriften Ophthalmology.


    0 0

    Kommunerna ska få 5–10 miljoner för att ordna språkbadsundervisning, rapporterar Aamulehti.

    Regeringen har preliminärt beslutat att satsa 5–10 miljoner euro på att utvidga språkbadsundervisningen, säger försvarsministern, SFP:s ordförande CarlHaglund till tidningen.

    De slutliga anslagen till kommunerna slås fast under budgetmanglingen.

    – Kanske staten kunde stå för skillnaden mellan en vanlig skola och en språkbadsskola. På det sättet kunde fler kommuner än nu upprätthålla språkbadsskolor, som ju ändå är relativt dyra att driva, säger Haglund.

    Stödet till språkbadsundervsningen är inskrivet i regeringsprogrammet. Målet med undervisningen är funktionell tvåspråkighet. De språkbadsskolor som nu finns ligger främst på kusten och ska lära finskspråkiga barn svenska. 


    0 0

    I regeringen Stubbs programförklaring nämns i en mening att systemet med språkbadsskolor ska utvidgas till hela landet. I en intervju i Aamulehti i går säger Carl Haglund (SFP) att det kan bli fråga om en ekonomisk satsning på mellan fem och tio miljoner. Summan slås fast under regeringens budgetförhandlingar i slutet av augusti.

    Skolorna är kommunernas ansvar och det har inte funnits några hinder för dem att införa språkbad. Ofta inleds språkbadet redan på dagis. Men eftersom språkbadet kostar lite mer än den vanliga grundskolan är det fint att regeringen lever upp till sin egen nationalspråksstrategi och vill erbjuda kommunerna morötter för att stödja landets tvåspråkighet.
    Fem till tio miljoner är ändå inte mycket.

    Skrivningen om språkbadsskolorna är en seger för SFP. Därmed tar också partiet ett konkret steg framåt med sin strategi för att ta vara på intresset för tvåspråkighet. SFP har uppenbarligen övertygat statsminister Alexander Stubb om att just språkbad är rätt metod för att stödja tvåspråkighet. Carl Haglund påpekar i Aamulehti att det här är en satsning med positiva förtecken i motsats till diskussionen om den obligatoriska svenskan. Väl så, men fler konstruktiva satsningar för tvåspråkigheten behövs.


    0 0

    Finland har 30 000 universitetsstuderande som inte kommer framåt i studierna.

    Det här skriver Aamulehti.  Tidningen hänvisar till en statistik som gjorts av Undervisningsministeriet.

    Dessa studerande studerar inte alls eller endast ett par kurser per år. Av alla universitetsstuderande utgör de en fjärdedel. Därtill anmäler sig kring 15 000 studerande frånvarande.

    Av studerandena vid yrkeshögskolorna kommer var tionde inte vidare med sina studier.

    JariJärvenpää, vice ordförande för Finlands studentkårers förbund, säger till Aamulehti att en del av studiestoppet beror på psykiska problem och familjetillökning. Många arbetar inom sin egen bransch vid magisterskedet, men andra låter bli att ta ut examen ifall de inte har ett jobb.

    – En nyligen utexaminerad studerande är mer intressant på arbetsmarknaden än en som varit arbetslös, säger Järvenpää.


    0 0

    Skolstarten i augusti innebär ett vimmel av barn och ungdomar i trafiken. Enligt rektorerna är barnens förslöade reaktionsförmåga den största säkerhetsrisken.

    Rektorer för flera lågstadieskolor anser att barnens förslöade reaktionsförmåga är den största säkerhetsrisken i trafiken, visar en undersökning som gjorts av If. Närmare 470 rektorer runtom i landet besvarade försäkringsbolagets formulär gällande skolbarnens trafiksäkerhet.

    Trafikskyddets tips för förare
    • Man bör närma sig trafikljus med sådan hastighet att man inte behöver panikbromsa, utan kan stanna normalt när de växlar till gult.
    • Lämna företräde för fotgängare som går på skyddsväg eller är på väg ut på skyddsväg.
    • Kör med ännu lägre hastighet i närheten av skolor.
    • Var uppmärksam på vägrenar och närliggande områden i närheten av skolor. Då kan du i tid upptäcka barn som plötsligt kommer ut på vägen. Förbered dig också på att efter ett barn kan det komma flera.
    • Undvik att backa på områden där barn leker.

    Den näst största risken rektorerna lyfte fram var bilisternas arrogans och oförsiktighet i trafiken, speciellt gällande trafikreglerna. Som en risk ansågs även skolbarnens föräldrar som bryter mot trafikreglerna på skolområdet när de hämtar sina barn till skolan.

    Trafikskyddet uppmanar föräldrarna att instruera barnen hur man rör sig säkert i trafiken. Enligt trafikskyddet  är det de vuxna som har huvudansvaret för att göra barnens skolväg säker. 


    0 0

    I Sverige ska skolavslutningar få hållas i kyrkan med både präster och psalmsång. Regeringen vill nu att det klargörs i skollagen.

    Enligt Sveriges utbildningsminister Jan Björklund (FP) har de senaste årens debatt gjort många skolor osäkra på vad som är tillåtet och därför avstått från skolavslutningar i kyrkan.

    – De som vill hålla skolavslutning i kyrkan, en tradition som går generationer tillbaka på många orter, ska få göra det, säger han.

    – Det blir tillåtet med vissa religiösa inslag. Det är ju ofrånkomligt att man har en viss religiös inramning när man är i kyrkan.

    Björklund nämner som exempel att prästen ska kunna berätta varför man firar jul och att man ska få sjunga "Den blomstertid nu kommer".

    Förtydligandet i skollagen föreslås i en promemoria som regeringen presenterade på tisdagen. Enligt Björklund ska dock ceremonin utformas så att alla, oavsett religion, känner sig välkomna. Om en elev ändå inte vill delta, ska han eller hon ha rätt att avstå.

    – Många invandrare är förvånade över hur dåliga vi är på att fira våra traditioner. Det är sällan invandrare som kritiserar detta. Det är den svenska vänstern som bråkar om det, säger Björklund.

    Samma debatt i Finland

    En liknande diskussion har förts i Finland. I april i år meddelade riksdagens grundlagsutskott att man får sjunga psalmen "Den blomstertid nu kommer" i sin helhet på vårfester i skolan.

    Utbildningsstyrelsens generaldirektör Aulis Pitkälä ansåg då att sjungandet av "Den blomstertid nu kommer" på skolavslutningar handlar om att flytta ett kulturarv från generation till generation och hade inget att tillägga till grundlagsutskottets markering.

    Biträdande justitiekansler Mikko Puumalainens ansåg däremot att det inte är lämpligt med inslag som anknyter till bara en viss religion.


    0 0
  • 08/09/14--16:30: Kasparov mot Putin i Tromsø
  • I bakgrunden till måndagens presidentval i internationella schackförbundet Fide figurerar såväl kalla krigets historia som aktuell världspolitik.

    Schack har alltid varit en reflektion av krig och konflikt. Redan de första spelpjäserna från 500-talets Indien representerade de dåtida militärernas divisioner – infanteri, kavalleri, elefanteri och krigsvagnar – medan sena 1900-talets generation associerar schack med kalla kriget, och särskilt den legendariska matchen mellan USA:s Bobby Fischer och Sovjetunionens Boris Spassky i Reykjavik 1972.

    När internationella schackförbundet Fide på måndag väljer ordförande för nästa fyraårsperiod står mycket mer än titeln som president på spel. Det osar av världspolitisk dust i miniatyr då utmanaren Garri Kasparov försöker matta "Fidekungen" Kirsan Iljumzhinov som lett förbundet sedan 1995. 

    Garri Kasparov, född 1963 i Baku, sovjetiska Azerbadjan, blev den yngsta världsmästaren i schack 1985 vid en ålder av 22 år, och är fortfarande av många bedömare ansedd som den starkaste spelaren genom tiderna, med en karriärpik på otroliga 2851 i schackvärldens standardiserade Elo-rating.

    Kasparov vann redan på 1980-talet sympatier i väst, där han fick symbolisera den progressiva och liberala sovjetfalangen mot värsta rivalen Anatolij Karpov, Kremls favorit. "Kasparov–Karpov" blev ett stående begrepp genom att de möttes osannolika fyra år i rad i finalerna 1984–87. Karpov lyckades aldrig slå Kasparov, och man kan i deras dueller se undergången av det gamla sovjetsamhälle som Karpov representerade förebådas.

    Sovjetunionen upplöstes 1991 och Kasparov tilldelades Keeper of the Flame-utmärkelsen av tankesmedjan Center For Security Policy som en symbol för sitt "arbete för amerikanska värderingar".

    Två år senare bröt världsmästaren med Fide och grundade ett eget schackförbund. "Ett av mitt livs största misstag", sade Kasparov i efterhand, då intresset för presidentskapet i Fide vaknat.

    På den politiska fronten har Kasparov under 2000-talet gjort sig känd som ljudlig och orädd kritiker av Rysslands president Vladimir Putin. Under sin kampanj i presidentvalet 2008 fick Kasparov känna av vad det innebär att utmana makten – han misshandlades, arresterades och fängslades, smutskastades, hotades och förhördes av säkerhetstjänsten FSB.

    Kasparovs personliga kamp mot "fascismen som kommit till Ryssland" har trots allt fortsatt, bland annat i egenskap av ordförande för människorättsorganisationen Human Rights Foundation.

    Och det är inte bara kärleken till schack som gör Fide-ordförandeskapet lockande. Schack har fortfarande hög status i Ryssland och valet på måndag är en ypperlig chans att näpsa Putin genom att avsätta hans vän och kollega Ilyumzhinov.

    Kirsan Iljumzhinov, född 1962 i sovjetiska Kalmuckien, är en fascinerande doldis. Efter Sovjetunionens sammanbrott satt Iljumzhinov som president för den ryska delrepubliken fram till 2010, vilket varit omöjligt utan Kremls stöd. 

    Omedelbart vid tillträdet samlade Iljumzhinov makten i egna händer, och har sedan dess betraktat sig som en upplyst despot. Iljumzhinov talar öppet om "ekonomisk diktatur" och gick till val 2002 med den kontroversiella sloganen "en förmögen president är ett skydd mot korruption". Iljumzhinov har av kritiker anklagats för delaktighet i mord på oppositionella, men njuter samtidigt av Dalai Llamas vänskap efter att ha grundat tiotals kyrkor för olika trosriktningar i landet. Kalmuckien är också det enda landet i världen där schack är obligatoriskt i skolorna.

    När Kasparov och Ilyumzhinov på måndag går till val sker det under pågående shackolympiad i Tromsø. Men kampen står, liksom i Fischer–Spassky 1972 i Reykjavik, egentligen mellan väst och öst.

    Kasparov har satsat stort med bland annat reklamskyltar på busskurar i Norge. Landet är schacktokigt sedan Magnus Carlsen knep världsmästarskapet i november i fjol, och det unga geniet har offentligt stött sin ex-tränare Kasparov.

    I senaste val, då Anatolij Karpov utmanade Iljumzhinov, talades det redan högt om valfusk och utpressning av elektorerna, och frågan är om Putins inflytande kommer att spela in även denna gång till vännens favör. 

    En sak torde i alla fall vara klar – skulle valet avgöras över ett parti schack vore utgången redan avgjord. 


    0 0

    Det ekonomiska läget syns i att allt fler personer utan lärarexamen söker svenskspråkiga lärarjobb i Helsingfors. Andelen behöriga lärare är oförändrad i skolorna. Speciellt svårt är det att locka behöriga lärare till de mindre skolorna i huvudstadsregionen.

    I januari ledigförklarades 44 svenskspråkiga ordinarie lärartjänster i Helsingfors, antalet ansökningar uppgick till cirka 400, men av de sökande var bara en del behöriga. Tjänsterna ledigförklarades därefter på nytt i mars.

    – Den stora skillnaden från i fjol är att vi hade dubbelt så många sökande till jobben i år. Man känner till att det råder brist på behöriga lärare och det dåliga ekonomiska läget gör att folk söker lärarjobb. Det betyder ändå inte att vi har fler

    behöriga lärare, säger linjedirektör Niclas Grönholm på Utbildningsverket i Helsingfors.

    Störst är bristen på specialklasslärare, av dem är under hälften behöriga. Behörighetsgraden för speciallärarna ligger på ungefär samma nivå som klasslärarnas, knappt 70 procent är behöriga. Det är ungefär samma siffra som förra hösten.

    – Den officiella statistiken kommer först i oktober och situationen lever hela tiden då det i vissa fall uppstår behov av vikarier på kort sikt, till exempel på grund av olycksfall.

    En av de skolor som inleder läsåret helt utan egna behöriga klasslärare är Månsas i Helsingfors. Ordförande för Månsas Hem och skola-förening, Joe Pimenoff, tycker ändå att läget är bättre än tidigare.

    – Det har varit lite rörigt i Månsas förra året då ett par lärare slutade mitt under skolåret, därför hoppas vi i föräldraföreningen nu på kontinuitet. Det är ett problem att det inte finns behöriga lärare i Månsas, det är ett riksomfattande

    problem som delvis beror på regionpolitik, men det sitter flera pedagoger i vår styrelse och vi har diskuterat saken tillsammans med skolan. Vi har kommit fram till att vår uppgift är att stödja rektorn och också höja profilen på skolan för att

    locka dit behöriga lärare, säger Pimenoff.

    Trots att ingen av lärarna är behörig klasslärare är två av skolans tre lärare behöriga ämneslärare.

    – Det finns de som föredrar en obehörig lärare som har jobbat länge och har gjort ett gott jobb, framför en behörig som kanske fyller det formella kravet, men annars inte är lika motiverad.

     

    Små skolor lockar inte

     

    Av klasslärarna i de fem mindre svenska skolorna i Kyrkslätt är cirka 70 procent behöriga. I den större grundskolan, Winellska skolan, är en enda klasslärare obehörig.

    – Situationen är ungefär densamma som i fjol, procentuellt sett är den kanske till och med lite bättre. Vi skulle gärna ha vikariaten besatta med behöriga lärare också, och i vissa fall har vi fått behöriga lärare till moderskapsvikariat, säger

    Mikael Flemmich, chef för dagvård och utbildning.

    De nyutexaminerade lärarna söker sig gärna till större skolor där de kan få stöd av kolleger.

    – Till Winellska skolan är det inga problem att rekrytera lärare, men det är svårare i de mindre skolorna. Så länge situationen är den här kan lärarna välja vart de söker sig, jag förstår dem visserligen.

    I Kyrkslätt har man satsat på att hitta behöriga specialpedagoger, alla special- och specialklasslärare är behöriga.

    – Det är resultatet av en målmedveten rekrytering som pågått i flera års tid, vi har tagit kontakt med studerande vid Pedagogiska fakulteten och deltagit i mässor.

     

    Lösning på problemet

     

    När läsåret inleds i Esbo i morgon är 88 av 110 klasslärare behöriga, alltså 80 procent. Av speciallärarna är andelen behöriga 78 procent och av specialklasslärarna 81 procent. Också i Esbo har det varit väldigt få eller inga behöriga sökande till klasslärartjänsterna i de mindre skolorna.

    Ordförande för förbundet Hem och skola Heidi Harju-Luukkainen tycker att situationen är alarmerande och ser bara en lösning.

    – Läget blir inte bättre om vi inte får en lärarutbildning till södra Finland.


    0 0
  • 08/12/14--01:14: Skoldags för tusentals barn
  • 3 550 barn börjar på ettan i en av Finlands svenskspråkiga skolor.

    I norra Finland startade många skolor förra veckan, i bland annat Kyrkslätt gällde i går och i dag tisdag är det dags för Esbo och Helsingfors.  Nu är skolterminen i gång.

    3 550 barn börjar i höst på första klass i de svenska skolorna i Finland.  Totalt inleder 59 000 barn sin skolgång i grundskolan.

    HBL har besökt Kronohagens lågstadieskola i Helsingfors som under en omfattande renovering verkar i baracker i Kajsaniemiparken.


    0 0

    Undervisningsministern är redo att ta hårda tag mot mobbningen redan i höst. En ny lag kunde göra mobbning till polissak och tvinga mobbaren att byta skola.

    Upp till 15 procent av eleverna i Finland faller offer för mobbning. Under det dryga år som KristaKiuru (SDP) hunnit vara undervisningsminister har hon märkt hur svårt det är att försöka sätta stopp för våldet och mobbningen i skolorna.

    – Att vi inte har kunnat lösa det här är ett av vårt samhälles djupaste trauma.

    Svenska Yles granskning i våras visade att offrens möjligheter att få hjälp är begränsade, och att antimobbningsprogrammet Kiva skola riskerar att bli en gummistämpel som inte används i praktiken.

    Sedan i fjol våras har Kiuru personligen följt vardagen i en skola i huvudstadsregionen. Hon säger att klassen kommit överens om nolltolerans mot mobbningen och att resultaten nu ska utvärderas. Tidigare berättade flera elever i klassen öppet att de mobbar andra, och hade svårt att binda sig till att stoppa det.

    – Mycket hänger på det här exemplet. Om ett attityd­talko inte räcker har vi möjlighet att ta till hårdare lagstiftningsåtgärder.

    Förslag redan i höst

    Kiuru vill inte i detalj berätta hur en lagstiftning mot mobbning kunde se ut. Hon har dock bekantat sig med mobbningslagarna i Kanada och gillar nolltoleransen som landet utvecklat.

    I Kanadamodellen är mobbning alltid en polissak. När en elev misstänks mobba en annan kopplas först polisen och sedan föräldrarna in.

    – Jag anser inte att mobbning som fortsätter länge ska vara skolans inre angelägenhet, säger Kiuru.

    Hon kommenterar inte om mobbaren, mobbarens föräldrar eller läraren borde hållas ansvariga för mobbningen.

    Ett annat problem i Finland är att det är den mobbade, inte mobbaren, som tvingas byta skola för att försöka bli fri. Krista Kiuru kan tänka sig en lag som skulle göra det möjligt att flytta mobbaren till en annan skola.

    – I dag kan mobbningens onda cirkel fortsätta just därför att endast den mobbade måste byta skola.

    Enligt Kiuru sågs skolan länge som en egen ö, inte som en del av samhället. Med skolfredsprojektet har till exempel skadegörelse i skolorna blivit en polissak. Däremot finns det fortfarande ingen lag mot mobbning, utan man försöker lösa problemen i skolorna.

    Kiuru säger att hon tror på medling i mobbningsfall, men polisen och föräldrarna kunde vara inkopplade i medlingen.

    Om experimentet i skolklassen inte ger önskat resultat är Kiuru beredd att föreslå en lag till riksdagen redan i höst.

    – Då krävs det förstås att det finns politisk vilja hos fler än bara mig.

    Kiuru säger att mobbningen lämnar livslånga psykiska men hos offren, och betonar att hon är redo att jobba för en lag i snabb takt.


    0 0

    Två svenska gymnasier och ett högstadium börjar i förra Länsi-Helsingin lukios lokaler i Haga. Här ska de verka ett år medan de egna byggnaderna renoveras. Luften formligen vibrerade av energi under första skoldagen.

    Det är Brändö gymnasium, Gymnasiet Svenska normallyceum och Högstadieskolan Svenska normallyceum som delar på skolbyggnaden vid Backåkersvägen.

    – Det är lite rörigt första dagen, men bra stämning. Det är roligt med en ny byggnad och spännande då allt är nytt. Roligare att komma till nytt hus än att fortsätta i det gamla. Det är ganska trångt i Norsen men här finns utrymme, säger Isabel Matalamäki och Jennifer Glenn från Norsens högstadium.

     
    Många skolor renoveras
    • Brändö lågstadieskola och Brändö gymnasium renoveras just nu. Lågstadiet flyttar inte under renoveringen medan gymnasiet har flyttat till Backåkersvägen 19 i Haga till före detta Länsi-Helsingin lukios lokaler.
    • Gymnasiet svenska normallyceum och Högstadieskolan Svenska normallyceum på Unionsgatan renoveras också och skolorna är evakuerade till Backåkersvägen i Haga. 
    • Sammanlagt går det cirka 880 finlandssvenska elever i skolbyggnaden i Haga och de tre skolorna har sammanlagt cirka 80 lärare.
    • Dessutom renoveras Kronohagens lågstadieskola, Metsolan ala-asteen koulu i Östra Baggböle, Munkkiniemen ala-aste, Vesalan yläaste och Roihuvuoren ala-aste i Helsingfors. Ett flertal mindre reparationer pågår också i andra skolor.

    De tre skolorna ska fungera åtskilt med egna budgetar och egen undervisning under samma tak. Om en lärare i finska blir sjuk går det inte att fösa in den lärarlösa klassen till den andra skolans finsklärare.

    – Nej, så gör vi inte. Men vi ser många fördelar med att vi är tre rektorer och många ämneslärare i samma byggnad, säger tf. rektor Harriet Lassus-Utriainen från Brändö gymnasium. Hon ser fram emot synergieffekter och utbyte av idéer lärare emellan. Det är fint att ha två and­ra rektorer i närheten som man kan diskutera med. Och skolan är betydligt större än den gamla. Helsingfors stad har renoverat byggnaden vid Backåkersvägen för att den under åren 2014–2020 tillfälligt ska kunna hysa 12 gymnasier och högstadier då de egna skolorna renoveras.

    Staden har förnyat el- och rörsystem samt vissa konstruktioner. Arbetet är inte klart, fortfarande repareras fönster och takkonstruktioner. De sista byggställningarna tas bort i oktober. Skolbyggnaden har kapacitet för 900 elever och de svenska skolorna har tillsammans cirka 880 elever.

    Tf. högstadierektor Johannes Nygren tycker att den största skillnaden är att högstadiet nu befinner sig i ett skolhus byggt på 1900-talet jämfört med Norsen som byggdes på 1800-talet.

    – Här har vi rymliga klassrum, akustiken är bra, vi har större matsal och ett stort auditorium, säger Nygren. I närheten finns en stor idrottsplan och skolan har två gymnastiksalar.

    Lärarna hoppas kunna vara lärare för alla barn i skolan. Är det något man vill fråga behöver man inte söka upp sin egen lärare, det ska gå att fråga också en lärare från en annan skola.

    – Går man i Norsen ska man kunna gå fram till en lärare från Brändö och ställa en fråga. Man behöver inte hålla sig till det som är tryggt och bekant, säger rektor Mikael Nyholm från Norsen.

    Hur går det för eleverna då? Åtminstone kan man hitta gamla bekanta i vimlet i korridorerna. Johan Gripenberg och Rosa Höykinpuro har gått samma lågstadium och högstadium. Nu går Johan i Norsen och Rosa i Brändö. De bytte några ord i korridoren i den nya skolan, bland annat om skolvägen.

    – Tåget hit var proppfullt och alla steg av på samma ställe. Skolvägen har blivit längre, men det går ganska smidigt med metro och tåg. Jag behöver inte stiga upp tidigare, säger Rosa.

    – Lärarna har kanske nytta av att vi är tre skolor under samma tak. För oss elever vet jag inte, kanske vi kunde ordna idrottstävlingar mellan skolorna, säger Johan.

    Harriet Lassus-Utriainen tänder direkt på idén. Det är bra att eleverna kommer med förslag.


    0 0

    Kronohagens skola börjar läsåret i positiv anda i sköna Kajsaniemi­parken. Här ska eleverna husera ett år tills den "riktiga" skolan renoverats klart.

    Klockan åtta på morgonen ligger Kronohagens skolgård i Kajsaniemiparken tyst och stilla. Än har barnen inte anlänt, men dörren till skolbyggnaden står öppen. Skolbyggnaden ja, den har kallats för barackskola, en tillfällig skola för elever och lärare som är vana att vistas i den vackra jugendbyggnaden i Krono­hagen. Men det här ser faktiskt ut som en skola, inte som en barack.

    Vi kikar in. Här står förskoleläraren Ambi Aulén, beredd att ta emot 14 förskolebarn.

    Aulén är väldigt glad över att skola och förskola är i samma byggnad. Hon är mycket nöjd över hur samarbetet fungerar.

    – Vi har ett strålande samarbete med skolan.

    I andra årskursens klassrum förbereder Michaela Stürmer den första skoldagen.

    En doft av kaffe sprider sig i den långa korridoren – skolan är avlång, här går man inte vilse i korridorerna för det finns bara en. Bokhyllorna med läseböcker ska snart också luta mot väggarna.

    Några staplar med blå flyttlådor står kvar i korridoren, men i övrigt är skolan klar att ta emot eleverna.

    Mysigt med Mumin

    Ingeborg Hermansson planerar dagen för årskurs 4. På ett bord står en sommarbukett med piggt gula solrosor.

    – Vi packade alla saker de två sista veckorna i maj. Det blev lite bråttom och visst hade det varit bra om vi hade fått beskedet lite tidigare. Men sist och slutligen gick det ändå rätt raskt undan.

    Nu står några blå contrainrar i ett hörn på skolgården, en av dem fullpackad med saker som väntar på återflytten till Kronohagen. Det är saker som inte behövs just nu. Den andra containern tömdes förra veckan.

    Fem böcker var

    – Biblioteket kunde vi inte ta med oss, men barnen fick välja fem böcker var som vi packade ner. Det blev hundra böcker, för det är tjugo elever på klassen.

    I den avlånga byggnaden ryms också ett grupprum. En blå stor soffa dominerar rummet – det är kort sagt inbjudande mysigt.

    Gymnastik- och matsal saknas i paviljongen och bespisningen kommer att ske i Richardsgatans skola intill. Gymnastiksalen kommer man också att ha tillgång till.

    "Helt fantastisk"

    Klockan närmar sig halv nio och skolgården fylls långsamt med barn. Förstaklassarna kommer med föräldrar eller mor- och farföräldrar och det tas ett och annat foto. Rektorn Ronnie Rehn går runt och talar med föräldrar, och en och annan hör till kategorin finlandssvensk kändis.

    – Helt fantastiskt, hörs en förälder utbrista om den stiliga skolbyggnaden i gråblått. Jag som såg framför mig en byggnad med utedass ...

    Några pojkar fiskar snabbt fram en fotboll och så är spelet i gång. Här förloras minsann ingen tid.

    Men alla är inte odelat positiva. Både lärare och föräldrar är medvetna om att det kan finnas knarksprutor i parken som behöver plockas bort innan eleverna anländer. Skolan saknar kök och eleverna äter i grannskolan.

    – Hinner de äta ordentlig, undrar en förälder.


older | 1 | .... | 20 | 21 | (Page 22) | 23 | 24 | .... | 28 | newer